Öppna huvudmenyn
Hamnområdet på Nya Varvet i höstfärger, sett från Älvsborgsbron.

Nya Varvet är en stadsdel, en före detta örlogshamn och ett fängelse i Göteborgs kommun. Stadsdelen har en areal på 80 hektar. Nya Varvsområdet bildade 1876–1931 Nya Varvets landskommun.

Området, som är beläget vid mynningen av Göta älv, togs i anspråk som planerad örlogshamn cirka år 1700, i samband med utbrottet av Stora Nordiska kriget. I slutfasen av kriget, år 1717 och 1719, utsattes örlogshamnen för anfall av danska örlogsfartyg under ledning av amiralen Peter Tordenskjold. Senare under 1700-talet användes området mest som förtöjningsplats, medan varvsverksamhet bedrevs på Gamla Varvet vid Stigberget. I samband med Napoleonkrigen i början av 1800-talet förstärktes försvaret av området, och nya byggnader uppfördes. Därefter skedde en långsam nedtrappning av verksamheten, och området överläts till Fångvårdsstyrelsen 1870 som fängelse. Efter Unionsupplösningen med Norge 1905 fick området återigen ökad betydelse, och under de båda världskrigen skedde ytterligare utökning av den militära verksamheten. Efter ett riksdagsbeslut såldes området till civila intressenter år 1985. I dag finns såväl civila verksamheter som privatbostäder på Nya Varvet.

De flesta byggnaderna på Nya Varvet byggnadsminnesförklarades 25 januari 1935. Efter att marinens verksamhet vid Nya Varvet gradvis upphört under 1980-talet uppdelades Nya Varvet i tre delområden. Byggnaderna inom ett av dessa tre områden omfattas av byggnadsminnesförklaringen och därmed sammanhängande skyddsföreskrifter. En av dessa byggnader är officersmässen Nobis - byggnadsminne 1 januari 2005. De två andra husen är byggnad 36, "Gamla vaktstugan", och byggnad 38, "Inventariekammaren", vilka 9 december 1986 förklarades som byggnadsminnen. ► Läs mer