Wikipedia:Projekt kyrkobyggnader/Lista över mallar för Dagens kyrka
Dagens kyrka 18 april redigera
{{{1}}}Heda kyrka{{{2}}} tillhör Ödeshögs församling, Linköpings stift och ligger i Ödeshögs kommun.{{{3}}}
Den romanska stenkyrkans äldsta delar tillkom sannolikt under mitten av 1100-talet. Under samma århundrade byggdes ett sidoskepp till mot norr med en påkostad portal av cisterciensisk. I arbetena kan spåras den byggnadsteknik som cisterciensermunkarna tillämpade i det närbelägna Alvastra kloster. {{{3}}}
I kyrkan finns den medeltida träskulptur som inspirerade Verner von Heidenstam att skriva dikten Himladrottningens bild i Heda.
Lista över mallar redigera
I denna lista över mallar för Dagens kyrka finns årets alla dagar med och mallarna för årets alla dagar är därmed lätt åtkomliga. Det är lätt att se vilka dagar som ännu inte är gjorda.
januari
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
februari 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29
mars 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31
april 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30
maj 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31
juni 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30
juli 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31
augusti 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31
september 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30
oktober 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31
november 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30
december 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31
Sammanställning av Dagens kyrka redigera
januari redigera
Dagens kyrka 1 januari
{{{1}}}Kaga kyrka{{{2}}}
Kyrkan, i Kaga församling i Linköpings kommun, ligger på slätten nära Svartåns utlopp i sjön Roxen
{{{3}}}
Den nuvarande kyrkan, som föregicks av en äldre kyrka på samma plats, är en av Östergötlands bäst bevarade kyrkor från äldre medeltid. Den vitputsade kalkstenskyrkan består av ett rektangulärt långhus med smalare absidförsett kor, sakristia i norr, vapenhus i söder och torn i väster. På tornets södra sida, bredvid vapenhuset, finns överbyggnaden till den så kallade Gerstorpsgraven. Långhus och kor täcks av två skilda sadeltak, absiden har konformat tak. Det smäckra tornet kröns av en hög och spetsig spira. Kyrkorummet nås via vapenhuset.
{{{3}}}
Av den romanska kyrkan från 1100-talet -- enligt traditionen uppförd av kung Sverker den äldre 1137 -- återstår långhus, kor med absid samt västtornet, som dock troligen fullbordades något senare.
{{{1}}}Sankt Nicolai kyrka, Arboga{{{2}}}
(tidigare Arboga landsförsamlings kyrka) En kyrka i Arboga och församlingskyrka för Arboga landsförsamling. {{{3}}} De äldsta delarna är från 1100-talet. Kyrkan har byggts om många gånger. {{{3}}} Kyrkan och Heliga Trefaldighets kyrka dominerade stadsbilden med de spetsiga tornen fram till den 25 januari 1889 då Sankt Nicolai kyrkas torn blåste ner. Det torn som ersatte det nedblåsta tornet var inte lika spetsigt. {{{3}}} 1994-1995 genomfördes en omfattande renovering. {{{3}}} Dopfunten är medeltida. Altarskåpet kommer från 1400- eller 1500-talet och tillverkades i Lübeck.
I Wikipedias artikel om kyrkan finns flera bilder på kyrkotextilier från denna.
{{{1}}}Råneå kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör Råneå församling i Luleå stift. Den ligger i Råneå i Luleå kommun. {{{3}}} Nuvarande träkyrka är ritad av Johan Fredrik Åbom och är en gulmålad tvärhuskyrka med sakristia, altare och torn i mittaxeln. Kyrkan byggdes 1854-1857 och ersatte ett kapell från 1600-talet. {{{3}}} Dopfunten av röd sandsten är från 1655-1656. Dopfunten har åtta fält med figurer i relief, tre med änglahuvuden vända mot altaret, och fem med voluter.
{{{1}}}Ununge kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Ununge och ligger på en ås vid den gamla vägen mellan Edsbro och Edebo. Kyrkan är församlingskyrka i Edsbro-Ununge församling i Uppsala stift. {{{3}}} Kyrkan har en stomme av gråsten och består av rektangulärt långhus med en sakristia vid nordöstra sidan och ett vapenhus vid sydvästra sidan. Kyrkans äldsta delar har daterats till 1300-talets senare del eller 1400-talets början. {{{3}}} Vid korets norra vägg hänger ett triumfkrucifix från senare delen av 1200-talet. En medeltida dopfunt avlägsnades på 1700-talet. Funten är numera rekonstruerad och står i koret och bär upp en dopskål.
{{{1}}}Vittsjö kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Vittsjö samhälle, omkring två mil norr om Hässleholm. Den tillhör Vittsjö församling i Lunds stift. {{{3}}} Ursprungliga kyrkan är byggd av gråsten och troligen uppförd vid slutet av 1100-talet. Under 1400-talet försågs kyrkorummets tak med kryssvalv. Ett sidoskepp i norr tillkom 1772. Ett kraftigt kyrktorn med lanternin tillkom 1828 och två år senare byggdes en halvrund sakristia öster om koret. {{{3}}} Dopfunten från 1100-talet är huggen av sten och består av två delar. Ett triumfkrucifix är från omkring år 1500. Altaruppsats och predikstol är från omkring år 1590.
{{{1}}}Tystberga kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Tystberga i Strängnäs stift. Den är församlingskyrka i Tystbergabygdens församling. {{{3}}} Kyrkans äldsta delar är från 1100-talet och är bevarade i den västra delen av långhuset. På 1300-talet byggdes kyrkan ut åt öster och sakristian byggdes. Tornet tillkom under 1400-talet och valven slogs på 1500-talet. Den nuvarande tornhuven uppfördes efter ritningar av länsbyggmästare Sundström.
{{{1}}}St Saviour's Cathedral{{{2}}} är en katedral belägen i Goulburn i New South Wales i Australien som tillhör den anglikanska kyrkogemenskapen. Katedralen ritades av Edmund Blacket år 1871, men det dröjde tre år, tills 1874, innan byggandet påbörjades. Katedralen invigdes tio år senare, 1884, dock utan ett klocktorn. Katedralens klocktorn byggdes år 1988, och sedan 2006 har klocktornet 13 klockor. {{{3}}} Domkyrkans klocktorn byggdes år 1988 med åtta klockor, ytterligare två klockor kom år 1994, och dessa följdes av två till år 2005 som gav klocktornet tolv klockor. Klocktornets 13:e och sista klocka installerades år 2006. St Saviour's Cathedral är den enda katedralen utanför ett storstadsområde i södra halvklotet som ha tolv eller fler klockor.
{{{1}}}Urshults kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Urshults församling. {{{3}}} Vid en visitation utförd av biskop Olof Wallquist blev den medeltida kyrkan utdömd. Den ny kyrkan uppfördes 1808-1810. Resultatet blev en stor nyklassicistisk kyrkobyggnad med plats för över 1000 personer. Invigningen förrättades den 4 oktober 1812 av biskop Ludvig Mörner. {{{3}}} Kyrkorummets interiör präglas av den omfattande utsmyckningen från 1891 utförd av kyrkomålaren Ludvig Frid. Korväggens stora målning visar Jesu födelse, Korsfästelsen och Kristi himmelsfärd. Ovanför sakristiedörrarna ses på vänstra sidanMartin Luther som symbol för Ordet och på den högra en kvinnogestalt som symbol för Sakramenten. Långväggarnas friser visar i tio scener ur Jesu intåg i Jerusalem och vandringen till Golgata, utförda av Ludvig Frid. Frisern är kopior efter Bertel Thorvaldsens marmorfris i Vor Frue kirke i Köpenhamn.
{{{1}}}Strängnäs domkyrka{{{2}}} är en domkyrka i Strängnäs i Södermanland, helgad åt apostlarna Petrus & Paulus. Den är en treskeppig gotisk tegelbyggnad som ersatt den ursprungliga träkyrkan, byggd på en tidigare för vikingarna mycket viktig offerplats. Byggnadsarbetet påbörjades ca 1250 och ett parti invigdes 1291; nya delar kom till under 1300- och 1400-talen, men den karakteristiska tornhuven uppfördes först på 1740-talet. {{{3}}} Altarskåp vid högaltaret från 1480–1490 med bilder från julens evangelium och, när man öppnat skåpet, passionshistorien, tillverkat i Flandern och 1490 färdigställt i Bryssel. Skåpet är skänkt av biskop Kort Rogge och är ett av Sveriges största altarskåp.
{{{1}}}Hackås kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Hackås. Den är församlingskyrka i Hackås församling i Härnösands stift. {{{3}}} Kyrkan uppfördes någon gång på 1100-talet och är den enda i Jämtland som har en halvrund absid. Äldsta delarna är absiden, koret samt större delen av långhuset. Åren 1770 - 1771 förlängdes långhuset åt väster och kyrkan fick då sin nuvarande planform. 1972 genomfördes utgrävningar då man vid västra sidan fann resterna av ett kyrktorn. {{{3}}} I absiden finns kalkmålningar från 1200-talet och i koret finns målningar från 1600-talet.
{{{1}}}Stora Råby kyrka{{{2}}} är en tegelkyrka i Stora Råby. Den tillhör Lunds östra stadsförsamling i Lunds stift. Kyrkan är belägen på en grusås 27 meter över havet och har en kyrkogård som inhägnas av en kallmur. {{{3}}} Den första kyrkan i Stora Råby var en stavkyrka av trä. Den stod troligen på samma plats som den nuvarande tegelkyrkan vilken uppfördes under 1200-talet. När kyrkan byggdes bestod den av ett långhus med ett smalare rakavslutat kor. Den byggdes av tegel och med gråsten vid socklarna. I kyrkans ungdom var teglet synligt. I stället för valv hade kyrkan brädfodrat innertak och yttertak av bly eller tegel. {{{3}}} Dopfunten höggs av sandsten under 1200-talet. Den har en enkel utformning med slät skål. Dopfatet skänktes till kyrkan den 10 augusti 1690 av dåvarande kyrkoherden Severin Torslow.
{{{1}}}Ytterjärna kyrka{{{2}}} (i äldre texter kallad Ytter-Järna kyrka) är en kyrkobyggnad som ingår i Ytterjärna församling i Södertälje kontrakt, Strängnäs stift. Kyrkan ligger i Ytterjärna utanför Järna, söder om Södertälje i Södermanland. Den uppfördes under medeltiden på en strategiskt viktig plats vid den gamla landsvägen mellan Södertälje och Nyköping i Södermanland, nära segelleden mellan Östersjön och Mälaren. {{{3}}} Äldsta delarna, som anses härröra från 1100-talet, består av långhusets västra del och dess vidbyggda torn med den nuvarande huvudingången. Troligen under tidigt 1300-tal revs stora delar av den ursprungliga kyrkan som förlängdes mot öster och blev i det närmaste dubbelt så stor. Det nya koret hade troligen samma bredd som långhuset. Intill korets nordmur byggdes en välvd sakristia. Vid något tillfälle, troligen under 1400-talet, byggdes tornet på med tegel. Omkring 1460 gjordes en tillbyggnad mot söder med det så kallade Dåderökapellet, som är uppkallat efter det närbelägna godset Dåderö. {{{3}}} Dopfunten av kalksten är troligen tillverkad på Gotland under slutet av 1200-talet. 1962 tillkom ett dopfat av mässing.
{{{1}}} Ålems kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Ålems församling i Växjö stift och ligger i Ålems kyrkby i Mönsterås kommun. {{{3}}} Åren 1829 - 1830 uppfördes nuvarande kyrkan strax öster om den gamla på den plats där klockstapeln tidigare hade stått. Ritningarna var gjorda av Samuel Enander. Den 30 september 1832 invigdes kyrkan av biskop Anders Carlsson af Kullberg. {{{3}}} Altartavlan som är en kopia av Fredric Westins tavla i Sankt Jacobs kyrka med motiv: "Kristi förklaring", är utförd 1874 av Olaus Pettersson. Den ingår i en altaruppställning utförd samma år efter ritningar från 1863 av J.F.Hawerman.
.jpg)
{{{1}}}Kungsbacka kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör Kungsbacka församling i Göteborgs stift. Kyrkan ligger vid torget i Kungsbacka centrum. {{{3}}} Nuvarande träkyrka uppfördes 1864 - 1865 i nygotisk stil efter ritningar av Johan Fredrik Åbom och invigdes 1875. Kyrkan orienterades i en något förskjuten öst-västlig riktning med tornet åt nordväst. {{{3}}} Altaret är från 1994 och består av träskivor täckmålade i grå kulör. Den runda predikstolen tillverkades 1864 av Johannes Johansson i Mjöbäck.
{{{1}}}Lycksele kyrka{{{2}}} i Lycksele är församlingskyrka i Lycksele församling i Luleå stift av Svenska kyrkan. {{{3}}} Nuvarande träkyrka uppfördes på en torr tallhed vid älvens västra sida. Kyrkan uppfördes 1795–1799 efter ritningar av P.W. Palmroth. Kyrkan är byggd av liggtimmer och består av långhus med kor i öster och torn i väster. Öster om koret finns en vidbyggd sakristia. Vid en restaurering på 1950-talet tillkom takmålningar av Gunnar Torhamn.
{{{1}}}Tunabergskyrkan{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Uppsala i Uppsala stift. Kyrkan är distriktskyrka i Gamla Uppsala församling och ligger i stadsdelen Tuna backar. {{{3}}} År 1967 invigdes den första Tunabergskyrkan som var en monteringsbar vandringskyrka. Nuvarande kyrka invigdes Heliga Trefaldighets söndag den 2 juni 1996 av biskop Tord Harlin. {{{3}}} Pastorsexpedition och kyrka är ihopbyggda. Kyrkan har ett stort takfönster och stora sidofönster.
{{{1}}}Igreja da Sé{{{2}}} är den katolska katedralen i Macao. Den är belägen i Macaos gamla stad, som är uppsatt på Unescos världsarvslista. {{{3}}} Den nuvarande kyrkobyggnaden har föregåtts av flera tidigare katedraler på platsen; den första hette Igreja de São Lázaro och blev moderkyrka för Macaos stift, som omfattade Kina, Japan, Korea och flera öar utanför Kinas kust. 1850 invigdes en katedral i sten, som nästan totalförstördes i en tyfon på 1870-talet och måste återuppbyggas. 1937 byggdes hela katedralen om till det nuvarande utseendet, med två bastanta torn och enorma portar.
{{{1}}}Väversunda kyrka{{{2}}} Väversunda kyrka är en kyrkobyggnad i Väversunda socken i Östergötland. Den ligger cirka 15 kilometer sydväst om Vadstena och tillhör Linköpings stift. {{{3}}} I vapenhuset finns en av kyrkans stora sevärdheter, den eleganta trädörren med smide, signerad av mästaren Asmund, vilken framställer korsfästelsen och syndafallet och är även försedd med runinskrifter. {{{3}}}På vinden finns rester av romanska kalkmålningar, vilka kom till under 1200-talet innan kyrkan välvdes.{{{3}}}Väversunda lilla romanska kyrka består av ett ursprungligen kvadratiskt långhus med lägre och smalare kor med absid i öster samt en senare förlängning av byggnaden västerut, vilken kröns av ett trätorn för kyrkklockorna. Hammarband och vindskivor siras av utskuren ornering i vikingatida former. I nockhörnen finns urtagningar för drakhuvuden. De romanska takstolarna och de elegant ornerade remstyckena och takfotsbrädorna har daterats till 1160-talet.
{{{1}}}Solna kyrka{{{2}}} är byggd på näset mellan Brunnsviken och Ulvsundasjön. Den romanska försvarskyrkan är av sten och en av få svenska rundkyrkor.{{{3}}}Kyrkan tillhör Solna församling.{{{3}}}Äldsta delen, rundhuset, härrör sig från 1100-talets senare hälft, till detta rundformiga mittparti ansluter sig ett vapenhus i söder, ett rektangulärt kor i öster samt en rektangulär förlängning, långhus, åt väster. På korets norra sida ligger sakristian och på den östra ett åttasidigt gravkor. Ytterligare ett gravkor är utbyggt på långhusets södra sida. Rundhuset, eller centraltornet, täcks av en hög lanterninförsedd huv, vilken dominerar kyrkans utseende.{{{3}}}En större restaurering ägde rum 1928 under ledning av arkitekt Erik Fant. Då framtogs bland annat kyrkans medeltida kalkmålningar från 1440 vilka tillskrivs Albertus Pictor.
{{{1}}} Vetlanda kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Vetlanda i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Vetlanda församling. {{{3}}} Under 1100-talet uppfördes en kyrka på den plats den nuvarande kyrkobyggnaden är belägen. Den medeltida kyrka hade i sin tur ersatts av en kyrka 1724 som revs redan 1797. Den nya kyrkan byggdes efter ritningar signerad av arkitekt Per Wilhelm Palmroth vid Överintendentsämbetet. {{{3}}} Efter arkitekt L. Petterssons förslag erhöll kyrkan 1903-1904 sitt nuvarande utseende med långhuset förhöjt i mitten . Kyrkan erhöll dessutom ny sakristia, nya portaler och ingångar. Kyrkorummet som tidigare var av salkyrkotyp med tunnvalv förändrades till en treskeppig basilika. Mittskeppsmurarna och triumfbågsväggen dekorerades med freskomålningar av kyrkomålaren Ludvig Frid från Skede socken.
{{{1}}}Christinae kyrka{{{2}}} är en av fem kyrkor i Alingsås församling. Kyrkan ligger centralt vid Stora torget. Kyrkan har sitt namn efter Drottning Kristina som var den första att skänka pengar till bygget av kyrkan, vilket avslutades 1651.{{{3}}}Kyrkan är byggd i klassicistisk stil och har plats för cirka 400–500 besökare. Interiören är färgsatt i blått (taket), mörkrött (kyrkbänkar och läktare) och med gulrosa väggar.{{{3}}}Kormålningen är gjord av konstnären Bo Beskow, 1945, som också många år senare utförde glasmålningarna på båda sidor om koret med Kunskapens träd och Livets träd som motiv.{{{3}}}Utanför kyrkan ligger Jonas Alströmer begravd.
{{{1}}}Kåge kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Kåge i Västerbotten. Den tillhör i Kågedalens församling i Luleå stift. Kåge kyrka började uppföras vårvintern 1924, stod klar vid årsskiftet 1925-26 och invigdes trettondedag jul 1926. {{{3}}} Tidigt på vårvintern 1924 började nämligen grundgrävningen av Kåge kyrka som till stor del utfördes på frivillig basis. Kyrkogrunden invigdes av prosten Fellström från Skellefteå den 1 juni samma år. Kyrkan stod klar vid årsskiftet 1925-1926, till en kostnad av 110 000 kronor. Arkitekt var Knut Nordenskjöld.
{{{1}}}Altuna kyrka{{{2}}} tillhör Fjärdhundra församling i Uppsala stift och var fram till församlingssammanslagningen 2006 församlingskyrka i Altuna församling. {{{3}}} Nuvarande kyrka uppfördes 1850 efter ritningar av arkitekt Johan Fredrik Åbom. Kyrkan är byggd i nyklassicism med inslag av nygotik och består av ett enskeppigt långhus med kyrktorn och huvudingång i väster. Kyrktornet har ljudgluggar och kröns av en lanternin med förgyllt kors. Vid långhusets östra sida finns koret och öster om koret finns en halvrund sakristia.
{{{1}}}Nidarosdomen{{{2}}} i Trondheim, Nidaros stift, Norge.{{{3}}}
Efter att Olav den helige fått sin grav på platsen började man bygga kyrkan omkring 1070. Olof den heliges grav i kyrkan lockade till sig många pilgrimer. År 1152 blev Nidaros upphöjt till ärkestift för den norska kyrkoprovinsen och domen och dess stift styrde över ett område som sträckte sig över Norge, Härjedalen, Jämtland, Island, Grönland, Isle of Man, Orkneyöarna, Shetlandsöarna, Färöarna och Hebriderna. {{{3}}}
Kyrkan har härjats av brand vid flera tillfällen och den sista var 1719 efter ett åsknedslag. År 1869 påbörjades under ledning av arkitekten Heinrich Ernst Schirmer en stor restaurering av katedralen, arbetet blev i princip färdigt 1965, men inte förrän 2001 avslutades restaureringen formellt.
{{{1}}}Nottebäcks kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Nottebäcks församling, Växjö stift. Den är belägen i hjärtat av Småland i det s.k. Glasriket. {{{3}}} Kyrkans exteriör är oförändrad sedan byggnadstiden. Biskop Esaias Tegnér som i hög grad var en drivande kraft till den nya kyrkans uppförande förättade invigningen den 20 augusti 1837. {{{3}}} Altaruppsatsen är utförd av bildhuggaren Torbern Röding 1702. Den tidigare altartavla med motiv; Jesu nedertagande från korset är en gåva av Karl XIV Johan.
{{{1}}}Gnarps kyrka{{{2}}} tillhör Gnarps församling i Uppsala stift och ligger i samhället Gnarp i Nordanstigs kommun. {{{3}}} Salkyrkan fick sin nuvarande skepnad vid en om- och tillbyggnad som genomfördes åren 1785-1786. Merparten av den tidigare stenkyrkan från medeltiden raserades då. {{{3}}} En ljuskrona av malm är från 1703. Äldsta ljuskronan är från 1600. Kyrkklockorna härstammar från 1500-talet.
{{{1}}}Stockholms katolska domkyrka{{{2}}}, Sankt Eriks katolska domkyrka, är Stockholms katolska stifts katedral, belägen på Södermalm i Stockholm. Katolska domkyrkoförsamlingen i Stockholm har drygt 8 500 medlemmar. {{{3}}} Kyrkobyggnaden uppfördes 1892, och utvidgades 1983 efter arkitekt Hans Westmans ritningar. Domkyrkans skyddshelgon är Sankt Erik, Sveriges skyddspatron, som var kung 1150-1160.
{{{1}}}Kuopio domkyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i den finländska staden Kuopio i landskapet Norra Savolax. Kyrkan är domkyrka för Kuopio stift. Kyrkan rymmer cirka 1500 personer. {{{3}}} Kyrkan uppfördes mellan åren 1806 och 1816 efter ritningar av arkitekt Pehr W. Palmrooth. Ritningarna var dock färdiga redan år 1795. {{{3}}} Altartavlan är målad av Berndt Abraham Godenhjelm 1843.
{{{1}}} Älmeboda kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör Älmeboda församling i Växjö stift. Kyrkan ligger i samhället Rävemåla i Tingsryds kommun. {{{3}}} Den tidigare kyrkan var en medeltida stenkyrka som låg i norra delen av socknen uppförd under 1100-talet. Den nya kyrkan uppfördes 1876 - 1877 i historiserande blandstil efter ritningar av arkitekt Ludvig Hedin. Kyrkan invigdes den 19 september 1877 av biskop Henrik Gustaf Hultman. {{{3}}} Den gamla kyrkan övergavs när den nya stod färdig och blev till slut en ruin. Ruinen har under 1920-talet restaurerats och används sommartid för gudstjänster.
{{{1}}}Brännkyrka kyrka{{{2}}} är en församlingskyrka i Brännkyrka församling, Stockholm. Kyrkan härstammar från 1100-talet, även om tornet kom till först i mitten av 1200-talet. {{{3}}}Vid sidan om tornet finns "höfter", alltså att taket på långhuset fortsätter till viss del vid tornet. Detta är ovanligt.{{{3}}}Kyrkan har byggts om och brunnit flera gånger. Det är nämligen en kyrkobrand som givit församlingen och kyrkan dess namn.
{{{1}}}Bogens kyrka{{{2}}} {{{3}}}i Arvika, Värmland, är en församlingskyrka för Bogens församling i Gunnarskogs pastorat. {{{3}}}Kyrkan, som är en enskeppig salkyrka, är belägen på en höjd i kuperat skogsområde några km från den norska gränsen. Den uppfördes 1849–1851 på initiativ av brukspatron John Mithander. {{{3}}}Den timrade kyrkan består av en rektangulär byggnadskropp som i öster avdelats till smalare kor flankerat av två mindre rum, däribland sakristia. Ingång i väster via tornets bottenvåning. Kyrkan är såväl exteriört som interiört välbevarad och utgör ett av landskapets få bevarade exempel på det enklare, nyklassicistiska träkyrkobyggandet från 1800-talets mitt.
februari redigera
{{{1}}}Ventlinge kyrka{{{2}}} på Öland är helgad åt Sankt Laurentius. Kyrkan uppfördes under 1100-talets förra hälft och var då en liten tornlös absidkyrka i romansk stil. Till denna fogades omkring år 1200, helt på egen grund, ett försvarstorn med flera välvda rum och murtrappor.{{{3}}}I nedre delen av trappan gjordes stegen trekantiga, så att det skulle vara lätt att snubbla. Över trappans ingång i vapenhuset finns ett kastschakt rakt upp genom muren. Kyrkans försvarare kunde på så sätt stå på tornets andra våning och slänga stenbumlingar på ovälkomna besökare.{{{3}}}Östväggen upptas av en altarpredikstol med målning av N. J. Jonsson. På norra långväggen en kalkmålning från 1400-talet, förställande ett skepp - möjligen är det fråga om Sankt Olofs seglats.
{{{1}}}Heliga gravens kyrka{{{2}}}, även Uppståndelsekyrkan, är en kyrkobyggnad i Jerusalem. Det är den kyrka som helgats åt Kristi grav. Den ursprungliga byggnaden tillkom år 335, brändes av perserna år 614 och förstördes till stora delar den 18 oktober 1009 under den muslimske kalifen al-Hakim bi-Amr Allahs styre. Kyrkan återuppbyggdes åren 1027-1048. {{{3}}} Kyrkan, som byggts på en plats som finns nämnd i skriftliga källor från 300-talet, innehåller den grav som av många kristna idag anser vara Jesu grav, och som vid den tiden vördades som sådan.
{{{1}}}Eggvena kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Eggvena alldeles söder om Nossan. Kyrkan tillhör Eggvena församling som är en del av Herrljunga pastorat i Skara stift. {{{3}}} Kyrkan uppfördes av sten, troligtvis i slutet av 1100-talet. Fasaderna har vit spritputs. I väster finns ett kyrktorn uppfört 1776 med stående locklistpanel målad med vit oljefärg och tak täckt med röd falsad plåt. {{{3}}} Av de äldre inventarierna märks ett processionskrucifix från 1100-talet och en dopfunt från 1200-talet av sandsten med flätmönster. Predikstolen är från 1600-talet och baldakinen är från 1700-talet.
{{{1}}}Mörbylånga kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Mörbylånga-Kastlösa församling, Södra Öland. {{{3}}} Kyrkan invigdes 1813 av biskop Magnus Stagnelius. Den har senare genomgått flera förändringar. Ursprungligen var en altarpredikstol placerad mot den raka korväggen. Ovanför predikstolen hade delar av en äldre altaruppsats med motiv; "Nedertagandet från korset" av Edvard Orm från 1730-talet placerats. {{{3}}} Vid 1931 års ombyggnad flyttades predikstolen till långhusets nordöstra hörn med uppgång från den nya sakristian. Ny altartavla anskaffades med motiv: "Heliga tre konungars tillbedjan", målad av Nils Asplund
{{{1}}}Sevalla kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör Tillberga församling i Västerås stift. Kyrkan ligger i samhället Sevalla i Västerås kommun. Fram till 1 januari 2006 hörde kyrkan till Sevalla församling som därefter slogs ihop med Tillberga församling. {{{3}}} Föregående stenkyrka var uppförd på 1300-talet och låg en bit sydost om nuvarande kyrka som uppfördes åren 1817-1821. Kyrkan invigdes 1821 av biskop Gustaf Murray. {{{3}}} Predikstolen är samtida med nuvarande kyrka och tillverkad av en snickare vid namn Milenius. 1854 fick predikstolen sin nuvarande utsmyckning.
{{{1}}}Klippkyrkorna i Lalibela{{{2}}} är en arkeologisk plats i Etiopien beläget i höglandet cirka 2600 m öh, och ligger 640 km norr om Addis Abeba. Moderna Lalibela är en ort i kilill (provins) Amara med cirka 9.000 invånare. Platsen upptogs på Unescos världsarvslista 1978 och är en pilgrimsort för många kristna och används än idag framför allt under kristna högtider. {{{3}}} Kyrkorna är uthuggna direkt ur klippan och betecknas därför som monolitbyggnader. Ordet "Bet" betyder "hus". Förutom kyrkobyggnaderna finns även en mängd uthuggna grottor, tunnlar, krypter och gångstigar och igenom området löper den konstgjorda floden Yordannos.
{{{1}}}Vissefjärda kyrka {{{2}}} är en församlingskyrka för Vissefjärda församling i Emmaboda kyrkliga samfällighet, Växjö stift. {{{3}}} Kyrkan är en tornlös stenkyrka invigd 1773. Utanför finns en öppen klockstapel av trä, byggd 1774, med tre klockor, Maria, Helena och Sofia. Under de cirka 200 år som kyrkan varit i bruk, har den inte undergått några väsentliga förändringar. {{{3}}} Kyrkan har ett vackert läge intill Lyckebyån , i gränsbygden mellan Småland och Blekinge.
{{{1}}}Katedralen i Rio de Janeiro{{{2}}}, Catedral Metropolitana do Rio de Janeiro eller Catedral de São Sebastião do Rio de Janeiro, är sätet för Rio de Janeiros ärkebiskop. Den är tillägnad Sankt Sebastian, stadens skyddshelgon. {{{3}}} Katedralen byggdes mellan år 1964 och 1979 och ligger centralt i Rio de Janeiro. Katedralens diameter är 96 meter och högsta höjd är 75 meter. 20000 stående människor ryms i kyrkorummet.
{{{1}}}Appuna kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Linköpings stift.
Den är belägen på Östgötaslätten. {{{3}}} Kyrkan uppfördes i nyromansk stil och invigdes 1887. {{{3}}} Kyrkomålaren Ludvig Frid från Skede socken i Småland dekorerade 1889 koret med färgrika bibliska motiv. Han utförde även altartavlan föreställande: Kristus på korset.
Dagens kyrka 10 februari
{{{1}}}Väversunda kyrka{{{2}}}
{{{3}}} Väversunda kyrka är en kyrkobyggnad i Väversunda socken & Dals församling, Östergötland. Den ligger 1½ mil norr om Ödeshög och tillhör Linköpings stift.
{{{3}}} Väversunda lilla romanska kyrka har smalt kor med absid och en senare förlängning i väster, krönt av ett trätorn för kyrkklockorna.
{{{3}}}
Formspråket är vikingatidens med en drakslinga runt hammarbandet, liksom i den mycket fina dörrens smide, av mästaren Asmundr, som framställer korsfästelsen och syndafallet. Rester av romanska kalkmålningar finns på vinden. Tidigare låg kyrkan vid Tåkerns strand, men då vattennivån sänktes på 1800-talet ligger sjön idag längre österut. {{{3}}} Väversunda kyrka är en tidig 1100-talskyrka. {{{3}}}
{{{1}}}Gustaf Vasa kyrka{{{2}}} {{{3}}} invigdes år 1906 och är en församlingskyrka i Gustav Vasa församling. Kyrkan ligger vid Odenplan i Stockholm. {{{3}}} Kyrkan är den största i Stockholm och rymmer inte mindre än 1500 sittplatser/personer. Det är en centralkyrka i nybarock. Den är orienterad i väster-öster och vänder sin magnifika östfasad med huvudingång mot Odenplan. Kyrkans storslagna altaruppsats tillverkades 1725-31 och var tänkt för Uppsala domkyrka.
{{{1}}}Kimstads kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Kimstad, Östergötland. Den ligger cirka 12 kilometer sydväst om Norrköping och tillhör Linköpings stift. {{{3}}} Kyrkan hör nära samman med Löfstad slott, vars ägare erhöll patronatsrätt 1699. {{{3}}} Kyrkan är till formen en enskeppig salkyrka, med ett fullbrett korparti och med tornet placerat i väst. De äldsta delarna härrör från 1100-talet, men kyrkans nuvarande form är från 1700-talet och den betraktas som en av landets ståtligaste barockkyrkor. Speciella för Kimstads kyrka är de två ryttarna av plåt på långhusets taknock.
{{{1}}}Resmo kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Resmo socken och Resmo-Vickleby församling på Öland. Den ligger 1½ mil söder om Färjestaden och tillhör Växjö stift. {{{3}}}Resmo är den bäst bevarade och kanske den äldsta av de kvarstående öländska medeltidskyrkorna. De äldsta delarna – koret med absid, långhuset, delar av västtornet – daterar sig från 1100-talets början eller förra hälften.{{{3}}}Resmo äger Ölands största svit av romanska målningar. Till de äldsta hör framställningen av Majestas Domini (lat. "Herrens majestät") i absidens hjälmvalv.
Dagens kyrka 14 februari
{{{1}}}Östra Hargs kyrka{{{2}}}
tillhör Linköpings stift och ligger i Linköpings kommun. De äldsta delarna uppfördes under 1100-talets andra hälft, men kyrkan har tillbyggts i flera omgångar sedan dess. Kyrkans fick sitt nuvarande utseende vid ombyggnaden 1885.
{{{1}}}Ösmo kyrka{{{2}}}
Målningarna i kyrkans valv kalkades över på 1700-talet. Sedermera togs målningarna fram igen och målades därvid i och bättrades på. Men just delen som visar den medeltida legenden om häxan och trollharen ansågs så vederstyggliga att man planerade att kalka över dem igen och målningen lämnades orörd. Någon kalkning kom sedan inte till utförande och målningen kan därför nu beskådas i sitt ursprungsskick. {{{3}}} Bilden visar trollharen som hjälper djävulen att mjölka grannens ko, djävulen hjälper sedan häxan att kärna smör.
{{{1}}}Grytnäs kyrka{{{2}}} tillhör Grytnäs församling i Västerås stift. Kyrkan ligger i Grytnäs socken i Avesta kommun.{{{3}}} Stenkyrkan uppfördes någon gång på 1300-talet och utökades på 1700-talet.{{{3}}} Dopfunten är av medeltida ursprung. Ovanför ingången till sakristian finns ett medeltida processionskrucifix. Nattvardskärl och paten är från medeltiden.
{{{1}}}Botkyrka kyrka{{{2}}} ligger i Botkyrka kommun i Södermanland. Den är byggd som träkyrka år 1128 och ombyggd till sten på 1170-talet. Den hette från början Bothwidiia Kirkia efter martyren och skyddshelgonet Sankt Botvid.
{{{1}}}Hammarlunda kyrka{{{2}}} är församlingskyrka i Hammarlunda församling.{{{3}}}Det är en av fyra kyrkor i Skåne som har rundtorn.{{{3}}}Kyrkan byggdes på 1100-talet, tornet troligen något senare under samma århundrade.{{{3}}}Under 1400-talet välvdes kyrkan och ett vapenhus byggdes. Sedan dess har kyrkan bevarats.{{{3}}}Dopfunten av sandsten är samtida med kyrkan och den renässanska altaruppsatsen har daterats till 1589.{{{3}}}Ovan valven finns fragmentariska romanska kalkmålningar.
{{{1}}}Mosjö kyrka{{{2}}} ligger i Mosås i Närke. Kyrkan uppfördes under 1100-talet i romansk stil och är i dag en av Närkes bäst bevarade medeltidskyrkor.{{{3}}}Kyrkan byggdes mellan Mosjön (i dag torrlagd) och vallfartsvägen till Nidarosdomen i Trondheim.{{{3}}} Dominerande i exteriören är det för byggnaden höga tornet.{{{3}}}Till Mosjö kyrka hör den så kallade Mosjömadonnan; en Mariaskulptur i trä vars original nu återfinns på Statens historiska museum i Stockholm. Skulpturen är en av få avbilder från den katolska perioden.{{{3}}}Mosjö kyrka hör till Strängnäs stift
{{{1}}}Allhelgonakyrkan{{{2}}} är en kyrka i Ljungsbro i Östergötland, den tillhör Linköpings stift.{{{3}}}Kyrkan som är åttakantig och med altaret i norr, är ritad av arkitekt Rolf Bergh. Den invigdes 1962.{{{3}}}I kyrkan finns en altarprydnad i form av ett livshjul som hänger över altaret. I mitten av hjulet ett krucifix och tolv bilder ur Jesu liv.{{{3}}} I samma byggnadskomplex som kyrkan finns en pastorsexpedition och församlingslokaler, kallade Stefansgården.{{{3}}}Framför kyrkan står en klockstapel.
Dagens kyrka 21 februari
{{{1}}}Ytterselö kyrka{{{2}}}
ingår tillsammans med Överselö kyrka och Toresunds kyrka i Stallarholmens församling, Strängnäs.
{{{3}}}Kyrkan byggdes med västtorn förmodligen redan under 1100-talet. Kyrkan förlängdes åt öster, kanske under 1300-talet, och sakristia byggdes till. Omkring 1500 hade kyrkan vapenhus och stjärnformade tegelvalv. Tornrummet, det södra gravkoret, sakristia och vapenhus är kryssvälvda. {{{3}}} Johan Peringskiölds skiss från 1684 visar att kyrkan hade kupol med spira. Den visar också att tornets höga, pyramidformade spira fanns redan på 1600-talet.
{{{1}}}Bredsättra kyrka{{{2}}} hör till Bredsättra församling på Öland.{{{3}}}Kyrktornet som är byggt på 1200-talet användes som försvarstorn tills kyrkan byggdes till år 1848. Under kyrkan finns resterna av en klövsadelkyrka som funnits på platsen innan. Spiran på toppen av tornet är från 1861.{{{3}}}Dopfunten är ifrån 1200-talet och gjord av Calcarius II från Gotland. I kyrkan finns också ett av Ölands äldsta votivskepp Svea.
Dagens kyrka 23 februari
{{{1}}}Nikkaluokta kapell{{{2}}}
är ett kapell i byn Nikkaluokta, 65 km väst om Kiruna och beläget i Gällivare kommun. Det ligger vid Nikkaluokta turistanläggning längs vandringsleden till Kebnekaijse.
{{{3}}} Kapellet invigdes den 16 augusti 1942 och ritades av Cyrillus Johansson. Till formen har det stora likheter med Kiruna kyrka.
{{{1}}}Tyska kyrkan{{{2}}} (även Christinae kyrka) är en kyrkobyggnad i centrala Göteborg. Kyrkan fick sitt namn efter drottning Kristina. Den är byggd i gult tegel och huvudbyggnaden är täckt med gulmålat spritputs. Kyrkan ligger på Norra Hamngatan 16, ett kvarter ifrån Gustav Adolfs torg. {{{3}}} Kyrkan har ett imponerande klockspel, byggt 1961, med inte mindre än 42 kyrkklockor.
{{{1}}}Kvillinge kyrka{{{2}}}ligger väl väl synlig på slättlandet nedanför Kolmårdsbranten. Den är en vitputsad stenkyrka bestående av långhus med smalare kor i öster och ett massivt torn med slank spira i väster.{{{3}}}Kyrkan har anor sedan 1100-talet och har under åren blivit ombyggd, bland annat en omfattande renovering under 1890-talet. Kyrktornet uppfördes år 1927. Där hänger nu två kyrkklockor: storklockan gjuten 1693 och lillklockan gjuten 1758.{{{3}}}Vid den senaste restaureringen (förslag utarbetat av arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping), har 1890-talskaraktären behållits men interiören givits en ljusare färgsättning.
{{{1}}}Hannas kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Hannas, Hammenhögs församling. Den byggdes under senare delen av 1100-talet och har en mycket välbevarad medeltida karaktär. Den ursprungliga kyrkan var en vanlig romansk kyrka med halvrund absid, kor och långhus. Under 1400-talet välvdes kyrkan och ett kraftigt trappgavelstorn i väst, och vapenhus i norr tillbyggdes.{{{3}}}Bänkarna har gamla allmogemålningar.{{{3}}} Kyrkans äldsta inventarie är den rikt skulpterade dopfunten av Sighraf. Dopfoten är lika gammal som kyrkan själv. Altaruppsatsen dateras till 1651. I kyrkan finns även ett triumfkrucifix från runt år 1300.
{{{1}}}Söderledskyrkan{{{2}}} är församlingskyrka för Farsta församling i Stockholm. Kyrkan som invigdes 1960 är byggd i rött tegel och ritades av arkitekterna Hans Borgström och Bengt Lindroos. Huvudskeppet är 14 meter högt, vid altaret 18 meter. {{{3}}} Altargruppen i trä med de tre vise männen, Maria, Josef och Jesusbarnet har skapats av Ivar Lindencrantz.
{{{1}}}Bogens kyrka{{{2}}} i Arvika, Värmland, är en församlingskyrka för Bogens församling i Gunnarskogs pastorat. {{{3}}} Kyrkan är belägen några kilometer från den norska gränsen. Den uppfördes 1849–1851. Kyrkan utgör ett av landskapets få bevarade exempel på en enkel, nyklassicistisk kyrkobyggnad. {{{3}}} Kyrkans är invändigt klädd med panel under ett flackt, brutet brädtak. Vid restaureringen 1979–80 avsåg arkitekten Jerk Alton att med färgsättningen framhäva kyrkorummets ursprungliga karaktär.
Badelunda kyrka är en kyrka som tillhör Badelunda församling och Västerås stift. Byggnationen av kyrkan påbörjades på 1200-talet, men kyrkan byggdes i etapper. Koret är den del som restes först, medan sakristian byggdes på 1300-talet och vapenhuset på 1400-talet.
mars redigera
{{{1}}}Adolf Fredriks kyrka{{{2}}} är en församlingskyrka i Adolf Fredriks församling, Stockholm. Kyrkan ligger intill korsningen Sveavägen-Adolf Fredriks Kyrkogata. {{{3}}} {{{3}}} Kyrkan invigdes 27 november 1774 och är byggd i nyklassicistisk stil och rymmer cirka 1400 personer. {{{3}}}
På kyrkogården vilar flera kända personer, däribland Olof Palme.
{{{1}}}Egby kyrka{{{2}}} är den minsta kyrkan på Öland och tillhör Egby församling.{{{3}}} Kyrkans sakristia är från 1300-talet, medan kyrktornet byggdes år 1817. Innan den nuvarande kyrkan byggdes fanns på samma plats en absidkyrka från 1100-talet.{{{3}}}Altaret är från medeltiden och är det enda som har bevarats i originalskick på Öland.
{{{1}}}Danmarks kyrka{{{2}}}ligger i Danmarks socken 8 km sydost om Uppsala. Kyrkan nämndes för första gången 1291. I närheten av kyrkan finns ett tiotal runstenar som har kristen text och kors inristat.{{{3}}} Danmarks kyrka är en tegelkyrka vars äldsta delar är från 1300-talet. Kyrkan har målningar av Johannes Rosenrod och Albertus Pictor. Kyrktuppen är från slutet av 1800-talet och fick år 1989 utnämningen Årets kyrktupp.{{{3}}}I närheten ligger Linnés Hammarby och åren 1758-1778 var Danmarks kyrka Carl von Linnés hemkyrka.{{{3}}}Namnet Danmark tros härröra från det fornnordiska ordet dank som betyder blöt eller sank. Mellan Hammarby och kyrkan längs Linnés kyrkstig ligger för övrigt en vattenkälla.
{{{1}}}Sagrada Família{{{2}}} är en mycket stor basilika i Barcelona i Katalonien. Kyrkan ritades av arkitekten Antoni Gaudí. Det riktiga namnet är egentligen Temple Expiatori de la Sagrada Família. Basilikan började byggas 1882 men är faktiskt fortfarande inte färdigbyggd. Man beräknar idag (2005) att hålla på i ytterligare 30 år. Basilikan besöks av många turister varje dag. {{{3}}} Ofta kallas la Sagrada Família för katedral, vilket inte är helt korrekt. Barcelonas katedral är Santa Eulàlia, vilken också är biskopens säte.
{{{1}}}Säbrå kyrka{{{2}}} är församlingskyrka i Säbrå församling, Härnösands stift.{{{3}}}
Kyrkan brändes under ryssarnas härjningar i maj 1721 och alla dess inventarier gick förlorade. Ett nybyggnadsarbete genomfördes 1858-1859 då gamla kyrkans murar till viss del revs ned och en ny och större kyrka byggdes upp. Arbetet leddes av Dan Hagman.{{{3}}} Vid en restaurering år 1898 byggde man till ett femsidigt kor. Koret försågs då också med glasmålningar.
{{{1}}}Alböke kyrka{{{2}}} byggdes under åren 1859-1862. Arkitekt var Albert Törnquist och byggmästare Peter Isberg, Algutsrum. Första kyrkan på samma plats byggdes på 1000-talet. Den utvecklades så småningom till en försvarskyrka av klövsadeltyp; en fästning, där man både kunde höra Guds ord och söka skydd i orostider.{{{3}}}På 1860-talet byggdes den nuvarande kyrkan som - märkligt nog - uppfördes vinkelrätt mot den gamla. Det är den enda kyrkan på Öland med nord-sydlig orientering.{{{3}}}Den gamla lilla klövsadelkyrkan fick stå kvar några år och fungerade som ett slags förhall till den nya salkyrkan och inrymde därvid trappan upp till läktaren i nya kyrkan.{{{3}}}Murarna är gjorda i kalksten; stenen togs från bergsbrotten på alvaret men också den gamla kyrkogårdsmuren utnyttjades till byggnadsmaterial.
{{{1}}}Kräklingbo kyrka{{{2}}} i Kräklingbo församling på Gotland är en kyrka vars äldsta delar härrör från början av 1200-talet.{{{3}}}Kyrkan byggdes ut runt 1300-talets början då kyrkans två stora portaler på södra sidan tillkom. De är rikt utsmyckade med reliefer.{{{3}}} På korets norra vägg finns kalkmålningar från början av 1200-talet, även triumfkrucifixet är från 1200-talets slut.
{{{1}}}Norrsunda kyrka,{{{2}}} sockenkyrka i Norrsunda församling i Uppsala stift.{{{3}}}Norrsunda kyrka är en östtornskyrka med torn och kor i öster. Kyrkan stod färdig under senare delen av 1100-talet. Troligen fanns redan en kyrka på platsen.{{{3}}}Ursprungligt är koret med absiden och tornet, samt 2/3 av långhuset.{{{3}}}Äldsta inventariet är den i sandsten tillverkade dopfunten. Dateringen osäker, kanske 1200-tal.
{{{1}}}Landeryds kyrka{{{2}}} {{{3}}}utanför Linköping, Östergötland, är en församlingskyrka för Landeryds församling. {{{3}}}Byggnaden har anor från 1100-talet, men präglas av den ombyggnad som ägde rum under 1700-talet. I tornets södra vägg finns en stor runsten inmurad, vars inskrift efter översättning lyder: "Väring reste stenen efter sin broder Tjälve, den kämpe, som var med Knut" (Östergötlands runinskrifter 111).
{{{1}}}Lau kyrka{{{2}}} är Gotlands största landsortskyrka. Den tillhör När-Lau församling i Visby stift.{{{3}}}Kyrkans äldsta del är det romanska långhuset i rundbågestil från första hälften av 1200-talet. Kyrkan byggdes av cisterciensermunkar, och tanken var att kyrkan skulle ha blivit ännu större. Troligt är att kyrkan har samband med Sankt Olofskulten och att kyrkan var avsedd för passerande pilgrimer.{{{3}}}Kyrkans enda kalkmålningar sitter på den igenmurade tornbågen.
{{{1}}}Kumlaby kyrka{{{2}}} på Visingsö var från början försedd med ett högt och spetsigt kyrktorn. När kyrkan under åren 1692 till 1811 användes för undervisning i trivialskolan togs spiran av till hälften genom Per Brahes försorg. I toppen på tornet byggde man i stället en plattform omgiven av ett järnstaket. Från kyrktornet kunde sålunda eleverna studera stjärnorna.{{{3}}}I dag har man från kyrkans torn en god utsikt över ön och det är en populär plats för besök av turister.
{{{1}}}Vor Frelsers Kirke{{{2}}} är en kyrka i Köpenhamn, Danmark.{{{3}}}
Kyrkan karaktäriseras av sin både svarta och gyllene tornspira. Tornspiran är öppen för allmänheten och det är möjligt för besökarna att gå uppför på utsidan av spiran, varvid man samtidigt får en fantastisk utsikt över Köpenhamn.{{{3}}}
Kyrkan omnämns i Jules Vernes Till jordens medelpunkt.
{{{1}}}Enångers gamla kyrka{{{2}}}tillhör Enånger-Njutångers församling.{{{3}}}Kyrkan ligger belägen i samhället Enånger i sydligaste delen av Hudiksvalls kommun.{{{3}}}Kyrkorummets väggar och samtida stjärnvalv är utsmyckade med kalkmålningar. Målningarna i valven har aldrig varit överkalkade och framstår som ett av Sveriges värdefullaste exempel på senmedeltida monumentalmåleri.
{{{1}}}Örsjö kyrka{{{2}}} är en kyrka i Örsjö i Småland. Det är den sist uppförda av de tolv centralkyrkor som ritades av arkitekten Emil Langlet (1824-98).{{{3}}}Kyrkan förstördes vid en brand påsken 1974 som bara lämnade murväggarna kvar. Kyrkan återuppbyggdes dock igen på rekordtid, och kyrkan kunde återinvigdes i september 1976.
{{{1}}}Lösens kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör Lyckå församling i Lunds stift. Den ligger 1 km öster om Lyckeby i Karlskrona intill Europaväg 22.{{{3}}} Kyrkan uppfördes 1858-1860 delvis av delar från en äldre kyrka byggd på 1200-talet. Från den kyrkan härstammar bland annat sakristians tre rundbågsfönster med blyinfattade rutor.
{{{1}}}Utby kyrka{{{2}}} ligger i Skara stift.{{{3}}} Kyrkan uppfördes 1871-1872 efter ritningar av arkitekt Birger Oppman och ersatte en äldre, medeltida kyrka. Byggnaden är i historiserande stil med ett långhus och femsidig absid.
{{{1}}}Gammelgarns kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Gammelgarns socken på Gotland. Den ligger 4½ mil sydöst om Visby och 4,4 kilometer sydväst om Katthammarsvik på Gotland.{{{3}}}Sydportalen utfördes av en stenmästare och skulptör, verksam på Gotland under 1300-talets första hälft. Efter ett förslag från konsthistoriker Johnny Roosval kallar vi honom Egypticus. I portalens kapitälband skildrar han Adam och Eva i Edens lustgård, syndafallet, utdrivningen ur lustgården, Adam & Eva i arbete, Kains mord på Abel och Noas ark.
{{{1}}}Vinnerstads kyrka{{{2}}} i Motala församling, Linköpings stift.{{{3}}}Kyrkans äldsta delar härrör från 1100-talets slut. Under 1400-talets senare del försågs innertaket med valv och dekorerades med kalkmålningar.
{{{1}}}Urnes stavkyrka{{{2}}} är en stavkyrka vid Lustrafjorden i Sogn og Fjordane fylke i Norge.
Kyrkan byggdes omkring 1130–1150. Forskare menar att det på platsen har funnits en eller två föregångare från 1000-talet och att den norra portalen i urnesstil är från denna tid.{{{3}}}
Urnes stavkyrka skrevs in på UNESCO:s världsarvslista 1979.
{{{1}}}Engelbrektskyrkan{{{2}}} i Engelbrekts församling i Stockholms stift.{{{3}}}
Den är belägen uppe på det gamla kvarnberget på Östermalm. Kyrkan, som ritades av Lars Israel Wahlman i jugend och nationalromantisk stil, invigdes 1914.
{{{1}}}Dalby kyrka{{{2}}} i Dalby, Lunds stift.{{{3}}} Kyrkan anses vara den är den äldsta bevarade stenkyrkan på Skandinaviska halvön, grundlagd 1060. Det mäktiga västtornet med den kryssvälvda hallen i bottenvåningen uppfördes i början av 1100-talet.{{{3}}}
Biskopsstiftet i Dalby grundlades 1060 sedan kung Sven Estridsson fått Roms godkännande för att dela upp Roskildestiftet i nio nya stift, varav två i Skåne.
{{{1}}}Karlstads domkyrka{{{2}}} är Karlstads stifts katedral och församlingskyrka i Karlstads domkyrkoförsamling. Kyrkan ligger mitt i Karlstad på Lagberget på Tingvallaön.{{{3}}}
Domkyrkan är en korskyrka och var ursprungligen också en centralkyrka. Den är byggd med kraftiga murar i natursten med detaljer i tegel och samtliga murar är putsade i vitt både in- och utvändigt.
{{{1}}}Sankt Clemens kyrka{{{2}}} är en kyrka i Laholms församling, Göteborgs stift. Den ligger i Laholm i Halland.{{{3}}}
Kyrkan är belägen i de äldre delarna av staden. Stortorget ligger ett hundratal meter från platsen och ännu närmare ligger Lagans stand.
{{{1}}}Källunge kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Källunge församling, Gotland.{{{3}}}
Kyrkans långhus och torn är från 1100-talets kärnkyrka. Under 1300-talet påbörjades en storslagen ombyggnad som avstannade efter uppförandet av det väldiga koret. {{{3}}}
I den romanska delen finns fragment av rysk-bysantinska kalkmålningar från 1200-talet. I det gotiska korbygget syns kalkmålningar från 1300-1400-talen.
{{{1}}}Oscarskyrkan{{{2}}} är församlingskyrka i Oscars församling och ligger på Narvavägen i stadsdelen Östermalm, Stockholm.{{{3}}}
Kyrkan har fått sitt namn efter kung Oscar II och uppfördes med anledning av hans 25-årsjubileum som regent. Den 11 december 1897 lade han grundstenen till kyrkan. Arkitekt var Gustaf Hermansson.{{{3}}}
Exteriören är i stort den samma sedan 1903, medan interiören omarbetas kraftigt.
{{{1}}}Frösö kyrka{{{2}}} på Frösön i Frösö församling, Jämtland.{{{3}}}
Kyrkan byggdes i slutet av 1100-talet eller under 1200-talets första år och är Frösöns näst äldsta kyrka. Vapenhuset består i nedre delen av ett medeltida torn, vars övre partier delvis revs och delvis rasade under 1700-talet.{{{3}}}
Vid kyrkans restaurering 1885 förstördes mycket av den gamla karaktäristiska interiören och kyrkan fick ett allmängiltigt och enkelt utseende. En våldsam brand 1898 lämnade bara grundmurarna kvar, men alla inventarier kunde räddas. Kyrkan återuppbyggdes inte förrän 1930.
{{{1}}}Björklinge kyrka{{{2}}} i Björklinge socken och församling, Uppsala stift i Uppland.{{{3}}}
Kyrkan var ursprungligen en gråstenskyrka, förmodligen anlagd i början av 1300-talet. Den var försedd med tunnvalv i trä, vilka under 1400-talets första hälft ersattes med stjärnvalv av tegel. I mitten av århundradet försågs valven med kalkmålningar.{{{3}}}
Sin nuvarande gestaltning fick interiören vid en renovering 1917-1918, under ledning av Martin Olsson. De medeltida kalkmålningarna togs fram och interiören fick en ny färgsättning.
{{{1}}}York Minster{{{2}}} är den största gotiska katedralen i norra Europa och är förlagd i staden York i Storbritannien. Dess fulla namn är The Cathedral and Metropolitical Church of St Peter in York.{{{3}}}
York Minster är 148 meter lång och har tre torn som alla är 60 meter höga. Koret, vars interiörhöjd är 31 meter, är den högsta i Storbritannien med undantag för Westminster Abbey.{{{3}}}
De äldsta delarna i den nuvarande byggnaden härrör från 1230-talet, men hela bygget var inte färdigt förrän på 1400-talet, då katedralen konsekrerades år 1472.
{{{1}}}Varv Styra kyrka{{{2}}} i Motala kommun, Östergötlands län, Linköpings stift.{{{3}}}
Grunden till den nuvarande kyrkan lades hösten 1859. Kyrkan togs i bruk första advent 1861. Gudstjänsterna under byggnadstiden hölls i den närbelägna medeltida kyrkan i Styra, som sedan revs.
{{{1}}}Sundborns kyrka{{{2}}} ligger vid sjön Toftan, Sundbornsby i Dalarnas län, Västerås stift. {{{3}}}
Kyrkan uppfördes 1755 och har en korsform, där den östra korsarmen består av ett korparti med rak korvägg och en bakomliggande sakristia med tresidig, östlig avslutning. Kyrkan är timrad och exteriört spånklädd. {{{3}}}
Vid en restaurering 1905 omvandlades kyrkans inre radikalt. Restaureringen leddes av konstnären Carl Larsson, vars måleri gav kyrkan en mycket personlig stil.
{{{1}}}Lunds domkyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i parken Lundagård i centrala Lund. Den är domkyrka i Lunds stift och församlingskyrka för Lunds domkyrkoförsamling. {{{3}}} Lunds domkyrka kom till på 1100-talet efter att Lund hade blivit säte för Nordens ärkebiskop. Kyrkan byggdes av sandsten i romansk stil av stenhuggare från Rhen och Italien. Lunds domkyrka anses vara Nordens främsta efterföljare till kejsardomen i Speyer. {{{3}}} Predikstolen finns i kyrkans mittskepp. Den tillverkades 1592 i sandsten, kalksten, marmor och alabaster. Bildhuggare var tysken Johannes Ganssog.
april redigera
{{{1}}}Riddarholmskyrkan{{{2}}} är en kunglig begravningskyrka på Riddarholmen i Stockholm. {{{3}}} Den uppfördes till Gråbrödraklostret som Magnus Ladulås grundade år 1270 enligt klostrets diarium. Övriga klosterbyggnader revs under 1600-talet, endast rester finns bevarade. År 1807 upplöstes församlingen och kyrkan användes i princip uteslutande som grav- och minneskyrka.{{{3}}} I början av 1800-talet genomgick kyrkan en genomgripande restaurering under ledning av Fredrik Blom. Efter ett åsknedslag 1835, då tak och tornspira förstördes, tillkom den karaktäristiska gjutjärnsspiran, ritad av skulptören E.G. Göthe. Nuvarande spira är dock en omgjutning som utfördes vid en senare restaurering.
{{{1}}}Nynäshamns kyrka{{{2}}} i Nynäshamns församling, ligger ovanför hamnen i Nynäshamn och tillhör Strängnäs stift.{{{3}}}
Kyrkan byggdes 1930, på ett ställe där det tidigare funnits en fyr och ritades av arkitekten Lars Israel Wahlman.{{{3}}}
Kyrkobyggnaden är uppförd av tegel och slammad med röd puts. Vid södra sidan finns ett sidoställt kyrktorn i vilket sakristian är inrymd.
{{{1}}}Bygdeå kyrka{{{2}}} ligger i Bygdeå och tillhör Bygdeå församling, Luleå stift.{{{3}}}
Kyrkan är en av övre Norrlands äldsta stenkyrkor och byggdes 1539. Det är troligt att den nuvarande kyrkan står på platsen för en medeltida träkyrka.
{{{1}}}Påskallaviks kyrka{{{2}}} i Påskallavik, Döderhults församling, Småland.{{{3}}}
Kyrkan uppfördes i slutet av 1850-talet, på initiativ av brukspatron Nils Callerström. Den 6 november 1865 "förärade" Callerström kyrkan och kyrkogården till Påskallaviks köping. År 1988 renoverades interiören. De ursprungliga korfönstren togs fram och kyrkans färgsättning fick en varmare ton.
{{{1}}}Alsike kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Alsike i Uppsala stift. Den är församlingskyrka i Alsike församling i Knivsta pastorat. Kyrkan ligger invid gamla E4:an, väg 255, mellan Stockholm och Uppsala i Knivsta kommun i Uppsala län. Invid kyrkan, i en gammal byskola, ligger Alsike kloster. {{{3}}} Nuvarande Alsike kyrka är byggd i tegel och dess äldsta delar är sannolikt från slutet av 1200-talet. Kyrktornet, som tillkom på 1400-talet, är byggt av gråsten upp till långhusmurarnas överkant och sedan försett med en överbyggnad av tegel.
{{{1}}}Tenala kyrka{{{2}}} i Tenala i Södra Finlands län, Finland.{{{3}}}
Den är uppförd under 1300- och 1400-talen och är helgad åt Sankt Olof. Kyrkan är treskeppig och på pelarna finns bibliska målningar från 1675. {{{3}}}
Bland inventarierna finns en träskulptur föreställande Sankt Olof från 1300-talet, en mekanisk Zachariasén-orgel från 1887 samt predikstolen från 1655. Det gamla stödet för predikstolen, i form av en jätte, finns bevarad i kyrkan.
{{{1}}}Masthuggskyrkan{{{2}}} ligger i Göteborg och tillhör Masthuggs församling, Göteborgs stift.{{{3}}} 1907 startades en arkitekttävling som vanns av Sigfrid Ericson och byggstart var 1911 och invigningen skedde 1914 av biskopen Edvard Herman Rodhe. {{{3}}} Kyrktornet är 60 meter högt. Fasaderna är av handslaget rött munktegel från Börringe och yttertaket av armerad betong är täckt med munks- och nunnetegel från Slottsmöllan. Tornspiran är en järnkonstruktion och täckt med kopparplåt.
{{{1}}}Vists kyrka{{{2}}} ligger i Sturefors, Linköpings stift.{{{3}}}
Vists kyrka är av medeltida ursprung. Den äldsta stenkyrkan härrör från 1100-talet. År 1745 breddades och förlängdes kyrkan och försågs med torn. Taket, ett tunnvalv i trä, dekorerades av en skråmästare från Vadstena, konterfejaren Sven Gustafsson Stoltz. {{{3}}}
Den 21 juni 1961 ödelades kyrkan genom en eldsvåda, varvid 1700-talsinredningen förstördes. En ny kyrka uppfördes och invigdes påskdagen 1965. En del av södra muren är kvar efter den gamla stenkyrkan.
{{{1}}}Hällaryds kyrka{{{2}}} i Karlshamns kommun tillhör Hällaryds församling och Lunds stift.{{{3}}}
1876 påbörjade man uppförandet av den nuvarande kyrkan efter ritningar av Helgo Zettervall. I samband med detta revs den gamla 1200-talskyrkan. Den nya kyrkan invigdes 1878 och är en centralkyrka med norrtorn. 1925 genomgick kyrkan en omfattande restaurering.
{{{1}}}Sankt Olavs kyrka{{{2}}} i Tallinn, Estland.{{{3}}}
Kyrkan är uppkallad efter Norges kung Olav den helige. Kyrkan anlades ursprungligen under 1100-talet.{{{3}}}
Omkring år 1500 färdigställdes ett 159 meter högt torn. 1549-1625 var kyrktornet världens högsta byggnad (efter att en storm förstörde tornet i katedralen i Lincoln, England). Tornspiran förstördes i en brand 1625. Byggnadens nuvarande högsta höjd är 123,7 m.
{{{1}}}Hälsingtuna kyrka{{{2}}} i Hälsingtuna församling, Hudiksvalls kommun, Uppsala stift.{{{3}}}
Fram till 1400-talet var kyrkan en klövsadelkyrka med torn i både öster och väster. På 1400-talet revs det östra tornet, och kyrkan förlängdes åt samma håll. Tornet är ett av få bevarade medeltida stenkyrktorn i Hälsingland. {{{3}}}
Predikstolen dateras till 1665 och altaruppsatsen till 1680. De är utförda i barockstil och kom tillbaka till kyrkan i samband med en restaurering 1947.
{{{1}}}Bunkeflo kyrka{{{2}}} tillhör Bunkeflo församling, Lunds stift och ligger i Malmö kommun.{{{3}}}
Kyrkan, som ligger i den gamla kyrkbyn Bunkeflo, invigdes 1898. Den är byggd i rött tegel och är en treskeppig kyrka i nygotisk stil.
{{{1}}}Alla Helgona kyrka{{{2}}} tillhör Nyköpings Alla Helgona församling, Strängnäs stift och ligger i Nyköping.{{{3}}}
Kyrkan är tornlös och har en osäker tillkomsthistoria. Redan på 1200-talet omtalas Templum Omnium Sanctorum i skrift. I slutet av 1500-talet ombyggdes kyrkan till dess nuvarande konstruktion, med tre skepp. Kyrkan har olyckligtvis härjats av ett flertal anlagda bränder i innergården, vilket resulterat i öknamnet "All brändernas kyrka".
{{{1}}}Kristine kyrka{{{2}}} ligger i Jönköping.{{{3}}}
Kyrkan byggdes 1649-1673. Bland inventarierna finns oljemålningar av kyrkomålaren Edvard Orm samt Georg Pauli. Altartavlan är målad 1738 av fransmannen P C Cazes och har som motiv konungarnas tillbejan av Jesusbarnet.
{{{1}}}Järns kyrka{{{2}}} ligger i Melleruds kommun och tillhör Karlstad stift.{{{3}}}
Kyrkan byggdes på 1200-talet. Dess takmålningar och altarskåp är från 1800-talet. Klockstapeln är från 1879 och är helt täckt av skiffer.
{{{1}}}Snavlunda kyrka{{{2}}} tillhör Snavlunda församling, Strängnäs stift och ligger i Askersunds kommun.{{{3}}}
Kyrkan är belägen vid den naturliga och äldsta förbindelseleden mellan norra vätterbygden och slättbygden i mellersta Närke. Under den senare delen av medeltiden fick vägen genom Snavlunda en speciell betydelse som förbindelseled mellan klostren i Vadstena och Riseberga och bar namnet Pilgrimsstigen.
{{{1}}}Stensele kyrka{{{2}}} tillhör Stensele församling, Luleå stift, och ligger i Storumans kommun.{{{3}}}
Vid mitten av 1800-talet blev den gamla kyrkan för liten när församlingens folkmängd ökade, och man fattade beslut om att bygga en ny kyrka. Missväxt och hungersnöd gjorde emellertid att bygget inte startade förrän på 1880-talet.{{{3}}}
Kyrkan rymmer 1 800 sittande och 200 stående och är Sveriges största träkyrka.
{{{1}}}Heda kyrka{{{2}}} tillhör Ödeshögs församling, Linköpings stift och ligger i Ödeshögs kommun.{{{3}}}
Den romanska stenkyrkans äldsta delar tillkom sannolikt under mitten av 1100-talet. Under samma århundrade byggdes ett sidoskepp till mot norr med en påkostad portal av cisterciensisk. I arbetena kan spåras den byggnadsteknik som cisterciensermunkarna tillämpade i det närbelägna Alvastra kloster. {{{3}}}
I kyrkan finns den medeltida träskulptur som inspirerade Verner von Heidenstam att skriva dikten Himladrottningens bild i Heda.
{{{1}}}Tammerfors domkyrka{{{2}}} tillhör Tammerfors stift och ligger i Tammerfors i Birkaland, Finland. {{{3}}}
Kyrkan är uppförd mellan åren 1902-07 i nationalromantisk stil av arkitekt Lars Sonck. Innan kyrkan blev domkyrka år 1923 kallades den för Johanneskyrkan. Kyrkosalens kända freskomålningar är gjorda av den finländska målaren Hugo Simberg.
{{{1}}}Mariestads domkyrka{{{2}}} ligger i Mariestads församling i Skara stift.{{{3}}}
Kyrkan är belägen i Gamla stan och är en av två kyrkobyggnader i Sverige med beteckningen domkyrka, men utan att vara sitt stifts centrala helgedom. Den andra är Kalmar domkyrka.{{{3}}}
Byggnaden är en av få kyrkor som uppfördes i Sverige under 1500-talet. Då utgjorde Mariestad under en kortare period säte för en superintendent - ett kyrkligt ämbete under perioden närmast efter reformationen som var stiftschef utan att vara biskop.
{{{1}}}Tingsås kyrka{{{2}}} ligger i Tingsås församling i Växjö stift.{{{3}}}
Nuvarande kyrkobyggnad uppfördes 1853 och invigdes den helige Mikaels dag 1856 av biskop Christopher Isac Heurlin. Första kyrkan på platsen var en träkyrka som uppfördes 1590. Denna ersattes av en större träkyrka som uppfördes 1752, vilken i sin tur revs när den nuvarande stenkyrkan uppfördes.{{{3}}}
Kyrkorgeln är byggd 1970 av Hammarbergs orgelbyggeri i Göteborg.
{{{1}}}Sidensjö kyrka{{{2}}} ligger i Sidensjö församling i Härnösands stift.{{{3}}}
Kyrkan uppfördes troligen under 1300-talet. På 1400-talet försågs innertaket med två stjärnvalv. Efter reformationen tillkom målningar på tak och valvbågar. Dessa målades över sannolikt år 1733 när kyrkan vitputsades invändigt. {{{3}}} Nuvarande sakristia är av trä och byggdes under 1700-talet.
{{{1}}}Glemminge kyrka{{{2}}} ligger i Löderups församling i Lunds stift.{{{3}}}
Kyrkan är byggd av tegel i nygotisk stil med torn och tresidigt kor. Den är ritad av Carl Möller och invigdes år 1900. Den ersatte då en medeltida kyrka i romansk stil.{{{3}}}
I kyrkan finns en dopfunt i sten från 1100-talet och en nyare i trä från 1739.
{{{1}}}Örgryte gamla kyrka{{{2}}} ligger i Örgryte församling i Göteborgs stift.{{{3}}}
Enligt en legend lät Sankt Sigfrid bygga dåvarande Örgrytes första kyrka på platsen på 1000-talet, men dessa uppgifter går idag inte att bekräfta.{{{3}}} I mitten av 1200-talet byggdes på kyrkplatsen en romansk stenkyrka som troligen även har fungerat som en försvarsbyggnad med sina tjocka murar.
{{{1}}}Krokeks kyrka{{{2}}} ligger i Krokeks församling i Linköpings stift.{{{3}}}
Kyrkan uppfördes i nygotisk stil 1895-1896, enligt Fritz Eckerts ritningar, vid Bråviken ca 6 km söder om Krokeks gamla kyrka som brann ned 1889. 1957 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt Kurt von Schmalensee.
{{{1}}}Malma kyrka{{{2}}} ligger i Kolsva församling i Västerås stift.{{{3}}}
Själva kyrkan är från 1200-talet och dess dopfunt av gotländsk sandsten är från samma tid. Predikstolen är från 1686 och altaruppsatsen tillkom på 1700-talet. Kyrkan har takmålningar och ett triumfkrucifix från 1400-talet. Dess kollekthåvar är daterade till 1767 och 1806.{{{3}}}
En sägen förtäljer att avståndet till kyrkan var så långt att en kvinna begravde sin man, gifte sig med sin nye man och döpte deras barn vid samma kyrkobesök.
{{{1}}}Washington National Cathedral{{{2}}} ligger i Washington, D.C. i USA.{{{3}}}
Kyrkan röstades 2007 fram som en av de tre vackraste byggnaderna i USA efter en undersökning av American Institute of Architects. Den började byggas 1907 och redan 1912 öppnades den ännu icke-färdigbyggda katedralen för tjänst. Den blev färdigbyggd först 1983.
{{{1}}}Bäckebo kyrka{{{2}}} ligger i Bäckebo församling i Växjö stift.{{{3}}}
Tidigare fanns här en träkyrka uppförd 1685. Den ersattes 1847 av den nuvarande stenkyrkan som är en hallkyrka byggd i nyklassicistisk stil med halvrunt kor och torn.{{{3}}}
{{{1}}}Gamla Uppsala kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Gamla Uppsala i Uppsala stift. Den är församlingskyrka i Gamla Uppsala församling och är belägen på en historisk plats med förhistoriska anor. Kyrkan ligger också strax intill den tidigare tätort med namnet Gamla Uppsala, som idag i princip ingår i nuvarande tätorten Uppsala. {{{3}}} Kyrkan kan ha byggts på platsen för det hednatempel, som skall ha legat i Gamla Uppsala, omnämnt av Adam av Bremen som Uppsala tempel omkring 1076. {{{3}}} Under 1400-talet fick kyrkan sitt nuvarande utseende sedan det treskeppiga långhuset och korsarmarna rivits efter en eldsvåda.
{{{1}}}Mockfjärds kyrka{{{2}}} ligger i Mockfjärds församling i Västerås stift.{{{3}}}
Kyrkan är belägen i Mockfjärd i Gagnefs kommun. I Mockfjärd skedde Sveriges sista häxhysteri med berättelser om Blåkullafärder. Det var 1858. {{{3}}}
maj redigera
{{{1}}}Säfsnäs kyrka{{{2}}} ligger i Ludvika kommun i Västerås stift. {{{3}}} Kyrkan är en korskyrka uppförd av trä. {{{3}}} Klockstapeln, med tre klockor, stod färdig 1787. Storklockan blev omgjuten och förstorad 1897.
{{{1}}}Linköpings domkyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad och domkyrka i Linköpings domkyrkoförsamling i Linköping, Östergötland. Den är belägen vid S:t Persgatan mitt emot Linköpings slott och är den centrala kyrkan i Linköpings stift. Kyrkan är efter Uppsala domkyrka Sveriges näst största kyrkobyggnad. {{{3}}} Linköpings domkyrka har i över 800 år rest sig högt över stadens hustak. Historien börjar redan på 1000-talet då en träkyrka eller åtminstone en begravningsplats sannolikt fanns på platsen. En stenkyrka började troligen byggas på 1120-talet och var kanske färdig 1143 och var med säkerhet färdig 1153, vilket påvisas av att det finns dokumenterat att ett kyrkomöte ägde rum där det året.
{{{1}}}Lits kyrka{{{2}}} ligger i Östersunds kommun i Härnösands stift. {{{3}}}
Kyrkan stod klar 1797 och byggdes efter Per Hagmanssons ritningar.{{{3}}}
På en platta över den västliga ingången står att läsa:
Då konung Gustaf Adolf regerade, Välborne Herr E. G. Lindecrona var länets höfding, Teol. Doktorn och Kommendören E. Hesselgren Stiftets biskop, Herr Hans Lindholm församlingens pastor, Herr N. Häggmark komminister och Måns Andersson i Korsta kyrkvärd, är denna kyrka till Guds ära och församlingens bekvämlighet och heder uppbyggd av Byggmästaren Herr Simon Geting år 1797.
{{{1}}}Borgunds stavkyrka{{{2}}} ligger i Lærdal i Norge och räknas som den bäst bevarade medeltida stavkyrkan.{{{3}}} Kyrkan nämns i skriftliga källor första gången någonstans i mitten av 1350-talet, men den brukar dateras till tiden mellan 1150 och 1200.{{{3}}} 1782 försökte en sinnesförvirrad kvinna tända eld på stavkyrkan, men en förbipasserande hindrade henne.
{{{1}}}Ärentuna kyrka{{{2}}} ligger i Uppsala kommun i Uppsala stift, byggd vid sekelskiftet 1300. {{{3}}} Invändigt är kyrkans väggar prydda med kalkmålningar som utfördes av den så kallade Ärentunamästaren på 1400-talet. Målningarna gestaltar bland annat helgonens liv och scener ur Skapelseberättelsen. Det ursprungliga tunnvalvet i trä, som satt över koret och som byttes ut mot kryssvalv i tegel före kyrkans återinvigning 1435, hittades i innertaket vid en restaurering och finns delvis bevarade på Historiska museet.
.JPG)
{{{1}}}Falkenbergs kyrka{{{2}}} ligger i Falkenbergs kommun i Göteborgs stift. {{{3}}} Byggnaden är i nygotisk stil och är ritad av Adrian C. Peterson. Den invigdes 1892 och ersatte då den äldre Sankt Laurentii kyrka som församlingskyrka.
{{{1}}}Kalix kyrka{{{2}}} ligger i Kalix kommun i Luleå stift och är Sveriges nordligaste medeltidskyrka. {{{3}}} Stenkyrkan uppfördes omkring mitten av 1400-talet och ersatte ett träkapell som stod på samma plats. {{{3}}} Kyrkorummet är täckt av tre stjärnvalv och i korvalvet har funnits medeltida kalkmålningar, men dessa förstördes vid en brand 1595.
{{{1}}}Råsunda kyrka{{{2}}} ligger i Solna kommun i Stockholms stift. {{{3}}} Kyrkan är uppförd i rött tegel och är ritad av Georg Scherman. 1966 påbörjades bygget och två år senare invigdes den av biskop Helge Ljungberg. {{{3}}} Klockstapeln är 22 meter hög och högst upp sitter en förgylld kyrktupp
{{{1}}}Vasilijkatedralen{{{2}}} (på ryska Покровский собор что на Рву, Pokrovskij sobor tjto na Rvu, eller Собор Василия Блаженного, Sobor Vasilija Blazjennogo) är en katedral på Röda torget i Moskva i Ryssland. {{{3}}} Kyrkan byggdes mellan 1555 och 1561 på order av Ivan den förskräcklige till minne av erövringen av Kazan 1552. Den 12 juli 2011 firade Moskva katedralens 450-årsjubileum, som invigdes den 12 juli 1561. {{{3}}} Katedralen är numera filial till Statliga historiska museet. Katedralen har blivit ett kännetecken inte bara för Moskva utan för hela Ryssland.
{{{1}}}Tingstäde kyrka{{{2}}} ligger på Gotland i Visby stift. {{{3}}} Kyrkans äldsta delar dateras till omkring 1200. {{{3}}} Portalen i väst skall ha huggits med brudportalen i Visby domkyrka som förebild. Kyrkan uppvisar medeltida målningar från 1300-talet på tornkammarens väggar.
{{{1}}}Barnarps kyrka{{{2}}} ligger i Jönköpings kommun i Växjö stift. {{{3}}} Den nuvarande kyrkobyggnaden är från 1100-talet, men det låg en träkyrka på platsen tidigare. Kyrkan är en korskyrka med huvudingången åt väster.
{{{1}}}Leksands kyrka{{{2}}} ligger i Leksand i Västerås stift. {{{3}}} De äldsta delarna av den nuvarande stenkyrkan härstammar från cirka år 1200. Omkring år 1400 fick kyrkan ett högt torn, Dalarnas första. I slutet av 1500-talet brann tornet ner första gången efter ett åsknedslag. Det återuppbyggdes lika högt, men efter ännu en åskbrand 1627 fick kyrkan sin karaktäristiska lökkupol, byggd 1709-1715 troligen efter rysk förebild. Klockorna hänger dock i klockstapeln.
{{{1}}}Stöde kyrka{{{2}}} ligger i Sundsvalls kommun i Härnösands stift. {{{3}}} 1757 revs en medeltida kyrka på platsen och den nuvarande byggnaden stod färdig 1759. 1881 revs klockstapeln och kyrkan utvidgades med ett torn i öster.
{{{1}}}Tensta kyrka{{{2}}} ligger i Uppsala kommun och stift. {{{3}}} Det ursprungliga trätunnvalvets takstolar är bevarade ovanför 1400-talsvalven. Kalkmålningarna är utförda år 1437 av Johannes Rosenrod.{{{3}}} Utanför kyrkan står en runsten med inskriften: "Torbjörn och Torsten och Styrbjörn läto resa stenen efter Torfast, sin fader. Öpir ristade".
{{{1}}}Östra Hoby kyrka{{{2}}} ligger i Simrishamns kommun i Lunds stift. {{{3}}} Kyrkans äldsta del är absidkoret som härstammar från 1100-talets första hälft. Under senare delen av 1100-talet byggdes långskeppet och även det breda och kraftiga tornet.
{{{1}}}S:t Lars kyrka{{{2}}} ligger i centrala Linköping i Linköpings stift. {{{3}}} Arkeologiska utgrävningar på platsen har visat på en romansk 1100-talskyrka och före den en stavkyrka. Under den nuvarande kyrkan finns en krypta med rester av den äldre stenkyrkan. Fynd av eskilstunakistor visar att området där kyrkan står varit kristen begravningsplats redan under 1000-talet.
.jpg)
{{{1}}}Berliner Dom{{{2}}} är Berlins domkyrka, Tyskland. {{{3}}} Kyrkan är uppförd i italiensk renässans och barock mellan 1895-1905. Under andra världskriget bombades kyrkan och skadades svårt. 1975 påbörjade man återuppbyggningen, och 1984 inleddes även restaureringen av den praktfulla interiören. {{{3}}} Under kyrkan finns en stor krypta som användes som kunglig och kejserlig begravningsplats av bl a ätten Hohenzollern sedan 1536.
{{{1}}}Fulltofta kyrka{{{2}}} ligger i Hörby kommun i Lunds stift. {{{3}}} Kyrkan uppfördes på 1100-talet intill Fulltofta gård som vid den tiden var biskopssäte. Byggnadsmaterialet var gråsten och som hörnstenar användes huggen sandsten. Valven och takmålningarna tillkom under 1400-talet. Det nuvarande kyrktornet tillkom 1809.
{{{1}}}Salems kyrka{{{2}}} ligger i Salems kommun i Strängnäs stift. {{{3}}} Tornet och delar av väggen fram till sakristian är från 1100-talet. Salems allra första kyrka var av trä och enligt Botvikslegenden uppförd till S:t Albans ära. Enligt samma legend var det i den kyrkan som S:t Botvid först låg begravd innan hans kvarlevor år 1129 överfördes till Botkyrka kyrka.
{{{1}}}Trollhättans kyrka{{{2}}} ligger i Trollhättan i Skara stift. {{{3}}} Kyrkan är uppförd i nygotisk stil 1862 och är ritad av arkitekten Adolf Wilhelm Edelswärd.{{{3}}} Altartavlan från 1935 är utförd av konstnären Albert Eldh. Korfönstret, "Herdarnas tillbedjan", sitter numera på västra långväggen.
{{{1}}}Västra Husby kyrka{{{2}}} ligger i Söderköpings kommun i Linköpings stift. {{{3}}} I Västra Husby har det funnits en kyrka sedan 1100-talet. Nuvarande kyrkan uppfördes 1816-1817. Den eldhärjades svårt våren 1977, men restaurerades utifrån de kvarstående murarna och återinvigdes två år senare. Bland de inventarier som brann upp fanns en orgel från 1842 av Carl Hanner.
{{{1}}}Eke kyrka{{{2}}} ligger på Gotland i Visby stift. {{{3}}} Koret och långhuset uppfördes i romansk stil under 1200-talets första hälft. Omkring år 1300 tillkom kyrktornet. Vid en restaurering 1916 bröts trägolvet upp och genom dendrokronologisk datering fick man veta att träplankorna härstammar från 1070-talet. Plankorna hörde till en tidigare stavkyrka.
{{{1}}}Iggesunds kyrka{{{2}}} ligger i Uppsala stift. {{{3}}} Kyrkan ligger belägen i Iggesund i södra delen av Hudiksvalls kommun.
{{{1}}}Skee kyrka{{{2}}} ligger i Strömstads kommun i Göteborgs stift. {{{3}}} Kyrkan är från 1100-talet och uppförd i huggen granit. Kyrkan förlängdes 1794-95 genom att ett vapenhus byggdes till. Dopfunten från 1200-talet förvaras på Statens historiska museum i Stockholm och är ersatt av en kopia. Altarskåpet är från 1490-talet med ett ramverk från 1686.
{{{1}}}Gustavsbergs kyrka{{{2}}} ligger i Värmdö kommun i Stockholms stift. {{{3}}} Kyrkan uppfördes mellan 1904-1906 och är ritad av Gustaf Améen i nygotisk stil. Takpannorna tillika det grågula teglet är tillverkade på Gustavsbergs porslinsfabrik.
{{{1}}}Gökhems kyrka{{{2}}} ligger i Falköpings kommun i Skara stift. {{{3}}} Kyrkan är byggd under 1100-talet eller tidigt 1200-tal. Den har ett mycket kort kor. Även sakristian och vapenhuset är från medeltiden. I norr är en romansk portal bevarad. Två dopfuntar finns, bägge daterade till 1100-talet.
{{{1}}}Katedralen i Amiens{{{2}}} ligger i Frankrike. {{{3}}} Katedralen började återuppföras 1220 efter en brand. Mittskeppet har en invändig höjd på 42,3 m (jämför med Notre Dame i Paris på 26 m). {{{3}}} 1981 blev katedralen uppsatt på UNESCO:s världsarvslista.
{{{1}}}Torrskogs kyrka{{{2}}} ligger i Bengtsfors kommun i Karlstads stift. {{{3}}} Kyrka uppfördes 1767-1768 och ersatte då en äldre träkyrka som låg på samma plats. Kyrkan består av rektangulärt långhus med tresidigt korparti. Tornet fick sitt nuvarande utseende 1894.
{{{1}}}Övertorneå kyrka{{{2}}} ligger i Övertorneå kommun i Luleå stift. {{{3}}} Orgeln byggdes ursprungligen i Sankta Gertruds kyrka i Stockholm 1608, där den kom att byggas om ett flertal gånger för att passa tidens skiftande smak, innan den slutligen ansågs föråldrad och såldes. Orgelns över- och huvudverk installerades i Övertorneå kyrka 1781.
{{{1}}}Glanshammars kyrka{{{2}}} ligger i Örebro kommun i Strängnäs stift. {{{3}}} Tornet byggdes på 1100-talet. Senare under medeltiden tillkom koret och det norra sidoskeppet. 1678-1679 uppfördes ett gravkor för släkten Reuter.{{{3}}} Vid kyrkan finns tre runstenar och kanske finns ännu en inmurad i kyrkväggen. Stenen beskrivs utifrån en något äldre avritnig av fältväbeln Lars Mårtensson (död 1640).
{{{1}}}Glömminge kyrka{{{2}}} ligger på Öland i Växjö stift. {{{3}}} De äldsta delarna är tornet, nordmuren och västgaveln. Under 1300-talet tillkom ett långt rakslutet kor. 1819 förlängdes kyrkan österut och omvandlades till den nuvarande salkyrkan.
juni redigera
{{{1}}}Dörby kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Dörby församling. {{{3}}} Kyrkan uppfördes under 1200-talet. Under Kalmarkriget 1611-1612 skövlades och brändes kyrkan. Den sattes åter istånd och 1624-1625 byggdes en sakristia på norrsidan av koret. 1778 togs kryssvalvet bort i samband med att koret breddades. Kyrkorummet erhöll ett innertak av typ tunnvalv. Genom dessa genomgripande förändringar förvandlade interiören till ett nyklassicistiskt präglad salkyrka. Senaste restaurering genomfördes i början av 1990-talet. I samband med denna vitkalkades yttermurarna, som tidigare varit frilagda från puts. {{{3}}} Det enda inventarium som finns kvar från medeltidskyrkan på grund av skövlingen 1611-1612 är ett medeltida krucifix.
{{{1}}}Fuglie kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Hammarlövs församling, tidigare Fuglie församling.
{{{3}}} 1902 revs den gamla kyrkan till förmån för byggandet av en ny kyrka i nygotisk stil efter ritningar av ingenjör A.W.Lundberg, Lund. Den nya kyrkan uppfördes i maskinslaget tegel . Långhuset övergår i ett tresidigt kor i öster. Tornet med sina gallerii nspirerade ljudöppningar är försetts med trappgavlar och avslutas med en hög spira. Från den gamla kyrkan bevarade man en sandstensportal. Kyrkan invigdes 1904 av biskop Gottfrid Billing . {{{3}}} Kyrkans altaruppsats är från 1595.Den består av fyra fält i två våningar med bibliska bilder. Över dessa välver sig en baldakin .Den åttasidiga dopfunten är gjord av ek på 1600-talet.
{{{1}}}Södra Solberga kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Södra Solberga i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Korsberga församling {{{3}}} 1829 konstaterades att den gamla kyrkan var i så dåligt skick att en ny måste uppföras. Länsbyggmästare Carl Robert Palmér fick i uppdrag att utarbeta ett förslag på ny kyrkobyggnad. Förslaget bearbetades av Carl-Gustaf Blom-Carlsson vid Överintendentsämbetet. Den nya kyrkan är uppförd 1832-1835 i empirestil av C.R. Palmér som byggmästare. Tornet är försett med lanternin krönt med ett kors. Biskop Esaias Tegnér som i hög grad var inspiratör till uppförande av stora ljusa kyrkor i stiftet invigde den nya kyrkan 1837. {{{3}}} Orgeln som togs i bruk 1865 är byggd av den självlärde orgelbyggaren och kyrkomålaren Johannes Magnusson, från Nässja i Lemnhults socken.
{{{1}}}Vallösa kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Ljunits församling belägen i Vallösa by. {{{3}}} Vallösa kyrka byggdes 1882, då den medeltida kyrkan i Sjörup blivit för liten. Den är byggd i gråsten med vita putsfält. Stilen är både romansk och gotisk. Kyrkan var från början en korskyrka, men sedan befolkningsunderlaget minskat gjordes 1962 den södra korsarmen om till sakristia och den norra blev bårhus. {{{3}}} Kyrkan har en predikstol i slottsbarock som ursprungligen kommer från Borsöe kapell vid Marsvinsholms slott. Den är snidad omkring 1630 av en skulptör, förmodligen tysk, som enbart är känd genom initialerna A S.
{{{1}}}Slite kyrka {{{2}}} en kyrkobyggnad som tillhör Othem-Boge församling i Visby stift och ligger i samhället Slite på Gotland. Kyrkan ligger på en kalkstensklippa med utsikt över havet. {{{3}}} Kyrkobyggnaden uppfördes 1959 - 1960 efter ritningar av arkitekten Holger Jensen, Köpenhamn och är den första på Gotland som uppförts i Svenska kyrkans regi sedan 1300-talet. Vid kyrkbygget användes endast gotländska byggnadsmaterial som kalksten och furu. Väggarna är invändigt och utvändigt klädda med kalkstensskivor och är till största delen glasade. Den glasade altarväggen ger utsikt mot havet och fungerar som altartavla.Kyrkan invigdes den 3 juli 1960 av biskop Algot Anderberg . {{{3}}} Triumfkrucifixet från 1960 liksom madonnan på väggen invid dopfunten är utförda av Bertil Nyström.
{{{1}}}Gårdsby kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Gårdsby församling. {{{3}}} När Esaias Tegnér 1824 utnämndes till biskop i Växjö stift blev han också kyrkoherde i Gårdsby prebendepastorat. I församlingen fanns en relativt stor medeltida kyrka som inte helt oväntat skulle ersättas av en ny under Tegnérs biskopstid. Beslut om nybyggnad togs 1828 och kyrkan uppfördes 1833-35 av byggmästare S Sjöholm från Söraby efter ritningar av Jacob Wilhelm Gerss. Kyrkan invigdes 1837 av biskop Tegnér. {{{3}}} Altartavla är ett verk av Bengt Nordenberg. Denne försåg 1889 kyrkan med inte mindre än åtta stora oljemålningar som pryder de båda långväggarna i det stora kyrkorummet.
{{{1}}}Rogslösa kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad som ligger i Rogslösa socken i Linköpings stift . Den ligger 15 km norr om Ödeshög och 12 km sydväst om Vadstena. {{{3}}} Kyrkan uppförd under 1200-talet består av ett enskeppigt långhus med tre kryssvalv, tunnvälvt kor och tvärskepp, också det med tunnvalv. Av de ursprungliga kalkmålningarna återstår endast fragment. I triumfbågen hänger ett triumfkrucifix från 1400-talet. Koret domineras av ett tyskt altarskåp från samma århundrade och även altarskivan är medeltida. I korgolvet finns gravstenar. Till vänster om koret finns en predikstol i gustaviansk stil Längre bort i norra tvärskeppet fanns tidigare en ingång från väster och mitt emot denna ett altare. {{{3}}} Södra tvärskeppet används numera som dopplats. Här finns sedan gammalt en piscina.
{{{1}}}Björsäters kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Skara stift. Den är församlingskyrka i Lugnås församling {{{3}}} 1752 fattades beslut om ombyggnad av den gamla kyrkan. Mäster Loëll i Mariestad fick i uppdrag att svara för arbetet. Den allra första delen som blev färdigt var långhuset med sina kryssvalv. Det innebar att man hade ett fungerande gudstjänstrum som invigdes Fjärde söndagen i advent 1754 av biskop Engelbert Halenius. Däremot stod tornet och sakristian inte färdiga förrän 1779. Kyrkan fick genom denna etappvisa nybyggnad under 1700-talet det utseende den har i dag, med undantag av strävpelarna som tillkom 1905. {{{3}}} 1921 skadades tornet genom ett åsknedslag. Vid detta tillfälle förstördes tornspiran, kyrkklockorna, tornuret och yttertaket. 1925 var återställningsarbete färdigt. Tornet fick i detta sammanhang sin barockinspirerade tornhuv. Nya kyrkklockor anskaffades 1922.
{{{1}}}Hietaniemi kyrka{{{2}}} tillhör Övertorneå församling i Luleå stift. Kyrkan ligger i Hedenäset på en udde i Torne älv intill gränsen till Finland. {{{3}}} Nuvarande träkyrka uppfördes 1744–1747 av byggmästaren Hans Biskop från Kronoby i Österbottens län och ersatte en tidigare kyrka från 1617. Kyrkan är byggd av rödmålat, panelklätt timmer och består av ett åttakantigt avlångt långhus med kor i öster.{{{3}}} Altartavlan är utförd 1826 av J A Hedman och inramas av marmorerade kolonner. Altarskranket och predikstolen är tillverkade av Hans Biskop, likaså pyramiderna och krönen till de främre bänkraderna.
{{{1}}}Stenkyrka kyrka {{{2}}} tillhör Stenkyrka församling i Visby stift på Gotland och ligger utmed väg 149 mellan Visby och Kappelshamn. {{{3}}} Kyrkan är enligt Gutasagan den första kyrkan i Nordertredingen uppförd av Likair den vise. Enligt sägnen lär socknen fått sitt namn efter denna tidiga och enastående kalkstensbyggnad. Kyrkan, som den ser ut idag, uppfördes i etapper under 1200-talet och i gavelmurarna återfinns rester av en romansk absidkyrka. Kor, långhus och tornet uppfördes i nämnda ordning. Tornet, med sitt galleri på tre sidor, kom till och med att överträffa Sankta Marias torn på Visby domkyrka. {{{3}}} Kyrkan är rikligt prydd med medeltida målningar där triumfbågens kvadermålning från mitten av 1200-talet är den äldsta. I tornvalven återfinns marmorimitationer från 1200-talets senare del.
{{{1}}}Hölö kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad belägen utanför Hölö, söder om Södertälje i Sörmland. Kyrkan ingår i Hölö församling i Södertälje kontrakt, Strängnäs stift. {{{3}}} Kyrkan ligger intill Kyrksjön och består av långhus, absidialt kor i öster, sakristia i norr samt torn i väster. Ursprungliga kyrkan uppfördes på 1100-talet och bestod då av ett rektangulärt kyrkorum med sakristia i norr, vapenhus i söder och torn i väster. Allt detta revs på 1790-talet då nuvarande kyrkobyggnad uppfördes. Endast tornet som uppfördes på 1400-talet är bevarat av medeltidskyrkan. {{{3}}} Predikstolen sattes upp 1672 och är tillverkad av Erich Nilsson från Hedenoret i Fläckebo, Västmanland.
{{{1}}}Madesjö kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Madesjö i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Madesjö församling. {{{3}}} Tidigaste kända kyrkan på platsen var en träkyrka som brann ner 1652. Efter branden byggde man upp en ny träkyrka som var lik den förra. Denna kom att ersättas av nuvarande stenkyrka som uppfördes 1753–1757. Kyrkan har sedan byggts ut i omgångar. Tornet uppfördes 1830 och försågs med lanternin. År 1885 tillkom nuvarande kor och sakristia. {{{3}}} Koret är försett med tre färgrika fönster av konstnären Gunnar Theander.
{{{1}}}Sankt Olai kyrka{{{2}}} är den centrala kyrkobyggnaden i Norrköping. Grundstenen lades den 13 juni 1766 men på platsen har det funnits kyrka sedan medeltid, alltid tillägnad Sankt Olof. Kyrkan ritades av arkitekten Carl Johan Cronstedt.{{{3}}} Istället för klockstapel har kyrkan en kampanil som uppfördes på 1730-talet.{{{3}}} I kyrkan kröntes Gustav IV Adolf den 3 april 1800.
{{{1}}}Önnarps kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Lunds stift, och är församlingskyrka i Anderslövs församling. {{{3}}} Under 1200-talet uppfördes en kyrka i Önnarp. På 1800-talet räckte den inte längre till för församlingens behov och bedömdes vara i för dåligt skick för att renoveras. Nuvarande kyrka började uppföras 1863 och 6 november 1864 invigdes den.{{{3}}} Ett krucifix från 1200-talet finns bevarat från gamla kyrkan. Likaså en predikstol från 1600-talet.
{{{1}}}Källstads kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Källstads socken, Linköpings stift, Östergötland. Den ligger 1 mil sydväst om Vadstena. {{{3}}} Källstads kyrka, med sitt sidoställda torn, lyser vackert vit vid Tåkern. Tornet, placerat mitt på långsidan, är från tidig medeltid. Övriga delar kom till i slutet av 1800-talet. Långhuset är enskeppigt med fullbrett, rakslutet kor. Altaruppsatsen är från 1703, utförd av Olof Wiström, Vadstena. Av det medeltida inventariebeståndet återstår en dopfunt och en primklocka samt nattvardskärl av silver. {{{3}}} I tornet har bevarats en medeltida läktaranordning, med två smäckra pelare och en elegant överbyggnad.
{{{1}}}Södervidinge kyrka {{{2}}} är församlingskyrka i Kävlinge församling i Lunds stift. {{{3}}} Nuvarande stenkyrka uppfördes 1870 enligt Edvard von Rothsteins ritningar på samma plats där en tidigare medeltida kyrka legat. Tidigare kyrka hade blivit för liten och den nya kyrkan bedömdes vara mer ändamålsenlig. {{{3}}} Dopfunten av sandsten är från Höör och tillverkades under senare hälften av 1100-talet av Mårten stenmästare. På funten ligger ett svartmålat lock av ek och ett fat av mässing. Båda dessa tillverkades på 1500-talet. Läktarskranket med dess målade framställningar av Jesus och apostlarna tillverkades 1775 av Johan Cullman i Landskrona.
{{{1}}}Burs kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad på Gotland som tillhör Stånga-Burs församling i Visby stift. {{{3}}} Långhuset är kyrkans äldsta del, uppfört vid 1200-talets förra hälft, till detta uppfördes tornet vid 1200-talets mitt. Under 1300-talets förra hälft uppfördes det stora gotiska koret som en inledande etapp i uppförandet av en ny kyrka varvid långhuset förlängdes provisoriskt åt öster. Sakristian uppfördes sannolikt under senmedeltiden. {{{3}}} Invändigt täcks koret och ringkammaren av valv, medan långhuset har ett tredingstak av trä. I korfönstren finns glasmålningar. I östfönstren tre rutor från korets byggnadstid, i södra fönstret två rutor från 1600-talet. Söder om altaret står en märklig väggfast korbänk i kalksten med reliefprydda gavlar från korets byggnadstid. Altarskåpet är från 1400-talets förra hälft.
{{{1}}}Kumla kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Kumla socken och Väderstads församling, Östergötland. Den ligger 4 km nordväst om Väderstad och tillhör Linköpings stift. {{{3}}} Den romanska kalkstenskyrkan uppfördes vid 1100-talets slut, men har sedan dess genomgått flera ombyggnader, även om den medeltida karaktären har bibehållits intakt. Kyrkan hade även ett medeltida västtorn, dess överdel revs dock 1818 p.g.a. sprickbildningar och tornets undre del införlivades under långhustaket. Vid samma tid revs 1400-talsvalven i långhuset och ersattes av ett trätunnvalv. {{{3}}} I koret finns ett altarskåp av ek,ett nordtyskt arbete från 1400-talets andra hälft.
{{{1}}}Martebo kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Martebo på Gotland. Den är församlingskyrka i Stenkyrka församling i Visby stift.
{{{3}}} Tornet, som är oproportionerligt litet jämfört med långhuset, kvarstår från en romansk kyrka från 1200-talet. Under 1300-talet uppfördes det befintliga långhuset med kor och sakristia, samt bönekammaren (med hagioskop). {{{3}}} Av särskilt intresse är kyrkans tre gotiska portaler (två i söder och en på norra sidan) med sina rikt skulpterade kapitälband som berättar Kristi levnadshistoria. Figurskulpturerna härstammar troligen från den anonyme stenmästaren "Egypticus" verkstad, 1300-talets förra hälft.
.jpg)
{{{1}}}Födelsekyrkan{{{2}}} i Betlehem är en av de äldsta kyrkorna i världen som fortfarande är i bruk. Kyrkan uppfördes på 300-talet av kejsar Konstantin den store över den grotta som av traditionen utpekas som Jesu födelseplats. {{{3}}} I Nya Testamentets evangelier omnämns ingen grotta som födelseplats, men inom ett århundrade hävdar Justinus Martyren och Jakobs protevangelium att Jesus föddes i en grotta. {{{3}}} Platsen betraktas som helig av kristna såväl som av muslimer.
{{{1}}}Moheda kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör Moheda församling i Växjö stift. Kyrkan är omgiven av en kyrkogårdspark och ligger intill Mohedaån i samhället Moheda. {{{3}}} Kyrkan uppfördes i romansk stil vid mitten av 1100-talet och saknade då absid, torn, vapenhus och sakristia. Kort därefter tillkom vid östra sidan en absid med hjälmvalv. Under senmedeltiden byggdes kyrktornet vid västra sidan. Omkring år 1500 försågs innertaket med stjärnvalv.1914 byggdes tornet på till sin nuvarande höjd och kyrkklockorna flyttade från klockstapeln till tornet. {{{3}}} En omfattande fasadrenovering genomfördes 1994 då nästan all puts knackades ner och kyrkans byggnadshistoria blottlades. När ny puts påfördes gjordes markeringar i putsen som skulle visa på kyrkans olika byggnadsetapper.
{{{1}}}Ammarnäs kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör Sorsele församling i Luleå stift och som ligger i Ammarnäs by. {{{3}}} Nuvarande träkyrka uppfördes 1910–1912 av byggmästaren Karl August Eriksson från Bräskafors efter ritningar av Torben Grut. Den invigdes 7 juli 1912 av biskop Olof Bergqvist. {{{3}}} Nuvarande orgel byggdes 1982. Första kyrkklockan göts 1865 av A.P. Linderberg i Sundsvall och bär inskriptioner uteslutande på samiska. Andra kyrkklockan göts 1924 av Bergholtz klockgjuteri i Stockholm och bär inskriptioner på svenska och samiska.
{{{1}}}Stenåsa kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Hulterstad-Stenåsa församling på Öland. {{{3}}} Kyrkans grundläggning ägde rum 1830 på den medeltida kyrkans plats. Kyrkbygget fullbordades 1831 av Petter Ekholm och Peter Isberg. Kyrkan invigdes 1838 av kontraktsprost Pehr Dahlström. Kyrkan består av ett långhus med rakslutande kor i öster samt sakristia i norr och torn i väster. Den empirestils inspirerade kyrkan uppfördes av kalksten. Tornet avslutades av en lanternin där klockorna fick sin plats. {{{3}}} Kyrkorummet erhöll 1902 rika dekormålningar. Altaruppställningen är utförd av Jonas Berggren 1766 och stofferad av Anders G Wadsten 1793.
{{{1}}}Frändefors kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör Frändefors församling i Karlstads stift. Kyrkan ligger centralt i samhället Frändefors intill Frändeforsån och E45. {{{3}}} Nuvarande enskeppiga salkyrka uppfördes 1797-1800 efter ritningar av arkitekt Thure Wennberg. Kyrkan är den tredje i ordningen och föregicks av en medeltida stenkyrka som i sin tur föregicks av en träkyrka. {{{3}}} Dopfunten av täljsten från 1200-talet är kyrkans äldsta inventarium. Predikstol och altaruppsats sattes upp 1829 efter ritningar av arkitekt Jacob Wilhelm Gerss.
{{{1}}}Veta kyrka {{{2}}} tillhör Veta församling i Linköpings stift och ligger i Mjölby kommun. Kyrkan är belägen i Veta kyrkby, någon kilometer väster om Mantorp. {{{3}}} Kyrkan är byggd av kalksten och gråsten och dess äldsta delar härstammar från 1100-talet. Äldsta dokumentet där kyrkan och socknen omnämns är från 1334. Under 1400-talet byggdes sakristian och långhuset försågs med tegelvalv. Långhuset fick ett kryssvalv i väster och stjärnvalv i öster, medan koret försågs med två kryssvalv. 1687 uppfördes den södra korsarmen och 1759 uppfördes norra korsarmen. {{{3}}} På kyrkogården sydöstra sida står en klockstapel uppförd 1727-1728 av mäster Uhrberg från Eksjö.
{{{1}}}Holms kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Holm i Göteborgs stift. Den är församlingskyrka i S:t Nikolai församling. {{{3}}} Holms kyrka började byggas under tidig medeltid, troligen redan på 1100-talet. Det som är kvar från den första kyrkobyggnaden är absiden i öster om koret och koret samt väggarna i långhuset. På 1770-talet togs större fönsteröppningar upp på sydsidan och i början av 1800-talet gjordes fönster även på nordsidan. Kyrkans långskepp hade nu tre fönster på södra sidan och två på den norra.Tornet av sten blev färdigt 1822. I mitten av 1950-talet fick tornet pyramidformad överbyggnad av trä. {{{3}}} De ovan nämnda fem fönstren har smyckats av glasmålningar skapade av konstnären Gynter Teutsch. Teman i de fem fönstren är dop, konfirmation, vigsel, livets vardag och döden - det eviga livet.
{{{1}}}Västra Ingelstads kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Vellinge-Månstorps församling, tidigare Västra Ingelstads församling. {{{3}}} Kyrkan byggdes på 1100-talet, vapenhuset på 1300-talet, och valven under senmedeltiden. Det gamla koret revs i början av 1500-talet och ersattes med ett nytt i östra delen av kyrkan. Tornet byggdes 1855 och byggdes om 1894. Fram till 1658 var kyrkan patronatskyrka till Månstorps kungsgård, detta upphörde då borgen revs. {{{3}}} Kyrkans altarskåp tillverkades i Antwerpen 1520, och är en av Lunds stifts mest berömda konstskatter.
{{{1}}}Västra Hargs kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Västra Hargs socken och församling i Östergötland. Den ligger 11 km sydöst om Mjölby och tillhör Linköpings stift{{{3}}} Med användande av murrester från den medeltida helgedomen uppfördes under åren 1814-1815 en kyrka i nyklassicistisk stil med torn i väster och halvrunt kor i öster. Den är en vitputsad, enskeppig salkyrka med tunnvalv, halvrunt kor och stora rundbågade fönster. I tornkammaren finns rester av kyrkomålningar. {{{3}}}Västra Hargs kyrka är belägen invid Hargsjön.
{{{1}}}Stånga kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Stånga på Gotland. Den är församlingskyrka i Stånga-Burs församling i Visby stift. {{{3}}}Större delen av en tidigare romansk kyrka ersattes vid 1300-talets mitt av nuvarande långhus och torn, ett verk av anonyme stenmästaren "Egypticus". Romanska grundmurar påträffades vid arkitekt Sven Brandels restaurering 1929. Absidkor och sakristia från 1200-talet fick kvarstå vid 1300-talets omdaning, men nybyggdes 1864 - 1865 efter ursprunglig förebild. {{{3}}} Den ovanligt rikt utformade långhusportalen på södra sidan är av stort intresse och tillhör Gotlands märkligaste kyrkliga monument.
{{{1}}}Ignaberga gamla kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Ignaberga i Stoby församling, Lunds stift och Hässleholms kommun. {{{3}}} Kyrkan härrör från 1100-talet. Ett vapenhus byggdes till på 1400-talet då även valven slogs. År 1717 förlängdes kyrkan mot väster. {{{3}}}År 1887 var Ignaberga nya kyrka färdigbyggd och kyrkan lämnades att förfalla. På 1920-talet återuppbyggdes kyrkan och återinvigdes 1928.
juli redigera
{{{1}}}Södra Möckleby kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Sydölands församling . {{{3}}} 1850-1851 byggde Peter Isberg den nya kyrkan i Södra Möckleby efter ritningar av Johan Fredrik Åbom. Den medeltida kyrkans torn behölls och försågs med en lanternin uppförd på en svängd huv. Kyrkan som är byggd av kalksten består av ett kyrkorum av salkyrkotyp med absidialt kor i öster samt torn i väster och sakristia på norrsidan och en utbyggnad i söder. Långhuset har stora rundbågiga fönster efter tidens stilideal. {{{3}}} Nuvarande altaruppsats är en rekonstruktion från 1983 av en altaruppsats från den gamla kyrkan, utförd 1749 av Peter Buschberg från Kalmar. Målningen föreställer Maria Magdalena vid Kristi kors.
{{{1}}}Hedesunda kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i kyrkbyn Sundby i södra delen av samhället Hedesunda. Den tillhör Hedesunda församling i Uppsala stift. {{{3}}} Ursprungliga kyrkobyggnaden var troligen en träkyrka uppförd på 1100-talet och ersatt av en stenkyrka på 1200-talet. 1775 byggdes nuvarande kyrka utanpå den gamla. Arbetena med kyrkan pågick fram till 1777 då den invigdes 25 maj av kontraktsprost Anders Lundvist i Årsunda. {{{3}}} Dopfunten av kalksten är från slutet av 1200-talet och överlämnad 1883 till Historiska museet. Predikstolen i senrenässans är tillverkad år 1666 av Ewerdt Friis.
{{{1}}} Sandseryds kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Norrahammars församling. {{{3}}} Delar av den nuvarande stenkyrkan går tillbaka i tiden till 1300-talet. Kyrkan har varit utsatt för angrepp under orostider. Kulhål i den gamla kyrkdörren av ek är en synbar påminnelse. Kyrkan eldhärjades 1645 och 1706. {{{3}}} Interiören som är av salkyrkotyp har ett plant trätak som efter branden 1706 dekorerades med målningar.
{{{1}}} Huaröds kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör Degeberga församling i Lunds stift. Den ligger i Huaröd i Kristianstads kommun {{{3}}} Kyrkan byggdes omkring 1200 i romansk stil. Den har genomgått många förändringar under åren och det enda som återstår av den ursprungliga byggnaden är koret. I slutet av 1700-talet gjordes långhuset om och korsarmarna tillkom. Västtornet uppfördes först 1883. {{{3}}} Fresken i koret målades 1953 av Pär Siegård. Den föreställer uppståndelsens under.
{{{1}}}Marbäcks kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Aneby kommun. Den är församlingskyrka i Aneby församling i Linköpings stift. {{{3}}} Marbäcks kyrka är vackert belägen nära sjön Ralången. Kyrkans långhus och raktslutande kor uppfördes under 1200-talet. {{{3}}} Under 1400-talet tillkom kyrkorummets valv som pryds av kalkmålningar, troligen utförda av mäster Amund eller några målare från hans efterföljd under 1500-talets första fjärdedel.
{{{1}}} Källstads kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Källstads socken, Linköpings stift, Östergötland. Den ligger norr om Tåkern, 1 mil sydväst om Vadstena. {{{3}}} Källstads kyrka, med sitt sidoställda torn, lyser vackert vit vid Tåkern. Tornet, placerat mitt på långsidan, är från tidig medeltid. Efter ritningar av Johan Nyström påbörjades under 1860-talet en ombyggnad av den medeltida kyrkan. Ett nybyggt långhus anslöts till det medeltida tornet. För att harmonisera med nybyggnaden ändrades tornets exteriör och fick trappstengsgavlar {{{3}}} I det kraftiga tornet finns en emporvåning med baldakinomgiven nisch. Våningen har en öppning mot koret, så att man därifrån kunde följa gudstjänsten nere i kyrkan.
{{{1}}} Mariakyrkan, Växjö {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Växjö Maria församling. {{{3}}} Mariakyrkan byggdes 1979 i stadsdelen Araby i Växjö. Det var delningen av Växjö domkyrkoförsamling 1977 som blev upphovet till Mariakyrkans tillkomst. Det blev arkitekterna Thomas Hellquist och Richard Brun från Lund som fick uppdraget att forma kyrkan i enlighet med sitt förslag ”Hagia Hovia – urkyrkan”. {{{3}}} Kyrkobyggnaden består av en rundkyrka med en stor kupol, 18 meter hög över kyrkorummet, och ett kyrktorg som förbinder de olika rummen för församlingsverksamheten.
{{{1}}}Kölnerdomen{{{2}}}, på tyska der Kölner Dom eller officiellt Hohe Domkirche St. Peter und Maria, är en katedral i Köln, Tyskland byggd mellan 1248 och 1880, vilket innebär en byggnadstid på 632 år. {{{3}}} De två tornen är båda 157 m höga, vilket gjorde Kölnerdomen till världens högsta byggnad under fyra år till dess Washingtonmonumentet blev klart. {{{3}}} Katedralen är listad på UNESCO:s världsarvslista. I juli 2004 hamnade katedralen på listan över hotade världsarv.
{{{1}}} Mästerby kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Visby stift. Den är församlingskyrka i Sanda, Västergarn och Mästerby församling.{{{3}}} Korabsiden och långhuset uppfördes omkring slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet. Något senare, vid 1200-talets mitt, uppfördes det kraftiga tornet. Under 1300-talet höjdes korets och långhusets murar varvid kyrkorummet fick sina valv. {{{3}}} Kyrkans interiör vimlar av livliga målningar. Man skulle utan överdrift kunna säga att hela kyrkorummet är en bildbibel eller ”Biblia Pauperum” - de fattigas bibel. Bildernas tillkomst spänner över en tidsrymd från 1200- till 1600-talet.
{{{1}}}Källa nya kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Nordölands församling. {{{3}}} 1886 lades grunden till den nya kyrkan som uppfördes i nygotikens spetsbågestil. Planläggningen av byggnaden blev att tornet förlades i öster och koret med bakomliggande sakristian i väster. {{{3}}} Kyrkorummet domineras av en stor heltäckande målning i koret utförd 1975 av konstnären Lars Welton.
{{{1}}} Ekeby kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Ekeby på Gotland. Den är församlingskyrka i Dalhems församling i Visby stift. {{{3}}} Tornets nedre del har tillhört en romansk murad kyrka från 1100-talet. Denna revs så när som på tornet vid 1200-talets slut och ersattes av det nuvarande koret och långhuset. Samtidigt eller möjligen i början av 1300-talet påbyggdes tornet och fick sitt nuvarande utseende. {{{3}}} Kyrkans interiör är en av de färgrikaste på Gotland. Väggarna pryds av både medeltida och eftermedeltida kalkmålningar. I fönstren finns tre bevarade rutor med glasmålningar från 1200-talets slut.
{{{1}}}Roskilde domkyrka{{{2}}} en domkyrka och ett världsarv i centrala Roskilde i Danmark. Domkyrkan är katedral för Roskilde stift. {{{3}}} Roskilde domkyrka är byggd i flera etapper med fyra gravkapell. De äldsta delarna av kyrkan är från sent 1100-tal och är byggda i unggotisk stil. Domkyrkan har ända sedan den byggdes varit domkyrka. {{{3}}} Från mitten av 1400-talet, och i viss mån även tidigare, har domkyrkan varit gravkyrka för de danska regenterna.
{{{1}}} Köpings kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Köpingsviks församling på Öland. {{{3}}} Köping har haft tre kyrkor. Den nuvarande är den fjärde i ordningen. Den ursprungliga kyrkan var av trä. Möjligen en stavkyrka. Den ersattes vid 1100-talet av en mycket stor kyrka av sten. 1805 revs kyrkan delvis och en ny byggdes upp efter ritningar av Jacob Wulff. Det blev en stor salkyrka. {{{3}}} 1937 uppkom ett förslag på restaurering av kyrkan eftersom sydmurens fundament hade sviktat. Resultatet blev att långhuset revs helt 1953 och ersattes av ett mindre. Gamla tornet i väster behölls. Nya kyrkan som till det inre har karaktär av basilika uppfördes efter ritningar av Ärland Noreen och var färdig 1955.
{{{1}}} Drevs gamla kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Drev i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Drev-Hornaryds församling. {{{3}}} Kyrkan kan dateras tillbaka till omkring 1170 och fungerade som sockenkyrka fram till 1868, när den gemensamma Drev-Hornaryds kyrka stod klar. Under 1940- och 1950-talen restaurerades kyrkan och är idag öppen för besök. Därigenom räddades en verklig klenod bland medeltidskyrkor i Värendh. {{{3}}} Taket och läktarna dekorerades 1751 av Johan Christian Zschotzscher.Vid filmatiseringen av Pär Lagerkvists självbiografiska roman Gäst hos verkligheten användes kyrkan som inspelningsplats för några scener bl.a en begravningsakt.
{{{1}}}Nordingrå kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad vid Vågsfjärdens norra strand. Den är församlingskyrka i Nordingrå församling i Härnösands stift. Strax norr om kyrkan ligger resterna av en gammal stenkyrka. {{{3}}} Nuvarande kyrkobyggnad uppfördes 1820 - 1825 under ledning av byggmästare Simon Geting. Inte förrän 23 augusti 1829 invigdes kyrkan av biskop Erik Abraham Almquist. Kyrkobyggnaden är rektangulär med ett torn vidbyggt i mitten av norra långsidan. Tornets nedersta våning var från början sakristia varifrån en spiraltrappa gick upp till predikstolen. Senare byggdes en ny sakristia på östra gaveln.
{{{1}}}Skirö kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Skirö socken och Alseda församling, Småland. Skirö ligger 2 mil öster om Vetlanda och tillhör Växjö stift. {{{3}}} Skirö nya kyrka byggdes 1835-1837 efter ritningar av arkitekt Jacob Wilhelm Gerss.Kyrkan är en enskeppig salskyrka i nyklassicistisk stil med halvrunt kor i söder, stora rundbågiga fönster och tunnvalv samt en sakristia mitt på långhusets östra sida. Tornet i norr är försett med en öppen lanternin med tornur. Kyrkan invigdes 1837 av biskop Esaias Tegnér. {{{3}}} Kyrkans läktarorgel är byggd 1857 av Hemmansägaren, kyrkomålaren och bygdeorgelbyggaren Johannes Magnusson från Nässja i Lemnhult socken.
{{{1}}} Håslövs kyrka {{{2}}} är en församlingskyrka i Höllvikens församling, tidigare Rängs församling, fram till 1997 Håslövs församling. {{{3}}} Den 16 juli 1882 invigdes kyrkan ritad av hovarkitekt Helgo Zettervall. Den uppfördes i gult handslaget tegel, ifrån Skegrie Tegelbruk, med röda tak och halvrunt avslut på korsarmarna. {{{3}}} Genom de talrika fönstren ville Zettervall skapa en närhet till naturen. Det ljusa kyrkorummet är vitkalkat och rymligt, förutom väggen mot utgången som är dekorerad. Golvet är lagt i mosaikstil med röd tegelsten.
{{{1}}} Hjälmseryds kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör Hjälmseryds församling i Växjö stift. {{{3}}} Kyrkan är uppförd 1853 av byggmästare Petterson, Tångede efter ritningar av arkitekt Albert Törnqvist. 1914 genomgick kyrkan en yttre restaurering. 1950 genomfördes en omfattande inre och yttre restaurering. {{{3}}} Altartavlan är en triptyk utförd av konstnären Torsten Hjelm i Stockholm. Den tillkom vid restaureringen 1950.
{{{1}}} Vättlösa kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör Götene församling i Skara stift. Kyrkan ligger i Vättlösa socken i södra utkanten av Götene. {{{3}}} Kyrkan uppfördes under senare delen av 1100-talet eller möjligen under början av 1200-talet. På 1400-talet fick kyrkorummets tak sina nuvarande kryssvalv. {{{3}}} Öster om kyrkan står en klockstapel av trä som är uppförd 1798. Stapeln är klädd med rödfärgade brädor och har en inbyggd klockkammare. Storklockan är från 1726 medan lillklockan troligen är från 1200-talet.
{{{1}}} Påskallaviks kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Påskallavik, Småland. Kyrkan ligger en dryg mil söder om Oskarshamn och tillhör Döderhults församling i Växjö stift. {{{3}}} Påskallaviks kyrka är en vitrappad kyrka av sten orienterad i nord-sydlig riktning. Ovanligt nog står tornet vid sidan av långhuset. Kyrkan uppfördes i slutet av 1850-talet. Det var brukspatron Nils Callerström som tog initiativ till byggandet och också bekostade projektet. Den 6 november 1865 "förärade" Callerström kyrkan och kyrkogården till Påskallaviks köping {{{3}}} Utsmyckningen i kyrkan är till största delen verk av skulptören Arvid Källström (1893-1967), vars hem och ateljéer låg i Påskallavik.
{{{1}}}Varnhems klosterkyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Varnhem i Skara stift. Den är församlingskyrka i Varnhems församling. Kyrkan ligger vid Billingen i Västergötland, 14 km öster om Skara och 13 km väster om Skövde. {{{3}}} Klosterkyrkan fungerar som församlingskyrka och under sommaren ingår den i Klosterstaden Varnhem som är en turistanläggning som har skapats för att ta emot den anströmning av besökare som intresset kring Jan Guillous historiska romansvit om tempelriddaren Arn har skapat. {{{3}}} Kyrkan är byggd i kalksten och består av ett treskeppigt långhus med högkoret i öster och ett tvärskepp strax innan koret. Kyrkan har ett bastant lökformat centraltorn och ett par mindre torn i väster. {{{3}}} Abboten Henrik anlände till Varnhem i maj 1150 från Alvastra kloster i Östergötland och påbörjade uppförandet av en klosterkyrka i romansk stil med klostret Fontaney som förebild.
{{{1}}}Lunedskyrkan{{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör Karlskoga församling i Karlstads stift. Kyrkan ligger i Lunedets friluftsområde omkring en mil norr om centrala Karlskoga. Träkyrkan är en så kallad vandringskyrka, tillverkad av Oresjö Sektionshus. {{{3}}} Byggnadens första placering var på Skogsrundan inne i Karlskoga där den uppfördes 1969 och fick namnet Söderkyrkan. När Söderkyrkans nuvarande kyrkobyggnad uppfördes flyttades vandringskyrkan till sin nuvarande plats, där den invigdes 1985 under namnet Lunedskyrkan. {{{3}}} I kyrkan finns en dopfunt av betsad bok med cuppa av tenn.
{{{1}}} Angelstads kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Angelstad i Ljungby kommun. Den är församlingskyrka i Angelstads församling i Växjö stift. {{{3}}} Angelstads kyrka är en medeltidskyrka där de äldsta delarna är från sekelskiftet 1100-1200 och står fortfarande kvar där den då byggdes. Den har i omgångar byggts till och restaurerats. Klockstapeln är uppförd 1760 i trä och står norr om kyrkan. {{{3}}} På gamla kyrkogården i Angelstad vilar flera kända personer varav kan nämnas författaren Karl Williams, konstnären Ragnar Person och sångaren Harry Brandelius.
{{{1}}}Gällinge kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Gällinge, söder om Kungsbacka i Halland. Den tillhör Gällinge församling i Göteborgs stift. {{{3}}} Gällinge kyrka ligger vackert vid Bysjöns strand, mitt i Gällinge. Det är en stenkyrka med vitrappning som till sina äldsta delar troligen är från 1100-talet. Långhuset förlängdes åt öster 1765-66 och då tillkom den nuvarande halvrunda koravslutningen. {{{3}}} Dopfunten med fot av sandsten från tidig medeltid, 1100-talet, men med nyare cuppa tillverkad 1955 av skulptören Erik Nilsson, Harplinge. Dopfunten är försedd med ett dopfat från 1600-talet.
{{{1}}}Munktorps kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Munktorp i Västerås stift. Den är församlingskyrka i Munktorps församling. {{{3}}} Ursprungskyrkan var en östtornskyrka bestående av ett litet långhus och torn ovanför koret. På 1200-talet tillbyggdes ett enskeppigt långhus väster om tornet, i praktiken en ny kyrka. På 1500-talet tillkom sidoskeppen och kyrkan omdanades till en treskeppig basilika. {{{3}}} Dopfunten av brons tillverkades i Lübeck omkring år 1360. Ett altarskåp från 1400-talet finns i södra sidoskeppet. Dörren mellan vapenhuset och kyrkorummet är från 1400-talet.
{{{1}}} Algutsrums kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Algutsrums församling , Öland. {{{3}}} När den medeltida kyrkan revs behöll man dock västtornet och en liten del av långhuset. Tornet förändrades dock från det ursprungliga utseendet med bland annat en lanternin för kyrkklockorna. Ludvig Hawerman svarade för ritningarna till den nya kyrkan. {{{3}}} Korväggen pryds av ett nordtyskt altarskåp från 1475. I skåpets mitt den törnekrönte Kristus flankerad av heliga Birgitta och helgonkungen Sankt Knut.
{{{1}}} Hjälmseryds gamla kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Hjälmseryd i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Hjälmseryds församling. Kyrkan disponeras av Hjelmserydsstiftelsen. {{{3}}} Kyrkan uppfördes på 1100-talet. När den nya Hjälmseryds kyrka byggdes, tilläts den gamla kyrkan att förfalla och var inte mycket mer än en ruin då den genomgick en omfattande renovering på 1930-talet. {{{3}}} Initiativtagaren till renoveringen var kyrkoherde Carl Niklasson, som senare belönades med kunglig utmärkelse för sitt engagemang för kyrkans restaurering.
{{{1}}} Norra Rörums kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Norra Rörum i Lunds stift. Den är församlingskyrka i Höörs församling. {{{3}}} Kyrkan är till sitt ursprung en romansk medeltidskyrka, byggd senast omkring år 1200. Omkring 1830 revs innertakets tegelvalv och ersattes med tunnvalv. Altaret flyttades från koret i öster till mitten av norra väggen. En ny sakristia uppfördes vid kyrkans norra sida. Kyrkan blev då orienterad i nord-sydlig riktning. {{{3}}} Sydost om kyrkan står en klockstapel som sannolikt är från början av 1700-talet.
{{{1}}}Åseda kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i samhället Åseda i Kronobergs län i Uppvidinge kommun. Den är församlingskyrka i Åseda församling i Växjö stift. {{{3}}} Det finns en gammal tradition som förtäljer att den norske helgonkungen Sankt Olof på väg tillbaka till Norge någon gång under 1000-talet kristnade befolkningen i dåvarande "Ahsida". Helt naturligt fick den första kyrkan anknytning till helgonet som en Sankt Olofs kyrka. Den stora ombyggnaden som gav medeltidskyrkan det utseende den har i dag ägde rum 1796 - 1803. {{{3}}} I kyrkan finns ett altarskåp från 1400-talet med Sankt Olof och Aposteln Andreas. På sidodörrarna heliga gestalter.
{{{1}}} Eringsboda kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Eringsboda. Kyrkan tillhör Ronneby församling, Lunds stift. {{{3}}} Eringsboda kyrka byggdes i nyklassicistisk stil efter ritningar av Johan Adolf Hawerman och invigdes den 8 juli 1849. Kyrkan är byggd av liggande timmer. Ytterväggarna är beklädda med stående träpanel indelad i pilastrar. {{{3}}} Ingångarna i väster och i söder är försedda med arkitektoniska omfattningar. Över södra ingångens gavel finns en gavelfront som är försedd med en strålsol.
{{{1}}} Anga kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Visby stift. Kyrkan är församlingskyrka i Anga församling. {{{3}}} Anga kyrka är en enhetligt byggd kyrka från 1200-talets förra hälft. Den är en av Gotlands minsta och ersatte en äldre kyrka som brunnit ner. Kyrkan plundrades 1717 av ryssarna som bortförde pengar, textilier och annat lösöre, kyrkklockan stals och med yxor slog de sönder kistor och skåp. {{{3}}} Kyrkan har en av öns bäst bevarade interiörer med kalkmålningar och inventarier.
augusti redigera
{{{1}}}Hyssna kyrka{{{2}}} är en kyrka som tillhör Hyssna församling i Göteborgs stift. Kyrkan ligger i samhället Hyssna i Marks kommun. {{{3}}} Kyrkan invigdes den 17 oktober 1907 och ersatte den gamla som församlingen vuxit ur. Ritningarna var gjorda av arkitekt Thor Thorén på Överintendentsämbetet och var baserade på ursprungsritningar av Göteborgsarkitekten Adrian C. Peterson. Till sin form är kyrkan inspirerad av gotländska landskyrkor. {{{3}}} Dopfunten av trä är samtida med nuvarande kyrka. Funten målad i blått med detaljer i rött och guld.
{{{1}}} Heliga Kors kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör Ronneby församling, Lunds stift. {{{3}}} Kyrkan uppfördes under 1100-talet. Ett antal om- och tillbyggnader gjordes fram till slutet 1400-talet. Kyrkan skadades svårt under Nordiska sjuårskriget och den stora ekporten har hack som lär ha tillkommit under Ronneby blodbad 4 september 1564. {{{3}}} Heliga Kors kyrka ligger i den äldsta bevarade stadsdelen Bergslagen. Bergslagen var den enda delen av staden som klarade sig undan den stora stadsbranden 1864.
{{{1}}}Östuna kyrka{{{2}}} tillhör Östuna församling i Uppsala stift och ligger i Östuna socken i Knivsta kommun. {{{3}}} Nuvarande salkyrka uppfördes troligen vid slutet av 1400-talet och ersatte en tidigare medeltida kyrka på annan plats. {{{3}}} Dopfunt och krucifix härstammar från 1200-talet och kommer troligen från den tidigare kyrkan.
{{{1}}}Kumla kyrka{{{2}}} tillhör Kumla församling i Strängnäs stift och ligger i Kumla i Närke. {{{3}}} Nuvarande stenkyrka nyklassicistisk stil uppfördes åren 1829-1834 efter ritningar av arkitekt Per Axel Nyström och ersatte en medeltida kyrka. {{{3}}} I tornet hänger tre klockor som tillsammans väger 3350 kg. I tornets lanternin finns ett klockspel med 24 klockor.
{{{1}}} Hemmesjö nya kyrka {{{2}}} tillhör Hemmesjö med Tegnaby församling och ligger omkring en kilometer väster om Åryd i Växjö kommun. {{{3}}} 1839 fattades beslut om byggandet av en ny kyrka i Hemmesjö församling. Fyra år senare fastställdes genom Kungl.Majt. att Hemmesjo och Tegnaby församlingarna skulle bygga en gemensam kyrka belägen i Billa by. {{{3}}} Kyrkan invigdes av biskop Christopher Isac Heurlin. Hemmesjö gamla kyrka övergavs och blev ödekyrka. Tegnaby medeltida träkyrka revs.
{{{1}}}Norsjö kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Norsjö. Den är församlingskyrka i Norsjö församling i Luleå stift. {{{3}}} Första kyrkan byggdes 1811 men ersattes av en ny kyrka som uppfördes efter ritningar av Johan Fredrik Åbom och som invigdes 1850. Senare byggdes kyrkan om och flyttades till sin nuvarande plats där den invigdes 1911. I juni 1912 slog blixten ner och kyrkan brann upp. En ny kyrka byggdes 1915 efter ritningar av arkitekt Fredrik Falkenberg. En månad före planerad invigning brann kyrkan ner. Efter samma ritningar uppfördes nuvarande kyrka som invigdes 22 juli 1917.
{{{1}}}Hagia Sofia{{{2}}} (turkiska Ayasofya, grekiska Αγία Σοφία (Agía Sofía), latin Sancta Sophia, "Heliga visheten") i Istanbul i Turkiet byggdes ursprungligen som en kristen kyrka åren 532–537 av Justinianus I. {{{3}}} Byggnaden omvandlades till moské efter Konstantinopels fall år 1453, men blev år 1934 ett museum efter beslut av Kemal Atatürk. {{{3}}} När Hagia Sofia gjordes om till moské byggdes även fyra minareter vid byggnadens fyra hörn. En av minareterna är byggd i tegel, de andra tre i sten.
{{{1}}} Vederslövs gamla kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Vederslöv-Dänningelanda församling. {{{3}}} Kyrkan är troligtvis uppfört under sent 1100-tal eller eventuellt början av 1200-talet. 1877 dömdes kyrkan vid en biskopsvisitation ut. En ny uppfördes gemensam med Dänningelanda församling. Den gamla övergavs. {{{3}}} Under 1900-talet iståndsattes en restaurering etappvis. 1967 vara arbetet färdigt. Den medeltida kyrkoklenoden hade räddats.
{{{1}}}Gräsö kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i norra Roslagen som tillhör Öregrund-Gräsö församling. Kyrkan ligger nästan mitt på Gräsö vid överfartsstället till Öregrund, ungefär 100 meter från sundet. {{{3}}} Gräsö kyrka är uppförd av liggtimmer och står på en sockel av kullersten. Kyrkan har en tydlig karolinsk karaktär och dess tak har en ovanlig form som skulle kunna passa för ett säteri. År 1695 lades grunden till kyrkan och hösten 1697 ägde invigningen rum fastän kyrkan inte var helt färdigbyggd. {{{3}}} Predikstolen tillverkades 1697 av snickaren Per Olofsson. På 1740-talet tillkom dess underrede och ljudtak. Altaret av trä tillverkades på 1800-talet. Dess ursprungliga färg som är en marmorering av grönt och grågrönt framtogs 1933.
{{{1}}}Kållands-Åsaka kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör Kållands-Råda församling i Skara stift. Kyrkan ligger i Kållands-Åsaka socken i Lidköpings kommun. {{{3}}} Kyrkans äldsta delar är koret och långhusets östra del som uppfördes av tuktad sandsten på 1200-talet. Vid medeltidens senare del uppfördes vapenhuset och sakristian av gråsten. {{{3}}} Dopfunten av sten från 1100-talet är tillverkad av stenmästare Harald. Ett triumfkrucifix är från 1200-talets början. Triumfkrucifixet hänger på den låga och smala triumfbågen som skiljer långhuset från koret.
{{{1}}} Södra Sandsjö kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Södra Sandsjö församling . {{{3}}} Den tidigare kyrkan var en träkyrka uppförd 1590 som låg sydväst om nuvarande kyrkplatsen. Gamla kyrkans läge är markerat med ett kors på kyrkogården. Nuvarande kyrka är uppförd 1836-1837 efter ritningar av arkitekten Samuel Enander. Den 9 september 1838 invigdes kyrkan av biskop Esaias Tegnér. {{{3}}} Interiören präglas av de höga rundbågefönstren och takets trätunnvalv samt den omfattande dekormålningen som täcker hela korväggen utförd av Carl Strömberg, Karlshamn.
{{{1}}}Brattfors kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör Filipstads församling i Karlstads stift. Kyrkan ligger i Brattfors utmed riksväg 63 omkring sex kilometer sydväst om Filipstad. {{{3}}} Träkyrkan började byggas 1661 och invigdes 1669. Från början bestod den av långhus med tresidigt kor i öster och sakristia i norr. Kyrktornet som är inbyggt i långhuset tillkom senare, troligen på 1720-talet. 1798 flyttades sakristian från norra sidan till sin nuvarande plats öster om koret. Vid mitten av 1800-talet fick kyrkan sitt nuvarande utseende då ytterväggarna kläddes med ljus panel. {{{3}}} Predikstolen vid korets norra sida är från 1687. Den har en åttakantig korg. Altaruppsatsen är från 1694.
{{{1}}} Skogslyckans kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Skogslyckans församling,Växjö. {{{3}}} Skogslyckans kyrka var när den uppförts 1943 avsedd att vara ett begravningskapell med krematorium. Kapellet ritades av arkitekten Adolf Wiman, Växjö. Den 6 juni 1943 förättade biskop Yngve Brilioth invigningen. {{{3}}} Eftersom befolkningen i Växjö växte gjorde sig behovet av en kyrka i norra delen av staden gällande. 1966 byggdes kapellet om till kyrka . Kyrkorummet utvidgades genom att de utvändiga pelargångarna byggdes in och omvandlades till sidoskepp. Arkitekt för ombyggnaden var Hans Lindén.
{{{1}}}Veckholms kyrka{{{2}}} är en gul medeltidskyrka i Enköpings kommun, vid Norra Björkfjärden som är en del av Mälaren. Kyrkan tillhör Veckholms församling i Uppsala stift. {{{3}}} Kyrkan har en stomme av gråsten och består av ett långsträckt långhus med rakt avslutat kor i öster. Norr om koret finns en vidbyggd sakristia. Vid långhusets södra sida finns ett vapenhus samt en korsarm. Öster om koret finns ett stort gravkor för ätten De la Gardie. {{{3}}} Äldsta inventarium är dopfunten av sten från 1100-talet. Predikstolen, med datering 2 juli 1640, anses vara tillverkad av bildhuggaren Hans Hebel.
{{{1}}} Rödeby kyrka {{{2}}} tillhör Rödeby församling, Lunds stift och ligger mitt i Rödeby centrum . {{{3}}} Nuvarande kyrka i nygotisk stil uppfördes 1875-77 och invigdes 2 december 1877. Arkitekt var Per Ulrik Stenhammar, Stockholm och byggmästare N.P Carlstedt. På den plats där kyrkan står idag fanns en äldre kyrka byggd någon gång under 11-1200-talet. {{{3}}} Kyrka har restaurerats och reparerats 1898, 1927, 1954 och 1976-1977 och 2010-2011.
{{{1}}}Viksjö kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Viksjö. Den är församlingskyrka i Viksjö församling i Härnösands stift. Kyrkan ligger på en ås invid länsväg 331. {{{3}}} Kyrkan har en åttakantig grundritning och är byggd av liggande timmer. Kyrkans fasad är klädd med stående träpanel som är vitmålad. Vid gavlarna finns sakristia och vapenhus. Kyrkan har valmat säteritak täckt med kyrkspån. {{{3}}}
Den uppfördes åren 1927-1928 och ersatte då ett år 1926 nedbrunnet brukskapell från 1771. Detta gamla kapell hade flyttats till platsen år 1794.
{{{1}}}Husaby kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Husaby församling i Skara stift och Götene kommun. {{{3}}} Kyrkan ligger sydöst om Kinnekulle ungefär mitt i inlandet i Götene kommun i en by och socken vid namn Husaby, som i dag är utan anseende. Men när kyrkan byggdes kring 1000-talet stod trakten högt i rang med en kungsgård, som kung Olof Skötkonung ska ha donerat till den engelske missionsbiskopen Sigfrid som biskopssäte. {{{3}}} Kyrkan är också känd som kyrkan där Olof Skötkonung lär ha döpts (i en helig källa strax öster om kyrkan). Dopet ska ha förrättats av en brittisk missionär (Sankt Sigfrid) - vilket gjorde honom till Sveriges förste verkligt kristne kung.
{{{1}}} Växjö domkyrka {{{2}}} är församlingskyrka i Växjö domkyrkoförsamling och stiftskyrka (domkyrka) för Växjö stift. {{{3}}} Kyrkan är av medeltida ursprung, men har i hög grad präglats av 1800-talets och 1900-talets restaureringar. En genomgripande restaurering gjordes av kyrkan 1958-1960 av Kurt von Schmalensee. Då återfick kyrkan två dubbla spiror och högt valmat tak som kyrkan hade haft 1585-1740. {{{3}}} Utsmyckningar, främst glasmålningar, gjordes under restaureringen 1958-1960 av konstnärerna Bo Beskow, Erik Höglund, E. Lundqvist och Jan Brazda.Altaret, predikstolen och dopfunten skapades av Jan Brazda 1959. Altarskåpet Fiat Lux "Från mörker till ljus" är gjort av Bertil Vallien och invigdes år 2002.
{{{1}}}Skoklosters kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Skoklosters socken och församling, Håby kyrkliga samfällighet, Håbo härad i Uppland. Den ligger 4 mil nordöst om Enköping, 4,5 mil söder om Uppsala, 2 mil nordväst om Sigtuna. Socknen upptar större delen av Skohalvön i den norra delen av Håbo kommun och tillhör Uppsala stift. {{{3}}} Kyrkan påbörjades troligen i mitten av 1200-talet, och högaltaret invigdes under 1280-talet. Kyrkorummet skulle enligt planerna ha sexdelade valv av samma typ som i Lunds domkyrka, men välvdes med ribbkryssvalv först efter en eldsvåda i slutet av 1200-talet. Samtidigt tillkom strävpelare i norr och söder, varav spår är synliga på norra ytterväggen. Sakristian inrättades norr om koret, och de nuvarande strävpelarna vid västra gaveln uppfördes. Efter avslutade arbeten återinvigdes kyrkan år 1300.
{{{1}}} Vederslövs kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Vederslöv i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Vederslöv-Dänningelanda församling och ligger strax norr om den medeltida kyrkan. {{{3}}} Kyrkan är uppförd 1879 och präglas av den nyklassicistiska stilen men med tydliga historicerande stildrag av nygotik och nyromanik ritad av Edvard von Rothstein. Detta tar sig i uttryck i form av ett spetsigt torn, höga fönster, altarskrank och en öppen bänkinredning. {{{3}}} Kyrkan har inte genomgått några större förändringar sedan uppförandet, utan är mycket välbevarad.
{{{1}}} Torsås kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Torsås församling . {{{3}}} Nuvarande kyrkobyggnad av sten uppfördes 1777 då medeltidskyrkans murar i sydvästra delen återanvändes. 30 juli 1780 invigdes kyrkan av Kalmar stifts biskop Karl Gustav Schröder. {{{3}}} I koret finns ett triumfkrucifix tillverkat i Tyskland under 1400-talet samt ett altarskåpsnidat i Lübeck 1465 av konstnären Johannes Stenrat.
{{{1}}} Hjortsberga kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad väster om Johannishus i Ronneby församling, Lunds stift. Kyrkan ligger cirka 10 km öster om Ronneby. {{{3}}} Den nuvarande kyrkan uppfördes under 1200-talets tidiga hälft, och bestod då av långhus och kor. Kyrkan är byggd i sten, i romansk stil, och vid utgrävningar har man hittat grunden till det som en gång var ett torn. {{{3}}} Vapenhuset nämns första gången 1665, och kan möjligen vara byggt under senare delen av medeltiden. Sakristian tillkom 1770.
{{{1}}} Furuby kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Furuby församling. {{{3}}} Under 1800-talets nybyggnadsperiod av kyrkor dömdes den gamla kyrkan ut, såldes på auktion 1891 och blev kort därefter riven. Nya kyrkan ritades av arkitekt Herman Holmgren, Stockholm. Vid uppförandet deltog sockenborna med dagsverken. {{{3}}} Kyrkan uppfördes 1886 - 1888 och präglas av den nyklassicistiska stilen med tydliga romanska inslag.Interiören präglas av ljus och rymd. Kortaket pryds av målningar utförda av konstnären David Ralson 1957.
{{{1}}}Skagershults kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör Skagershults församling i Strängnäs stift. Kyrkan ligger i Hasselfors i Laxå kommun. {{{3}}} Första kyrkan i Skagershult var en träkyrka som byggdes vid mitten av 1600-talet. På 1870-talet togs träkyrkan ur bruk och ersattes av en stenkyrka uppförd av Hasselfors bruk. Nya kyrkan brann dock ned och ersattes av nuvarande stenkyrka som uppfördes 1896 efter ritningar av Ferdinand Boberg. {{{3}}} Nuvarande dopfunt av kalksten tillkom 1943. Predikstolen som tillkom 1963 är gjord av kalksten från Yxhult.
{{{1}}} Dädesjö nya kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Dädesjö församling . {{{3}}} 1796 invigde biskop Olof Wallquist en helt nybyggd kyrka gemensam för Dädesjö och Eke socknar, som sammanlagts efter ett beslut av Kungliga Majestät. {{{3}}} Beslutet att bygga ny kyrka istället för att bygga om den gamla som man tidigare avsett togs 1792. Ritningar utarbetades av Olof Tempelman .
{{{1}}} Näshults kyrka {{{2}}} ligger i Näshult i Vetlanda kommun. Den är församlingskyrka i Nye, Näshult och Stenberga församling i Växjö stift. {{{3}}} Kyrkan är från 1732 och är en spånklädd timmerkyrka med tresidiga utbuktingar mitt på långväggarna. Från den medeltida träkyrkan som låg på samma plats finns stensakristian kvar. {{{3}}} Takmålningarna är utförda 1765, och altarskåpet är ett högtstående arbete från 1490-talet. En fristående klockstapel av trä lär vara uppförd 1742 och kläddes in med brädor 1829. I stapeln hänger tre klockor, där lillklockan härstammar från medeltiden, troligen omkring 1400.
{{{1}}}Medåkers kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Medåker i Västerås stift. Den är församlingskyrka i Arbogabygdens församling. {{{3}}} Kyrkan av sten uppfördes troligen under 1200-talets senare del. Under 1300-talet tillbyggdes sakristian och vapenhuset. Cirka 1490 breddades kyrkan åt norr och välvdes. Den höga, slanka tornspiran tillkom 1652. {{{3}}} År 1627 tillkom en predikstol och 1764 skänktes en ny altaruppsats.
{{{1}}} Hulterstads kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Växjö stift.Den är församlingskyrka i Hulterstad-Stenåsa församling och ligger i Hulterstad vid södra delen av Ölands östkust. {{{3}}} En rekonstruktion av Hulterstad medeltida kyrka utesluter inte möjligheten att kyrkan haft ett dubbeltorn i väster. Att den dessutom varit treskeppig dvs en basilika visar grundmurarna från en 1100-tals kyrka under markytan och nuvarande kyrkans golv. Mycket intressant är det kvarvarande försvarstornet från omkr.1200-talet med de båda valvöppningarna i tornets bottenvåning med anslutning till kyrkorummet. {{{3}}} När den nya delen av kyrkan uppfördes 1803 blev det ett kyrkorum präglat av tidens mode dvs en salkyrka med stora rundbågiga fönster avslutad av en korvägg med en bakomliggande sakristia i öster. Koret försågs med en altarpredikstol med uppgång från sakristian.
{{{1}}}Alseda kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Alseda församling. {{{3}}} Alseda var vid tiden för kyrkans uppförande ett regalt pastorat dvs prästerna utnämndes direkt av kungen. Hovpredikant Carl Johan Kempff som var kyrkoherde i Alseda 1772-1783 var den drivande kraften för byggandet av den nya kyrkan. Kempff efterträddes av Olof Wallquist som bara efter några år blev biskop i Växjö. 1774 påbörjades arbetet med den nya kyrkans uppförande. Den uppfördes i gustaviansk stil med en längd av nära 50 meter och domineras av det kraftfulla tornet, krönt av en elegant huv av Hårlemansk typ. Kyrkan invigdes 1788 av biskop Olof Wallquist. {{{3}}} Den nuvarande orgeln är byggd 1981 av Nils Olof Berg, Nye. Fasaden härrör från 1862 års orgel som är byggdes av Johannes Magnusson från Nässja i Lemnhults församling.
{{{1}}}Forshaga kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Forshaga i Värmland. Kyrkan ingår i Forshaga församling i Karlstad stift. {{{3}}} Forshaga kyrka invigdes den 20 mars 1921 av biskop J A Eklund. Kyrkan ritades av Bror Almquist. Grundmuren är byggd av gråsten, i stora block som endera är sprängda eller kilade. Väggarna har gjorts i putsat tegel. Detsamma gäller det 30 meter höga tornet i vilket huvudingången finns belägen. Kyrkan har ett enskeppigt långhus med kor, vapenhus och sakristia. Mellan koret och långhuset finns en triumfbåge försetts med dekorationsmålningar av Yngve Lundström.
{{{1}}}Ödenäs kyrka{{{2}}} ligger i Ödenäs, Alingsås kommun och hör till Ödenäs församling i Skara stift. {{{3}}} Två tidigare träkyrkor föregick nuvarande stenkyrka, dels en från medeltiden och dels en från omkring 1700. {{{3}}} Nuvarande kyrkobyggnad uppfördes 1840 efter ritningar av Fredrik Wilhelm Scholander. Den består av ett långhus med ett rakt avslutat kor i öster lika brett som övriga kyrkan. Öster om koret finns en smalare rakt avslutad sakristia. Vid långhusets västra sida finns ett torn med lanternin.
september redigera
{{{1}}} Östra Torsås kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Östra Torsås församling. {{{3}}} Kyrkan uppfördes 1847-49 efter ritningar av Jacob Wilhelm Gerss. Byggnaden är uppförd av sten i tidstypisk empirestil. Tornet är beläget i söder medan långhuset och den utbyggda sakristian vetter mot norr. Kyrkan invigdes den 29 september 1852 av biskop Christopher Isac Heurlin. {{{3}}} Vid 1896 års renovering tillkom takmålningarna och dekorer i kyrkorummet samt altartavlan målad avLudvig Frid.
{{{1}}}Tveta kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör Tveta församling i Karlstads stift. Kyrkan ligger i Tveta socken, några kilometer väster om Säffle i Värmland. {{{3}}} Äldsta delarna i nuvarande träkyrka härrör sannolikt från 1670-talet och ersatte en äldre kyrkobyggnad, troligen av medeltida ursprung. {{{3}}} Dopfunten av täljsten är från mitten av 1200-talet och fanns i den tidigare kyrkan. Runt funtens cuppa löper en platthuggen bandfläta. Dopfunten står mot väggen i korets södra sida. Dopfunt med dopaltare vilar på en rundad förhöjning av trä. Den åttakantiga predikstolen vid korets norra sida är en gåva av prosten Lars Edgren och tillkom 1874. En åttakantig baldakin tillkom vid renoveringen 1941.
{{{1}}}Färentuna kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad som hör till Färingsö församling i Stockholms stift. Kyrkan är en så kallad östtornskyrka. Under medeltiden hade Färentuna kyrka en ledande ställning bland kyrkorna på Färingsö i Mälaren nära Stockholm. {{{3}}} Ursprungliga kyrkan uppfördes under senare hälften av 1100-talet och bestod av ett långhus med smalare absidkor i öster. Ovanpå koret byggdes samtidigt det kraftiga kyrktornet. Under orostider kunde tornets övervåningar fungera som tillflyktsplats för sockenborna. Tidigast vid slutet av 1200-talet, men senast under 1300-talet, uppfördes nuvarande sakristia vid norra sidan, som delvis är byggd av tegel. Stora ombyggnader genomfördes vid mitten av 1400-talet då kyrkan förlängdes åt väster med en valvsektion och fick sitt nuvarande utseende. {{{3}}} Dopfunten i grå sandsten är från 1100-talets slut. Dess fot dekoreras av tre huvuden. Ett dopfat av silver är tillverkat av Johan Fredrik Wildt och skänkt till kyrkan år 1800. Vid norra långväggen finns en Mariabild som tillverkades vid 1200-talets mitt i romansk stil. Skulpturen har förlorat händer, barnet och kronan.
{{{1}}}Luleå domkyrka{{{2}}} tillhör Luleå domkyrkoförsamling och är Luleå stifts katedral. Kyrkan ligger mitt på den halvö där det centrala Luleå är beläget. {{{3}}} Två tidigare kyrkor har funnits på samma plats. 1667 uppfördes en träkyrka som 1790 ersattes av en stenkyrka som brann 1887. Åren 1889 - 1893 uppfördes nuvarande kyrka efter ritningar av Adolf Emil Melander och invigdes 1893 som Oscar Fredriks kyrka. {{{3}}} Kyrkan har en korsformad planform och är 54 meter lång och 35 meter bred. Kyrktornet är drygt 60 meter högt.
{{{1}}}Vänge kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Vänge på Gotland. Den tillhör Vänge församling i Visby stift.
{{{3}}} Tornet uppfördes ursprungligen till en tidigare romansk kärnkyrka omkring 1200. Under 1200-talets senare hälft byggdes det befintliga långhuset och koret. Sakristian tillfogades 1866 .De tre kraftiga strävpelarna i norr och söder tillkom troligen före 1700-talet. {{{3}}} Den äldre kyrkan var en så kallad "ikonisk kyrka" och bevarade reliefstenar, tillskrivna "Byzantios", återfinns inmurade i främst korets sydfasad. Grundmurar från denna kyrkan påträffades vid en restaurering 1947 - 1950 utförd av arkitekt Erik Fant.
{{{1}}}Granhults kyrka {{{2}}} är Sveriges äldsta bevarade timmerkyrka och ligger i Nottebäcks församling, Växjö stift. {{{3}}} Genom dendrokronologisk analys dateras timret i kyrkan till åren efter 1217, kyrkan är sannolikt byggd på 1220-talet. Kyrkan är byggd i liggtimmer med släta knutar och gavelrösten av liggande panel. Kyrkans fönster är inte ursprungliga utan tillkomna på 1700-talet. Spår efter de ursprungliga fönstren kan ses i fasaden. Dessa var placerade högre upp och mycket mindre än de nuvarande. På kyrkogården, som omgärdas av en bogårdsmur i gråsten, finns en klockstapel från 1700-talet. Entrén till kyrkogården består av en stiglucka från 1700-talet. {{{3}}} Väggarna i kyrkorummet är dekorerade med målningar från 1750-talet utförda av Johan Christian Zschotzscher. Predikstol och bänkinredning tillkom under 1600-talet. Ytterligare inventarier värda att notera är en senmedeltida madonnabild och Sankt Olofs skulptur.
{{{1}}}Västerplana kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör Kinnekulle församling i Skara stift. Kyrkan ligger i Kinnekulle naturreservat i Götene kommun. {{{3}}} Stenkyrkan uppfördes på 1100-talet och helgades till Jungfru Maria. Ursprungskyrkan består av långhus med rakt avslutat kor i öster och kyrktorn i väster. I början av 1700-talet tillfogades breda korsarmar åt norr och söder. Norra korsarmen uppfördes 1721-1729 medan södra korsarmen uppfördes 1733-1737. Kyrkorummet fick därefter nord-sydlig orientering med kor i söder. {{{3}}} Dopfunten från 1100-talet är utförd i mästaren Bestiarius stil. Tillhörande skulpterade lock är från 1600-talet.
{{{1}}} Lösens kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör Lyckå församling, Lunds stift. Den ligger 1 km öster om Lyckeby i Karlskrona intill Europaväg 22 och i Karlskrona kommun. {{{3}}} Johan Fredrik Åbom svarade för ritningarna till kyrkan. Kyrkan byggdes i det stilideal som var rådande under större delen av 1800-talet dvs.den nyklassicistiska stilen. Kyrkan invigdes Alla Helgons dag 1860 av hovpredikant O.W.Eklundh. {{{3}}} Interiören är av salkyrkotyp med höga rundbågefönster och ett tunnvalvs tak. Koret domineras av en praktfull muralmålning utförd 1936 av Gunnar Torhamn,med motiv: Kristus bär korset.
{{{1}}}Katedralen i Oxford{{{2}}} (engelska: Christ Church Cathedral) är en katedral i Oxfords stift, grundat 1546, vilket inkluderar staden Oxford, England, och omgeende landskap så långt norrut som till Banbury. Det är också kapell för Christ Church College, det största i Oxfords universitet. Christ Church Cathedral hävdas ofta vara den minsta katedralen i England. {{{3}}} Filosofen och biskopen George Berkeley ligger begravd här.
{{{1}}} Jäts gamla kyrka {{{2}}} är en församlingskyrka i Jäts församling i Växjö stift. Den är belägen söder om Växjö efter vägen mot Urshult. {{{3}}} Den vitkalkade kyrkobyggnaden är från 1226 medan den rödfärgade sakristian i liggtimmer är från 1733. Nuvarande vapenhus från 1686 är uppfört i liggtimmer. När Jäts nya kyrka var färdigbyggd 1910 togs kyrkan ur bruk. Kyrkan restaurerades 1959 samt 1969-1974 och undgick att bli ruin. {{{3}}} I själva kyrkan finns dekorativa målningar utförda av växjökonstnären Johan Christian Zschotzscher år 1749. Denne har försett långhusets tak med en framställning av Yttersta domen.
{{{1}}}Kungs-Barkarö kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Kungs-Barkarö i Västerås stift. Den är församlingskyrka i Kungsörs församling. Kyrkan är en av Sveriges minsta kyrkor och rymmer cirka 70 personer. {{{3}}} Kyrkan uppfördes av gråsten under slutet av 1200-talet. I kyrktornet hänger en kyrkklocka som är gjuten på 1200-talet. {{{3}}} Dopfunten är samtida med kyrkan och står framme i koret. Altarskåpet är troligen ett svenskt arbete och tillkom troligen vid slutet av 1400-talet.
{{{1}}}Helsingfors domkyrka{{{2}}} (finska: Helsingin tuomiokirkko) är domkyrka för Helsingfors stift och är ett av Helsingfors största landmärken. Den är belägen i centrala Helsingfors vid Senatstorget. Arkitekt var Carl Ludvig Engel. Domkyrkan är en del av Helsingfors empirecentrum som byggdes på 1820-1850-talet. {{{3}}} Salen i Domkyrkan är vit i formen av ett likformat kors och mycket diskret. De enda dekorationerna är tre statyer i varsitt hörn föreställande Martin Luther, Philipp Melanchthon och Mikael Agricola. I det fjärde hörnet finns predikstolen som planerats av Engel.
{{{1}}} Sjösås nya kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Sjösås församling. {{{3}}} 1831 visiterades Sjösås pastorat av biskopEsaias Tegnér. Inte oväntat ansåg biskopen att den medeltida kyrkan vara alltför liten och trång och måste ersättas med en ny kyrkobyggnad. Det dröjde dock av olika skäl nästan 30 år innan byggnadsarbetet påbörjades efter uppgjorda ritningar av Carl-Gustaf Blom-Carlsson . {{{3}}} 1865 var kyrkan i empirestil färdig. Den första gudstjänsten hölls den 13 augusti samma år av bygdens son, teologie doktor Pehr Sjöbring, Kalmar, medan invigningen förättades den 10 september av biskop Henrik Gustaf Hultman.
{{{1}}}Grundsunds kyrka{{{2}}} i Grundsund är en kyrkobyggnad som tillhör Skaftö församling i Göteborgs stift. Ursprungliga kyrkobyggnaden var ett kapell som uppfördes 1799. Den bestod av ett långhus med tresidigt avslutat kor. Ett kyrktorn byggdes till 1818. En större ombyggnad genomfördes 1893 efter ritningar av arkitekt Fredrik Falkenberg. {{{3}}} Dopfunten från 1799 är av skulpterat trä. Cuppan är rund med snidade ornament på sidorna.
{{{1}}}Idenors kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Idenor. Den är församlingskyrka i Hudiksvall-Idenors församling i Uppsala stift. {{{3}}} Ursprungliga kyrkan är från slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet. 1306 invigdes nuvarande kyrka. Under 1400-talet förlängdes kyrkan åt öster och fick sitt nuvarande rakt avslutade kor. Under samma århundrade försågs innertaket med två stjärnvalv. Kyrkorummets väggar och tak försågs därefter med målningar. 1730 överkalkades målningarna. Nuvarande sakristia vid norra sidan tillkom 1764 och ersatte en äldre liten sakristia. Vapenhuset vid västra sidan tillkom 1884.
{{{1}}}Kristna kyrkan i Haidian{{{2}}} (kinesiska: 基督教堂, Jīdūjiàotáng) tillhör Tre självrörelsen och ligger i Zhongguancun i distriktet Haidian i Kinas huvudstad Peking. {{{3}}} Församlingen grundades 1933. Kyrkans närhet till Tsinghuauniversitetet, Pekinguniversitetet och flera IT-företag, som till exempel Sina.com, bidrar till att en stor andel av kyrkobesökarna är unga. {{{3}}} Den nuvarande kyrkan ritades av Meinhard von Gerkan och Stephan Schütz och uppfördes 2005–2007 till en kostnad motsvarande tre och en halv miljon euro. Byggnadens golvyta uppgår till 4 000 kvadratmeter. Kyrkan var vid uppförandet Kinas största.
{{{1}}}Länna kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i samhället Merlänna i Strängnäs kommun. Den tillhör Åker-Länna församling i Strängnäs stift. {{{3}}} Länna kyrka uppfördes på 1200-talet och består i sin nuvarande form av långhus med rakt avslutat kor i öster och torn i väster. Vid långhusets norra sida finns en bred korsarm. Numera fungerar norra korsarmen som kyrkorum. {{{3}}} Predikstolen är från 1765. Den är troligen tillverkad av en mäster Kullberg från Strängnäs, eller möjligen av Per Friberg.
{{{1}}} Augerums kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör Lyckå församling, Lunds stift. Kyrkan är belägen invid Lyckebyån norr om Karlskrona.
{{{3}}} Kyrkan är ritad av arkitekten J W Gerss och uppfördes 1819-1822 i nyklassicistisk stil. Kyrkan är ovanlig såtillvida att den är placerad i nord/sydlig riktning istället för öst/västlig. {{{3}}} Kyrkan har en altarpredikstol som omges av en antikinspirerad uppställning .
{{{1}}}Lögdö kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Lögdö bruk. Den är församlingskyrka i Hässjö församling i Härnösands stift. Kyrkan ligger intill Ljustorpsån, ca 100 meter från brukets herrgård. Kyrkan uppfördes 1717 på initiativ av brukspatron Mathias Krapp. {{{3}}} Kyrkan är en salkyrka i holländsk-reformert stil, byggd av liggtimmer med en åttakantig grundplan. Sakristia och vapenhus byggdes till år 1778. Från början var kyrkan rödmålad, men år 1863 kläddes ytterväggarna med bräder och målades vita. Kyrkans valmade tak är belagt med tjärad kyrkspån.
{{{1}}} Västrabo kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Skogslyckans församling och samarbetskyrka med EFS i Växjö. {{{3}}} Kyrkan är uppförd av rött fasadtegel. Gaveln intill entrén har ett vitputsat mittfält med ett stort kristusmonogram. I kyrkorummet finns en stor glasvägg ritad av konstnären Sven Sahlgren. Koret är avskilt och format som en scen. {{{3}}} Klockstapeln är uppförd i vitmålad betong. Kyrkan är sammanbyggd med en församlingshemsdel med lokaler för olika kyrkliga verksamheter. Kyrkan invigdes den 28 oktober 1956 av biskop Elis Malmeström.
{{{1}}}Metropolitan Tabernacle{{{2}}} är en baptistisk kyrkobyggnad uppförd för Charles Spurgeon 1861 i östra delen av Lambeth, mitt emot Elephant & Castle, i södra London. Byggnaden brann ner 1898 och bombades sönder av Luftwaffe 1941, men återuppfördes båda gångerna. Fortfarande bedrivs fristående baptistisk religiös verksamhet i byggnaden.
{{{1}}}Hossmo kyrka {{{2}}} är en kyrka som tillhör Hossmo församling, Växjö stift. Kyrkan ligger i Hossmo söder om Kalmar. {{{3}}} Kyrkan byggdes omkring 1120 och var en byggnad med långhus, kor och absid. Tornet anses vara något senare. Kring 1240 byggdes en ovanvåning till, vars ursprungliga användningsområde är oklart. Traditionellt har det ansetts att kyrkan i och med ovanvåningens tillkomst blev en så kallad försvarskyrka, men modern forskning har starkt ifrågasatt detta. Däremot visar flera skriftliga källor att kyrkan användes som garnison och flankfäste till Kalmar under unionsstriderna i början på 1500-talet. {{{3}}} En arkeologisk undersökning som utfördes 2003 då kyrkogården skulle utvidgas avslöjade att kyrkan eller/och en profan bebyggelse under medeltiden troligen varit omgiven av en vallgrav.
{{{1}}}Tångeråsa kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Tångeråsa socken i Strängnäs stift. Det är en av Sveriges bäst bevarade medeltida timmerkyrkor och en av de äldsta träkyrkorna i världen. Till största delen härstammar den från 1200-talet. Delar av kyrkan är dock från andra perioder. {{{3}}} Två medeltida glasmålningar är från 1300-talet. Altaruppsatsen i senbarock är från 1739.
{{{1}}}Irsta kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Irsta i Västerås stift. Den är församlingskyrka i Kungsåra församling. {{{3}}} Nuvarande stenkyrka uppfördes under 1200-talet och föregicks troligen av en tidigare kyrka. Ett århundrade senare förlängdes långhuset åt öster och ett nytt kor tillkom. Då tillkom även en ny sakristia vid norra sidan. {{{3}}} Nuvarande predikstol är byggd 1806 av Jonas Holmin i Kolbäck. Tillhörande timglas är från 1736.
{{{1}}}Algutsboda kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Algutsboda församling . {{{3}}} Under medeltiden uppfördes en träkyrka i Algutsboda. Denna brann brann dock ned 1567 och ersattes av en ny kyrka som togs i bruk 1570. Kyrkan revs för att lämna plats till nuvarande stenkyrka som uppfördes 1766-1767. Kyrkan invigdes 1770 av biskop Olof Osander och gavs namnet Sophia Magdalena efter den danskfödda kronprinsessan. {{{3}}} Korfönstren har glasmålningar komponerade av Erik Höglund och tillverkade 1966.
{{{1}}}Västerås domkyrka{{{2}}} är församlingskyrka för Västerås domkyrkoförsamling samt domkyrka för Västerås stift. {{{3}}} Kyrkan tillkom vid mitten av 1100-talet eller något tidigare. Den äldsta domkyrkan var en mindre kyrka i gråsten. Under 1200-talet lärde man sig att bygga med tegel i Sverige och detta mycket tack vare de invandrade tiggarmunkarna. Med hjälp av teglet byggde man upp en ny kyrka där gråstenskyrkan funnits. Kyrkan invigdes den 16 augusti 1271 och helgades åt jungfru Maria och Johannes Döparen. {{{3}}} En dopfunt av brons som är en avgjutning av domkyrkans funt från 1391, gjuten i Lübeck och donerad av biskop Bene Korp.
{{{1}}} Kalvsviks kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Kalvsviks församling. {{{3}}} Vid en visitation 1828 förrättad av biskop Esaias Tegnér dömdes den medeltida träkyrkan ut som alltför liten för den växande församlingen. På grund av brist på ekonomiska medel kom det att dröja till 1851 innan byggnationen kom till stånd. {{{3}}} Den nya kyrkan uppfördes efter ritningar av Fredrik Wilhelm Scholander. Den togs i bruk redan 1852 men invigdes inte förrän 1861 av biskop Henrik Gustaf Hultman.
{{{1}}}Nevishögs kyrka{{{2}}} ligger i Staffanstorp, Lunds stift. {{{3}}} Kyrkans äldsta delar är långhuset som kom till runt år 1200. På 1400-talet välvdes kyrkan och fick ett torn. {{{3}}} År 1845 byggdes korsarmen i norr. År 1856 tillkom den södra korsarmen samtidigt som man rev det gamla koret som ersattes av det nuvarande tresidiga koret. {{{3}}} Predikstolen härstammar från 1600-talet och är förhållandevis anonymt konstnärligt.
{{{1}}} Sandby kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Sandby socken i Norra Möckleby, Sandby och Gårdby församling, Mörbylånga kommun på Öland, Växjö stift. {{{3}}} 1860 påbörjade byggmästare Peter Isberg arbetet med uppförandet av nya kyrkan. Isberg hade själv gjort ritningarna, som bearbetats av Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet. Kyrkan stod färdig 1863. Kyrkobyggnaden fick ett tidsenlig stil präglad av nyklassicism. {{{3}}} Altartavlan målades 1892 av Gustaf Lundqvist och har motivet: "Låten barnen komma till mig". Den ingår i en altaruppställning med två stora golvljusstakar på vardera sida. Uppställningens sidostycken är utsmyckad med kransornament. Överstycket är prytt med en treenighetssymbol varur utgår solstrålar.
{{{1}}}Filadelfiakyrkan{{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör pingstförsamlingen Filadelfia och är belägen på Rörstrandsgatan 7 i Stockholm. Kyrkan byggdes 1929-1930 efter ritningar av arkitekt Birger Jonson. Kyrkan är byggd på Rörstrands gamla porslinsfabriksområde och är sammanbyggd med gamla Rörstrands slott. {{{3}}} Den stora kyrksalen är formad som en hörsal med en bred estrad och läktare. Rummet är byggt för att skapa en god akustik med konvergerande väggar och sneda takytor. I exteriören avspeglas rumsformen i en buktad fasad med stora, delvis fönsterlösa, gråslammade ytor. Även det breda entrépartiet med kraftiga granitkolonner annonserar en samlingssal.
oktober redigera
{{{1}}}Ekeberga kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör Ekeberga församling i Växjö stift. Kyrkan ligger i samhället Ekeberga i Lessebo kommun. {{{3}}} Nuvarande kyrka uppfördes 1824-1826 efter ritningar av Johan Christian Serén och invigdes 1826. Den är byggd av liggtimmer och består av ett rektangulärt långhus med nord-sydlig orientering. I norr ligger koret med tillbyggd sakristia och i söder finns ett kyrktorn. Ett vapenhus vid östra sidan tillkom 1914. {{{3}}} Altartavlan är utförd 1860 av Uno Angerstein och har motivet "Kristus i Getsemane". Predikstolen är samtida med kyrkan och var ursprungligen en altarpredikstol. 1860 byggdes predikstolen om och fick sin nuvarande plats.
{{{1}}}Härnösands domkyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Härnösand som är domkyrka i Härnösands stift och församlingskyrka i Härnösands domkyrkoförsamling. {{{3}}} Härnösands stads första kyrka uppfördes 1593. År 1721 brändes kyrkan ned av ryska trupper, och en ny kyrka uppfördes. Den nuvarande kyrkan stod färdig 1846 och uppfördes efter ritningar av Johan Adolf Hawerman. Den nuvarande kyrkan ligger på samma plats som den ursprungliga och är Svenska kyrkans minsta domkyrka. {{{3}}} Domkyrkans orgel är byggd 1975 av den danska firman Bruno Christenssen och har 57 stämmor fördelade på fyra manualer och pedal.
{{{1}}}Sorunda kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Sorunda kyrkby i Sorunda socken i Nynäshamns kommun. Kyrkan tillhör Sorunda församling i Strängnäs stift, och ligger i en bördig jordbrukstrakt på Södertörn omkring tre mil sydost om Södertälje och två mil nordväst om Nynäshamn. {{{3}}} Ursprungliga kyrkan är uppförd på 1100-talet och har därefter utvidgats ett flertal gånger, varvid den fått formen av en korskyrka med tornet kvar i väster. Korsarmarna som består av gravkor i norr och söder, är sammanbyggda med sakristian respektive vapenhuset. Gravkoren öppnar sig med vida bågar ut mot långhuset.
{{{1}}} Högstorps kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör Växjö domkyrkoförsamling i Växjö stift. Kyrkan ligger i östra delen av Växjö.
{{{3}}} Kyrkan är uppförd 1965 som stadsdelskyrka för Öster och Högstorp, efter ritningar av arkitekt Sigfrid Ullén , Karlskrona. Den är byggd av betong och har väggar klädda med mörkrött fasadtegel . {{{3}}} Korväggen i öster domineras av en delad fönsteruppsättning som bildar ett kors I anslutning till kyrkans entréplan finns församlingssal med kök. Norr om kyrkan är en fristående klockstapel belägen. Kyrkan invigdes den 2 oktober 1965 av biskop David Lindquist.
{{{1}}} Skede kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Skede i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Alseda församling.
{{{3}}} Nuvarande kyrka uppfördes 1834 efter ritningar av arkitekt Carl Robert Palmér och invigdes 1837 av biskop Esaias Tegnér. Kyrkan har en stomme av sten och består av långhus med halvrunt kor i öster. Norr om koret finns en vidbyggd sakristia. Vid långhusets västra sida finns ett kyrktorn med fyrkantig lanternin.
{{{3}}} Interiören är ljus och rymlig. Bland inventarierna finns : Ett altarskåp är från början av 1500-talet, madonnabild är från 1200-talet. Altartavlan är utförd 1846 av Sven Gustaf Lindblom och har motivet Nattvarden. Tavlan omges av pilastrar och strålsol ovanför taklisten.
{{{1}}}Medelplana kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör Kinnekulle församling i Skara stift. Kyrkan ligger i Kinnekulle naturvårdsområde i Götene kommun. {{{3}}} Ursprungliga stenkyrkan uppfördes på 1100-talet. Av denna ingår östra och västra gaveln, tornets nederdel samt delar av vapenhuset i nuvarande kyrkobyggnad. Åren 1823-1824 genomfördes en omfattande ombyggnad då breda korsarmar tillfogades åt norr och söder. Korsarmarna kom att utgöra ett nytt långhus med nord-sydlig orientering. 1902 genomfördes ännu en ombyggnad då en femsidig sakristia uppfördes vid norra kortsidan.
{{{1}}}Vadstena klosterkyrka{{{2}}} är huvudkyrkan i Vadstena församling, Linköpings stift.{{{3}}}Vadstena kloster invigdes 1384, men först 1430 stod kyrkan klar för invigning. I kyrkan finns gravvårdar över hertig Magnus Vasa, Filippa av England, Bo Jonsson Grip och relikskrin med heliga Birgittas kvarlevor. Kyrkan är sedan 1820-talet protestantisk församlingskyrka.
{{{1}}} Gärdslösa kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Gärdslösa på Öland. Den är församlingskyrka i Gärdslösa, Långlöt och Runstens församling i Växjö stift. {{{3}}} {Kyrkan brukar ses som en av Ölands bäst bevarade medeltidskyrkor . Kyrkan utvidgades vid mitten av 1200-talet med korsarmar och skulpterade portaler. {{{3}}} Kryssvalven från omkring 1240 är slagna av den så kallade Gärdslösamästaren. Längre fram under 1200-talet byggdes ett nytt kor – med den originella trappgaveln.
{{{1}}}Göteborgs domkyrka{{{2}}} är en domkyrka i centrala Göteborg, omgärdad av Kungsgatan, Västra Hamngatan, Kyrkogatan och Korsgatan, inom Kvarteret 65 Domkyrkan. {{{3}}} Göteborgs domkyrka är både stiftskyrka i Göteborgs stift och församlingskyrka i Domkyrkoförsamlingen i Göteborg. Den är den tredje domkyrkan på samma plats. Den första invigdes 1633 i Gustav II Adolfs namn, året efter hans död i slaget vid Lützen. {{{3}}} I kyrkan står en 150 centimeter hög dopfunt i romansk stil och gjuten i brons. Den skänktes till kyrkan 1882 av grosshandlare A F Nilsson.
{{{1}}}Grevbäcks kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Skara stift som tillhör Hjo församling och ligger i samhället Grevbäck omkring sex kilometer nordost om Hjo. Stenkyrkan uppfördes någon gång under medeltiden. {{{3}}} Predikstolen skänktes till kyrkan 1683 av Hård på Ekhammar. Den återinsattes vid renoveringen 1945. Dopfunten av trä är från 1758 och återinsattes i kyrkan vid renoveringen 1945.
{{{1}}} Norra Möckleby kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Norra Möckleby på Öland i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Norra Möckleby, Sandby och Gårdby församling. {{{3}}} De första ritningarna till kyrkobygget gjordes upp av kyrkoherde Jonas Lindström som verkade i församlingen 1771- 1804. Dessa kom såsmåningom Överintendentsämbetet tillhanda,men där man lät man Jakob Wilhelm Gerss utarbeta ett nytt förslag som blev färdigt 1817 . Den gamla kyrkan revs med undantag av det medeltida västtornet . Ett helt nytt långhus med kor i öster fogades till tornet. {{{3}}} Såväl till det yttre som till det inre fick kyrkan en nyklassicistisk prägel helt enligt Gerss ritningar. 1832 kunde kyrkan invigas. I kyrkan finns en altaruppställning från 1886 med altartavla av Bengt Nordenberg med motiv: Kristi förklaring.
{{{1}}}Tornehamns kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Tornehamn. Byggnaden tillhör Jukkasjärvi församling i Luleå stift och invigdes 13 september 1987 av biskop Gunnar Weman. {{{3}}} Altarkors, ambo, dopfunt och ljusstakar har tillverkats av Ulrik Lidström. Kyrkklockan väger runt 75 kg och har gjutits av Bergholtz klockgjuteri i Sigtuna. {{{3}}} I Tornehamn finns också rallarkyrkogården som invigdes 1902 som begravningsplats.
{{{1}}} Karlstorps kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Alseda församling. {{{3}}} Kyrkan uppfördes av gråsten. 1760 anslöta långhuset med sitt rakslutande kor i öster till den gamla kyrkans sakristia i norr. I väster uppfördes ett mindre vapenhus. Något tornbygge blev aldrig aktuellt. {{{3}}} Den vackra klockstapeln som uppförts 1740 behölls. Klockstapeln som är 33 meter hög med hjälmformat klockhus som övergår i en ryskinspirerad lökkupol med spira, kröns av en kyrktupp. Altartavlan är målad 1936 av Einar Forseth och föreställer Bergspredikan.
{{{1}}}Hallgrímskirkja{{{2}}} (isländska, i direktövers. Hallgrímurs kyrka) är en kyrka i Reykjavík, Island. {{{3}}} Kyrkan har en högsta topp på 74,5 meter vilket gör den till den näst högsta byggnaden i landet. Kyrkan har fått sitt namn efter den isländska prästen och psalmdiktaren Hallgrímur Pétursson (1614-1674). {{{3}}} Det tog hela 38 år för att få kyrkan helt klar, bygget påbörjades 1948 och avslutades år 1986 och det höga tornet blev klart långt före den övriga byggnaden.
{{{1}}}Ekshärads kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Ekshärad i Karlstads stift. Den är församlingskyrka i Ekshärads församling. {{{3}}} Nuvarande kyrkobyggnad är en timrad och spånklädd korskyrka som uppfördes 1686-1688. Byggmästare var Anders Larsson Rang från Filipstad. En tornspira tillkom 1695 och försågs med koppararbeten året därpå. {{{3}}} Bland kyrkans inventarier märks dopfunten från 1200-talet, altarskåpet och sakramentskåpet från medeltiden.
{{{1}}}Habo kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Habo i Skara stift. Den är församlingskyrka i Habo församling. Kyrkan brukar kallas för "Träkatedralen vid Vättern". "Habo Gamla Kyrka" är ett lokalt smeknamn men officiellt existerar inte detta namn. {{{3}}} Kyrkan är en träkyrka som fick sitt nuvarande utseende 1723. Kyrkans arkitektur påminner om en katedral, men är byggd helt i trä. Den är till formen en basilika, med ett högt mittskepp och två lägre sidoskepp. {{{3}}} Kyrkan målades 1741-1743 av två Jönköpingsmålare, Johan Kinnerus och Johan Christian Peterson. Målningarna illustrerar Luthers katekes' sammanfattning av den kristna läran.
{{{1}}} Jäts nya kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Jäts församling. {{{3}}} Jäts nya kyrkan som invigdes av biskop N.J.O.H. Lindström den 6 januari 1910 avvek markant ifråga om stilart från de omkringliggande socknarnas nyklassicistisk 1800-tals kyrkor. {{{3}}} Den stilart som kyrkans arkitekt Erik Lallerstedt arbetade efter var jugend. Tornet med sin höga kopparklädda spira och sina säregna ljudöppningar är beläget i öster, medan koret med sitt stora färgrika fönster är orienterat i västlig riktning.
{{{1}}}Lysekils kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör Lysekils församling i Göteborgs stift. Kyrkan är belägen på ett högt berg i centrala Lysekil. {{{3}}} Nuvarande korskyrka i nygotisk stil uppfördes 1899-1901 efter ritningar av arkitekt Adrian C. Peterson och är den största i Bohuslän. Kyrkan är byggd av granit och består av ett långhus med nord-sydlig orientering. I söder finns ett femsidigt kor omgivet av en lägre femsidig utbyggnad där sakristian är inrymd. Vid långhusets norra sida finns ett högt kyrktorn omgivet av två lägre åttkantiga trapptorn. Från långhusets östra och västra sidor sträcker sig korsarmar ut.
{{{1}}} Smedby kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Smedby socken och Sydölands församling på Öland. Den ligger 3 mil söder om Färjestaden och tillhör Växjö stift. {{{3}}} Den medeltida kyrkan revs i sin helhet 1851 och ny kyrka i nyklassicistisk stil uppfördes efter en ritning av Johan Adolf Hawerman. Den nya kyrkan, en salskyrka med smalare, rakt avslutat kor i öster och torn i väster, byggdes norr om platsen för föregångaren och var klar 1853. I öster tillkom också en femsidig sakristia. {{{3}}} Interiören är ljus och rymlig. Koret är avskilt från kyrkorummet i övrigt genom två sidorum och taket täcks av ett femsidigt, brutet trävalv. På evangeliesidan vid norra väggen finns predikstolen troligen snidad av Anders Colleur och på epistelsidan nedanför koret står en medeltida dopfunt, ett gotländskt hantverk, båda härstammande från föregående kyrka. Utplacerade i långhuset finns skulpturer av Anders Dahlström den äldre. Framför läktaren hänger ett votivskepp, barken Refanut. År 1958 insattes en ny målning i altaruppsatsens ramverk: Kristi uppståndelse av Axel Smith.
{{{1}}}Sofiakatedralen{{{2}}} är en katedral i Kiev i Ukraina, kallat ett enastående arkitektoniskt monument. {{{3}}} atedralens namn är hämtat från katedralen Hagia Sofia i Konstantinopel. Grunden lades år 1037 av storfursten av Kievrus (Kievriket) Jaroslav I och hans maka, den svenskfödda Ingegerd Olofsdotter. (Dr. Nadia Nikitenko, historiker som studerat katedralen i 30 års tid, menar dock att katedralen grundades redan år 1011, under Jaroslavs fars styre, varjagern [väringen, vikingen] och storfursten av Kievrus, Volodymyr/Vladimir/Valdemar den store.)
{{{1}}}Östmarks kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör Östmarks församling i Karlstads stift. Kyrkan ligger i Röjdans dalgång i Östmark, två mil nordväst om Torsby. {{{3}}} Kyrkan, som uppfördes på 1760-talet, har en stomme av liggtimmer och vilar på en grund av natursten. Byggnadens planform är korsformad. I öster finns en utbyggd sakristia och i väster ett kyrktorn. Ytterväggarna är klädda med rödmålade spån och genombryts av rundbågiga fönster som är målade i grågrönt. {{{3}}} Predikstolen vid korets norra sida är tillverkad vid slutet av 1600-talet och kommer från Västra Ämterviks kyrka. I korets södra sida finns en dopfunt av trä från 1795.
{{{1}}} Sankt Johannes kyrka, Kalmar {{{2}}} Sankt Johannes kyrka är en kyrkobyggnad i Kalmar i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Sankt Johannes församling. {{{3}}} Kyrkan byggdes 1979-1980 och är byggd i två plan. Kyrkorummet är beläget i övervåningen tillsammans med en rymlig församlingssal. I nedre våningen finns lokaler för församlingsarbetet. {{{3}}} Kyrkan är byggd i rött tegel i modernistisk arkitektur . Intill kyrkan har en friståendeklockstapel uppförts med två klockor.
{{{1}}}Torsångs kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Torsång i Dalarna. Den är församlingskyrka i Torsångs församling i Västerås stift. {{{3}}} Frånsett vapenhuset är kyrkan från 1300-talet. Det är uppförd i gråsten med tegelornamentik och stjärnvalv. {{{3}}} Dopfunten är från 1200-talet medan predikstolen tillkom 1624.
{{{1}}}Skara domkyrka{{{2}}} är Skara stifts katedral (domkyrka) och en av Sveriges största kyrkor. Sankta Maria är domkyrkans skyddshelgon. {{{3}}} Skara domkyrka har anor från 1000-talet, men den nuvarande höggotiska stilen stammar ursprungligen från 1300-talet. Kvar från 1000-talet är bland annat en för svenska förhållanden unik krypta, ett sista vilorum för stiftets första biskopar. Nuvarande koret tillkom vid 1200-talets början, och långhuset jämte tvärskeppet fick sin huvudsakliga form vid 1300-talets början, varigenom hela byggnaden fick en höggotisk prägel.
{{{1}}}Väckelsångs kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör Väckelsångs församling i Växjö stift. Kyrkan ligger i samhället Väckelsång 13 kilometer norr om Tingsryd. {{{3}}} Kyrkan uppfördes 1826 - 1828 och ersatte en medeltidskyrka som låg cirka 1 kilometer åt nordost. Med stenar från den tidigare kyrkan lades grunden till nuvarande kyrka. 6 augusti 1827 lades första murstenen av kronprins Oscar. 11 juni 1832 invigdes kyrkan av domprost Christopher Isac Heurlin. {{{3}}} 1907 utförde kyrkomålaren Ludvig Frid takdekorationer och bibelspråk över dörrar och fönster samt två mindre målningar på korväggen.
{{{1}}}Katedralen i Riga{{{2}}} (lettiska: Rīgas Doms) är den protestantiska domkyrkan i Riga, Lettland. Den byggdes vid floden Daugava år 1211 av Albert av Riga, och är den största medeltida kyrkan i Baltikum. {{{3}}} Katedralen uppfördes ursprungligen i början av 1200-talet, men har byggts om flera gånger under historien. David Caspari var katedralskolans rektor i slutet av 1600-talet. Hans son Georg Caspari jobbade också vid katedralen.
{{{1}}}Bankeryds kyrka{{{2}}} som är en kyrkobyggnad utmed länsväg 195, ligger mitt i Bankeryds kyrkby cirka tio kilometer norr om Jönköping i Småland och den tillhör Växjö stift. Intill kyrkan finns en hembygdsgård. {{{3}}}Tidigare kyrka i Bankeryd var uppförd på 1600-talet och låg norr om nuvarande kyrka och ersatte en ännu tidigare kyrka från medeltiden som skövlades 1567. Nuvarande kyrkobyggnad uppfördes 1865 efter ritningar av arkitekt Johan Fredrik Åbom. {{{3}}}Koret domineras av en målning är skapad 1954 av konstnären Torsten Nordberg. Motivet är de åtta saligprisningarna.
{{{1}}}Helgesta kyrka{{{2}}} hör till Flen, Helgesta-Hyltinge församling, Strängnäs stift och ligger intill sjön Båven. {{{3}}} Kyrkan uppfördes av sten under 1100-talet. Troligen var det på 1300-talet som kyrkan förlängdes åt öster och en sakristia byggdes till vid långhusets nordöstra sida. På 1400-talet tillbyggdes ett vapenhus vid långhusets sydvästra sida. År 1764 gjordes en genomgripande ombyggnad då norra väggen och sakristian revs. När den nya norrväggen var klar var kyrkan dubbelt så bred. En ny sakristia uppfördes vid östra gaveln. År 1902 byggdes sakristian om till kor och en ny sakristia byggdes till åt norr invid det nya koret.
{{{1}}}Tranemo kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Tranemo i Göteborgs stift. Kyrkan är församlingskyrka i Tranemo församling. {{{3}}} Kyrkan uppfördes i sten 1881 - 1882 av Skövde-byggmästaren P J Pettersson, efter ritningar av Borås-arkitekten Emil Langlet och invigdes år 1889. Den annorlunda centralkyrkan var ett kostnadseffektivt sätt att skapa mängder av sittplatser. {{{3}}} Altarmålningen är gjord 1938 av Einar Forseth. Dopfunten i sandsten är från 1913. Dess halvrunda cuppa bärs upp av en kvadratisk fot.
{{{1}}}Kläckeberga kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Kläckeberga socken i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Förlösa-Kläckeberga församling. {{{3}}} Kläckebergas ålderdomliga kyrkobyggnad är en av de märkligaste inom Kalmarsundsregionen. Den ligger vid Kläckeberga gård som har medeltida anor . Kyrkan anses ha varit en så kallad försvarskyrka .Strider förekom vid kyrkan under Engelbrektsfejden på 1400-talet och Dackefejden på 1500-talet. {{{3}}} Kyrkan är byggd av murad sten och består av tre etage: en källarvåning, kyrkorummet och en övervåning kallad "salen".
{{{1}}}Mariakirken{{{2}}} är en långkyrka från 1180 i Bergen. {{{3}}} Kyrkan är den äldsta bevarade byggnaden i staden. Kyrkan var länge känd under namnet Tyskekirken. Kyrkan är huvudsakligen byggd av täljsten. Kyrkan, som har 310 sittplatser, är en basilika med två västtorn, byggd 1140-80 i romansk stil med gotisk kortillbyggnad.
november redigera
{{{1}}}Växjö domkyrka {{{2}}} är församlingskyrka i Växjö domkyrkoförsamling och stiftskyrka (domkyrka) för Växjö stift. {{{3}}} Kyrkan har rötter i tidig medeltid och legenden om Sankt Sigfrid är knuten till den äldsta Växjö domkyrka, som var biskops kyrka redan på 1100-talet. Kyrkan har genomgått flera förändringar under århundradens lopp. En stor,genomgripande restaurering gjordes av kyrkan 1958-1960 av Kurt von Schmalensee. Då återfick kyrkan två dubbla spiror och högt valmat tak som kyrkan hade haft 1585-1740. {{{3}}} Utsmyckningar, främst glasmålningar, gjordes under restaureringen 1958-1960 av konstnärerna Bo Beskow, Erik Höglund, E. Lundqvist och Jan Brazda. Altarskåpet Fiat Lux "Från mörker till ljus" är gjort av Bertil Vallien och invigdes år 2002.
{{{1}}}Attmars kyrka{{{2}}} är församlingskyrka Attmars församling i Härnösands stift och ligger i Attmar i Sundsvalls kommun. {{{3}}} Nuvarande salkyrka uppfördes åren 1760-1761 efter ritningar av kyrkobyggmästare Daniel Hagman och invigdes 6 januari 1762 av biskop Olof Kiörning. Tidigare kyrka på platsen var troligen färdigställd år 1160. När kyrkan revs fann man en sten med det årtalet inskrivet. {{{3}}} Nuvarande predikstol är tillverkad 1828 av Jonas Edler. Tidigare predikstol var tillverkad på 1670-talet. En dopfunt av kalksten är från medeltiden. Ett rökelsekar är från medeltiden.
{{{1}}} Hjärtlanda kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör Sävsjö församling i Växjö stift. {{{3}}} Kyrkan uppfördes i romansk stil under andra hälften av 1100-talet. Den är en av de så kallade Njudungskyrkorna och saknar sockel, en så kallad "barfota" kyrka. {{{3}}} Under såväl 1700- som 1800-talet försökte stiftet lägga ned kyrkan eftersom den ansågs vara för oansenlig och opraktisk. Men socknens befolkning satte sig emot och lyckades bevara kyrkan.
{{{1}}} Hovmantorps kyrka {{{2}}} en kyrkobyggnad som tillhör Hovmantorps församling i Växjö stift. Kyrkan ligger i samhället Hovmantorp i Lessebo kommun.
{{{3}}} Nuvarande kyrka uppfördes 1845-1847 efter ritningar av arkitekt Theodor Edberg och invigdes 1847 av biskop Christopher Isac Heurlin. Kyrkan är byggd av liggtimmer på en sockel av sten och har reveterade ytterväggar. Byggnaden består av långhus med kor i öster och kyrktorn i väster. Öster om koret finns en sakristia. Korsarmar sträcker sig ut åt norr och söder. {{{3}}} I kyrkan finns ett krucifix är från 1400-talet.
{{{1}}}Rundkyrkan i Kallósd{{{2}}} är en ungersk rundkyrka från 1200-talet. Den är ett viktigt nationellt monument och en unikt exempel på rundkyrkor från Árpádperioden. {{{3}}} Kyrkan ligger i byn Kallósd som har mindre än 100 innevånare. Varje år besöker många turister byn som ligger i en liten dal vid älven Zala. {{{3}}} Taket är format som en kyrkklocka och är täckt med kägelformade plattor. En lägre halvcirkelformad absid ansluter till rundkyrkans östsida.
{{{1}}}Korsberga kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Korsberga i Vetlanda kommun. Den är församlingskyrka i Korsberga församling, Växjö stift {{{3}}} Vid en visitation 1837 förättad av biskop Esaias Tegnér dömdes medeltidskyrkan ut, då den ansågs vara gammal och sprucken. Det dröjde till 1855 innan arbetet kunde påbörjas under ledning av murarmästare Jonas Malmberg från Växjö. Kyrkan invigdes 1862 av biskop Henrik Gustaf Hultman .Kyrkan är byggd i sten och uppförd i empirestil . Tornet är försett med lanternin krönt med ett kors. Omkring lanterninen finns räcken . Kyrkans exteriör är oförändrad sedan byggnadstiden. {{{3}}} Kyrkan har en 19-stämmig orgel byggd av Johannes Magnusson ,Nässja, i Lemnhults socken.
{{{1}}}Brännkyrka kyrka{{{2}}} ligger i Brännkyrka församling i Stockholms stift.{{{3}}}
Kyrkan härstammar från 1100-talet, även om tornet tillkom först i mitten av 1200-talet. Vid sidan om tornet finns "höfter", alltså att taket på långhuset fortsätter till viss del vid tornet.{{{3}}}
Kyrkan har byggts om och brunnit flera gånger. Det är nämligen en kyrkobrand som givit kyrkan dess namn.{{{3}}}
Einar Forseth har målat altartavlan och den invigdes 1979.
{{{1}}}Kristvalla kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Kristvalla församling. {{{3}}} Kyrkan uppfördes 1793 i nyklassicistisk stil, bestående av ett rymligt långhus med rak avslutande korvägg och bakom denna en sakristia i öster. I väster byggdes torndelen med huvudingång. Tornet avslutades med en lanternin som 1851 byggdes om till den nuvarande slutna, försedd med tornur. {{{3}}} Kyrkan invigdes den 17 maj 1795 av Kalmar stifts biskop Martin Georg Wallenstråle.
{{{1}}}Uppståndelsekyrkan{{{2}}} ligger i Sankt Petersburg i Ryssland. {{{3}}} Kyrkan kallas också Kyrkan av blodet, och har fått det namnet från att Alexander II mördades på platsen 1881, och därefter byggdes kyrkan till hans ära. {{{3}}} Kyrkan stod klar först 1907 och har sedan dess fungerat som museum och saluplats. Idag ges gudstjänster sparsamt och byggnaden inhyser ett museum över mosaik.
{{{1}}}Bjursås kyrka{{{2}}} är församlingskyrka för Bjursås församling. Det är en enskeppig salkyrka med sidoställt torn i norr. Tornet mäter 34 meter i höjd. {{{3}}} Kyrkan byggdes 1791–1803 i den dominerande stilepoken nyklassicism. Arkitekt var P W Palmroth. Kyrkan gjordes stor, 54 meter lång och 18 meter bred, så att alla socknens invånare skulle beredas plats.
{{{1}}}Skellefteå landsförsamlings kyrka{{{2}}}, vars stomme är av medeltida ursprung (1300-tal), är huvudkyrka i Skellefteå landsförsamling och landets största landskyrka. Vid slutet av 1700-talet byggdes kyrkan om till korskyrka i nyklassicistisk stil efter ritningar av arkitekten Jacob Rijf. Kyrkan invigdes omkring år 1800. {{{3}}}Genom sin välbevarade exteriör är kyrkan ett av de främsta exemplen på nyklassicistisk sakral arkitektur i Sverige. Den hade från början en korsformad plan med ett centralt torn av trä och med koret i korsmitt. {{{3}}}Sakristian är bevarad från 1507 och bland inventarierna märks främst Skelleftemadonnan från 1160-talet samt altarskåp, triumfkrucifix och skulpturen S:t Göran och draken från 1400-talet.
Dagens kyrka 12 november
{{{1}}}Valleberga kyrka{{{2}}}
Valleberga kyrka är en kyrkobyggnad i Valleberga, Löderups församling. Kyrkan är känd för att vara Skånes enda kända rundkyrka. Dessutom finns kastal och en stor tillbyggnad som får själva rundkyrkan att verka mer som ett bihang till tillbyggnaden. Kyrkan har kyrkogård och inhägnas av ett järnstaket. {{{3}}} Kyrkan byggdes i mitten av 1100-talet. Anledningen till att kyrkan byggdes som en rundkyrka kan vara att byggmästaren, Carl Stenmester, även var aktiv på Bornholm, där rundkyrkor var vanliga. {{{3}}} 1343 byggdes rundkyrkan om så att den på insidan mer liknade en korskyrka än en rundkyrka. Bland annat välvdes den och försågs med murklackar. Varför kyrkan reparerades då är okänt. {{{3}}} 1791 byggdes kyrkan ut ytterligare och försågs med tre korsarmar så att själva rundkyrkan knappt syntes över huvud taget. Dessa hade ritats av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz. Genom denna ombyggnad fick även exteriören formen av en korskyrka. {{{3}}} I början av 1900-talet revs korsarmarna och den stor tillbyggnad gjordes i väster efter Theodor Wåhlins förslag. {{{3}}} Kyrkan har en skulpterad dopfunt från tidig medeltid.
{{{1}}}Hjulsjö kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör Hällefors-Hjulsjö församling i Västerås stift. Kyrkan ligger Hjulsjö by 2 mil öster om Hällefors. {{{3}}} Träkyrkan uppfördes åren 1643 till 1646. 1732 tillbyggdes korsarmar åt norr och söder och kyrkan omvandlades till en korskyrka. Kyrkorummet fick då ett innertak med tunnvalv. 1785 tillkom ett kyrktorn vid västra sidan. 1952 genomfördes en genomgripande renovering då kyrkorummets äldre interiör återställdes. {{{3}}} En dopskål från 1700-talet bärs upp av en dopängel som är en träskulptur.
{{{1}}}Klövsjö kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i byn Klövsjö. Den är församlingskyrka i Klövsjö församling i Härnösands stift. {{{3}}} Nuvarande träkyrka uppfördes 1795 – 1797 av bonden Pål Persson och ersatte en äldre kyrkobyggnad från 1500-talet. Numera har kyrkan vitmålade väggar och ett rödmålat plåttak. Från början var kyrkan rödmålad och hade spåntak. 1886 byttes spåntaket ut mot plåttak. {{{3}}} Altaruppsatsen tillverkades 1742 av Jonas Granberg och fanns i föregående kyrkobyggnad. Predikstolen tillverkades 1858 av Jöns Berglund.
{{{1}}}Peterskyrkan{{{2}}} (italienska: Basilica di San Pietro in Vaticano, latin: Basilica Sancti Petri) är en kyrkobyggnad belägen i Vatikanstaten i Rom och katolicismens huvudkyrka. Peterskyrkan är uppkallad efter aposteln Petrus, som led martyrdöden omkring år 64 e.Kr. och som antas ha blivit begravd på denna plats. Confessio, det nedsänkta utrymmet framför högaltaret, skapades av Carlo Maderno för att behålla direkt kontakt med Petrus grav. I kupolen står ett citat ur Matteusevangeliet 16:18–19 på latin: Tu es Petrus et super hanc petram aedificabo ecclesiam meam et tibi dabo claves regni caelorum., "Du är Petrus och på denna klippa skall jag bygga min kyrka; Jag skall giva dig himmelrikets nycklar.". Peterskyrkan är en av Roms fyra patriarkalbasilikor. {{{3}}} Basilikans grundsten lades den 18 april 1506, och 120 år senare, den 18 november 1626, kunde påve Urban VIII inviga den. Den nuvarande Peterskyrkan är belägen på platsen för ett litet oratorium uppfört av påve Anacletus I (79–91) på den vatikanska kullen.
{{{1}}}Klosterkyrkan i Sankt Gallen{{{2}}} är en romersk-katolsk kyrkobyggnad i staden Sankt Gallen i Schweiz. {{{3}}} Den är biskopsdömet Sankt Gallens domkyrka och var från uppförandet mellan 1755 och 1766 till 1805 klosterkyrka för Sankt Gallens kloster. Kyrkan tillsamman med klosterområdet togs 1983 upp på Unescos lista över skyddsvärda världskulturkvalitéer. {{{3}}} Initiativet till nybyggnationen av klosterkyrkan går tillbaka på 1700-talet, då den gamla klosterkyrkan, vars äldsta delar härrörde från 800-talet, var fallfärdig.
{{{1}}}Sankt Olofs kyrka, Kalmar län {{{2}}} är en kyrkobyggnad i samhället Trekanten i Kalmar kommun i Småland. Den tillhör Ljungby församling, Norra Möre kontrakt i Växjö stift. {{{3}}} Sankt Olofs kyrka invigdes 1925 och kallades då kapell. Det hade länge funnits en önskan om ett sådant, och betydande insamlingar av ortsbefolkningen hade skett för att förverkliga bygget. Kapellet fick namn efter helgonkungen Sankt Olof. {{{3}}} 1962 skedde en omfattande renovering. Det var efter denna renovering som beteckningen kapell ändrades till kyrka. 1983 gjordes en tillbyggnad som fick namnet Sankt Olofsgården.
{{{1}}}Sköldinge kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör Katrineholmsbygdens församling i Strängnäs stift. Kyrkan ligger strax nordväst om samhället Sköldinge utmed riksväg 55 mellan Katrineholm och Flen. {{{3}}} Stenkyrkan uppfördes på 1100-talet och bestod då av långhus med smalare kor. Under 1300-talet förlängdes kyrkan åt öster till sin nuvarande längd och nuvarande raka kor tillkom. Vid slutet av 1400-talet byttes innertakets tunnvalv ut mot fem tegelvalv. Valven försågs med kalkmålningar under tidsperioden 1590–1609. Vid en ombyggnad på 1650-talet breddades kyrkan åt söder och blev tvåskeppig. Samtidigt tillkom ett gravkor vid sydöstra väggen. 1672 byggdes nuvarande sakristia i nordost.
{{{1}}}Enåkers kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Enåker i Uppsala stift och församlingskyrka i Enåkers församling. Kyrkan ligger omkring en kilometer nordväst om samhället Runhällen och drygt en mil nordost om Sala.{{{3}}} Nuvarande kyrkobyggnad uppfördes tidigast omkring år 1300 och var från början en salkyrka med rakt kor i öster. Ett ombyggnadsarbete utfördes åren 1854-1855 då hela exteriören och korets interiör omdanades till nygotisk stil. Ett nytt kor med tresidig avslutning och höga spetsbågiga fönster byggdes till den äldre kyrkan. En ny sakristia uppfördes i anslutning till det nya koret. Kyrktornet med trappstegsgavlar och hög spira uppfördes.
{{{1}}}Amsbergs kapell{{{2}}} är ett kapell i Amsberg i Borlänge kommun. Kapellet tillhör Stora Tuna församling i Västerås stift. {{{3}}} Kapellet som uppfördes 1683 har en stomme av trä och består av rektangulärt långhus med kor i öster. I nordost finns en vidbyggd sakristia och i sydväst ett vidbyggt vapenhus. Ytterväggarna är klädda med stående rödmålad träpanel. Byggnaden täcks av ett valmat sadeltak. {{{3}}} Predikstolen tillverkades 1621 och fanns tidigare i Stora Tuna kyrka. Ljudtaket har fem statyetter från 1400-talet.
{{{1}}}Ramkvilla kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Ramkvilla i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Ramkvilla församling och omges av en kyrkogård som sluttar ned mot Klockesjön. {{{3}}} Kyrkans äldsta delar härstammar från någon gång mellan 1100-talet till 1500-talet. Åren 1707–1708 förlängdes kyrkans långhus åt öster då också ett nytt korparti byggdes. {{{3}}} Under 1700-talet försågs kyrkans innertak med målningar av mäster Vadstein från Vadstena. En ny sakristia byggdes till 1710 och år 1834 tillkom kyrktornet.
.JPG)
{{{1}}}Sankt Georg-katedralen{{{2}}} är en grekisk-ortodox katedral i centrala Beirut uppförd 1767. Kyrkan är den äldsta kristna kyrka i bruk i Libanon. Kyrkan är belägen i Beiruts citydistrikt och är döpt efter Beiruts skyddshelgon, Sankt Göran. {{{3}}} Den nuvarande kyrkobyggnaden färdigställdes 1767 efter att en tidigare katedral från 1600-talet på samma plats hade förstörts i en jordbävning 1756. Byggnaden skadades svårt under det libanesiska inbördeskriget 1975-90 liksom resten av Beiruts citydistrikt (Centre Ville) som låg längs den gröna linjen som delade Beirut under kriget. Efter en renovering öppnade kyrkan igen år 2000.
{{{1}}}Össeby-Garns kyrka{{{2}}} ligger i Össeby församling och tillhör Stockholms stift.{{{3}}}
Kyrkan uppfördes under 1200-talet och vapenhuset tillbyggdes under 1400-talet. En kyrka av trä har sannolikt funnits på samma plats där nuvarande kyrka ligger.
{{{1}}} Två Systrars kapell {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Kalmar i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Två systrars församling.
{{{3}}} Kyrkan som invigdes 25 februari 1984 är ritad av arkitekt Anders Berglund i Värnamo. Det åttakantiga kyrkorummet med högt sittande fönster för tankarna till Kalmarkustens försvarskyrkor.
{{{3}}} Kyrkan har fått sitt namn efter systrarna Marta och Maria i Betania. Konstnärinnan Eva Spångberg har utformat relieferna av de båda systrarna på kyrkans norra vägg. I klocktornet med sin pyramidformade huv finns ett klockspel omfattande 37 klockor.
{{{1}}}Åbo domkyrka{{{2}}} ligger på Unikankare (Sömnens kulle) vid stranden av Aura å i Åbo, Finland. Kyrkan är stiftskyrka i Åbo ärkestift. Åbo domkyrka är helgad åt jungfru Maria. {{{3}}} Kyrkan, som kom att ersätta det tidigare biskopssätet i Korois, är uppförd i slutet av 1200-talet och invigdes som biskopskyrka den 17 juni år 1300. Kyrkan är utvidgad i flera etapper. Vid Åbo brand år 1827 skadades domkyrkan, och genomgick därefter omfattande reparationer, bland annat uppfördes en ny tornspira av Carl Ludvig Engel. Den senaste grundliga renoveringen genomfördes under åren 1976-1979.
{{{1}}} Kalmar Slottskyrka {{{2}}} Kalmar Slottskyrka är en kyrksal i Kalmar slott, Växjö stift. Den ingår i Sankt Johannes församlings verksamhetsområde. {{{3}}} Den del i slottet där kyrkan är belägen var från början en bostadsvåning. Ombyggnaden av det profana rummet till kyrka påbörjades av Johan III 1569 och invigdes 1592. {{{3}}} I den vackra slottskyrkan skulleGustav II Adolf firat bröllop med Maria Eleonora av Brandenburg . Men lagom till den kungliga vigseln kom pesten till Kalmar. Vigseln flyttades till Stockholm och ägde rum den 25 november 1620.
{{{1}}}Svennevads kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör Sköllersta församling i Strängnäs stift. Kyrkan ligger invid riksväg 51 i samhället Svennevad. {{{3}}} Nuvarande kyrka i gustaviansk stil uppfördes åren 1782-1786 under ledning av byggherre Gustaf Philip Wennerstedt. Kyrkan har en stomme av sten och består av långhus med rundat kor i öster. Norr om koret finns en vidbyggd sakristia. Vid långhusets västra kortsida finns ett kyrktorn som är indraget i långhuset. {{{3}}} Altartavlan är tillverkad 1793 av Pehr Hörberg.
{{{1}}}Lmbatavank{{{2}}} (armeniska: Լմբատավանք; även Surb Stepanos som betyder Sankt Stefan) är en kyrka belägen på en sluttning sydväst om staden Artik i Sjirakprovinsen, Armenien. Den byggdes på 600-talet och var avsedd för Stefanos. {{{3}}} Mellan 1955-1956 blev kyrkan delvis rekonstruerad, utgrävningar skedde sedan under 1960 för att rensa ut området framför kyrkan, och under stenarna hittades en kyrkogård från bronsåldern och khachkarer. Vissa av dessa khachkarer kan fortfarande ses i och längs stödmurar intill kyrkan och andra gravstenar i närheten.
{{{1}}}Jokkmokks nya kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad Jokkmokk i Luleå stift. Den är församlingskyrka i Jokkmokks församling. {{{3}}} Kyrkan är en centralkyrka av trä, (se även träkyrka). Den byggdes 1888-1889 och invigdes i september 1889. 1961 byggdes sakristian till. Kyrkan ritades av E.A. Jacobsson och har en hoptryckt planform med sidolagda torn. {{{3}}} Altartavlan består av en stor oljemålning från 1949. Dopfunten är utskuren av obehandlad björk.
{{{1}}}Lötenkyrkan{{{2}}} är en samarbetskyrka mellan EFS och Gamla Uppsala församling i Uppsala stift. Kyrkan ligger vid Heidenstams torg i Uppsala. {{{3}}} Kyrkan grundades 1970 på initiativ av EFS, när EFS teologiska utbildning, Johannelunds teologiska högskola, flyttade till platsen. Det nuvarande kyrkhuset byggdes efter ritningar av Per-Olof Gradin och invigdes 1986. {{{3}}} Strax nordost om kyrkhuset finns en fristående klockstapel byggd av betong i öppen konstruktion. Stapeln tillkom 1991.
december redigera
{{{1}}} Markaryds kyrka {{{2}}} en kyrkobyggnad som tillhör Markaryds församling i Växjö stift. {{{3}}} Ända sedan 1100-talet har en kyrka funnits på platsen. Den tidigare stenkyrka brann ned 1851. Nuvarande kyrka uppfördes 1853-1855 efter ritningar av arkitekt Carl-Gustaf Blom-Carlsson. Kyrktornet, som uppfördes 1795 av byggmästare Carl Hellsten, härstammar från den gamla kyrkan {{{3}}} Kyrkan ligger väster om Markaryd, utmed länsväg 117 mot Halmstad.
{{{1}}}Själevads kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Själevad. Den är församlingskyrka i Själevads församling i Härnösands stift. År 1998 utsågs den till Sveriges vackraste kyrka av tidningen Året Runts läsare. Från den åttkantiga kyrkan har man utsikt över Själevadsfjärden och Moälvens dalgång. Kyrkan är en populär vigselkyrka och har ett rikt musikutbud med många konserter under året och flera aktiva körer. {{{3}}} Nuvarande kyrka började byggas 1876 och invigdes den 12 september 1880 av biskop Lars Landgren. Tidigare kyrka, som låg i närheten, var uppförd på medeltiden.
{{{1}}}Rystads kyrka{{{2}}} ligger i Linköpings kommun i Linköpings stift. {{{3}}} Nuvarande kyrkobyggnaden är ritad av Olof Tempelman och invigd 1796 och är i nyklassicistisk stil. {{{3}}} Interiört ses Pehr Hörbergs altartavla, men även en del äldre föremål, såsom altarskåp, dopfuntar, predikstol, oljemålningar och begravningsvapen bevarade från tidigare kyrkobyggnader.
{{{1}}}Alexander Nevskij-katedralen{{{2}}} är en bulgarisk ortodox kyrka i Bulgariens huvudstad Sofia. {{{3}}} Katedralen är uppförd i nybysantisk stil och är säte för patriarken för den bulgarisk-ortodoxa kyrkan. Kyrkan började byggas år 1882 och stod färdig 1912. Kyrkan är uppkallad efter det ryska helgonet Alexander Nevskij, och den tillägnades de ryska soldater som stupat i det rysk-turkiska kriget 1877-1878. Kyrkan är en av de största ortodoxa kyrkorna i världen och rymmer över 5 000 personer.
{{{1}}}Haverö kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad som ligger på en halvö i sjön Havern. Den är församlingskyrka i Borgsjö-Haverö församling i Härnösands stift. {{{3}}} Platsen där kyrkan ligger är Norrlands äldsta dokumenterade kyrkplats. Redan 1273 omnämns en kyrka i Haverö. Nuvarande kyrkobyggnad uppfördes omkring 1850 på samma plats där det tidigare fanns en stenkyrka. Delar av den tidigare kyrkan som revs på 1840-talet ingår i nuvarande kyrkas sakristia. Under sakristian finns ett museum som rymmer flera av kyrkans äldre inventarier.
{{{1}}}Vassunda kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Vassunda i Uppsala stift. Den är församlingskyrka i Vassunda församling i Knivsta pastorat. Kyrkan ligger längs väg 255 mellan Stockholm och Uppsala. {{{3}}} Kyrkans äldsta delar är sannolikt från 1200-talet och dåtidens kyrkobyggnad hade förmodligen ett fristående och smalare kor samt platt innertak eller öppen takstol. Senare, troligen under 1300-talet, förlängdes kyrkan österut och blev en salkyrka med sakristia. I övergången mellan kor och långhus placerades ett triumfkrucifix. I början av 1400-talet byggdes ett torn som försågs med en hög spira.
{{{1}}} Sankt Johannes kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Sankt Johannes församling i Kalmar. {{{3}}} Kyrkan byggdes 1979-1980 efter ritningar av arkitekt Ivar Pettersson och invigdes av biskop Sven Lindegård andra söndagen efter påsk 1980. Kyrkan är byggd i rött tegel i modernistisk arkitektur. {{{3}}} Intill kyrkan har en fristående klockstapel uppförts med två klockor.
Dagens kyrka 8 december
{{{1}}}Kiruna kyrka{{{2}}}
Kiruna kyrka, i Jukkasjärvi församling, Kiruna kommun, är belägen på en kulle i en naturpark mitt i Kiruna centrum. Kyrkan invigdes den 8 december 1912 av biskop Olof Bergqvist. {{{3}}} Kyrkan är unik i sitt slag. Inspirerad av samernas kåtor ritade arkitekten Gustaf Wickman den stora träkyrkan och tillhörande klockstapel, vilken färdigställdes redan 1907.
{{{1}}}Linneryds kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad som tillhör Linneryds församling i Växjö stift. Kyrkan ligger i samhället Linneryd i Tingsryds kommun. {{{3}}} Nuvarande kyrka är uppförd 1797-1798 efter ritningar av arkitekt Gustaf Pfeffer. 1806 invigdes kyrkan av biskop Ludvig Mörner. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med kor i öster och kyrktorn i väster. På torntaket finns en lanternin som byggdes om 1833. Ett tornur tillkom 1913. {{{3}}} Altartavlan är målad 1827 av Salomon Andersson och har motivet "Bespisningsundret".
{{{1}}}Gottsunda kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Uppsala i Uppsala stift. Den ligger i stadsdelen Gottsunda och är församlingskyrka för Gottsunda församling i södra Uppsala. {{{3}}} Kyrkan ritades av Carl Nyrén och invigdes 1980. Den är en högrest träbyggnad med väggar av rosafärgad träpanel. Taket i tre avsatser är täckt med tegel. I samma byggnadskomplex, väster om kyrksalen, finns församlingslokaler. Nordost om kyrkan finns ett fristående klocktorn. Kyrkorummet har utsmyckning av Sven Ljungberg.
{{{1}}}Maria Magdalena kyrka{{{2}}} (ryska Храм Марии Магдалины, Chram Marii Magdaliny) är en rysk-ortodox kyrka belägen på Olivberget, nära Getsemane trädgård i Jerusalem. {{{3}}} Kyrkan är ägnad Maria från Magdala, en anhängare till Jesus. Enligt det sextonde kapitlet i Markusevangeliet var Maria från Magdala den första att se Kristus efter dennes uppståndelse (Markusevangeliet 16:9). {{{3}}} Kyrkan byggdes 1886 av tsar Alexander III för att hedra sin mor, kejsarinnan Maria Alexandrovna av Ryssland.
{{{1}}}S:ta Clara kyrka{{{2}}} kyrka i Stockholm. Kyrkan är en av de mest centralt belägna kyrkorna i Stockholms innerstad. Tidigare var den församlingskyrka i Klara församling, men denna församling införlivades 1989 i Stockholms domkyrkoförsamling, och kyrkan är nu distriktskyrka. {{{3}}} Olle Hjortzberg försåg valven med målningar vid restaureringen 1906–1907.
{{{1}}}Bosvedjans kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i stadsdelen Bosvedjan strax norr om Sundsvalls centrum. Den är församlingskyrka i Sköns församling i Härnösands stift. {{{3}}} Kyrkobyggnaden kom till år 1969 när Sundsvall expanderade norrut och stadsdelen byggdes upp. Från början var byggnaden en församlingsgård, men år 1979 fick den status som kyrka då Bertil Werkström utförde en biskopsvisitation. 1993 tillbyggdes ett spetsigt klocktorn ovanför entrén. Klocktornet var en donation från Birstahemmet.
{{{1}}} Söderåkra kyrka {{{2}}} är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Söderåkra församling . {{{3}}} Under slutet av 1700-talet fattade församlingen beslutet att bygga en helt ny, rymlig kyrka. Kyrkan uppfördes i Gustaviansk stil åren 1794-1795, på samma plats där byns tidigare kyrkor stått sedan tidig medeltid. Sveriges kung Gustav IV Adolf besökte byggnadsplatsen och beslutade ge namnge kyrkan efter sin mor Sofia Magdalena. {{{3}}} Interiören som är av salkyrkotyp präglas av ljus och rymd. Koret avskiljs av en låg triumfbåge. Kyrkorummet täcks av putsat tunnvalv. Koret pryds av träreliefer med motiv: "Den gode Herden" är utförda 1947 av konstnären Gunnar Torhamn.
{{{1}}}Sankt Pauls-katedralen{{{2}}} (engelska: Saint Paul's Cathedral) är en katedral i London och säte för den anglikanska biskopen av London. Kyrkan är en av Londons mest välkända byggnader. Bygget av Sankt Pauls-katedralen inleddes 1675 och avslutades 1710. Arkitekt var Sir Christopher Wren. {{{3}}} Sankt Pauls-katedralen byggdes på platsen för den medeltida katedral som förstördes i den stora branden i London 1666.
{{{1}}}Knäbäckskapellet{{{2}}} (även Sankt Nikolai kapell) är ett kapell vid stranden i Knäbäckshusen i Rörums församling, Lunds stift. {{{3}}} Kapellet är beläget i en ålabod som flyttats dit. Används som säsongskyrka för bland annat dop och bröllop.
{{{1}}}Romfartuna kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Romfartuna i Västerås stift. Den är församlingskyrka i Norrbo församling. {{{3}}} Romfartuna kyrka byggdes troligen i början av 1300-talet. En dendrokronologisk datering har utförts på de äldsta delarna av kyrkans taktstol och visar på att där förekommer virke som fälldes vinterhalvåret 1306-1307. {{{3}}} Ett flertal träskulpturer från medeltiden finns bevarade i kyrkan. Ett av de äldsta föremålen, en madonnabild från 1260-1270, har möjligen tillkommit i samband med invigningen. Altartavlan är utförd 1769 av Louis Masreliez.
{{{1}}}Billesholms kyrka{{{2}}} En kyrkobyggnad i Norra Vrams församling. {{{3}}} Kyrkan byggdes 1918-1919 efter Martin Cronsiös ritningar av Höganäs-Billesholms AB. Kyrkan kunde invigas av Gottfrid Billing den 6 juli 1919. Den 1 januari 1928 skänktes kyrkan till församlingen. Midsommardagen samma år invigdes en fristående klockstapel. Vissa uppgifter menar att detta är Sveriges första småkyrka. {{{3}}}Cronsiö står även bakom dopfunten av sandsten. Altaruppsatsen är gjord 1919 och har ett stort kors av trä.
Dagens kyrka 19 december
{{{1}}}Täby kyrka{{{2}}}
Belägen i Täby kyrkby, ca 2 mil norr om Stockholm, är församlingskyrka i Täby församling i Stockholms stift. {{{3}}} Den byggdes på mitten av 1200-talet. Altarskåpet är från 1470-talet. Taket målades 1480-talet av Albertus Pictor och har aldrig, till skillnad från många andra av dennes verk, varit överkalkade. Den mest kända av dessa målningar är den där en riddare spelar schack med Döden, ett motiv som senare Ingmar Bergman använde i sin film Det sjunde inseglet.
{{{1}}}Näsby kyrka{{{2}}} i Västerås stift, Lindesbergs kommun. {{{3}}} Kyrkan är belägen mitt i Frövi och den nuvarande kyrkan byggdes 1858-1860, men har kvar korsarmarna från den gamla kyrkan. Dessa byggdes på 1790-talet. {{{3}}} Vid kyrkan finns en minnessten rest till minne av de församlingsmedlemmar som dog i Estoniakatastrofen. Den bekostades av Näsby församling och restes av de anhöriga.
Dagens kyrka 21 december
{{{1}}}Hjälmseryds gamla kyrka{{{2}}}
En kyrkobyggnad i Hjälmseryds församling och nuvarande Sävsjö kommun som har en lång historia. {{{3}}} Kyrkan byggdes på 1100-talet. När den nya Hjälmseryds kyrka byggdes, raserades den gamla kyrkan. Den tilläts att förfalla och var inte mycket mer än en ruin då den räddades av en genomgående renovering på 1930-talet. Idag ingår kyrkan i Hjelmserydsstiftelsen. {{{3}}} Predikstolen dateras till 1657, och dopfunten kommer från 1100-talet. Kyrkans orgel tillverkades av Johannes Magnusson under 1850-talet.
{{{1}}}Högs kyrka{{{2}}} i Löddebygdens församling, tidigare församlingskyrka i Högs församling. {{{3}}} Kyrkans äldsta delar härstammar från 1100-talet. Valvslagningen skedde relativt tidigt, redan under andra hälften av 1200-talet. 1842 genomfördes en ombyggnad av tornet efter Jacob Wilhelm Gerss ritningar. 1891 tillbyggdes en korsarm i norr. I koret finns kalkmålningar som dateras till ungefär 1500.
{{{1}}}Hogstads kyrka {{{2}}} tillhör Väderstads församling i Linköpings stift och ligger i Hogstads socken i Mjölby kommun. {{{3}}} Kyrkan uppfördes på 1100-talet i romansk stil, men har sedan dess genomgått flera ombyggnader. Under 1400-talet uppfördes sakristian. Nuvarande karaktären tillkom i slutet av 1700-talet, då långhuset förlängdes åt väster, det medeltida vapenhuset i söder revs, tornet restes och de medeltida valven ersattes med brädvalv. {{{3}}} I kyrkorummet finns ett senmedeltida altarskåp .
{{{1}}}Uppsala domkyrka{{{2}}} är en katedral och domkyrka i Sveriges ärkestift och rikshelgedom för Svenska kyrkan. Den vigdes 1435 åt Sankt Erik, Sankt Olof och Sankt Laurentius som skyddspatroner. {{{3}}}
Kyrkan är störst i Norden med sina 118,7 meter i längd och lika hög i de båda västtornen. Den största av dess klockor, kallad Storan, är Sveriges största kyrkklocka. {{{3}}}
Bland kyrkoskatterna finns det förgyllda skrinet med Erik den heliges reliker som står invid högaltaret. Även Gustav Vasa och Carl von Linné är begravda i domkyrkan.
Dagens kyrka 25 december
{{{1}}}Amiralitetskyrkan (Ulrica Pia){{{2}}}
En kyrka i Karlskrona, Karlskrona stadsförsamling och kyrka för Karlskrona Amiralitetsförsamling. Den är byggd i rödmålat trä och invigdes 1685. Egentligen var träkyrkan tillfällig och skulle ersättas av en stenkyrka, men så blev inte fallet. Kyrkan heter Ulrica Pia efter drottning Ulrika Eleonora (Pia är latin för from). {{{3}}} Framför kyrkan står Gubben Rosenbom, en träfigur. Den har stått där åtminstone sedan slutet av 1700-talet. 1956 ersattes den nuvarande av en kopia, men originalet finns att beskåda inne i kyrkan. Figuren är en fattigbössa; om man lyfter på hatten kan man skänka en slant.
{{{1}}}Visseltofta kyrka{{{2}}} Församlingskyrka i Visseltofta församling. {{{3}}} Kyrkan byggdes ursprungligen på medeltiden, antagligen vid 1100-talet slut med smalare kor i öster. 1781 byggdes en korsarm i norr och 1839 tillkom västtornet. Det tillkom aldrig någon sydlig korsarm. {{{3}}} Predikstolen dateras till 1594. Altaruppsatsen av additionsaltartyp stammar från samma tid. Målningarna i dess fält utfördes på 1700-talet. {{{3}}} I kyrkan finns två träskulpturer som tros stamma från 1300-talet. De står på varsin sida av korbågen. Skulpturen som står i norr föreställer jungfru Maria med Jesusbarnet och den södra helgonet Sankt Olof.
Dagens kyrka 27 december
{{{1}}}Harlösa kyrka{{{2}}}
En kyrka strax utanför Harlösa och församlingskyrka i Harlösa församling. Kyrkan byggdes av sandsten och gråsten på 1100-talet. Dopfunten härstammar från denna tid. Därefter har den byggts om flera gånger. I norr byggdes en korsarm 1740, kyrktornet byggdes 1831 och sakristian byggdes 1880. Predikstolen sattes upp 1641 och förgylldes 1658.
{{{1}}}Loshults kyrka{{{2}}} En kyrkobyggnad i Loshult och församlingskyrka i Loshults församling. Kyrkan i sig är inte särskilt känd, men Loshultskuppen som inträffade 1676 är desto kändare. Vid kyrkan finns en informationstavla som berättar om kuppen. {{{3}}} Ursprungligen byggdes kyrkan på medeltiden, men den nuvarande ska härstamma från 1591. Kyrkan byggdes dock om ordentligt under 1800-talet. 1824-1826 byggdes korsarmarna. 1861-1863 byggdes tornet med spira och huv och kyrkan förlängdes västerut under arkitekt Albert Törnqvist. {{{3}}} Predikstol är en altarpredikstol från 1590-talet. I altaret finns ett gammalt altare i gråsten från den gamla kyrkan.
{{{1}}}Övraby kyrka{{{2}}} är en kyrkobyggnad i Smedstorps församling, tidigare Övraby församling. {{{3}}} Kyrkan byggdes på 1100-talet i romansk stil med absid, kor och långhus. Många vill datera kyrkan till 1100-talets mitt, något som skulle göra den till en av de äldsta kyrkorna i Norden. Detta på grund av takstolen och kalkmålningar i absiden. På 1400-talet slogs valv, ett vapenhus byggdes i norr, och tornet byggdes. 1906 genomfördes en restaurering på Theodor Wåhlins initiativ. {{{3}}} I absiden finns kalkmålningar som dateras till senare delen av 1100-talet. En del historiker menar att målningarna kom till i mitten av 1100-talet vilket skulle göra dem till några av Nordens äldsta kyrkomålningar. Dessa var länge överkalkade, men utsattes i början av 1900-talet av en restaurering som man senare menat inte var riktigt professionellt utförd. {{{3}}} Predikstolen dateras till 1602, altaruppsatsen till slutet av 1600-talet.
{{{1}}}Bankekinds kyrka{{{2}}} En kyrkobyggnad i Bankekind, Bankekinds församling, Linköpings stift. {{{3}}} Kyrkan byggdes 1758 och är av sten. Fram till 1902 användes namnet Svinstads kyrka. Kyrkan är byggd över en gammal kyrka från 1100-talet, varav västtornet i romansk stil återstår. {{{3}}} Bland inventarierna ingår en dopfunt från 1300-talet.
Dagens kyrka 31 december
{{{1}}}Drothems kyrka{{{2}}}
är församlingskyrka i Söderköping Sankt Anna församling, Linköpings stift i Östergötland. {{{3}}} Kyrkan har treskeppigt långhus med rakslutet korparti och sakristia i norr. I nordväst och sydost finns strävpelare. Invändigt delas kyrkan av en snedställd tvärmur mellan kor och långhus. Byggnaden är uppförd av natursten, med sakristia, gavelrösten, valv, omfattningar m.m. av tegel. Trappgavlarna är försedda med blinderingar. Kyrkan har vitputsade fasader och täcks av ett sadeltak. Ingångarna är belägna i väster och söder.