Wikipedia:Diskussioner för att nå samförstånd
Denna sida är tänkt som ett supplement till policyn eller riktlinjen "Konsensus". Om innehållet på sidan inte motsvarar gällande praxis och konsensus var god uppdatera sidan, och om det behövs diskutera innehållet på diskussionssidan. |
Denna sida i ett nötskal: Begränsa egna inlägg i antal, frekvens och omfattning. Bejaka andras inlägg. |
Diskussioner med syfte att nå samförstånd i en omdiskuterad frågeställning, genom att hitta en gemensamt acceptabel lösning, kan vara krävande för deltagarna. Med samförstånd avses en lösning som en kvalificerad majoritet av de diskuterande kan acceptera efter en konsensussökande process. Diskussioner kan röra frågeställningar kring artikelinnehåll men även Wikipediasidor med riktlinjer och liknande.
Vid diskussioner av principiell karaktär såsom på Bybrunnen, men även vid diskussioner om enskilda artiklar, kan samtal inledas prövande tills en specifik frågeställning utkristalliseras. Eftersom diskussioner på Wikipedia (till skillnad från insändartexter eller debattartiklar) eftersträvar konkreta lösningar, kan ett ensidigt framhävande av egna åsikter försvåra vägen mot samförstånd i en frågeställning.
Fokus på frågeställningen
redigeraEn diskussion startar med en frågeställning som någon anser behöver belysas. Det är då viktigt att det är denna frågeställning, samt förslag till lösningar på denna, som är i fokus under hela diskussionen.
För att frågeställningen skall bli bra genomlyst är det centralt att diskussionen blir en dialog och inte ett ställningskrig för och emot. För att det ska bli ett konstruktivt samtal måste de inblandade göra sitt bästa för att ta till sig andras inlägg och bygga vidare på dessa, i stället för att enbart ta upp brister. En konstruktiv diskussion kräver också underbyggda argument. Det är inte eget "tyckande" som för den framåt, utan hänvisningar till trovärdiga källor eller riktlinjer och dylikt. Samtidigt är det dock ofta onödigt att hänvisa till riktlinjer i inlägg riktade till enskilda och erfarna användare, eftersom de med all sannolikhet redan vet vilka riktlinjer som finns. Övernitiskt hänvisande till olika riktlinjer kan ge ett mästrande intryck. Att förutsätta att andra har goda avsikter innebär också att tolka andras argument välvilligt, inklusive att hjälpa motparten att utveckla och förtydliga sina argument. Det kan också vara värt att tänka över om ett bemötande tillför diskussionen något. Syftet med diskussion är inte att vinna en argumentation, utan att i samförstånd föra uppslagsverket framåt. Motargumentation bör undvikas, om denna inte tillför fakta eller en ny infallsvinkel av intresse i diskussionen.
En diskussion har gått snett om den börjat få karaktär av ställningskrig (det vill säga en "strid" mellan två "lag") och exempelvis urartar till upprepade "jag tycker som användare X". I fall som detta kan en paus vara lämpligt. Det är också bra att försöka få in fler i diskussionen och komma ihåg att just formen ställningskrig brukar skrämma iväg balanserade och resonerande deltagare, vilket gör det svårare att nå resultat i sakfrågan.
Om diskussionen börjar handla om personerna som diskuterar snarare än själva sakfrågan leder det till ett avsteg från fokus på ämnet. En persondiskussion hindrar oss från att nå samförstånd i en sakfråga, och strider mot det vi kommit överens om i etikett-supplementet "Inga personangrepp". Ett exempel på ett sådant avsteg kan vara att X tar upp Y:s eventuella relation med Z, det vill säga flyttar fokus till relationer.
Det är lätt hänt att det blir sidospår som ibland kanske till och med engagerar mer än den ursprungliga frågeställningen. En möjlighet för att återfå fokus på grundfrågan kan då vara att ge sidospåret en egen rubrik eller underrubrik. Då blir det lättare för "utomstående" att hitta till de olika diskussionstrådarna och förstå frågeställningarna. Ibland kan till och med diskussionen kring sidospåret behöva flyttas till en annan mer passande sida.
Låt fler komma till tals
redigeraEn av Wikipedias styrkor är mångfalden bland bidragsgivarna som gör att vi kan belysa en frågeställning från olika infallsvinklar. Det är genom att ta tillvara på olika ståndpunkter som "lösningen", till exempel formuleringen av en text, kan få den bästa utformningen. Ur denna aspekt är det önskvärt att många användare ges möjlighet att kommentera. Att vara bejakande till andra som är med i diskussionen och att välkomna olika åsikter är därför viktigt. För att underlätta att flera kommer till tals i en diskussion är det bra att hitta en relevant plats, ange en tydlig problemformulering och att ha en trevlig ton i diskussionen.
För att få med fler i en diskussion är en bra teknik att pinga användare man vet kan ha värdefull input till en diskussion; försiktighet bör däremot iakttas, så att det inte får en form av att kalla in "förstärkningar". I vissa fall kan man också skriva en "blänkare" på Bybrunnen eller Wikipedia:Aktuella diskussioner om diskussionen och att fler synpunkter behövs. Detta kan vara speciellt användbart när diskussioner kört fast.
Diskutera kortfattat och lagom mycket
redigeraAtt föra fram argument är det centrala beträffande de diskussioner som här berörs. För att argumenten ska kunna bemötas och diskuteras vidare av många diskussionsdeltagare är det försvårande om en användare gör alltför många och långa inlägg alltför frekvent. Det vanliga är att bidragsgivare på Wikipedia, inklusive diskussionsdeltagare, bara är inne visa tider på dygnet. En långsam diskussionstakt med färre men mer konkreta och precisa inlägg underlättar diskussionen.
Omfattning
redigeraFör att en diskussion skall gå framåt är, förutom sakinnehållet, även själva längden på inläggen väsentlig. Både långa eller omständliga inlägg och korta och substanslösa inlägg försvårar en konstruktiv diskussion.
Frekvens
redigeraLämplig frekvens på inlägg varierar beroende på typen av diskussion och var den hålls. I en diskussion som förs på en användares diskussionssida eller handlar om en mer "teknisk" aspekt kan ett större antal inlägg fungera.
När det gäller mer principiella diskussioner, framförallt på de mest öppna diskussionssidorna som Bybrunnen och Kommentarer om administrationen, är en begränsning i frekvens av inlägg nödvändig för att kunna uppnå bred samsyn. Om och när en diskussion närmar sig ett diskussionskrig är en begränsning i frekvens helt nödvändig för att diskussionen ska leda framåt.
Att använda utnötningstaktik med många, upprepade och litet halvprovocerande eller renodlat taktiska inlägg strider mot Wikipedias grundsyn på samarbete och ska undvikas.
En tumregel är att i de mest extrema diskussionerna göra högst två inlägg per tråd och dygn.
Vid låsta diskussionslägen
redigeraLåst diskussionsläge kan uppstå då det uppfattas som att det av sakskäl inte är möjligt att förena ståndpunkterna A och B i en gemensam ståndpunkt AB, eller inte heller att nå samförstånd genom en fortsatt konsensussökande process.
Erfarenheten har visat att det oftast går att hitta en acceptabel lösning, så länge som det rör sig om enbart skilda synsätt i sakfrågan.
Svårare är det i en situation då sakfrågan även sammankopplas med uppfattningar om och känslor för de diskuterande användarna eller deras diskussionsstil, tvärt emot principen om att diskutera i sak och inte person. En möjlig teknik i en sådan situation är att pausa diskussionen en tid, för att senare återuppta den med öppnare synsätt i sakfrågan. Ett naturligt steg är då även att bjuda in fler personer i diskussionen.
Problemlösningstekniker
redigera- Utöka gemensam ståndpunkt/förslag till lösning så att den mer omfattar och inkluderar båda ståndpunkterna ("vissa tycker A, vissa B").
- Pröva flytta platsen med ståndpunkterna till annan plats i samma artikel, eller till och med flytta ut frågan om ståndpunkterna till en egen artikel.
- Om det kör fast med värdeomdömen, skriv om fakta bakom istället.
När diskussioner havererar
redigeraWikipedia saknar skiljedomstol eller motsvarande instans för att lösa låsta diskussioner.
Eftersom uppslagsverket aldrig kommer bli färdigt kan diskussioner med tveksam konsensus pågå och ebba ut för att senare återupptas, kanske med nya deltagare som kan bidra med nya perspektiv.
Att diskussionsdeltagarna är beredda att acceptera en "någorlunda bra" lösning är viktigt för att undvika utdragna diskussioner. Är frågan verkligen så viktig att man är villig att äventyra sitt Wikipediaengagemang bara för en formulering i en av flera miljoner artiklar? Är det inte mer motiverat att bidra i andra artiklar än att lägga allt sitt engagemang i en enda formulering i en enda artikel?
Administrativa åtgärder, som att skrivskydda en sida, är i praktiken inte relevant för diskussioner. Blockeringar för "dåliga inlägg" förekommer mycket sällan. Personangrepp och brott mot etikett kan vara skäl för blockering, men även här är toleransnivån hög för mer perifera diskussionssidor. Att tolka in personangrepp i andras inlägg bör undvikas. Etikettpolicyn gäller dock och när det bryts mot denna på mer synliga sidor såsom Bybrunnen, och med entydig överträdelse, bör blockering övervägas. Detsamma gäller mindre välbesökta diskussionssidor om grova personangrepp återkommer.
Det har också blivit praxis att inte acceptera alltför många inlägg under en kort tid, där inläggen inte tillför något mer i sakfrågan än vad som redan har sagts och där inläggen verkar hämmande för andras möjligheter att delta.
Se även
redigera- Wikipedia:God kommunikation – tillämplig för detta supplement och andra typer av diskussioner
- Wikipedia:Diskussionssidor – grundläggande praxis för diskussioner om rätt sak, på rätt plats och dessas struktur/uppbyggnad