Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2017-03

"Hittills" och "Numera"

Dessa ord, "Hittills" och ""Numera", förekommer väldigt flitigt i artiklar. Relativt sett är det ett fåtal av dessa ords förekomst där dessa artiklar får en reaktion på uttrycken. Jag har bara en önskan om att alla duktiga och observanta wikipediaredigerare kan och vill omformulera och/eller uppdatera förhållanden där dessa vaga ord må finnas. --Christian47 (diskussion) 29 januari 2017 kl. 07.26 (CET)

Jag smålog när jag läste det andra ordet i din egen användarpresentation.  ;-) Mvh --Bairuilong (diskussion) 29 januari 2017 kl. 08.08 (CET)

Jag anser att det helt beror på sammanhanget om orden är olämpliga/olyckliga. Handlar det om levande personer som verksamma artister eller idrottare blir det snabbt inaktuella och bör därför undvikas. Handlar det om fenomen med långa tidsperspektiv inblandade eller rent historiska företeelser är det annorlunda. Visst kan en precisering vara önskvärd även i dessa fall, men problemet är betydligt mindre. Tostarpadius (diskussion) 29 januari 2017 kl. 08.14 (CET)

Gjorde en snabb sökning på de båda orden. I många fall kan de bara tas bort, de är helt enkelt onödiga. I några fall kan de tas bort efter några mindre språkliga ändringar. Thoasp (diskussion) 29 januari 2017 kl. 08.59 (CET)

nÄR JAG NU Uppdaterar artiklar om tät- och småorter så hittar jag liknande problem. Uppgifter som "År 2010 hade småorten X invånare" är kanske bättre att låta vara i infoboxen? -- Innocent bystander (diskussion) 29 januari 2017 kl. 09.14 (CET)

Som sagt, jag tycker att det beror på sammanhanget. Att skriva att X "var 1991 och ännu 2005..." i stället för numera känns bara onödigt. Är uppgifterna inaktuella är det ju lämpligt att uppdatera, i övrigt framgår ju av källan vad som avses. Har man en källa för exakt från vilket år X avses är det givetvis bättre att ange det.FBQ (diskussion) 29 januari 2017 kl. 10.01 (CET)

När jag "orkar" så försöker jag åtgärda alla skrivningar med "nu" etc. Det enklaste är att bara lägga in ett årtal efter, "hittills (2017)", "numera, 2017,".Yger (diskussion) 29 januari 2017 kl. 10.04 (CET)

Skall vi då även kvalificera uttryck som "modern forskning" med årtal? Tostarpadius (diskussion) 29 januari 2017 kl. 19.28 (CET)

Det går att ersätta sådana ord med årtal (när det finns tillgängligt). Går det inte att fastställa ett exakt årtal kan man skriva "(läst 2016)" eller ett decennium (1980-talet), "åtminstone sedan 1990-talet" eller liknande. Glöm inte att man kan gå in i historiken och se vem som skrev det och när. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 29 januari 2017 kl. 19.45 (CET)

Ja, men när det gäller exempelvis aktuellt forskningsläge har jag svårt att se det som nödvändigt i en encyklopedisk artikel. Vi skriver inte akademiska uppsatser. Tostarpadius (diskussion) 29 januari 2017 kl. 23.35 (CET)

På sikt hade det nog varit önskvärt att belägga påståenden om "nutida forskning", "modern" och så vidare med en referens.

/Johan M. Olofsson (diskussion) 8 februari 2017 kl. 15.38 (CET)

Forskning bör källbeläggas enligt källkraven. Man kan även påvisa tid i texten (även för pågående forskning). Ord som modernt, gammalt etc. lär kunna uppfattas olika beroende på läsare och ämne. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 12 februari 2017 kl. 16.01 (CET)

Självklart skall allt källbeläggas. Ibland blir dock en datering i brödtexten direkt löjeväckande. Tostarpadius (diskussion) 16 februari 2017 kl. 14.25 (CET)

Vill be om hjälp

Jag skulle gärna vilja ha hjälp att rensa upp i röran Sanna Ekman. Hela sidan är en soptipp, förmodligen uppdaterad av Sanna själv eller någon assistent.15 februari 2017 kl. 19.45 (CET)Fotiu (diskussion)

Nu har jag fixat till artikeln så långt jag mäktat med. Det saknas fortfarande årtal och kontroll rörande röstskådespelare-insatser.--Bemland (diskussion) 16 februari 2017 kl. 07.47 (CET)

Tack ska du ha! 16 februari 2017 kl. 08.04 (CET)Fotiu (diskussion)

Review of initial updates on Wikimedia movement strategy process

Note: Apologies for cross-posting and sending in English. Message is available for translation on Meta-Wiki.

The Wikimedia movement is beginning a movement-wide strategy discussion, a process which will run throughout 2017. For 15 years, Wikimedians have worked together to build the largest free knowledge resource in human history. During this time, we've grown from a small group of editors to a diverse network of editors, developers, affiliates, readers, donors, and partners. Today, we are more than a group of websites. We are a movement rooted in values and a powerful vision: all knowledge for all people. As a movement, we have an opportunity to decide where we go from here.

This movement strategy discussion will focus on the future of our movement: where we want to go together, and what we want to achieve. We hope to design an inclusive process that makes space for everyone: editors, community leaders, affiliates, developers, readers, donors, technology platforms, institutional partners, and people we have yet to reach. There will be multiple ways to participate including on-wiki, in private spaces, and in-person meetings. You are warmly invited to join and make your voice heard.

The immediate goal is to have a strategic direction by Wikimania 2017 to help frame a discussion on how we work together toward that strategic direction.

Regular updates are being sent to the Wikimedia-l mailing list, and posted on Meta-Wiki. Beginning with this message, monthly reviews of these updates will be sent to this page as well. Sign up to receive future announcements and monthly highlights of strategy updates on your user talk page.

Here is a review of the updates that have been sent so far:

• Update 1 on Wikimedia movement strategy process (15 December 2016)
  • Introduction to process and information about budget spending resolution to support it
• Update 2 on Wikimedia movement strategy process (23 December 2016)
  • Start of search for Lead Architect for movement strategy process
• Update 3 on Wikimedia movement strategy process (8 January 2017)
  • Plans for strategy sessions at upcoming Wikimedia Conference 2017
• Update 4 on Wikimedia movement strategy process (11 January 2017)
  • Introduction of williamsworks
• Update 5 on Wikimedia movement strategy process (2 February 2017)
  • The core movement strategy team, team tracks being developed, introduction of the Community Process Steering Committee, discussions at WikiIndaba conference 2017 and the Wikimedia movement affiliates executive directors gathering in Switzerland
• Update 6 on Wikimedia movement strategy process (10 February 2017)
  • Tracks A & B process prototypes and providing feedback, updates on development of all four Tracks

More information about the movement strategy is available on the Meta-Wiki 2017 Wikimedia movement strategy portal.

Posted by MediaWiki message delivery on behalf of the Wikimedia Foundation, 15 februari 2017 kl. 21.30 (CET) • Hjälp till att översätta till ditt språk • Get help

Sidospår om Commons Bybrunn

commons:Commons:Bybrunnen verkar främst redigeras av vår käre vän MediaWiki message delivery. Vad för nytta gör då en svenskspråkig Village pump över huvud taget? -- Innocent bystander (diskussion) 15 februari 2017 kl. 15.06 (CET)

När jag bevakade Commons tyckte jag Bybrunnen där fungerade bra. Jag hoppas att någon av de svenskspråkiga som är aktiva på Commons fortfarande bevakar sidan. Det är bättre att folk kan ställa frågor och få hjälp på den webbplats där de behöver hjälpen. De facto besvaras väl frågorna av ungefär samma människor här som där, men det minskar inte förvirringen om WMF/Wikipedia/Commons om det skall vara självklart att vända sig till en annan av de tre. --LPfi (diskussion) 15 februari 2017 kl. 17.37 (CET)

commons:Commons:Bybrunnen används i princip inte längre. Alla frågor som rör bilder hamnar på Wikipedia:Bildfrågor i stället. /ℇsquilo 15 februari 2017 kl. 21.52 (CET)

Går det att få en liten skylt om Wikipedia:Bildfrågors existens på den där sidan, tro (alt. en ren omdirigering, om det låter sig göras)? Då skulle ju folk få svar på sina frågor.--Paracel63 (diskussion) 16 februari 2017 kl. 05.13 (CET)

Det är lätt att göra, men vad grundar sig ℇsquilos uttalande på? Och bevakar ingen sidan? Jag antog att folk helt enkelt inte råkat ställa frågor där på sistone. De senaste frågorna ser ut att ha fått tillfredsställande svar. --LPfi (diskussion) 16 februari 2017 kl. 09.08 (CET)

Ja, jag har den på min bevakningslista. Det enda som har hänt där på ganska länge är att User:MediaWiki message delivery lägger dit meddelanden och User:ArchiverBot arkiverar dem. /ℇsquilo 16 februari 2017 kl. 09.23 (CET)

Är det ett problem att User:MediaWiki message delivery lägger till meddelanden, eftersom det stjäl utrymmet? Eller håller det sidan vid något liv över huvud taget? Eller spelar det kanske ingen större roll till eller från? /Julle (disk.) 16 februari 2017 kl. 12.39 (CET)

Jag tror meddelandena minskar benägenheten att använda sidan till annat, då de verkar ange tonen. Däremot vet jag inte om sidan skulle användas till frågor annars heller (några i året har det väl varit den sista tiden). Och jag vet inte var meddelandena bättre skulle nå målgruppen. Följdfrågan är förstås vem som är målgruppen. Jag tror att de flesta som är benägna att reagera på meddelandena vet var annanstans de kan hitta motsvarande information. --LPfi (diskussion) 16 februari 2017 kl. 18.54 (CET)

Okej, jag har tagit bort den från den stora, centrala utskickslistan som brukar användas för MassMessage-meddelanden och hänvisat till att det gör det svårt att diskutera samtidigt som man knappt når någon. Får se om det hjälper. /Julle (disk.) 16 februari 2017 kl. 19.10 (CET)

 Gillar Utmärkt slutledning och åtgärd.--Paracel63 (diskussion) 17 februari 2017 kl. 20.03 (CET)

oöverskådlig samling med svg-kartor

Med tanke på min fråga ovan, om att illustrera artiklar med kartor, funderar jag över om det möjligen vore vettigt att dela upp commons-kategorin SVG maps of Sweden, som är rätt så oöverskådlig med 400 filer, varav många ingår i serier.

Jag förstår att frågan också hade kunnat ställas där, men eftersom det handlar om filer som främst utnyttas på sv.wikipedia så börjar jag här istället.
/Johan M. Olofsson (diskussion) 15 februari 2017 kl. 13.48 (CET)

Inga problem. Så länge som du placerar in de nya underkategorierna i kategoriträdet, är det snarare tillrådligt. Kategorier med mer än 100 filer brukar ofta kallas "överbefolkade". Försök att formulera de nya kategorierna logiskt och på engelska. Och lägg gärna in {{DEFAULTSORT:}} i kategorin, så att den placeras under rätt bokstav. Lycka till!--Paracel63 (diskussion) 16 februari 2017 kl. 05.09 (CET)

Ibland är livet en övning i ödmjukhet!

Tyvärr måste jag erkänna att jag inte förstår...

...vitsen med DEFAULTSORT i det här sammanhanget.

Om möjligt, tänkte jag, vore det väl bäst att undvika 'åäö' i kategori-namn. Men antagligen handlar det om något annat nu?

/Johan M. Olofsson (diskussion) 16 februari 2017 kl. 10.37 (CET)

Med defaultsort kan t.ex fil:SverigesLän2007Dalarna.svg hamna under "D" (Dalarna) snarare än "S". Taxelson (diskussion) 16 februari 2017 kl. 12.40 (CET)

Tack, Taxelson, nu förstår jag!

Dock nöjde jag mig med att omkategorisera 295 bilder. Sedan tog orken slut. Det vore nog bra om någon/några som redan tänkt mycket på Commons-kategorier tittade och fällde ett omdöme.

/Johan M. Olofsson (diskussion) 18 februari 2017 kl. 18.49 (CET)

Nutida respektive historisk fornnordisk religion

Under policyn Neutral synvinkel finns avsnittet angående otillbörlig vikt. Min uppfattning är att det finns goda skäl att, i artiklar om fornnordisk religion, försöka sörja för att otillbörlig vikt inte läggs vid ämnesaspekter som har att göra med med nutida utövning av fornnordisk religion.

Det gäller artiklar som Blot, Disablot, Vårblot, Midsommarblot, Alvablot, Gimle (organisation), Samfälligheten för Nordisk Sed (ett samfund som enligt artikeln har ett 50-tal medlemmar), Midvinterblot.

Det historiska blotandet angick hela samhället, eller hela delar av samhället, medan den nutida utövningen angår långt färre religionsutövare, kanske ett hundratal. Trots detta tillmäts den nutida utövningen vikt i artiklarna. Ett annat problem är att avsnitten sällan är belagda med källor eller är belagda med webbkällor som inte fungerar. I artikeln Alvablot läggs webbplatsen Norrönt lexikon till grund för beskrivningar av nutida utövning. Webbplatsens användbarhet diskuterades Diskussion:Alvablot för tio år sedan. Idag finns inte webbplatsen längre och därmed går det inte att bedöma om påståendena i artikeltexten är rimliga. Verifierbarheten har gått förlorad.Sånt händer hela tiden, men jag ser det som en konsekvens av att skribenter belägger med närstående källor i stället för att t.ex. läsa innantill i en bok. Bildmaterialet som ska skildra den nutida utövningen bidrar verkar förövrigt visa hur marginell den nutida religionsutövningen är. /Sniper Zeta (diskussion) 29 januari 2017 kl. 18.33 (CET)

Jag instämmer helt. Det räcker att nutida asatro behandlas i en egen artikel. Eftersom det inte finns någon påvisbar kontinuitet saknas anledning att nämna de moderna bruken i artiklarna om den fornnordiska religionen. Tostarpadius (diskussion) 29 januari 2017 kl. 19.26 (CET)

Jag har främst reagerat på att väldigt tveksamma teorier som knappast har något större stöd bland dagens arkeologer framförs i artiklarna. Men som det finns andra aktiva wikipedianer med mer specialkunskap inom området hoppades jag att någon av dem skulle ta sig an artiklarna.FBQ (diskussion) 29 januari 2017 kl. 19.57 (CET)

Ska vi vänta på att arkeologer ska ge detaljerade redogörelser för dylikt, får vi nog vänta. Det som grävs upp ur jorden brukar inte ge mycket svar om innehållet i en mytologi. De bästa källorna här är nog de som är nedskrivna eller avbildade på ett eller annat sätt. -- Innocent bystander (diskussion) 30 januari 2017 kl. 07.21 (CET)

Även om de nedtecknade källorna är från den kristna tiden eller skrivna av samtida kyrkomän ligger de dock närmare än nutida spekulationer, det är sant. Dock bör vetenskapliga hypoteser behandlas med större respekt än sådana som framförts av anhängare av forn sed i nutiden. De senares tendens är oftast betydligt mer problematisk än den i de gamla urkunderna. Tostarpadius (diskussion) 30 januari 2017 kl. 08.28 (CET)

Ja, men jag tror vetenskapliga hypoteser byggda på skrivet material är innehållsrikare än de arkeologiska här. De senare kan i bästa fall beskriva begravningsseder, men inte väldigt mycket mer. Att kulten vid Nämforsen var en Älgkult, bygger inte på uppgrävt material. Man har nämligen inte hittat mycket rester av älg här. Istället bygger det på avbildningarna vid strandkanten. Jag har sett en del intressant skrivet av arkeologer om vikingatida mytologi, men det bästa bygger ofta på skrivna redogörelser. Vid kristnandet av Norge påbjöds tex förändringar i hur man byggde hus. Att ett hus kunde byggas på ett "okristet" sätt har gett många intressanta hypoteser. Men det är alltså något man kommit fram till genom att studera skrivna texter, inte bara genom utgrävningar. -- Innocent bystander (diskussion) 30 januari 2017 kl. 09.23 (CET)

Jag har inte mycket tid just nu så jag får återkomma senare. Jag tänkte i första på artikeln blot. Vad gäller uppgiften om att templet skall ha renats med eld enligt ett dokument från 1400-talet så handlar det om ett dokument som Olof Verelius hittade väldigt lägligt just som han höll på att strida om huruvida templet legat i Uppsala eller Gamla Uppsala. Texten bedömdes i sin samtid som en förfalskning och är försvunnet sedan 1702. Kjel Kumlien framförde på 1960-talet åsikten att dokumentet var äkta, men den har inget större stöd. Vad gäller vårblot och midsommarblot finns inga sådana dokumenterade i äldre källor så de bör väl rimligen bara handla om den moderna företeelsen. Vad gäller alvablot finns bara en händelse beskriven vilken återges i artikeln, utifrån den går inte att säga att alvablotet skulle vara kopplat till någon viss årstid. Disablotet finns beskrivet i några fler, det i Uppsala verkar vara kopplat till februari men det är tveksamt om det varit något generellt.FBQ (diskussion) 30 januari 2017 kl. 11.24 (CET)

Arkeologer studerar givetvis också texter. Sedan är det ju bra om man gör det källkritslt utifrån vad fynden säger.FBQ (diskussion) 30 januari 2017 kl. 11.27 (CET)

Nog tycker jag att vi bör ha artiklar som skildrar den nutida asatron också, även om den inte direkt är någon religiös verksamhet av central betydelse, men håller med andra här om att det är WP:OVIKT över det fokus det tagit i artiklarna, givet hur perifert det är i dag jämfört med den centrala betydelse de gamla bloten hade. Jag har därför skapat Modernt blot och lyft ut innehållet om det nutida blotandet ur Blot, Disablot, Vårblot, Midsommarblot och Alvablot dit. /Julle (disk.) 30 januari 2017 kl. 13.53 (CET)

Och Midvinterblot. /Julle (disk.) 30 januari 2017 kl. 13.56 (CET)

Utmärkt! Tostarpadius (diskussion) 30 januari 2017 kl. 18.41 (CET)

Jag ställer mig lite frågande till att bryta ut det nutida och lägga det under ett icke-etablerat begrepp. Vi ska väl inte hitta på vad något kallas utan återspegla vad som står i källor etc? Jag upplever det även som märkligt att inte överhuvudtaget nämna något om nutida bruk i blotsartiklarna (är det för långt i sammanhanget går det ju att bryta ut men fortfarande sammanfatta kort)? Att det bara skulle finnas kring ett femtiotal med trosinriktningen i Sverige stämmer inte - det finns olika samfund. Samfundet Forn Sed Sverige uppgav för ett par år sedan nästan 400 medlemmar för enbart sitt samfund. Det finns även liknande samfund i andra länder. Isländska Ásatrúarfélagið har mer än tretusen medlemmar. Jag tycker dock det är viktigt att skilja forntida blot och nutida blot på något sätt. //Vätte (diskussion) 31 januari 2017 kl. 03.40 (CET)

Blot (nutid) kanske är ett bättre artikelnamn? /Julle (disk.) 31 januari 2017 kl. 04.00 (CET)

"Forn sed" är helt och hållet en "Camel" som andra skribenter redan framhållet. Det är ett kristet begrepp, som bara finns nämnt i några få källor från medeltiden eller 1200 talet, och vad det gäller den lilla sekt som det här är tal om, så är deras principer för medlemsredovisning ganska så unika. Exempelvis så har jag själv från deras medlemsaansvarige Bastiaan von Beuningen fått höra att de registrerar medlemmar från tidigt 1990-tal som fortfarande aktiva, vilket förklarar deras påstådda antal om 400 - i själva verket är de inte fler än ett hundratal, och vad de säger saknar ALLT allmänt intresse. De som varit med här ett tag VET att det funnits två eller till och med TRE olika sidor från det här mystiska samfundet, en med rubriken forn sed (med mellanslag) och en fornsed och så en tredje .- till sist fick sajtadm TA BORT alltihop som visade sig föga vederhäftigt.. men i och för sig, de här knasbollarna kanske inte är de ända - Donald Trump hävdade ju vid sin installation som president nyligen att hans edssvärande var "the biggest in the World" som "alternativa fakta" och katolska kyrkan i Norge lär ha registerat minst 40 000 norrmän för mycket som medlemmar, så who are we to say ? - LellePrinter21

@Julle: Ja, det är bättre! //Vätte (diskussion) 1 februari 2017 kl. 01.13 (CET)

Vätte: Okej, jag har flyttat sidan nu. /Julle (disk.) 2 februari 2017 kl. 15.51 (CET)

Jag ser hellre tydliga underrubriker som skiljer på historia och nutid. Som i forn sed. Antalet artiklar med överlappande innehåll inom detta område är redan stort.

Antal medlemmar borde nämnas i någon av alla dessa artikel - hittar inte det just nu.176.10.249.111 31 januari 2017 kl. 07.05 (CET)

Jag är helt på Julles och Tostarpadius linje att historisk asatro skall hållas åtskild från den moderna. Det är helt ohistoriskt att blanda ihop dem och det gör risken för otydlighet och sammanblandning stor. Jag tänker t.ex. på skolelever som använder Wikipedia som källa, det blir väldigt förvirrande för dem att skilja det ena från det andra. Det finns inget obrutet historiskt samband mellan dessa former av religionsutövning. Modern asatro hänger mer samman med new age än med historisk asatro och är helt och hållet ett modernt påfund. /Ascilto (diskussion) 31 januari 2017 kl. 10.08 (CET)

Saker kan förstås också hållas väl åtskilda i samma artikel. En artikel om aktiviteten bön kan beskriva fenomenet i olika religioner, även om man tänker sig att bönesätten inom de olika religionerna är helt olika saker (meditation t ex är väl en term som kan sägas ha flera olika ganska åtskilda betydelser – kontemplera bibelberättelser, t ex – även om de å andra sidan också kanske samtidigt har gemensamma drag och evt gemensamt ursprung, som samtidigt kan beskrivas i en artikel). Jag hade inte varit emot en god sådan lösning, men jag är heller inte emot nuvarande.

(Strikt talat kan jag också hålla med om att "Modernt blot" liksom inte är en självklar POMMF-term som gör att man tänker "det här omtalade ämnesområdet tarvar en egen artikel" – alltså svagt stöd för ett mer POMMF-träffande/objektivt sett förekommande namn, evt, men mer pragmatiskt sett så är nuvarande också ok, tycker bara lite högst subjektivt att det "låter bra".)

Sedan är informationskvaliteten väl inte rikgit den bästa om de moderna företeelserna, som ibland kanske också är lite överdetaljnivå/marginella företeelser – alltså såpass små fenomen att det är svårt att ge en gott källbelagd och gedigen information om. Få tyngre källor finns allmänt, kan jag tänka mig. Bristen i informationskvalitet gäller kanske tyvärr också de historiska fenomenen (mytologi och liknande allmänt är en rörig djungel av faktauppgifter och ibland faktoider, och typ "det här vet ju alla" eller "sunt förnuft" som källa, vilket återspeglas i de artiklarna). flinga 31 januari 2017 kl. 15.33 (CET)

Det finns nästan alltid källor att ta del av. Eventuellt får man gå på biblioteket, fjärrlåna, på plats eller hemifrån, med hjälp av lånekort söka i de databaser som man eljest inte har tillgång till. Sedan med källorna för handen kan man börja läsa innantill. Sedan återstår att läsa innantill. Det kan vara svårt nog, men kanske blir det bra till slut. / Sniper Zeta (diskussion) 31 januari 2017 kl. 23.41 (CET)

Visst finns det källor, men de samtida skriftliga dokumenten och vittnesbörden är få. På nordisk mark handlar det så gott som uteslutande om runstenar. Nu går vi inte direkt ad fontes utan nöjer oss principiellt med publicerade tolkningar av dessa. Även om vi alltså avstår från att dricka ur de friska källsprången bör vi inte ösa ur usla brunnar. Det vi har att tillgå är i huvudsak nedtecknat av kristna. Den tendensen har vi att beakta. Men i det material som givits ut av dem som försöker anknyta till dessa traditioner i nutiden finns i stort sett ingenting att hämta. Med risk för att låta respektlös gentemot religiösa övertygelser vill jag framhålla, att det att vända sig dit är som att skriva om den närmast följande tiden utifrån det som handlar om nutida medeltidsdagar. Därför bör företeelserna också hållas strikt isär, så att alla missförstånd undviks. Det rör sig om skilda fenomen som går under samma namn. Tostarpadius (diskussion) 1 februari 2017 kl. 08.39 (CET)

Till Sniper Zeta och apropå Tostarpadius inlägg ovan: det jag menade var alltså källor till de nutida fenomenen, som t ex datum då f.d. Sveriges Asatrosamfund höll (modernt) blot år 2008, att moderna asatroende försökt koppla sitt disablot till alla hjärtans dag, och hur "vissa (moderna) asatroende" ser på samfundet Samfälligheten för nordisk sed (med "några hundra medlemmar"). Jag kan alltså gott tänka mig att vissa av de uppgifterna inte är möjliga att verifiera/källbelägga.

Medhåll att vi inte kan använda "moderna hedningars" synsätt som källor för historiska och forna mytologiska fenomen, absolut. Och ja, för sådant finns det källor att tillgå, men det är ändå så att fältet mytologi ofta är dåligt behandlat/beskrivet på Wikipedia – bl a för att jag kan tänka mig att det är ett rätt svårt fält även vetenskapligt, eller för den delen för populärvetenskapen (böcker om vetenskapliga ämnen för en intresserad allmänhet) – där ger även goda källor ofta motstridiga uppgifter om ett och samma fenomen. (Exempel, mer åt folklivsforskningen: vilken eller vilka Knutar är det som har gett namn åt Knutsdagen? Varför anses den som julens slut i Sverige, när det annorstädes är trettondagen som är det (ur minnet)? Vilka ursprung har luciafirandet? Vad var särimner för kreatur egentligen? Ingen av dessa frågor besvaras med klara och/eller entydiga svar av de vetenskapliga källorna, sammantagna.) flinga 1 februari 2017 kl. 13.11 (CET)

Särimner

Sidospår flyttad till och kan fortsätta på Diskussion:Särimner. --MagnusA 22 februari 2017 kl. 18.49 (CET)

Vidare uppslag till saker att lösa

Intressanta ämnen! (Jag fann texter på nordisk seds hemsida som ligger närmast några som jag trott att jag läst om termen "forn sed" för många år sedan, och som jag senare inte lyckades återfinna.) Vi ska förstås inte skriva utifrån amatörhypoteser, men om problematisk tendens syftar på någon form av rasism, så tror jag det är en marginell företeelse bland de rörelserna (iaf i Sverige) (och inget vi ska lasta de icke-rasistiska organisationerna för). (En sådan person från något annat land har jag dock stött på.)

• Mytologiämnet är tyvärr ofta inte så stringent beskrivet här. Betrakta artikelkomplexet nyhedendom, modern asatro, forn sed, nordisk sed, nordisk religion, hedendom, asatro och fornnordisk religion. (Finns det något som evt skulle kunna sammanfogas och beskrivas i en och samma artikel? Ämnena bör tydligt kopplas samman, hänvisa och länka till varandra.)

• Nordisk sed verkar typ myntat som kontrast till forn sed, och framförallt höra till Samfälligheten för nordisk sed, som är ett tämligen litet samfund (50-tal ser dock ut att vara en utdaterad historisk uppgift, enl. artikeln). Som en ännu ganska marginell term tänker jag därför att samfällighetstermen "nordisk sed" (även viss annan användning *kan* förekomma) bör infogas i samfällighetens artikel, med hänvisning från det lite besläktade "forn sed" (som är mkt matigare i artikelinnehåll, men som kanske inte heller vore omöjligt att infoga i lämpligt samfund, men jag är mer skeptisk till sådan infogning). (Är detta rätt uppfattat, tror ni?)

• Samfälligheten för Nordisk Sed och Samfundet Forn Sed Sverige – är inte detta camel-casing? (Som vi undviker.) (Skrivs samfundsnamn för övrigt med stor inledande bokstav eller ej?)

Mvh, flinga 31 januari 2017 kl. 15.47 (CET)

Håller med Flinga. Detta ÄR Camel Casing i sin prydno. BÅDA sidorna bör tas bort, eftersom de saknar vetenskapligt värde om ni frågar mig.. "Forn sed" har aldrig varit något vedertaget vetenskapligt begrepp, men det har Asatro eller Fornnordisk religion - det torde nog de flesta sansade människor vara medvetna om, och vad de många "forn sed" sidorna egentligen gör här inne, finns det delade åsikter om.

- lellePrinter21

I artikeln forn sed sägs: I studien "Asatro i tiden" år 2000 konstaterar författaren att flertalet i hans undersökning föredrar att använda begreppen "sed", "forn sed" eller "den gamla seden" framför "asatro. (Med hänvisning till källan Fredrik Skott, Asatro i tiden (2000) sidan 11.) Det motsäger endel av dina bidrag user:lellePrinter21. Men jag har inte tillgång till källan så jag har inte kunnat kontrollera uppgiften. Någon som har tillgång till den? (För övrigt verkar det finnas missförstånd begreppet CamelCase. Forn sed är inte det, medan FornSed skulle vara det.) 176.10.249.111 14 februari 2017 kl. 06.57 (CET)

Jaha,ifall jag har missförstått begreppet "CamelCase." ber jag om ursäkt, men jag trodde det här var något som påminner om otillåten märkesreklam, dvs t ex om någon i en Wikipedia artikel om tobak, hela tiden lägger in bilder på Camel-cigaretter... Denna lilla extrema klick eller sekt av "fornsedare" verkar hela tiden göra väldig reklam för sig själva i vad de skriver här, och använder sidan Samfundet Forn Sed Sverige som ett ganska oblygt försök till "medlemsraggning" för sitt lilla samfund, som samtidigt gjorts mycket större än det är. Exempelvis har de ju inte alls 400 medlemmar i dagsläget eller anno 2016, som de hela tiden försöker hävda med minst sagt dubiösa metoder. Jfr begreppet "Trumped up" i amerikansk engelska.

Angående Fredrik Skotts avhandling, som jag OCKSÅ läst, men heller inte har tillgång till som källa för ögonblicket. Den motsäger INTE ALLS vad jag nu sagt, kära 176.10.249.111. Tvärtom STÄRKER den bara mig i min uppfattning. Fredrik Skott säger själv i inledningen till sin avhandling, att det han gjort är ett antal djupintervjuer (cirka 20 stycken, om jag inte minns fel) med ett litet "kompisgäng" eller ett kotteri, en sekt med personer som alla känner varandra. Och som är just "fornsedare". Men är deras uppgifter verkligen vittnesgilla ? Fredrik Skott säger -- enligt min minnesbild INTE ALLS att detta "sneda urval" eller "partiska sample" (som en verklig statistiker som Hans Rosling skulle ha sagt) skulle vara representativt för landets ALLA Hedningar eller Asatroende, som i dagsläget (men inte år 2000, då avhandlingen skrevs) kan väntas vara ett tusental, kanske så många som tre tusen. Att döma alla dessa individer på grundval av ett litet kompisgäng eller kotteri på 20 personer är mycket, mycket "snett" och inte alls korrekt vetenskap, och sociologiska djupintervjuer har ett begränsat värde som vetenskaplig metod, vilket nog alla yrkesverksamma etnologer, sociologer mfl är medvetna om. Det finns med andra ord INGA BEVIS ALLS för påståendet att "flertalet" skulle föredra begreppet forn sed, när Asatro är det vetenskapligt vedertagna begreppet, som Skott använder i själva titeln till sin avhandling. Skott har ett stycke om källkritik i avhandlingen, där frågeställningar som dessa behandlas, det måste man säga till hans försvar. Vid Göteborgs universitet skall det finnas en forskare, som själv är verksam som styrelsemedlem i "forn sed" och som samtidigt framlagt akademiska uppsatser, där han yttrar sig ytterst fördomsfullt om andra hedniska samfund i Sverige. Varningar lär ha utdelats från institutionens prefekt. Känner du till det, kära 176.10.249.111 ? user:lellePrinter21

Intressanta nyheter! Nordiska Asa-samfundet[1] ska ju ha blivit samfund 2016 men har inte ens någon egen artikel. Artikeln raderades i höstas av Användare:Lars_Törnqvist med hänvisning till klotter. Steg 1 borde vara att återskapa den med ordentliga källor. De hade 500 medlemmar 2016[2], inte flera tusen som du skriver. Steg 2 är att utreda medlemsantalet i de olika samfunden och lägga in det i varje artikel, och kanske även i listan på sidan modern asatro. Jag la till två asatroende registrerade samfund i Lista över trossamfund i Sverige efter antal anhängare. (Avsluta gärna dina inlägg med fyra tildetecken ~~~~. Då läggs datum, tid och användarnamn in automatiskt.)176.10.249.111 17 februari 2017 kl. 12.33 (CET)

Det Lars Törnqvist raderade var rent klotter och hade ingenting att göra med om det borde finnas en artikel eller inte. Jag, som är stark förespråkare av att inte radera artiklar även om de behandlar små eller obskyra ämnen, hade också raderat det rena tramset som fanns om jag hunnit före. --افيراتير (diskussion) 17 februari 2017 kl. 18.00 (CET)

Liten rättelse till 176.10.249.111 : Jag har aldrig någonsin hävdat, att Nordiska Asa Samfundet eller något annat samfund har flera tusen användare. Läs i-n-n-a-n-t-i-l-l i vad jag har skrivit INNAN du alls uttalar dig, tack ! Såhär skrev jag: landets ALLA Hedningar eller Asatroende, som i dagsläget (men inte år 2000, då avhandlingen skrevs) kan väntas vara ett tusental, kanske så många som tre tusen - och det betyder - som nog alla förstår - att s-a-m-t-l-i-g-a av dessa samfund (samt enskilda utövare, som inte är med i något samfund alls) kanske uppgår till något tusental, kanske så många som tre tusen. Ska vi alls diskutera, kära 176.10.249.111 så var god håll dig till FAKTA, och vänligen lägg inte ord i munnen på mig som jag aldrig skrivit, aldrig sagt och aldrig menat.

Men - faktum är nog - Nordiska Asa Samfundet har enligt sig själva ca 600 medlemmar, "fornsed" som räknar sina medlemmar på ett mycket egendomligt sätt, och tar till namn på folk som var medlemmar på 1990-talet för att "blåsa upp" medlemstalen, kan bara få ihop högst 400 ens med denna bisarra metod, som väl knappast förekommer i Sverige föreningsliv eller samfundsliv för övrigt. Instämmer helt i ditt påpekande här om att det är bäst att utreda medlemstalen ordentligt. Och ska Wikipedia vara OPARTISKT - varför då ta in namnet på samfund A, men helt utesluta alla artiklar och omnämnande om det betydligt större Samfund B (räknat i hundratal personer ) ?

- LellePrinter 21, 21 februari 2017 kl 18:59 (CET)

Inte är det väl någon som säger att vi inte ska ha en artikel om Nordiska Asasamfundet? flinga 25 februari 2017 kl. 00.26 (CET)

Med camel-casing menade jag, lite slarvigt men som det har använts i Wikipediadiskussioner förr tror jag, att Varje ("större") Ord i en Rubrik Påbörjas med Stor Bokstav. Så gör man på engelska, men inte på svenska. flinga 20 februari 2017 kl. 01.47 (CET)

RefToolbar

Vi har en bunt skript som gemensamt kallas RefToolbar (det är MediaWiki:Gadget-RefToolbar.js som laddar in MediaWiki:RefToolbar.js som i sin tur laddar in MediaWiki:RefToolbar/base.js och MediaWiki:RefToolbarLocal.js). Det är dessa skript som lägger till "Källor" i den övre menyraden i redigeringsläget för wikitext. Det här kommer sluta fungera (och samtidigt hindra all annan JavaScript från att laddas) om det inte skrivs om så att det bygger på oojs-ui i stället för jquery.ui.dialog.

Det här är ganska gamla skript och det är mycket som har hänt sedan dessa lades till. Till att börja med finns VisualEditor som har stöd för att lägga till källor. Mer nyligen finns även den nya wikitexteditorn (som kan kryssas i här) som också har stöd för att lägga till källor. Fördelen med att använda dessa är att de underhålls av betalda utvecklare på Wikimedia Foundation och utgör därför ingen underhållsbörda för gemenskapen här.

Om ingen är intresserad av att uppdatera och underhålla det här så tar jag bort det. Nirmos (diskussion) 16 februari 2017 kl. 03.37 (CET)

Den där betasaken var betydligt bättre än den bedrövliga "Visual editor", dock är det rätt störande med att den måste först laddas upp och att det inte finns någon direktknapp till förhandsvisning, så man slipper gå via "spara ändringar". DIEXEL (diskussion) 16 februari 2017 kl. 13.03 (CET)

VisualEditor skulle jag säga är en av de allra bäst sakerna som har hänt Wikipedia sedan jag började redigera. Jag använder det sällan själv (även om det är användbart ibland), men när jag försöker få någon som är ovan att redigera kan jag be dem öppna en sida med en stor infobox eller massa referenser utan att de ser massa kod, knappt kan hitta texten bland referenserna och ger upp eftersom de bara ser massa kod och får intrycket att man måste vara programmerare för att bidra. Den är fantastisk för nykomlingar som försöker redigera artiklar med många fotnoter.

Jag skulle också vilja ha ett snabbare sätt att visa förhandsvisning i nya wikitexteditorn. /Julle (disk.) 16 februari 2017 kl. 13.47 (CET)

Ser inget behov till att ha kvar RefToolbar i och med nya redigeringsgrejen, som jag för övrigt tycker verkar alldeles utmärkt (har dock knappt testat). Skottniss (diskussion) 16 februari 2017 kl. 14.01 (CET)

VisualEditor är inget att glädjas över, men jag har kommer inte heller att sörja över avskaffandet av detta verktyg. Det bästa är att lägga in alla källor manuellt i koden. Tostarpadius (diskussion) 16 februari 2017 kl. 14.09 (CET)

Jag kommer att sörja om det försvinner! Den nya wikitextredigeraren lider av problemet att man kommer åt den via den visuella redigeraren, som iaf för mig tar MYCKET längre tid att ladda. Och även om jag har redigerat i kodläge i flera år så kommer jag inte ihåg alla olika källmallar utantill (och tycker också att det går så snabbt och smidigt att använda fältifyllningsfunktionen RefToolbar). Och jag vet fler än mig som tycker den funktionen för att lägga till olika källmallar är sjukt bra. Men jag fattar ju att det blir svårt att behålla om ingen kan uppdatera och underhålla det. :/ //Vätte (diskussion) 16 februari 2017 kl. 14.54 (CET)

Jag uppfattar att det varit en omtyckt funktion. (Det rapporteras snabbt om den slutar fungera.) Själv har jag irriterat mig på att den aktiverats lite slumpmässigt och med viss fördröjning. Ibland har jag velat lägga "musen" i början av ett stycke och av misstag klickat in '''Fet text''' i koden, utan att fatta både "att" jag gjort det eller "varför" det dykt upp, eller ens att jag själv varit den skyldige. js är ett spännande verktyg, men det får inte bli för mycket. -- Innocent bystander (diskussion) 16 februari 2017 kl. 15.13 (CET)

Men varför aktiveras inte betaredigeraren när man ska skapa en ny artikel? Det kanske vore en av huvudpunkterna att fixa innan man släpper det som beta? DIEXEL (diskussion) 16 februari 2017 kl. 15.17 (CET)

(Redigeringskonflikt) Från min horisont är alla källmallar rätt så störande i wikitextredigeringsläge - svårlästa, ologiskt uppställda och de gör redigerandet i wikitextläge mer omständligt och tidsödande. Själv har jag aldrig använt några redigeringsverktyg utan lägger in allt manuellt, även källor som jag ställer upp på vanligt akademiskt vis. Självklart stör jag mig inte på om någon föredrar använda någon sorts editor, men jag vore glad om källhänvisningarna var mer lättillgängliga för mig som inte använder någon editor. /Ascilto (diskussion) 16 februari 2017 kl. 15.27 (CET)

Jag håller med Vätte om att RefToolbaren är bra när man lägger in källor, även om det kunde vara lite mer konsekvens mellan de olika mallarna, men det vore synd om den försvann. Den nya wikitexteditorn har jag inte provat.--Historiker (diskussion) 16 februari 2017 kl. 20.35 (CET)

Som Historiker. Jag anvönder i stort sett alltid reftoolbar när jag lägger in källor. Adville (diskussion) 17 februari 2017 kl. 00.07 (CET)

På engelska Wikipedia finns en, i mitt tycke, välfungerande motsvarighet som dyker upp som en ruta "ProveIT" i nedre högra hörnet.

Hur är det, Nirmos? Är det månne något som kan anpassas också till sv.wikipedia?

(Har testat den nya redigeringsfunktionen, för övrigt, men har stängt av den igen. Vanans makt...?)

/Johan M. Olofsson (diskussion) 19 februari 2017 kl. 14.37 (CET)

Behöver wikipediamedlemmar för avgörande kring ändring i artikel.

Hej allihopa! För några veckor sedan startade jag en diskussion kring en ändring i artikeln om tidningen Nya Tider. Diskussionen har växt och lett fram till att ett sådant läge där jag anser att jag har goda argument till mina ändringar samtidigt som främst två till tre andra användare inte vill att förändringarna genomförs. De motiverar det med att jag inte har uppnått konsensus. En har tidigare argumenterat mot mig men nu när jag har nått fram till vad jag anser är de starkaste argumenten för en ändring är det ingen som bemöter dem på ett sakligt sätt. Jag har kommit med två olika ändringsförslag men båda har blivit nekade. Dispyten gäller om och i så fall på vilket sätt som tidningen ska klassas som "konspirationistisk" eller ha motsvarande beskrivningar. Där menar jag att källorna inte räcker till för att styrka de påståenden som förekommer i den nuvarande artikeln.

Det som behövs är helt enkelt att opartiska användare går in och tar del av diskussionen. Den är rätt så lång och det är egentligen främst den senare delen som är mest relevant. Hoppas att ni kan hjälpa till och komma med konstruktiva synpunkter.

Nya Tider (tidning)

Med vänliga hälsningarCarl Jansson (diskussion) 16 februari 2017 kl. 22.03 (CET)

(Diskussionsinlägg borttagna.)

Och själva diskussionen om artikeln håller vi som vanligt artikelns diskussionssida, så även för denna synnerligen genomdiskuterade artikel (av både opartiska och mindre opartiska användare). --MagnusA 17 februari 2017 kl. 17.14 (CET)

Just så. /NH 17 februari 2017 kl. 20.04 (CET)

@Yger: Som du förstår håller jag inte med Användare:Hirundo ladus, men dennes inlägg var belysande och en hint om att hålla utkik efter tendentiösa redigeringar. Det var därför synd att de raderades. /Ascilto (diskussion) 18 februari 2017 kl. 19.02 (CET)

Om användaren nu är evighetsblockerad finns förstås inget att hålla utkik efter. /Ascilto (diskussion) 18 februari 2017 kl. 19.05 (CET)

Utan att kommentera den genomdiskuterade artikeln, så tror jag WP måste fundera på klassificering. Engelska Alt-Right har textats som "extrem höger", för att svenska media klassificerat det så. Men i dessa alt-fakta-tider, så tror jag mer finkornig gradering krävs. Ganska snart. Man kan tycka vad man vill om det, men det är nog bättre att börja förbereda sig på att något måste ändras. För att hänga med och hålla artiklarna (alternativt) neutrala. --Janwikifoto (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.22 (CET)

Jag håller med dig och tycker denna generella fråga är både viktig och relevant. Däremot bör en sådan diskussion börja som en egen tråd, och inte utvecklas från denna specifika fråga om en artikel, som bara lite gränsar till denna fråga.Yger (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.29 (CET)

Jag har däremot svårt att hänga med i svängarna. Lika litet som det finns alternativa fakta kan det finnas en alternativ neutralitet. Vitt blir inte svart oavsett hur många som hävdar det. Tostarpadius (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.31 (CET)

Melodifestivalen 2017 - Identifieringshjälp

Hejsan alla. Jag har tagit ett antal tusen bilder på Melodifestivalens tredje deltävling, och håller på att redigera dessa just nu (på ett mycket försenat SJ-tåg...). Jag behöver hjälp att identifiera namnen på följande tre personer som körade till Owe. Se denna bild. Tack för all hjälp! Josve05a _{(prata med mig)} 19 februari 2017 kl. 13.41 (CET)

Betald mot obetald

Vad är skillnaden mellan betald mot obetald skribent i form av motprestation och hur kan Wikipedia överbrygga hindret för att växa sig större? Forskning om det sett ur Wikipedias perspektiv? --Vannucci (diskussion) 14 februari 2017 kl. 20.58 (CET)

Det framgår inte helt klart vad du syftar på: huruvida skribenter skulle vilja få ersättning för sina insatser och om det skulle locka fler att redigera? Det är väl frågor som har diskuterats emellanåt genom åren, vad jag förstår, och skribenter jag har talat med säger att de absolut inte skulle vilja ha betalt för sitt arbete, då det skulle skapa press och förta mycket av den ideella glädjen. Vad jag vet finns det inga (åtminstone inte av Wikipedia) avlönade skribenter (utöver de få anställda inom Wikimedias organisation) och är inte avsett att finnas heller, men visst skulle det säkert vara lockande för många och förvisso relevant för allt det stora arbete många lägger ner här dygnet runt. I ett framtidsperspektiv kan ju saker och ting tänkas ändras utifrån behovet av aktiva skribenter. Jag har själv föreslagit något belöningssystem för t ex tävlingar eller för de flitigaste skribenterna. Många skulle sannerligen vara värda det – inte minst mer uppmärksammande internt (och frivilligt externt).--Bemland (diskussion) 15 februari 2017 kl. 03.03 (CET)

Bara för att förtydliga, så att ingen missförstår: "utöver de få anställda inom Wikimedias organisation" – ingen inom Wikimedia Foundation (eller för den delen Wikimedia Sverige) är avlönad för att redigera uppslagsverkets innehåll. Wikimedia Foundations huvudsakliga fokus är teknisk: utveckling av mjukvaran (vilket jag är en del av), hålla servrarna uppe och så vidare, även om det också finns andra delar, som till exempel ett gäng jurister. Vad Wikimedia Sverige sysslar med kan man läsa till exempel i rapporterna längre ned på sidan här. När vi sedan redigerar uppslagsverket gör vi det på vår fritid. /Johan (WMF) (diskussion) 15 februari 2017 kl. 03.14 (CET)

Är man intresserad av vad Wikimediastiftelsens jurister gör släppte de förresten häromdagen den senaste rapporten om hur de hanterar begäran om nedtagning av innehåll, få ut användardata och så vidare, som ett exempel på saker de gör till vardags. /Johan (WMF) (diskussion) 15 februari 2017 kl. 03.17 (CET)

Det är inte helt problemfritt att börja betala folk hejvillt för att skriva på Wikipedia. Enskilda aktörer som vill ha välskrivna artiklar inom vissa ämnen är riskabelt (intressekonflikt) men mer förståerligt än att folk skulle bli kontinuerligt avlönade. Jag menar - det är skillnad på att få belöning/betalning för enskilda uppdrag och att vara "anställd" på ett sätt eller annat. Om folk börjar bli "anställda" skribenter lär det kanske locka de som är ute efter pengar, men då blir det problem med finansiering, och incitamenten till ideellt skrivande minskar - "varför ska jag skriva gratis när han får betalt för det". Och så vidare... Jag har inget emot att det skulle arrangeras tävlingar/liknande med belöningar i form av presentkort till böcker, en databasprenumeration, eller någonting sådant: tävlingar vars pris kommer med största sannolikhet användas för att göra uppslagsverket ännu bättre. Kontinuerlig avlöning tycker jag däremot är en kass idé, men det känns inte särskilt rimligt att ett sådant förslag skulle ges bifall av Wikimedia Sverige/Foundation. I övrigt används redan pengar till att hjälpa skribenter med böcker/utrustning/etc, och i alla fall på enwp finns det ställen där man kan ansöka om gratis databasprenumerationer (men jag vet inte om det är finansierat av wikimedia eller ej). Skottniss (diskussion) 15 februari 2017 kl. 03.51 (CET)

Jag tolkar frågan som att den handlar om Wikimedia Foundations användarvillkor, avsnittet om "paid contributions". Om det är det är väl följande avsnitt ur FAQ:n relevant (även om det enligt texten bara gäller vissa yrkesgrupper): "For example, if a professor at University X is paid directly by University X to write about that university on Wikipedia, the professor needs to disclose that the contribution is compensated. There is a direct quid pro quo exchange: money for edits. However, if that professor is simply paid a salary for teaching and conducting research, and is only encouraged by their university to contribute generally without more specific instruction, that professor does not need to disclose their affiliation with the university." Jag är osäker på om det finns någon bättre beskrivning på svwiki av skillnaden mellan betald och obetald redigering. Sjö (diskussion) 15 februari 2017 kl. 06.33 (CET)

Själv sitter jag ibland här på vad som i praktiken är betald arbetstid, medan "jag behåller min plats längst bak i kön". -- Innocent bystander (diskussion) 15 februari 2017 kl. 07.30 (CET)

Det finns väl (eller har funnits) "Wikipedians in residance" som i praktiken har till arbetsuppgift att skriva artiklar? De kan göra det eftersom deras uppdragsgivare har bedömt att det data som de producerar är tillräckligt fritt för att kunna publiceras på Wikipedia och därmed slipper underhålla egen infrastruktur för digitalisering. /ℇsquilo 15 februari 2017 kl. 07.34 (CET)

Och det har väl inte alltid varit okontroversiellt. En användare på Wikidata har det emot sig att hn medverkat just som "Wikipedian in residence". Det argumenteras idag om dolda agendor och intressekonflikter, nästan oavsett vad användaren idag gör. Detta trots att användaren slutat som "in residence" för längesedan. -- Innocent bystander (diskussion) 15 februari 2017 kl. 15.02 (CET)

Man kan nog betvivla att just avlönade skribenter skulle "hjälpa Wikipedia att växa sig större" ...eller ens att överleva påfrestningar.

Kostnaderna för projekt av typen Nordisk Familjebok, och efterföljare, har alltid varit stora. Tryck och distribution slipper Wikipedia betala för, men i gengäld har Wikipedia heller inga inkomster som kan jämföras med bokförsäljning.

För ett tag sedan diskuterade jag saken med en bekant, vars artikel (peer-reviewed) jag tänkte referera till. Min fråga var egentligen: Finns det något paper som bättre? Hennes kommentar var att det ibland kan vara lockande att redigera wikipedia-artiklar från ens eget forskningsområde, men att varken svenska eller engelska Wikipedia är tillräckligt förtroendeingivande med avseende på klotter eller POV-pushing.

Detta är nu ingen fråga som jag försöker driva, men det vore långt viktigare och dessutom lättare och billigare att försöka ge ett mera förtroendeingivande intryck, än att på nuvarande stadium försöka betala skribenter.

/Johan M. Olofsson (diskussion) 15 februari 2017 kl. 14.07 (CET)

Jag uppfattar det med "betalda redigeringar" som en möjlig intresse-konflikt. Lite som att skriva om sig själv. En del klarar att göra det neutralt, andra får det till att bli reklam. Avsikten med paid disclosure är väl att reklambyråer som skriver om ett kund-företag ska meddela det, så att artikeln kan granskas. Som synpunkt på Vannuccis fråga, tror jag att om man tydligt kan visa att det blir bra artiklar, göra det sannolikt att artiklarna inte blir reklam - då tror jag det kan accepteras av gemenskapen. Däremot tror jag problemet är att hitta en sponsor, som är villig att betala allmännt skrivarbete, alltså inte inriktat på just deras område. Men om Vannucci lyckas, så gratulerar jag gärna. Jag tror inte tävlingar är tillräckligt för att få den tillväxt som jag tror Vannucci tänker sig.--Janwikifoto (diskussion) 15 februari 2017 kl. 14.56 (CET)

Wikipedia har inga maktmedel att ta till. Och vad skulle exempelvis en reklambyrå ha att vinna på att flagga att de skriver om en uppdragsgivare? Skulle en sådan artikel därefter skyddas från andra redigeringar? Knappast!

Detsamma gäller för docenten som redigerar in referenser till egen och andras forskning i en artikel.

– Och tror någon att säkerhetstjänster och trollfabriker skulle följa anvisningen?

Det måste vara referensernas kapacitet att övertyga som avgör vad som står.

På gott och ont är den kunnige likställd med den okunnige.

/Johan M. Olofsson (diskussion) 15 februari 2017 kl. 15.26 (CET)

Hur gräsligt det kan bli med betalda informatörers ambitioner syns i de här editeringarna i artikeln Partille kommun: [3] & [4] - min senaste erfarenhet av fenomenet. /Ascilto (diskussion) 15 februari 2017 kl. 15.40 (CET)

"As part of these obligations, you must disclose your employer, client, and affiliation with respect to any contribution for which you receive, or expect to receive, compensation."

– Och tänk om ip-numret följt anvisningen och gjort det!

Hade något egentligen blivit bättre av det?

Eller om ip-numret inte får någon kompensation, t.ex för att vederbörande är en pryo-elev, eller vad det kan kallas nuförtiden.

Problemet med folk som vill ge en positiv bild av något som ligger dem varmt om hjärtat, det består.

/Johan M. Olofsson (diskussion) 15 februari 2017 kl. 16.55 (CET)

Själva avlöningsformen betald ser jag inget problem med. Om vetenskapsakademin vill avsätta några miljon er för att avlöna kemister att utöka all våra artiklar om grundämnen till Utmärkt klass så skulle jag bara välkomna dessa. Däremot de avlönade som för in reklam och hänvisar till att de fått sin chefs uppdrag lägga in detta tycker jag kan blockeras direkt.Yger (diskussion) 15 februari 2017 kl. 17.47 (CET)

Jag delar inte alls den uppfattningen. Jag anser det vara principiellt felaktigt med den typen av projekt, oavsett vem som finansierar. Samtidigt inser jag att det inte går att blockera användare av det slaget så länge artiklarna är klanderfria. Men det skulle vara ett hot mot Wikipedia som idé, i motsats till de så värdefulla botsatsningarna. Tostarpadius (diskussion) 15 februari 2017 kl. 19.54 (CET)

Jag (obs! som mest redigerar i tjänsten, apropå POV) tycker nog att "Wikipedia som idé" framför allt handlar om att innehållet är fritt tillgängligt och att alla får redigera, inte om att varenda redigering måste vara ideell. Oavsett vem som redigerar och i vilket syfte ska materialet granskas på samma villkor. Läggs det in skräp ska det tas bort oavsett om den som lade in det fick betalt eller ej. Läggs det in bra innehåll ska det få vara kvar, oavsett om den som redigerade fick betalt eller ej. mvh Aron Ambrosiani 15 februari 2017 kl. 20.15 (CET)

Jag tycker att vi aldrig haft något emot att forskare skriver eller redigerar i artiklar om deras ämne, och genom den tredje uppgiften torde de ha all rätt att göra det på betald arbetstid (om de väljer att se det så, och istället läser kollegans artikel på fritiden). Motsvarande med lärare som hjälper studenter att få fason på sina artiklar, eller på artiklar han eller hon tänker använda i undervisningen, och många andra yrkesgrupper. Det blir problem bara när uppdragsgivaren eller skribenten inte förstår sig på Wikipedia, eller väljer att strunta i principerna (eller är någon vi inte litar på – jag drar nog öronen åt mig om skribenten arbetar för säg SVR). Eller när finansieringen skall komma "inifrån" (WMF e.d.). --LPfi (diskussion) 15 februari 2017 kl. 20.40 (CET)

Min kortkorta reflektion är att medvetet och omedvetet jäv/bias och vinkling i urval och presentation av information ofta kan vara inte-alls-uppenbart, och väldigt svårt att upptäcka. flinga 16 februari 2017 kl. 01.09 (CET)

Jag uppskattar alla som seriöst bemödar sig att skriva på WP (m fl sidor), oavsett vem de är eller varifrån/varför de skriver och forskare m fl är naturligtvis välkomna att skriva om mer än bara sitt forskningsämne/arbetsområde, om så önskas.. Det är, som sagt, lika för alla, bara kvaliteten och det balanserade, korrekta innehållet räknas.--Bemland (diskussion) 16 februari 2017 kl. 02.56 (CET)

Flinga har rätt! Men det är ett problem som gäller alla som redigerar här, och kan inte angripas med hjälp av att skilja mellan betalda och obetalda redigeringar.

/Johan M. Olofsson (diskussion) 16 februari 2017 kl. 10.44 (CET)

Jag har inga synpunkter på hur människor använder sin arbetstid. Det jag vänder mig emot är stora projekt som finansieras med privata eller offentliga medel. Tostarpadius (diskussion) 16 februari 2017 kl. 14.14 (CET)

Jag har inget emot att offentliga institutioner bidrar till Wikipedia genom att låta sina medarbetare publicera digitaliserat material här i stället för att driva egna lösningar som t.ex. Stockholmskällan. Vad folk använder sin arbetstid till är det sista och slutligen arbetsgivaren som avgör. /ℇsquilo 16 februari 2017 kl. 15.18 (CET)

Ni har missförstått min fråga. Jag menade kort och gott: Vad är skillnaden mellan betald mot obetald skribent i form av motprestation? Är en betald skribent mer produktiv (både vad gäller kvantitet och kvalitet). Wikipedia i sig har inga betalda skribenter (hur gör vi dessa lika produktiva?). --Vannucci (diskussion) 16 februari 2017 kl. 15.28 (CET)

ja då är svaret entydigt att obetalda gör bättre/fler och är alltså både kvantitativt och kvalitativt mer produktiva än betalda.Yger (diskussion) 16 februari 2017 kl. 15.32 (CET)

Jag syftar inte på publicering av digitaliserat material. Det är något helt annat än att bearbeta artiklar systematiskt. Tostarpadius (diskussion) 16 februari 2017 kl. 16.20 (CET)

Artiklar kan bearbetas systematiskt i projekt där man använder betald arbetskraft, till exempel så att anställda vid en institution uppmanas förbättra artiklar inom sitt kompetensområde. Det vill vi knappast hindra. Jag antar att det du inte vill är att vi som gemenskap eller en organisation som i någon mening ser sig representera oss (läs: WMF-SE) organiserar sådana kampanjer, eller ingår samarbete i avsikt att organisera sådana kampanjer. Och där är många av oss av samma åsikt. Den frågan behandlas bäst då en idé till något sådant projekt dyker upp. --LPfi (diskussion) 16 februari 2017 kl. 18.49 (CET)

Många menar att välbetald arbetskraft arbetar bättre än illa betald eller frivillig. Men det finns knappast några entydiga forskningsresultat kring det. Ofta arbetar folk bäst då de känner för vad de gör, och pengar kan distrahera från den motivationen (oro för utkomsten distraherar också, så det är ofta en balansgång). --LPfi (diskussion) 16 februari 2017 kl. 18.49 (CET)

För att kommentera Vanniccis fråga, så tror jag inte generellt att betalda redigerare är "mer effektiva per tidsenhet". Ok, vissa fritids-redigerare kanske arbetar väldigt långsamt och ineffektivt, men det är kanske deras sätt. Däremot kan man väl gissa att frivilliga krafter inte har heltid att arbeta, och borde en betald heltidare kunna producera mer, för att den betalde tar mer tid till WP. Jag tror att det är fruktlöst att försöka hitta på incitament för frivilliga att bli "effektivare". Däremot skulle det säkert vara bra om man kunde utbilda folk i hur man arbetar effektivt, jag tänker mig då mest att det finns verktyg som många inte upptäckt. Jag har t.ex. fått ett och annat påpekande som gjort att jag upptäckt "aha finns det en sådan funktion också". Ett annat sätt att göra det effektivt är att inte tvinga gamla hård-kods-ugglor att lära nya visuella redigerings-eländen. (Jag vet att det är svårt att tekniskt lösa att ha kvar nytt och gammalt, men nu talade vi manuell effektivitet). --Janwikifoto (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.31 (CET)

Engagemanget, den kontinuerliga närvaron och kunskapen om det specifika ger den frivilliga skyhög högre effektivitet, och också högre produktivitet. Och tänk om vi skulle ha anställda sköta patrullering och klottersanering. Det skulle leda till behov av en enorm mängd detaljstyrande dokument och en hierarki av "experter" på hur hantera, vilket sammanlagt skulle bli en egen byråkrati, som ändå alltid skulle vara sämre att hantera nya situationsanpassat.Yger (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.37 (CET)

Det kan finnas många skäl till att man väljer att inte använda en del så kallade finesser. En kan vara att man vid till synes ineffektiv redigering hittar mer att åtgärda vid samma tillfälle. Tostarpadius (diskussion) 20 februari 2017 kl. 10.19 (CET)

Veckans tävling

Nu har veckans tävling börjat, Wikipedia:Veckans_tävling/Ryssland. Skottniss (diskussion) 20 februari 2017 kl. 04.43 (CET)

Blockeringar per timme och veckodag

Det diskuterades för ett tag sedan om det omfattande klottrandet under skoltid.

I tabellen nedan visas tidpunkten för totalt 701 blockeringarna under de senaste 28 dygnen (från 2017-01-23 20.00 till 2017-02-20 20.00).

Antal blockeringar under de senaste fyra veckorna
per klockslag (timme) och veckodag.

Timme (UTC)	Måndag	Tisdag	Onsdag	Torsdag	Fredag	Lördag	Söndag	Totalt
00	0	0	1	0	0	0	0	1
01	1	0	0	1	0	1	0	3
02	0	0	0	0	1	0	1	2
03	0	1	1	0	3	0	1	6
04	0	1	0	0	0	0	0	1
05	0	0	2	0	0	1	0	3
06	0	1	2	0	5	1	0	9
07	6	13	8	12	4	0	0	43
08	22	23	19	24	32	1	0	121
09	17	17	21	19	17	0	0	91
10	12	23	12	8	12	1	0	68
11	11	19	13	8	4	0	0	55
12	26	41	29	20	7	0	0	123
13	14	13	15	9	5	0	0	56
14	4	5	3	1	2	2	0	17
15	2	1	1	3	1	0	0	8
16	3	1	1	1	1	3	0	10
17	4	0	0	1	0	2	1	8
18	0	3	2	2	1	3	2	13
19	1	2	0	0	1	6	1	11
20	2	3	4	1	2	4	4	20
21	1	2	7	2	4	0	3	19
22	0	1	6	0	2	0	0	9
23	0	0	0	0	2	2	0	4
Totalt	126	170	147	112	106	27	13	701

--Larske (diskussion) 20 februari 2017 kl. 20.36 (CET)

Tack mycket intressant. Nedgången på fredagar lunch~och att det slutar alla dagar vid 14 tex.Yger (diskussion) 20 februari 2017 kl. 20.44 (CET)

Är glad att läsårsblockering slagit igenom. Föreslog det för flera år sedan. Verkligen inget roligt, men nödvändigt. När eleverna nått fram till andra världskriget i sina historieböcker brukar det tyvärr vara som värst. J 1982 (diskussion) 20 februari 2017 kl. 20.44 (CET)

Hmmm..., det säger ju också något om när patrulleringsinsatser är mest motiverade! Snyggt! /Johan M. Olofsson (diskussion) 20 februari 2017 kl. 21.06 (CET)

Jag tyckte det kunde vara illustrativt med en "heat map" för den här typen av sammanställningar så jag har gjorde en funktion för detta.

Samma tabell som ovan, men med användning av funktionen heatmap

Antal blockeringar under de senaste fyra veckorna per klockslag (timme) och veckodag.

Timme (UTC) Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Total 00 0 0 1 0 0 0 0 1 01 1 0 0 1 0 1 0 3 02 0 0 0 0 1 0 1 2 03 0 1 1 0 3 0 1 6 04 0 1 0 0 0 0 0 1 05 0 0 2 0 0 1 0 3 06 0 1 2 0 5 1 0 9 07 6 13 8 12 4 0 0 43 08 22 23 19 24 32 1 0 121 09 17 17 21 19 17 0 0 91 10 12 23 12 8 12 1 0 68 11 11 19 13 8 4 0 0 55 12 26 41 29 20 7 0 0 123 13 14 13 15 9 5 0 0 56 14 4 5 3 1 2 2 0 17 15 2 1 1 3 1 0 0 8 16 3 1 1 1 1 3 0 10 17 4 0 0 1 0 2 1 8 18 0 3 2 2 1 3 2 13 19 1 2 0 0 1 6 1 11 20 2 3 4 1 2 4 4 20 21 1 2 7 2 4 0 3 19 22 0 1 6 0 2 0 0 9 23 0 0 0 0 2 2 0 4 Totalt 126 170 147 112 106 27 13 701

--Larske (diskussion) 21 februari 2017 kl. 13.29 (CET)

Tack Larske. De skolor jag känner till börjar dagarna efter 8 och har lunch i huvudsak mellan 11 och 12. Blockeringarna börjar innan 8 och har ett _minimum_ vid lunchtid. Angående lunch kan det vara för att det klottras mer på lektioner än på raster. Att det börjar innan 8 är svårare för mig att förstå. Oavsett tycker jag det verkar som om vi inte enbart bör skylla på skolelever, även om de säkerligen står för en del av klottrandet. --افيراتير (diskussion) 21 februari 2017 kl. 17.52 (CET)

Jag har alltid tolkat att klotter sker före skolan börjar och på raster. Sedan finns det en viss fördröjning mellan klotter och blockering. Yger (diskussion) 21 februari 2017 kl. 17.56 (CET)

@Averater: Bra spaning! Mysteriet med "innan 8" förklaras nog av att tiderna som finns i databasen är angivna i UTC. För att få svensk tid får vi alltså lägga på en timme. Jag har lagt till det i tabellerna ovan nu att klockslagen är UTC. --Larske (diskussion) 21 februari 2017 kl. 18.19 (CET)

Tack. I så fall verkar det som att det är på lektionstid som det mesta klottret sker på. --افيراتير (diskussion) 21 februari 2017 kl. 18.30 (CET)

Rekord

De senaste 30 dagarna har 3333 konton gjort minst en redigering. det är den högsta siffran sedan april 2011, dvs på fem år.Yger (diskussion) 19 februari 2017 kl. 15.20 (CET)

Roligt! /Julle (disk.) 19 februari 2017 kl. 15.39 (CET)

Det låter bra, att fler klivit över tröskeln, till detta beroende... Många har nog mer att bidra med än vad de tror. DavidIvar (diskussion) 19 februari 2017 kl. 17.12 (CET)

Kul så länge det inte är klottrare eller vandaler, eller användare som enbart går in för att vinkla så mycket som möjligt. J 1982 (diskussion) 19 februari 2017 kl. 17.13 (CET)

Totala antalet konton som gjort minst en redigering säger ju inte nödvändigtvis så mycket om hur många som stannar, men dels är det fint bra små enstaka tillägg också, och dels ökar ju chansen markant att någon skall bli fortsatt aktiv om den testar att redigera. /Julle (disk.) 19 februari 2017 kl. 18.46 (CET)

Kan det vara relaterat till att vi varit mer offensiva med att långtidsblockera IP-adresser med klotterhistorik och i början tillät åtminstone jag kontoregistrering från dessa adresser. Hur ser det ut om man sållar bort blockerade konton? Mvh Luriflax (diskussion) 20 februari 2017 kl. 08.24 (CET)

Det borde då slå åt andra hållet med färre användare. Men denna statistik är lite vansklig, den jag använde är från denna lista som skiljer sig lite från den mer officiella. Kanske är det bara siffran med de som gjort fler än 100 som är tillförlitlig, och den visar för senaste kvartalet i stort sett oförändrat eller något ner från ett, två och tre år tillbaka. Jag har dock för mig att det som syns är fler elever/studenter/proffs som uppdaterar (när det inte är lov/semester) och lite färre entusiaster (som annars är mer aktiva när det är lov).Yger (diskussion) 20 februari 2017 kl. 08.39 (CET)

Jag lyckas visserligen bara hitta 3 031 användare i listan över aktiva användare, men av dessa är det 301, det vill säga 10 procent, som är blockerade. Antalet handlingar de senaste 30 dagarna för de aktiva användarna, totalt och för oblockerade, fördelar sig så här:

Antal handlingar	Antal användare	Andel användare (%)	Antal användare (ej blockerade)	Andel användare (ej blockerade)
1	&&&&&&&&&&&01345.&&&&&01 345	44,4	&&&&&&&&&&&01195.&&&&&01 195	43,8
2–5	&&&&&&&&&&&01026.&&&&&01 026	33,9	&&&&&&&&&&&&0897.&&&&&0897	32,9
6–10	&&&&&&&&&&&&0225.&&&&&0225	7,4	&&&&&&&&&&&&0208.&&&&&0208	7,6
11–50	&&&&&&&&&&&&0215.&&&&&0215	7,1	&&&&&&&&&&&&0212.&&&&&0212	7,8
51–100	&&&&&&&&&&&&&070.&&&&&070	2,3	&&&&&&&&&&&&&070.&&&&&070	2,6
101–500	&&&&&&&&&&&&&098.&&&&&098	3,2	&&&&&&&&&&&&&097.&&&&&097	3,6
501–1 000	&&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021	0,7	&&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020	0,7
1 001–5 000	&&&&&&&&&&&&&028.&&&&&028	0,9	&&&&&&&&&&&&&028.&&&&&028	1,0
>5 000	3	0,1	&&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03	0,1
Totalt	&&&&&&&&&&&03031.&&&&&03 031	100,0	&&&&&&&&&&&02730.&&&&&02 730	100,0

--Larske (diskussion) 20 februari 2017 kl. 09.53 (CET)

@Larske: Snyggt! Är det en fråga som skulle kunna ligga i Quarry så att man kan köra den närhelst man känner för det? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 20 februari 2017 kl. 10.51 (CET)

Finns det möjlighet att jämföra med andra ("stora") wikipedior? 10% blockade användare låter mycket i mina öron. Hur är det exempelvis med de.wikipedia, där klottrare måhända avskräcks av trögheten som är inbyggd i systemet med godkända/ännu icke godkända redigeringa?

/Johan M. Olofsson (diskussion) 20 februari 2017 kl. 13.44 (CET)

Det är inte redigeringar från blockerade konton utan konton som blivit långtidsblockerade efter en redigering. Förutom dessa 300 är det nästan det dubbla som blivit korttidsblockerade och ytterligare några som bara återställts utan att bli blockerade. Så av de dryga 3000 som varit inne och redigerat är det nästan en tredjedel (~1000) som varit oseriösa.Yger (diskussion) 20 februari 2017 kl. 14.19 (CET)

Jag tolkar listan över aktiva använder som att det är blockeringsstatus vid det tillfälle som listan gjordes. Av de 301 som då var är blockerade kan det finnas många olika blockeringstider, från 30 minuter till tillsvidare. Samtidigt kan det finnas sådana som när listan skapades inte längre var blockerade trots att de kan ha varit blockerade en eller flera gånger under de senaste 30 dagarna och det är väl dem som Yger avser.

Vad som också bör påpekas att de 3  varav 300 blockerade är registrerade användare. Till detta kan läggas nära 7 000 olika så kallade IP-användare som har redigerat minst en gång under de senaste 30 dagarna. Total sett är det 10 037 olika "användare" som har varit aktiva på svwp sedan 20 januari 2017. --Larske (diskussion) 20 februari 2017 kl. 16.06 (CET)

@Yger: Var hittar du den statistiken? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 20 februari 2017 kl. 15.20 (CET)

Har du, Yger, eller kanske någon annan?, en aning om huruvida dessa siffror motsvarar andra (större) wikipediors? Redan ¹/₁₀ är mycket i mina ögon, och ¹/₃ är så mycket att man kan befara att det påverar er som patrullerar mest – påverkar på samma sätt, menar jag, som man kan påverkas av att i sitt yrkesliv möta en oproportionerligt stor andel av samhällets problemfall, som t.ex poliser och akutmottagningspersonal, vilket jag har personlig erfarenhet av.

Nu menar jag inte nödvändigtvis att den är den viktigaste aspekten, men i längden är det ju knappast hållbart.

/Johan M. Olofsson (diskussion) 20 februari 2017 kl. 15.34 (CET)

Det handlar ju inte om en tredjedel av redigeringarna. Den största andelen av dessa görs av seriösa etablerade användare. Av dem som gjort fler än tio redigeringar är det ytterst få som blivit blockerade. Tostarpadius (diskussion) 20 februari 2017 kl. 15.59 (CET)

Larskes information innebär att jag alltid misstolkat dessa siffror. Jag har alltid trott det var summan av ip-nummer och de med uttagna användaridentiteter. Mina tumme pekfinger avser bara IP-numer. Där är u cirka 270 läsårsblovkcerade och den senaste månaden har ytterligare ett 50 tal fått längre blockeringar. Sedan gäller att minst dubbelt så många får korttidsblockeringar som långtid (men den kvoten gäller bara ip-adresser).Yger (diskussion) 20 februari 2017 kl. 16.38 (CET)

Kanske har folk tröttnat på sociala medier? J 1982 (diskussion) 20 februari 2017 kl. 19.06 (CET)

@Larske, Yger: Går det att avgöra hur stor del av dessa "nya" som är tillfälliga besökare från andra projekt? -- Innocent bystander (diskussion) 21 februari 2017 kl. 12.05 (CET)

Menar du med dessa "nya" registrerade användare som har redigerat på svwp de senaste 30(?) dagarna men inte tidigare, eller vad? Vad menar du med (tillfälliga?) besökare från andra projekt? Menar du att det är fler redigeringar på till exempel enwp än vad de har här på svwp som gör dem till besökare från ...? --Larske (diskussion) 21 februari 2017 kl. 12.45 (CET)

Besöker jag nu en godtycklig wiki nu, så blir jag ju "nyreggad" just där. Men jag har ju en global historik. Det kan ibland vara ganska frustrerande att få en "välkomstblaffa" på en rad wikis, när man bara varit inne och justerat något litet, utan intentioner att göra något alls mer. -- Innocent bystander (diskussion) 21 februari 2017 kl. 13.02 (CET)

Löses inte det av att man skapar en användarsida på meta och låter den speglas på alla wikis där man inte har en användarsida?? Skottniss (diskussion) 21 februari 2017 kl. 13.05 (CET)

Oavsett hur det är med det, så har du ingen lokal användare förrän du besökt wikin på ett eller annat sätt! Och du får absolut ingen redigering på wikin förrän du fysiskt varit där! -- Innocent bystander (diskussion) 21 februari 2017 kl. 13.09 (CET)

Mm, speglade användarsidor på Meta skapas inte automatiskt på samtliga Wikimediawikier, utan fyller utrymmet efter att användaren skapats på respektive wiki. Vilket kan vara tretton år efter att man började redigera under det namnet, eftersom de flesta av oss sällan har anledning att gå till wikier som pms.wikipedia.org. /Julle (disk.) 22 februari 2017 kl. 13.12 (CET)

Vad passar under "Externa länkar"?

Diskussionen flyttad 23 februari 2017 kl. 03.49 till Wikipediadiskussion:Externa länkar

Oreda i kakburken

Spårad i Phabricator (?)
Task T151770 Open

Är det någon annan som råkat ut för något som liknar följande och som kan ge nåt tips?

• I natt, omkring 04:15-04:30, tappade jag min inloggning och märkte det genom att en sån där "donations-banner" dök upp på den sidan jag skulle titta på.
• När jag försökte logga in fick jag något felmeddelande om "problem med sessionsdata" och att jag skulle ladda om sidan och försöka igen
• Felet varade under 15-30 minuter. Sedan, efter 04:45, gick det bra att logga in igen, men...
• När jag försökte redigera en sida fick jag följande felmeddelande:

• Det får jag fortfarande efter snart sex timmar. Jag har provat att logga in via AWB och via en annan webbläsare (Edge) och då är det inga problem att redigera, vilket detta inlägg är ett exempel på.
• Min gissning är därför att det är någon "kaka" (cookie) i min webbläsare (Mozilla Firefox) som behöver tas bort. I värsta fall får jag väl försöka med att ta bort alla kakor som de många wiki-siterna har placerat i min webbläsare, men jag tänkte att det kanske är någon som kan ge något tips om vilken kaka det är som ger upphov till felmeddelandet ovan, om det nu är ett kakproblem.
• Har det skett några förändringar i serverprogramvaran nyligen som kan förklara ovanstående problem? Jag tycker att fältet för redigeringskommentar (id=wpSummary class=mw-summary) har fått en större höjd...

--Larske (diskussion) 18 februari 2017 kl. 10.50 (CET)

Firefox hade visst problem med att Wikipedia & co skickar för många kakor (då Firefox har ett gemensamt tak), varvid en del trillar bort, i vissa fall just den som visar att du är inloggad. Har det med det att göra? --LPfi (diskussion) 18 februari 2017 kl. 10.54 (CET)

Javisst ja, det där läste jag ju om, men eftersom jag vid det tillfället inte var drabbad glömde jag bort det. Tack för påminnelsen LPfi! Nu har jag rensat lite kakor (från helt andra sajter) och som synes går det nu att redigera här igen även med Firefox. --Larske (diskussion) 18 februari 2017 kl. 11.18 (CET)

Vi kanske borde försöka få in någon liten förklaring om Firefoxproblemet i det där felmeddelandet? /Julle (disk.) 18 februari 2017 kl. 13.27 (CET)

Ja, det hade hjälp mig i alla fall. Här är en länk till Firefox-buggen som tydligen drabbar versioner från 50 och framåt, själv har jag version 51. Återstår väl att se när/hur det kommer att åtgärdas.

--Larske (diskussion) 18 februari 2017 kl. 13.59 (CET)

Systemmeddelandet är MediaWiki:Session fail preview för den som vill ändra det. Nirmos (diskussion) 25 februari 2017 kl. 09.32 (CET)

I Firefox-problemet var Twitter (formligen strösslade med kakor) den kanske värsta syndaren.--Paracel63 (diskussion) 18 februari 2017 kl. 23.19 (CET)

Larske: Det är när webbläsaren tappar kakan på mönstret {$wgCookiePrefix}Session, alltså svwikiSession på svenskspråkiga Wikipedia, som det går åt skogen. Jag har gjort så att MediaWiki:Gadget-AutoSave.js använder localStorage i stället för cookies, så det är två kakor mindre om du använder det verktyget. Nirmos (diskussion) 19 februari 2017 kl. 09.41 (CET)

Är det oproblematiskt att använda "lokal storage"? Jag har inte koll på vad det är avsett till, men sessioner brukar man ju hålla reda på just med sessionskakor. Jag kan tänka mig att det är förvirrande. --LPfi (diskussion) 19 februari 2017 kl. 11.47 (CET)

localStorage används av JavaScript. Det är till för data som inte behöver skickas till servern. Nirmos (diskussion) 20 februari 2017 kl. 09.31 (CET)

Nu använder även MediaWiki:Gadget-Teckenstorlek.js localStorage i stället för cookies, vilket betyder en kaka mindre. Nirmos (diskussion) 20 februari 2017 kl. 21.18 (CET)

Veckans tävling – Konst

Välkommen till en konstig vecka!

Hej! Om knappt sex timmar startar Wikipedia:Veckans tävling/Konst. Det är svenskspråkiga Wikipedias första (om jag inte sett fel) tävling i ämnet, som i det här fallet ska förstås som bildkonst i vid mening. Vi accepterar även tecknare och (konst)fotografer. Men film, teater, litteratur, arkitektur etc faller den här gången bort. Förhoppningsvis blir det en hel del att välja ibland ändå. På tävlingssidan finns också en önskelista, där alla kan lägga in upp till 10 olika önskningar (vilka sedan ger bonuspoäng till artikelskaparen).

Som av en händelse arrangeras tävlingen samma vecka som den första skrivstugan på Göteborgs konsthall arrangeras. Välkommen även dit, om ni har vägarna förbi på onsdag(ar) 17:00–20:00. Där bjuder vi deltagarna på något att tugga på och dricka. Konstifika hälsningar! --Paracel63 (diskussion) 26 februari 2017 kl. 18.44 (CET)

Nationalekonomiskt bevandrade sökes

Jag försöker räkna ut om Jordränta (teori) borde länkas till en:Law of rent eller till en:Economic rent, men jag förlorar tråden när jag läser om dessa dammiga teorier. Om någon känner till vilka wikipedianer som är kompetenta, så får ni gärna pinga denne/dessa till Diskussion:Jordränta_(teori)#iw-länkning!

Tack på förhand!
/Johan M. Olofsson (diskussion) 21 februari 2017 kl. 09.17 (CET)

Jag är visserligen inte så bevandrad i nationalekonomi, men min första tanke är att ingen av dem passar eftersom jordränta är direkt kopplat till arrende, vilket de båda engelskspråkiga artiklarna inte är. /ℇsquilo 21 februari 2017 kl. 12.26 (CET)

en:Law of rent. Jag tycker dock att svenskspråkiga wikipedias artikel är mycket rörig, NE:s artikel jordränta är mycket tydligare. Jag vet dock inte om jag vill ge mig på den.FBQ (diskussion) 21 februari 2017 kl. 13.02 (CET)

Artikeln ser ut att vara i behov av översyn. Kan nog ta en titt vid tillfälle, men inte just nu. Begreppet heter väl en:Land rent på engelska, vilket är ett avsnitt i en:Economic rent. En aspekt av av land rent täcks dock av en:Law of rent. (Kanske inte en optimal artikelstruktur på enwp....) Så den svenska jordränte-artikeln är ämnesmässigt smalare än economic rent och bredare än law of rent. Jag rekommenderar dock fortsatt länkning till economic rent, eftersom bl.a. dewp-artikeln handlar om just jordränta. Tomas e (diskussion) 28 februari 2017 kl. 18.14 (CET)

Läroboksförfattare?

Jag försöker förstå sv.wikipedias inklussionskriterier. Det är inte så att jag egentligen har någon egen åsikt. Jag vill bara veta vad nuvarande konsensus är. Exempel: en avhandling, en lärobok, ytterligare någon/några verk. /Johan M. Olofsson (diskussion) 25 februari 2017 kl. 12.56 (CET)

Vad är frågan? /NH 25 februari 2017 kl. 13.17 (CET)

Anser sv.wikipedia att läroboksförfattare platsar här, blott och bart för den sakens skull? /Johan M. Olofsson (diskussion) 25 februari 2017 kl. 13.20 (CET)

Nej, det tror jag inte. En person som skrivit en lärobok, låtit trycka den i ett exemplar och förvarar detta i en byrålåda är antagligen inte relevant enbart utifrån detta. Se vidare Wikipedia:Relevanskriterier#Författare och översättare. /NH 25 februari 2017 kl. 13.32 (CET)

Om frågan är huruvida Anita Diehl vore relevant för artikel, så förefaller det tveklöst om jag förstår länken rätt. Taxelson (diskussion) 25 februari 2017 kl. 13.59 (CET)

Ja, du förstår länken rätt. Men jag försöker se frågan principiellt. Skolelever är nu, på gott och ont, intresserade av Wikipedia. (Läroböcker som förläggs av läroboksförlag är kanske inte helt jämförbara med e-böcker som trycks i enstaka exemplar.) /Johan M. Olofsson (diskussion) 25 februari 2017 kl. 14.15 (CET)

Men det avgörande är om läroboken används av elever eller ej, och hur brett. Och om boken har verkshöjd.Yger (diskussion) 25 februari 2017 kl. 14.18 (CET)

Verkshöjd får man nog anse att läroböcker har. Försäljningssiffror undrar jag om man enkelt kan få tillgång till.

Tillägg till NH: Det var just för att ordet läroböcker saknas i relevanskriterierna som jag ställde frågan här.

/Johan M. Olofsson (diskussion) 25 februari 2017 kl. 14.22 (CET)

Men ordet författare finns. /NH 25 februari 2017 kl. 14.23 (CET)

Verkshöjd är inte helt självklart. Jag har framför mig en bok/skrift som består av inskannade vykort med enbart närmat trivial text. En sådan kan mycket väl användas som läromedel men den saknar verkshöjd. Yger (diskussion) 25 februari 2017 kl. 14.26 (CET)

Yger och jag förstår nog begreppet lärobok och läroboksförlag på olika sätt. Men då förstår jag NH som att inklussionskrieteriet "två eller flera böcker som publicerats av förlag" är vad vi följer. Uppmärksammade av oberoende källor tänker jag mig att läroböcker brukar bli - om inte annat, så i form av recensioner. Det torde kunna bli en stor mängd läroboksförfattare. /Johan M. Olofsson (diskussion) 25 februari 2017 kl. 14.57 (CET)

Jag har aldrig sett någon lärobok recenseras, inte ens i lärartidningarna, så kravet på oberoende uppmärksamhet blir nog svårt att uppfylla. /Ascilto (diskussion) 25 februari 2017 kl. 16.06 (CET)

Kategori:Svenska läroboksförfattare är ju inte helt tom, så visst finns det relevanta läroboksförfattare. /ℇsquilo 25 februari 2017 kl. 16.53 (CET)

Jodå, men frågan var om (när) en författare blir relevant enbart i egenskap av att vara läroboksförfattare. (Kategori:Kvinnor är inte heller helt tom, men det är nog ingen av personerna där som anses relevanta enbart på grund av att de är kvinnor.) /NH 25 februari 2017 kl. 17.46 (CET)

Jag tycker inte att det borde vara någon större skillnad på läroboksförfattare och andra författare. Möjligen att utgåvornas storlek kanske kan vara mer relevant än "oberoende uppmärksamhet", även om det kanske inte är lättare att verifiera. När det gäller relevansen är t.ex. Peter Pohl mer relevant som skönlitterär författare (hans läroböcker nämns bara i förbigående i artikeln) men Anders J. Thor är nog mest känd som just läroboksförfattare. /ℇsquilo 25 februari 2017 kl. 19.24 (CET)

Att Peter Pohl är mer relevant som skönlitterär författare är en riktigt grov underdrift, han är en av Sveriges 3-5 främsta ungdomsförfattare, kanske den främste. Thor är ju också främst relevant på andra meriter än läroboksförfattandet. Så tror jag det är för de flesta i kategorin. /Ascilto (diskussion) 25 februari 2017 kl. 19.33 (CET)

Thor är väl relevant som svensk mästare i basket med KFUM Söder 1957 och 1959? /Annika (diskussion) 26 februari 2017 kl. 09.52 (CET)

Jag är inte något fan av relevanskriterierna alls. Men jag vill här lyfta några synpunkter. Som universitetsstudent har jag stött på lektorer som i brist på bra läroböcker, själva har författat en bok. När jag läste linjär alegbra i Växjö, så stod min föreläsares namn på läroboken. När jag kom till Linköping, så läste mina kurskamrater samma ämne, nu med deras föreläsares namn på vissa av böckerna. När jag sneglade på vad man hade för litteratur bland de som läste Teknisk fysisk, så hade de också sin egen föreläsares namn på sina kursböcker. Läget i linjär algebra är lite extremt, då ämnet är väldigt abstrakt och studenterna helt ovana vid undervisningsmetodiken. Men att läraren i ämnet också var läroboksförfattare till den använda litteraturen, var inget unikt för detta ämne. Jag har stött på det många gånger. Och jag talar här ingen gång om stenciler eller böcker utgivna av universitetets egna förlag/tryckeri. Ska det breddas så långt blir jag själv relevant, då jag själv tog fram material till de egna laborationer jag höll i. -- Innocent bystander (diskussion) 26 februari 2017 kl. 09.02 (CET)

Många universitetslärare är relevanta ändå, i varje fall de som är docenter eller professorer. Tostarpadius (diskussion) 26 februari 2017 kl. 09.05 (CET)

Några här var professorer, men just mina mattexempel var det inte. -- Innocent bystander (diskussion) 26 februari 2017 kl. 12.54 (CET)

Jag tänker ungefär som Innocent bystander. (Även om jag i mitt personliga språkbruk skiljer mellan "lärobok" för elever och "kurslitteratur" för studenter.) Men framförallt har jag försökt sondera vad som skulle kunna vara rådande konsensusuppfattning här. Jag tackar för er hjälp med detta! /Johan M. Olofsson (diskussion) 28 februari 2017 kl. 11.20 (CET)

@Johan M. Olofsson: Jag tänker nog att en "lärobok" är författad med det främsta målet att undervisa studenter, oavsett nivån. Sedan finns det kurser där litteraturlistan bestått av andra saker än bara sådana böcker. När jag läste Arkeologi bestod kurslistan främst av böcker som inte varit skrivna främst för studenter. När jag har läst Matematik har kurslistan nästan enbart bestått av läroböcker. Men jag har stött på även matematikkurser där litteraturlistan innehållit icke-läroböcker. -- Innocent bystander (diskussion) 28 februari 2017 kl. 12.21 (CET)

Ser man till folk-/grund-/gymnasieskolan i Sverige historiskt sett fanns det länge ett fåtal mycket dominerande läroböcker som användes över hela landet, decennium efter decennium (se t ex Immanuel Björkhagens läroböcker i engelska). Författarna till sådana böcker skulle jag i vart fall betrakta som generellt relevanta även om de aldrig gjort något annat specifikt relevansgrundande därutöver. /FredrikT (diskussion) 28 februari 2017 kl. 13.17 (CET)

Hopplöst svåra universitetsskapade artiklar

Det skapas massor artiklar om ämnesomsättningssjukdomar, gener etc. De verkar vara del av en universitetskurs och uppges granskade och "godkända". Men de är totalt obegripliga och owikifierade mm. Några har jag återlagt, några försökt fixa åtminstone iw länkar och grundläggande wikifiering, andra har jag mallat. Men de är för många och svåra hur skall/kan vi hantera dem. För exempel se Kategori:Förvirrande 2017-02 och Kategori:Artiklar som behöver wikifieras 2017-02.Yger (diskussion) 15 februari 2017 kl. 18.53 (CET)

Såg efter jag fixade i en att det var väldigt nyss de lades upp. Det är inte alls hopplösa utan kan fixas till ganska enkelt. Det är dock snyggt om man kan ge de som redigerar lite ro att fixa sina artiklar innan man ändrar en massa. Det blev nu mest en massa redigeringskonflikter. Men jag kan kolla mer imorgon. --افيراتير (diskussion) 15 februari 2017 kl. 19.13 (CET)

Det har rört sig om närmare 20 och i vanliga fall har jag låtit dem helt ligga till sig ett dygn eller så och därpå bara lagt in kategori och iw-länkar och mallat dem. Att du kallar artikeln FTO-gen lättfixat gör jag blir mycket imponerad av dina kunskaper.Yger (diskussion) 15 februari 2017 kl. 19.18 (CET)

Ok, den hade ju lite sämre struktur och behöver skrivas om mer än de andra jag såg och tar nog lite mera tid. Ska se imorgon om den inte redan hunnit fixas till innan dess. --افيراتير (diskussion) 15 februari 2017 kl. 19.23 (CET)

Ja t,ex, är det ju viktigare att förstå hur Glutarsyreuri typ 1 yttrar sig i ingressen till skillnad från andra sjukdomar, än att där förklara ärftlighetsgången för samtliga recessiva anlag, och dylika textuella problem.Klementin (diskussion) 15 februari 2017 kl. 19.27 (CET)

Jag har justerat och lagt till en del i FTO-genen, så det blir något lättare att snabbt få grepp om vad det handlar om. Visserligen är ju denna typ av artiklar knappast något för gemene läsare, men problemet är att artiklarna på WP bör ha en inriktning närmare populärvetenskap med folkbildningsambition snarare än att vara helt igenom avancerade fackartiklar för specialister och forskare inom ämnet. Det tarvar därför en förmåga att kunna tänka sig in i lekmannens situation och behov för att kunna tillgodogöra sig innehållet. Idealet är en inledande del av artiklarna med mer lättsmält allmänbeskrivning för envar, därefter går det ju bra att komplettera med mer ingående data för de mer avancerade läsarna. Detta borde rimligen klargöras på lämplig plats för denna typ av vetenskapsskribenter. Alla goda bidrag är ju välkomna till artikelsamlingen, men kanske skulle vi skapa en särskild "välkomst-inforuta" för just vetenskapare på deras diskussionssidor, om de nu hittar dit.--Bemland (diskussion) 16 februari 2017 kl. 03.52 (CET)

Jag tycker att det borde finnas någon projektsida där lärare/kursledare etc skriver upp vad för område det ska skrivas om och när och hur många artiklar/deltagare, då har man mer koll på vad som händer och när det händer. Man skulle kunna också ha en mall där den ska användas på de artiklar som ingår i skolprojekt och som informerar läsaren om det och att de är ännu inte granskade av administratörer, när de är väl är det då kan man ta bort mallen. DIEXEL (diskussion) 16 februari 2017 kl. 13.12 (CET)

Ska man popularisera en sådan här artikel, måste man verkligen veta vad man gör, annars blir det bara mos av alltihop. -- Innocent bystander (diskussion) 16 februari 2017 kl. 17.41 (CET)

Wikifiering är förhållandevis enkelt. Det är jättefint att vi får in owikifierade artiklar, om det är det stora problemet med dem, jämfört med att inte få in artiklar. Medicinskt kopplade artiklar där innehållet är tämligen ogenomträngliga för den som inte är en del av facket är ett större problem. Glutarsyreuri typ 1 är det väl inte så många som läser om utan medicinsk bakgrund, men det finns ett par artiklar om vanliga sjukdomar där jag sitter och väntar på att en medicinare jag känner skall få tid att sätta sig ned med mig och gå igenom dem, så att vi kan förenkla dem så att allmänheten kan förstå dem. Jag påbörjade jobbet men fick sluta när jag kom till begrepp jag själv inte förstod. Svårt att förenkla då. /Julle (disk.) 16 februari 2017 kl. 18.46 (CET)

Jag tycker det är positivt att vi får artiklar som håller bra kvalitet och även en hög nivå, men även artiklar som håller en hög nivå kan begripliggöras pedagogiskt. Om inte annat kan man göra en fördjupningsartikel som länkas från en basartikel. dnm ^{(d | b)} 16 februari 2017 kl. 18.52 (CET)

Instämmer. Mycket positivt och värdefullt att dessa studenter bidrar med utförliga medicinska artiklar till wikipedia. Vetenskapliga atiklar kräver ämneskunskaper av skribenten, och det är inte alltid så lätt att hitta sådana personer. Hoppas att de fått ett positivt första intryck av svenska wikipedia, och att några av dem känner för att forsätta att bidra med fler artiklar. Jag är säker på att de ser det som ett erkännande av deras goda arbete när erfarna wikipedianer tar sig an deras nyskrivna artiklar för att putsa och wikifiera dem. Martinogk (diskussion) 16 februari 2017 kl. 21.37 (CET)

Jag startade inte tråden med ett ifrågasättande att det är bra experter skriver utan hur vi bör hantera dessa när det kommer i mängd och innehåller såpass svåra termer. Några har här framfört att de egentligen borde förses med en mer begriplig ingress, men det finns inga mallar för det problemet, och hur många av ss klarar av det för såpass svåra ämnen som dessa. Parallellt med dessa har det också skapats 15-20 skolartiklar om media i xxxland, som har behövt mycket omvårdnad för att bli OK, men där var ämnet såpass allmänt begripligt att det med bara lite tid och möda för dem OK.Yger (diskussion) 16 februari 2017 kl. 21.45 (CET)

Det är konstigt att flyttande av artikel från sandlåda till artikelrymden inte märks med "Den här artikeln är inte patrullerad" precis som nya artiklar från obetrodda användare får. Det är ju därför till exempel artikeln Medier i Grekland har gått obemärkt från 16:57 tills jag mallade den vid 21:57. Blir inte den flyttade artikeln märkt med någon mall eller den röda utropstecknet så kan ju nån bara skapa nåt olämpligt i sandlådan och skicka ut den i artikelrymden när det är få och ouppmärksammade administratörer, även om chansen är liten. DIEXEL (diskussion) 16 februari 2017 kl. 22.22 (CET)

Det är bra att vi får kompetenta och välutbildade bidragsgivare som redan från början skapar bra, djuplodande och innehållsrika artiklar. Problemet med de artiklar som Yger berör är dock att de för vår målgrupp är helt obegripliga och då blir, hur välvilligt man än vill se det, bidragen tämligen värdelösa. Jag har försökt kontakta någon bidragsgivare, men utan resultat. Wikipedia är nu inte en plats att redovisa sina skolarbeten på, men även om det kanske i första hand avser lägre utbildningsnivåer är tankesättet överförbart även på så utpräglat akademiska artiklar som dessa. Mitt förslag är att vi för över de aktuella artiklarna i respektive bidragsgivares sandlåda och påpekar problematiken för dem. Vill de då engagera sig i att göra sitt verk begripligt är det bara bra och skall uppmuntras. @Yger:, finns någon enkel lista över de artiklar du identifierat? Riggwelter (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.03 (CET)

jag gillar mycket ditt resonemang. De flesta återfinns i Kategori:Ämnesomsättningssjukdomar och några i Kategori:Fettomsättningsrubbningar de känns lätt igen då även namnen är extrema jämfört med de andra artiklarna i gruppen.Yger (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.08 (CET)

Om artiklarna är korrekt utförda tycker inte jag att det finns någon anledning att ta bort dem från artikelrymden. Även om många inte förstår innehållet så kan det finnas en hel del andra som gör, och som kan ha nytta av artiklarna. Däremot är jag naturligtvis inte mot att vi försöker få skribenterna eller någon annan ämneskunnig att göra dem mer begripliga. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.31 (CET)

Om det var en enstaka skapad artikel skulle jag hålla med dig. Men dessa skolskapade dyker oftast upp i ett 20-tal som släpps inom mycket kort tid. Och jag blir faktiskt lite irriterad när de inte verkar bry sig om vad som händer med deras alster. För artiklarna som benämns "Medier i ccland" var de lätta åtgärda, men de hade konsekventa fel som att använda wikipedia som källa (både svwp och enwp), att resonera i termer "i jämförelse med hur det är i Sverige" etc. Borde de inte överföra den återkopplingen till alla kollegor? Det känns som de får godkänt i kursen av sin utkast och sedan "slänger in" det i Wikipedia, dvs de bryr sig inte om hur slutresultatet ser ut här. Och att småjustera typ lägga in kategorier tycker jag är helt OK. men...Yger (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.46 (CET)

Nu har jag inte jobbat så mycket med städa på sista tiden, men jag förstår de som gör det och deras frustration. Har artiklarna många grova felaktigheter så kan det vara bättre att lägga dem i sandlådorna, även om det är ett "lättkorrigerat" ämne som medierna. Då har de en möjlighet att själva rätta och lära sig mer. Risken är dock att detta är sista steget i kursen och läraren har lärt dem fel, vilket gör att alstren blir liggande som nästan färdiga artiklar i sandlådan i "evighet". Det är inte bra, och ingen hittar dem för att fixa det. När det gäller artiklar som är svåra pga ämnets karaktär så är det annorlunda: Bara för att vi inte är insatta i alla ämnen kan vi inte kassera dem. Bra medicinska artiklar om sjukdomar mm behövs, och de som läser dem kommer att ha ett specialintresse av dem (med. studenter, de som har sjukdomen eller anhöriga) och därmed mer bakgrundsinformation. Dock måste de vara wikifierade och ha en hyfsat lättförståelig ingress.

Jag ser därför att det är två saker som vi bör göra:

1. Skapa en "öppen" sandlåda dit artiklar från skolarbeten flyttas som heter typ "artiklar att städa". Då kan flera wikipedianer bevaka den sidan och ta sig an artiklarna.

2. Samtidigt läggs en mall på användardiskussionen hos skaparen med en text typ "Din artikel xxx ansågs ha sådana brister att den i nuläget inte kan ligga i uppslagsverket. Den har därför blivit flyttad hit (länk) där du kan förbättra den, och andra wikipedianer kan hjälpa dig. Har du skapat denna artikel som en del av en kurs ber vi dig berätta för din lärare så att denne kan kontakta (någon som jobbar mot skolor från ex wmse) och få tips på hur artiklar skall utformas".

På detta sättet avlastas ex Yger, som gör ett hästjobb ändå, och vi kan undvika samma problem nästa gång samma kurs hålls. (småproblem från denna typen av projekt på skolor får vi alltid räkna med, men visnten i möjliga nya wikipedianer överväger... dock skall det inte vara oöverskådliga problem för då har läraren missförstått sin uppgift).

Sedan vill jag bara påpeka att det inte är "administratörer" som kollar och städar artiklar utan "wikipedianer". Många må vara admins, men vi skall inte låsa oss till dem när vi skriver till lärare. Då får vi admins en roll vi inte har. Adville (diskussion) 19 februari 2017 kl. 14.20 (CET)

Sandlådan är en möjlighet, men det kan hända att den kräver extra infrastruktur (och utomstående hittar inte dit). Men artiklar med namn som Pyruvatdehydrogenaskomplexet eller Multipel acyl-CoA dehydrogenasbrist tror jag inte att stör särskilt många som inte söker just den artikeln. Det är beklagligt om en sådan artikel är svår att förstå, men att artikeln saknas är knappast särskilt mycket bättre. Om den finns i artikelnamnrymden finns en chans att någon med tillräcklig sakkunskap och tillräcklig språkkänsla hittar den och förbättrar den, annars är chansen liten (om vi inte har en eller flera som kan åta sig den typen av artiklar). --LPfi (diskussion) 19 februari 2017 kl. 15.36 (CET)

Purovat-artikeln är intressant för mig, så jag skulle kunna fixa den eller liknande lite, men då behövs en plats där de lätt hittas om andra bedömmer de svåra. Den är dock ej något som behöver tas från artikelnamnrymden. Sedan behöver inte utomstående hitta dit, utan wikipedianer och den som skrev artikeln (det är fler än enbart användarens sandlåda där bara en hittar). Adville (diskussion) 19 februari 2017 kl. 16.13 (CET)

Instämmer (med bl.a LPfi) i att t.o.m svårbegripliga artiklar är mycket bättre än ingen artikel alls. Förr eller senare kommer de säkert att redigeras så att de bli begripligare.

Däremot kunde man kanske tänka sig ytterligare en åtgärds-mall, med innebörden att "denna artikel behöver omformuleras" ...på en stilistisk nivå som överenstämmer bättre med resten av sv.wikipedia.

I den ursprungliga FTO-artikeln (innan Yger wikifierade) är det tyvärr den erbarmliga svenskan, med särskrivningar och egendomlig interpunktion, som stör mig mest. Visserligen beskriver artikeln något som inträffade efter min studietid, men det är inte egentligen svårighetsgraden som är det största problemet, utan att artikeln dumpas här av någon som inte är intresserad (eller kapabel) att redigera den. De som dumpar artiklar på denna nivå torde egentligen vara betjänta av att lära sig att uttrycka sig begripligt. Men det förstår nog inte skribenten, tyvärr.

/Johan M. Olofsson (diskussion) 19 februari 2017 kl. 17.36 (CET)

Det borde räcka med att använda mallen {{Brister}}, eventuellt kompletterad med ytterligar någon typ av brist. Jag ser inget behov av att flytta artiklar fram och tillbaka mellan olika sandlådor. Om en artikel mallats med "Brister" och ingen åtgärdar dessa brister på en viss tid som kan diskuteras, bör artikeln tas bort. --Larske (diskussion) 19 februari 2017 kl. 17.52 (CET)

Nackdelen med {{Brister}} är att den som mallar själv ska beskriva bristen. Men egentligen skulle det behövas en standardformulering, vars ord är vägda på guldvåg.

/Johan M. Olofsson (diskussion) 19 februari 2017 kl. 18.14 (CET)

Mallen borde museimärkas. I praktiken har den fallit ur bruk sedan fem år tillbaka, även om sporadisk användning har förekommit även i år. Det är bättre (tydligare) att malla varje brist för sig. Tostarpadius (diskussion) 20 februari 2017 kl. 18.43 (CET)

Jag undrar vad ni anser om begripligheten för en motsvarande artikel i en.wikipedia, nämligen en:Peroxisome proliferator-activated receptor gamma. En svensk motsvarighet, tämligen obegriplig, raderades nyss av Lurifax. Jag hann inte jämföra, men frågan är om det möjligen är så att dessa obegripligheter är google-translates, eller översättningar med hjälp av wikipedias översättningsverktyg, måhända?
/Johan M. Olofsson (diskussion) 20 februari 2017 kl. 13.34 (CET)

@Johan M. Olofsson: Återskapade sidan på Användare:Luriflax/PPARG så du kan pilla med den. Mvh Luriflax (diskussion) 20 februari 2017 kl. 13.44 (CET)

Jag kollade några av dem häromdagen, och de var inte Google-översatta från engelska Wikipedia även om innehållet var ungefär samma. (Annan disposition osv.) Tycker inte heller de visar karaktäristiska tecken på maskinöversättning. Men har som sagt bara kollat några. /NH 20 februari 2017 kl. 13.44 (CET)

Nej, det är inte någon maskinöversättning. Men jag tvivlar på att jag skulle orka bearbeta de här artiklarna. Mina kursböcker är över 20 år gamla. Och INGET av detta fanns med i dem.

Däremot funderar jag på om det kanske vore vettigare att flytta de här artiklarna till diskussions-sidorna istället. Det är ju trots allt inte felaktiga eller irrelevanta, bara dåligt utformade.

/Johan M. Olofsson (diskussion) 20 februari 2017 kl. 13.52 (CET)

De är nog inte heller översatta med Wikipedias översättningsverktyg (sådana artiklar kan man hitta i denna lista). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 20 februari 2017 kl. 13.59 (CET)

Ytterligare en tanke efter diskussionen ovan:
Just dessa skribenter, och deras handledare, kan kanske vara kapabla att ta till sig den långrandiga en:Wikipedia:Student assignments. Det är säkert en dålig idé, rent generellt, att hänvisa till andra wikipedior. Men i fall som dessa kanske det kunde vara det minst dåliga alternativet?

Raderingar, som nu verkar vara den populäraste åtgärden, har tyvärr bieffekten att kasta ut barnet med badvattnet och skrämma iväg folk som hade kunnat bli bra wikipedianer.

Idealet vore, så klart, om någon orkade skriva en motsvarande text på svenska (kortare och anpassad till sv.wikipedia). /Johan M. Olofsson (diskussion) 24 februari 2017 kl. 12.52 (CET)

Föreningen (WMSE) har tagit fram alldeles utmärkta motsvarande texter och stöd och erbjuder dessutom personlig coaching till lärare. Men om läraren inte söker denna info/stöd hjälper det inta vad som tas fram. Och ny bidragsgivare är dessa knappast, då skulle de visat större intresse vad slutprodukten blir och vem som är läsare. Däremot är det nästan alltid någon på varje kurs som gör bra artiklar och då är mer roade och större möjlighet dessa återkommer.Yger (diskussion) 24 februari 2017 kl. 12.57 (CET)

@Johan M. Olofsson: Dels finns redan Wikipedia:Använda Wikipedia i undervisningen dels finns också träningsmaterialet på Wikipedia:Utbildningsprogram men som Yger är inne på spelar det inte så stor roll om läraren kör på utan att frågar om råd först. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 24 februari 2017 kl. 16.33 (CET)

Precis!

(Och eftersom jag själv känner både skollärare och dito på högskole/universitetsnivå så förstår jag mycket väl den lockelse som wikipedia-erkänsla utgör.)

Men nu handlar det om vad vi ska göra med dessa texter.

/Johan M. Olofsson (diskussion) 24 februari 2017 kl. 16.41 (CET)

Jag plockar upp diskussionen igen. Jag är själv universitetslärare och har ett moment i en av mina kurser att studenterna ska utöka och skapa artiklar på Wikipedia. När vi gjorde detta i höstas var studenterna smått chockade (på ett bra sätt) av hur fort deras texter redigerades. Så en stor eloge där! Min erfarenhet är att min roll som lärare är väldigt viktig i att förklara hur Wikipedia redigeras och vad som kan hända med texten efter publicering. Jag skulle gärna se en tillfällig mall för studenterna att lägga in då studenterna tycker det är klumpigt att redigera en redan befintlig text i sandlådan, samt om de är flera författare. Jag tänker att en mall skulle kunna vara ett sätt är att ge både studenterna och de flitiga redigerarna lite andningsrum. Jamba Go (diskussion) 1 mars 2017 kl. 19.38 (CET)

Fototillfälle i Umeå i mars

Den 16-18 mars äger Littfest, Umeå internationella litteraturfestival, rum. Det finns troligen ett par biljetter kvar för den som känner sig hågad att ta bilder till våra artiklar. Det kostar en hundring att gå in och det är massor av författare där. Jag tror säkert att Wikimedia Sverige hjälper till med pressackreditering, om man skulle vilja det också, men det får kontoret yttra sig om, till exempel @Axel Pettersson (WMSE)://Hannibal (diskussion) 28 februari 2017 kl. 13.03 (CET)

Biljetterna till lördagen var dock slut redan för en vecka sedan.--Skogsfrun (diskussion) 1 mars 2017 kl. 07.07 (CET)

Ipadeländet

Under några dagar på sjukhus erfor jag att försöka besöka och bevaka Wikipedia på ipad. Vilket elände! En närmast fientlig och avskräckande miljö. Jag håller för troligt att människor börjar klottra i ren desperation. Jämfört med andra sajter är just Wikipedias gränssnitt förvanskat till oigenkännlighet på ipad, andra sajters gränssnitt är alls inte lika stora katastrofer. Både att navigera och redigera är synnerligen oangenäma prövningar, delvis helt omöjligt med gör ogjord och rulla tillbaka. Dessutom visar sig bevakningslistan hanteras fullständigt opålitligt. Alla poster i bevakningslistan på pc syns inte på ipad, bara ett slumpmässigt urval. Och de artiklar jag trots alla strapatser lyckats besöka är inte längre markerade som besökta här på pc:n. Så här stora kvalitetsskillnader i Wikipediamiljön kan vi bara inte dras med! Framstår som slappt och oseriöst. /Ascilto (diskussion) 28 februari 2017 kl. 19.19 (CET)

Jag satte om miljön till "Stationär dator" (längst ned på sidan) och då känner man åtminstone igen sig, om än väldans pillrigt för normalstora eller större fingrar. Men tvivlar på att så värst många har hittat den länken långt därnere på sidan... "Mobil"-miljön är hopplös att jobba i. --MagnusA 28 februari 2017 kl. 19.35 (CET)

Ja, jag har alltid mina mobiler i läget "stationär dator". Pillrigt är det och galna fel kan det bli, men det går att arbeta på det sättet. Tostarpadius (diskussion) 28 februari 2017 kl. 20.37 (CET)

På tal om det, varför kallas det "stationär dator"? Det är ju inte så att man använder mobilläget på en laptop. /Grillo (diskussion) 1 mars 2017 kl. 04.17 (CET)

@Grillo: På engelska står det "Desktop", har du förslag på en bättre översättning, eller ett bättre ord, så kan det lätt ändras. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 1 mars 2017 kl. 07.19 (CET)

Persondator? Det lirar bättre med svWP:s definitioner av alternativen i varje fall.--LittleGun (diskussion) 1 mars 2017 kl. 07.31 (CET)

Jag kör aldrig i mobilläge. Men för de dom bara läser kan det vara bra. Lätt att gå till rubriker och öppna... Men för oss som redigerar o bevakar: stationärt... Adville (diskussion) 1 mars 2017 kl. 07.59 (CET)

Ja, samma här. Fast det är olyckligt. Hela poängen med Wikipedia är ju att alla användare enkelt ska kunna redigera och bidra så väl som läsa. Då är det dumt att göra det ssvårt, konstigt och annorlunda att redigera med mobila enheter. Eller också är det mycket bättre sätt att redigera och uppleva WP på, men att jag som gammal hund inte fattar det och tjockskalligt vägrat motsvarande förbättringar på persondatorgränssittet och därför har de båda fått lov att divergera.--LittleGun (diskussion) 1 mars 2017 kl. 08.20 (CET)

!	Den här användaren har inte "normalstora fingrar"!

-- Innocent bystander (diskussion) 1 mars 2017 kl. 08.29 (CET)

Så därför behövs ett speciellt gränssnitt på mobil eller därför kan du inte använda mobil ändå eller ville du bara berätta?--LittleGun (diskussion) 1 mars 2017 kl. 08.34 (CET)

Mobil funkar nog jättebra, den dag det går att koppla in en mus, tangentbord och en 25-tums bildskärm till dem! När de sedan också börjar använda normalstora högtalare och mikrofoner i dem, kanske man tillochmed kan ringa med dem! -- Innocent bystander (diskussion) 1 mars 2017 kl. 08.43 (CET)

Tycker att mobil fungerar halvokej med mobilvy med VE, givet förutsättningarna. Vårt vanliga gränssnitt är överbelastat och har för många länkar (allvarligt talat, jag skulle vilja dölja mina åttio procent av dem från oinloggade – det är så många att man bara ignorerar allihop. Jättemånga läsare har aldrig ens sett "Redigera"-knappen; tänk om vi kunde lyfta fram den och "Diskussion" lite mer) redan när man sitter vid datorn; på liten skärm blir det alldeles omöjligt. Mobilvyn är inte perfekt men åtminstone bättre på liten skärm. Men jag skulle vilja se rätt mycket fortsatt utveckling av den för att göra redigering från mobil enklare. /Julle (disk.) 1 mars 2017 kl. 13.00 (CET)

Månadens och årets bilder

Om man vill skicka lite uppmuntran till folk som laddar upp bilder för att använda på svenskspråkiga Wikipedia, eller bli påmind om vad som händer med våra illustrationsmöjligheter:

Ny månad: Det går att rösta på månadens nyuppladdade bilder om man vill. Många bra bilder den här månaden.

Det känns rimligt att avsluta omröstningen kring årets nyuppladdade bild 9 mars, efter en månad. Har man inte röstat men vill göra det får man hemskt gärna göra så. /Julle (disk.) 1 mars 2017 kl. 13.40 (CET)

Kvalitetsmätningen mars

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Bra minskning av fluff och, mycket positivt, den krävande språkvård. Ökning av POV och städa, vilket verkar bero på högre kvalitetskrav på äldre, så bra, samt infoga, vilket är en följd av lsjbotskapade dubbletter.Yger (diskussion) 1 mars 2017 kl. 09.06 (CET)

När det gäller språkvård är vi under 300 artiklar för första gången sedan maj 2012, riktigt bra jobbat alla! De flesta artiklar som ligger där just nu är relativt enkla att åtgärda också, så det är goda möjligheter att få ner antalet ännu mer den här månaden. Icea (diskussion) 1 mars 2017 kl. 12.13 (CET)

Exponering av kvalitetsbrister

Ett litet tips för den som vill vara "effektiv" när det gäller att åtgärda kvalitetsbrister kan vara att börja med de artiklar som har många visningar och där bristerna alltså exponeras mest.

• De 62 artiklarna i Kategori:Förvirrande-samtliga har sammanlagt cirka 1 500 visningar per dag, men det varierar från Chile (249 visningar/dag), Kalmarunionen (230/dag) och Trettioåriga kriget (229/dag) till Runinskrifter i Tyskland och nio andra artiklar som har haft mindre än tio visningar totalt under de senaste 20 dagarna. En detaljerad lista finns här.
• Bland fluffartiklar är det Lista över figurer i Bamse, Esperanto och Håkan Hellström, alla med mer än 250 visningar per dag, som ligger i topp.
• För faktakoll är det Lista över länder efter folkmängd, Romer och No-go-zon, alla med mer än 250 visningar per dag, som ligger i topp.
• För globalt perspektiv är det Rattfylleri (300), Banan (271) och Pokémon (196) som ligger i topp.

--Larske (diskussion) 3 mars 2017 kl. 06.20 (CET)

Vilket bra verktyg, tack! Icea (diskussion) 3 mars 2017 kl. 10.49 (CET)

Donationer utan bannern

@Historiker: En av navigeringslänkarna i vänstermarginalen heter "stöd Wikipedia". Där borde din kollega hitta det hon söker. Jag kan inte kontrollera då jag får ett meddelande på finska och engelska (Wikimedia tycks ha samma syn på det andra inhemska språket som Sannfinländarna) föranlett av att man i Finland behöver ha penninginsamlingstillstånd för att be om donationer. --LPfi (diskussion) 3 mars 2017 kl. 08.50 (CET)

Ser bra ut från Spanien. Jag får donationsmöjligheter (och svensk text).

Problemet för kollegan (Historikerns kollega) är väl den ofta påtalade bristen på prioritering. Man finner inte det man söker för att vi alla vant oss vid att skumläsa på skärm och med ögonen plocka russinen ur kakan. Och för sådant letande är överlänkade wiki-sidor som ett blinkande tivoli med alltför många färger och understrykningar som pockar på uppmärksamhet. /Johan M. Olofsson (diskussion) 3 mars 2017 kl. 10.47 (CET)

@LPfi: Tack för kommentaren om stödlänken, den fungerar fint och jag upplyste min kollega om den, så jag hoppas att hon nyttjar den vid tillfälle.--Historiker (diskussion) 3 mars 2017 kl. 17.33 (CET)

Månadens artiklar

"Slaget vid Svensksund" och "Dalälven".

"Lockheed P-2 Neptune".

Ytterligare en av Esquilos artiklar om klassiska stridsflygplan – Lockheed P-2 Neptune – utsågs till januari månads bästa nya artikel. Samtidigt delade två artiklar med svensk anknytning (Slaget vid Svensksund och Dalälven) på platsen som bästa utökningen i januari. Åtminstone en av dessa artiklar är nu också föreslagen till utvald artikel.

Av projektets 178 nya och 76 utökade februariartiklar har 23 respektive 19 blivit nominerade till den nu påbörjade omröstningen. Välkommen att bidra med röster eller att lista artikelbidrag. Eller att bara titta in – möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 3 mars 2017 kl. 00.45 (CET)

MinFil.org

Undrar om någon har erfarenheter av, eller synpunkter på, att använda MinFil.org för att dela med sig till samfälligheten bilder eller dokument som inte passar att ladda upp på Commons. Det verkar ju enkelt och billigt, men enligt vissa är det ju ont om gratis luncher... KlasHass (diskussion) 3 mars 2017 kl. 12.33 (CET)

Notera att Bybrunnen är till för att diskutera principfrågor på Wikipedia. Den här typen av frågor passar bättre på WP:FF eller möjligen WP:Bildfrågor. Alla filuppladdningssidor brukar finansieras av reklam. Att ladda upp en bild dit bara för att visa den i en diskussion på Wikipedia för att visa på något brukar det inte vara något fel på. /Grillo (diskussion) 3 mars 2017 kl. 12.55 (CET)

Det finns gott om alternativ en:List of image-sharing websites, för den som inte har egen plats på en webbserver. Den som jag tycker mig se oftast användas för dela med sig av en bild till en diskussion är nog Imgur. Men så länge det är enkelt för alla andra att se bilden utan att bli alltför störda av en massa reklam, så går det nog bra med många andra också. ⛐Boⅰⅵᴇ (🖉) 3 mars 2017 kl. 13.20 (CET)

Tack för era reflektioner. Ska tänka efter nästa gång vilket forum som kunde passa bäst. KlasHass (diskussion) 3 mars 2017 kl. 15.28 (CET)

"Konstiga" men officiella namn som artikelnamn?

Hej! Med anledning av denna diskussion undrar jag hur vi ska ha det angående officiella men helt ogrammatiska artikelnamn. Min känsla är att vi brukar normalisera fenomen som "Kungl. Lawn Tennis Klubben" till något mer "svenskt". Vi har haft diskussioner (med otydligt efterlevande) vad gäller kategori:flygplatser och liknande. Och vi brukar väl skriva Volvo, Ikea, Iphone med mera. Finns det någon orsak till att uppdatera rekommendationerna i wp:Artikelnamn åt något håll? Allt gott--Paracel63 (diskussion) 17 februari 2017 kl. 20.18 (CET)

Ja jag stöder normalisering, så gör vi ju tex med S:t till sankt.Yger (diskussion) 17 februari 2017 kl. 20.21 (CET)

Medhåll. Namn ska visserligen skrivas sådana de är - Bengt och Benkt, till exempel - men beträffande Kungl. osv är vi inne på de beskrivande namnens domän. Då bör vi även följa skrivreglerna, för att inte riskera att köra i diket. Jag ser dock att artikeln flyttats och förstår att den som stöder flytten anser att det är riktigt att i detta speciella fall följa namn-principen. I enlighet med denna struntar man då i särskrivningar, anglosaxisk versalisering och andra språkoriktigheter. Jag följer diskussionen med stort intresse på olika sidor, men är också tacksam om den mer generella frågan diskuteras någonstans, om hur vi ska dra gränsen. Deryni (diskussion) 17 februari 2017 kl. 21.57 (CET)

Ja, det var ju jag som flyttade just den sidan, lite demonstrativt kanske. Men hur brukar vi göra, när det är språkligt knöliga namn? Riktlinjerna täcker fallen som Paracel63 nämner, men jag har inte direkt hittat något som täcker Kungl. Lawn Tennis Klubben, eller exemplet som togs upp i samband med detta, Vitterhetsakademien – som har en så krånglig titel att jag inte försöker mig på att skriva den. Det känns väl också lite som att vi alltid kommer att tillåta lite märkligheter. Fotbollförbundet kommer vi nog inte att ändra? /NH 17 februari 2017 kl. 23.02 (CET)

Frånvaro av genetiv-s finns det visst stöd för i språkreglerna till skillnad från särskrivning och versalisering. Förtydligande: I namn är versalisering OK, särskrivning också, i viss mån. Deryni (diskussion) 18 februari 2017 kl. 00.30 (CET)

Jag tycker att vi ska vara mycket försiktiga med att normalisera namn som inte är grammatiskt riktiga eller som är "konstiga" på något annat sätt. Dels på grund av WP:POMMF där de flesta säkert väntar sig att artikeln ligger under det namn som organisationen använder, dels på grund av att ett normaliserat namn kan ge fel information om en organisations namn (även om man skriver organisationens egna namn i artikeln), dels på grund av vår princip att vi inte går före i språkfrågor. Skulle det bli så att "alla" börjar säga Fotbolls förbundet kan man börja tänka på en flytt till det normaliserade namnet, men inte före. När det gäller förkortningar som Kungl. och S:t kan det vara rimligt att skriva ut dem ibland. Sjö (diskussion) 18 februari 2017 kl. 07.39 (CET)

I sådana här fall kan man väl shoppa officiellt namn? När det gäller Vitterhetsakademien är dess officiella namn enligt EU:s Europeiska unionens officiella tidning Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.[5]] Edaen (diskussion) 18 februari 2017 kl. 08.34 (CET)

Vi bör alltid skriva såväl "Kungliga" som "Sankt". Endast förkortningar som övergått till egna ord (Ica, Ikea, Saab et cetera) bör tillåtas. Dessutom är vi väl tvungna att acceptera de fall där bokstavskombinationen inte längre betyder något, hur irriterande det än är. Tostarpadius (diskussion) 18 februari 2017 kl. 09.01 (CET)

Vad gäller "S:t" bör vi vara försiktiga med kolon i sidrubriker. -- Innocent bystander (diskussion) 18 februari 2017 kl. 09.11 (CET)

För krångliga finns det ofta en mer eller mindre sanktionerad kortform. Jag blev förvånad att Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien står under sitt långa namn på WP, när de själva använder kortformen Vitterhetsakademien. /Elzo 90 (diskussion) 18 februari 2017 kl. 10.31 (CET)

Vi kan bra använda en etablerad kortform som Vitterhetsakademien. Men vi skriver inte alltid ut förkortningar. Se t.ex. S:t Michel, som alltid brukar skrivas så (och src: används istället för s: just för att möjliggöra den förkortningen). --LPfi (diskussion) 18 februari 2017 kl. 10.51 (CET)

Det undantaget är jag personligen emot. Det bör inte spela någon som helst roll att det "alltid" skrivs så. Tostarpadius (diskussion) 18 februari 2017 kl. 10.59 (CET)

Det vore fint om fler kunde gå in på diskussionssidan för den artikel som startade denna, mer allmänna diskussion. Just nu verkar finnas ett samförstånd om att flytta artikeln Kungl. Lawn Tennis Klubben, men inte helt säkert vart. Det vore bra med fler röster och gärna också förslag på varthän. Deryni (diskussion) 18 februari 2017 kl. 10.10 (CET)

Med tanke på att Wikipedia inte är recentistiskt och att Kungliga Lawntennisklubbens Fastighets AB har använt det namnet borde vi också kunna göra det.SvD 7/5 1995 Edaen (diskussion) 18 februari 2017 kl. 10.42 (CET)

Jag tycker som Sjö att vi bör vara mycket försiktiga att använda andra namn än de etablerade/officiella. Har något ett namn med en förkortning bör vi skriva samma sak. Något annat vore både felaktigt och förvirrande. Däremot bör vi naturligtvis i artikeln skriva vad förkortningen står för. Så gör vi med till exempel Ikea. Så viss normalisering kan vara ok (flygplatserna) men det får inte dras till extremer för sakens skull (som det skulle bli med Ikea). --افيراتير (diskussion) 18 februari 2017 kl. 11.18 (CET)

(Redigeringskonflikt) Enligt mitt förmenande bör det vara tvärtom: korrekt svenska om det inte finns mycket starka skäl för något annat. I sådana här fall finns det ofta så många sätt att argumentera på och man kan hitta källor på både det ena och det andra. Gör man vanliga språkregler till rättesnöre så har vi ett sätt att avgöra dessa diskussioner, annars inte. Edaen (diskussion) 18 februari 2017 kl. 11.27 (CET)

I de fall det finns källor på olika varianter kan språkriktigheten vara ett av argumenten för att välja den ena varianten. Något som jag är starkt emot är att vi skulle använda hemmasnickrade varianter som nästan inte används av någon annan. Nu vet jag inte om det är någon som anser motsatsen, men jag anser att när det gäller namngivning är det en viktig princip som ligger i linje med WP:OVIKT. Sjö (diskussion) 19 februari 2017 kl. 08.53 (CET)

(Redigeringskonflikt) Att följa allmänna språkregler kan inte gärna kallas hemsnickeri. I många fall handlar pommf om saker som inte går att återge i ren text eller där det behövs särskild formatering för ett "korrekt" återgivande. En uppslagsbok som använder varumärken ser inte neutral ut, att använda t.ex. formen

LaTeX skulle få wp att se ut som ett reklamblad. Edaen (diskussion) 19 februari 2017 kl. 09.00 (CET)

(Redigeringskonflikt) Vi bör skriva ut förkortningar (under förutsättning att de utläses i tal) även om nästan ingen annan gör det. Det kan aldrig betraktas som hemmasnickrat. Tostarpadius (diskussion) 19 februari 2017 kl. 09.02 (CET)

Att lägga in information som inte går att hitta i en pålitlig källa för att man tycker att det borde vara så är definitivt hemsnickeri, och skulle aldrig accepteras på något annat område än artikelnamn. Sjö (diskussion) 19 februari 2017 kl. 09.05 (CET)

Det kan man inte säga. Att en källa använder ett visst skrivsätt innebär inte att det finns en allmän regel. I en annan diskussion berördes denna fråga: fram till slutet av 1800-talet fanns det inte fasta stavningsregler för svenskan. Belägg för en viss stavning visar bara att den författaren då och där stavade så. Att ett sådant belägg kan användas som riktlinje för stavning på Wikipedia är i sig egen forskning. Vill man hänvisa till en källa som norm, måste man också visa att det går att härleda en allmän regel från den. Edaen (diskussion) 19 februari 2017 kl. 09.14 (CET)

Den andra artikeldiskussionen kan ha rört Karl Johans stad, som verkar ha stavats Carl Johans stad när staden fanns och stavas Karl Johans stad i nutida texter. :-)--Paracel63 (diskussion) 20 februari 2017 kl. 15.21 (CET)

Ingen har, så vitt jag vet, någonsin föreslagit att Ikea bör stå under Ingvar Kamprad, Elmtaryd, Agunnaryd. Det är en halmdocka att dra in det i diskussionen här. Tostarpadius (diskussion) 18 februari 2017 kl. 11.25 (CET)

Har någon kontrollerat vilket firmanamnet egentligen är IDAG i fallet Ikea? -- Innocent bystander (diskussion) 18 februari 2017 kl. 11.31 (CET)

Anledningen till att jag frågar, är att i fallet SSAB så visar bolagsordningen, det instrument som definierar vad ett bolag heter, att det heter just "SSAB AB (publ)" eller "SSAB Corporation" på engelska. Att lägga den under "Svenskt Stål AB" eller liknande vore alltså inte alls i överensstämmelse med vad bolaget faktiskt heter idag. I fallet SSAB så framgår detta av artikeln, men det är inte lika tydligt hur landet ligger i fallet Ikea. -- Innocent bystander (diskussion) 18 februari 2017 kl. 11.46 (CET)

(Redigeringskonflikt) IKEA AB, med dotterbolaget IKEA Svenska Försäljnings Aktiebolag och moderbolaget Ingka Holding Scandinavia BV. /Portunes (disk) 18 februari 2017 kl. 11.49 (CET)

Ja, det finns, som jag redan antytt, en tråkig tendens att förkortningen blir namnet. Det är lika beklagligt som rena fantasinamn. Vi är dock tvungna att gilla läget. Tostarpadius (diskussion) 18 februari 2017 kl. 12.20 (CET)

Det enda jag ville tillföra här egentligen var att vi måste vara korrekta. "IKEA" heter alltså idag "IKEA AB", inte "Ingvar Kamprad, Elmtaryd, Agunnaryd". Det återstår fortfarande att visa att det långa namnet någonsin varit ett firmanamn. -- Innocent bystander (diskussion) 18 februari 2017 kl. 19.18 (CET)

Enligt artikeln Ikeas historia registrerades Ikea ursprungligen som handelsfirman Ikea, betydelsen av förkortningen har knappast varit det registrerade firmanamnet någon gång. Thoasp (diskussion) 19 februari 2017 kl. 09.33 (CET)

Oavsett om "Ingvar Kamprad, Elmtaryd, Agunnaryd" varit firmanamn eller inte så är IKEA akronym för det. Inte för att jag håller med, men det räcker för att argumentera för att wikipediaartikeln ska heta så. Det är därför jag tycker POMMF och diskussion är så bra till skillnad från onyanserade regler som "alltid och enbart officiellt namn" eller "skriver vi ut artikelnamnet för i en artikel ska vi alltid göra det": Ibland är det officiella namnet bäst trots att det är en förkortning, ibland är det bättre att skriva ut en förkortning och ytterligare en del fall ignorera det officiella fullständigt (ex: IKEA, Kungliga tennishallen respektive Globen).--LittleGun (diskussion) 19 februari 2017 kl. 09.47 (CET)

Nu lyckas jag inte helt följa ditt resonemang här, men det jag främst vill se är tydlighet. Senast jag kollade, så framgick inte den exakta kopplingen mellan "Ingvar Kamprad, Elmtaryd, Agunnaryd" och "IKEA" särskilt väl i artikeln. Om "Ingvar Kamprad, Elmtaryd, Agunnaryd" aldrig varit firma, blir det en "utvikning" som kräver mjuka källor, inte ren "torr fakta" som går att källbelägga med bolagsverket eller liknande. -- Innocent bystander (diskussion) 20 februari 2017 kl. 07.56 (CET)

Innocent bystander: Jag vill gärna vara tydlig. Jag tyckte artikeln Ikea var tillräckligt tydlig avseende namnet, men jag har putsat lite och källbelagt. Kanske blev det tydligare.

Jag ska också försöka förtydliga mitt resonemang: Ibland är det officiella namnet bäst trots att det är en förkortning, ibland är det bättre att skriva ut en förkortning och ytterligare en del fall ignorera det officiella fullständigt (ex: IKEA, Kungliga tennishallen respektive Globen). Alltså: IKEA är officiellt namn, men det är skapat ur en akronym. I just det fallet är Ikea det bästa artikelnamnet. Kungliga tennishallen är inte officiellt namn utan det officiella namnet är förkortningen Kungl. Tennsihallen, trots det är det bättre med det utskrivna namnet skrivet med svenska skrivregler för artikelns namn. Globen heter nåt anglifierat med sponsor insprängt officiellt, Globen är det tydligaste artikelnamnet. --LittleGun (diskussion) 24 februari 2017 kl. 17.11 (CET)

Motviljan mot förkortningar får inte bli någon slags "fundamentalism". I min barndom hette många av våra statliga verk något med "Kungl.". ("Kungl. generaltullstyrelsen" och liknande). Jag vill hävda att dessa alltid skrevs på det viset. "Kungliga" skrevs sålunda aldrig ut och därför ser det nästan "konstigt" ut att inte använda förkortningen. Jag kan inte minnas att "Kungl. Maj:t" någonsin skrevs som "Kungligt Majestät", vare sig i officiella papper eller i tidningar. Därför blir det lite konstigt att vi ska hålla oss med ett "eget" sätt att skriva dessa benämningar. Detsamma kan sägas om förkortningar som "bl. a.", "t.o.m", och liknande, men det kanske är en annan fråga. --Andhanq (diskussion) 3 mars 2017 kl. 12.07 (CET)

Jag är av rakt motsatt uppfattning. Självklart skriver vi ut förkortningar som "bland annat" och "till och med" med flera. Det görs även i andra texter som publiceras där man har gott om plats. "Kungl. Maj:t" är ett problem för sig. Så vitt jag förstår utlästes det ofta "Kunglig Majt" och inte "Kunglig Majestät". Därför kan jag acceptera att det används i vissa sammanhang även här. I alla andra fall bör "Kungl." ersättas av "Kunglig(a)". Tostarpadius (diskussion) 4 mars 2017 kl. 09.40 (CET)

Självfallet ska vi ändra förkortningar, även populära sådana, till de utskrivna varianterna. Och lika självfallet är Kungl. Maj:t ett specialfall på grund av dess juridiska betydelse (1809 års regeringsform), som inte alls bör ändras. Inte heller bör andra myndigheter som avskaffats före 1974 förlora prefixet "Kungl." /Johan M. Olofsson (diskussion) 4 mars 2017 kl. 11.52 (CET)

Vem har sagt att de skall förlora "prefixet"? Det enda som sagts är att det bör skrivas ut eftersom det läses ut. Det ser jag som en självklarhet. Tostarpadius (diskussion) 4 mars 2017 kl. 12.30 (CET)

Ta bort (alternativt reducera) reklambannern!

Varje gång jag surfar in på Wikipedia oinloggad möts jag av en enorm reklambanner som vädjar till läsarna att donera pengar till Wikimedia Foundation. Den har kommit upp i flera månader nu, och det börjar bli tröttsamt att gång på gång kryssa ned den eftersom den täcker mer än hälften av sidan. Det ironiska är att det står i bannern att ”Wikipedia kommer aldrig att visa reklam”, men bannern anser jag är att betrakta som värre än reklam. Nu förespråkar jag inte reklam på Wikipedia, eftersom jag anser att dess oberoende och neutralitet är viktigt, men vanliga webbannonser generellt är betydligt kompaktare och diskretare än denna banner. Texten är dessutom utformad som typisk reklam och inte neutral, genom att indirekt påstå att så kallade ”falska nyheter” har blivit ett samhällsproblem, och att Wikipedia är räddningen, men att just du måste donera för att problemet skall kunna vändas åt det rätta hållet. Inte ens det anses dock räcka, utan man måste tydligen också ha med en bild på Jimmy Wales och ett tillhörande citat av densamme, för att göra reklamen mer personlig – och detta är det tillägg som jag såg först idag till den annars ändå alltför stora bannern.

Allt detta i kombination gör att det känns att man blir nedspammad och övertalad att donera ”en slant” varje gång man besöker Wikipedia. Tidigare år har bannern varit betydligt mer diskret och mindre störande och enbart kommit upp i cirka en vecka, något som jag tror ger betydligt mer resultat. Om bannern är för störande blir folk irriterade och kryssar ned den automatiskt utan att donera. Dessutom ger bannern Wikipedia ett sämre rykte eftersom att den trots allt i mångas ögon utgör reklam, och det kan till och med leda till att vissa slutar använda Wikipedia. Jag är medveten om att Wikimedia Foundation är en ideell organisation, men donationsvädjan kan göras på betydligt lämpligare sätt. Därför anser jag att bannern bör tas bort nu (alternativt reduceras kraftigt)!

– Conexum ^(✔|✘) 2 mars 2017 kl. 15.39 (CET)

Jag vidarebefordrar det till folk som sysslar med insamlingen. /Johan (WMF) (diskussion) 2 mars 2017 kl. 16.40 (CET)

Med tanke på hur mycket Wikipedias budget vuxit ser jag det inte heller som rimligt att försöka maximera intäkterna, vilket jag förstått att man strävar till. Tvärtom kunde man tona ner kampanjerna och anpassa verksamheten till vad man får in på det sättet. Vad jag förstår kunde Wikipedia drivas med en tiondel av budgeten. Resten går till andra – visserligen ofta viktiga – ändamål, såsom att utveckla programvaran och hjälpa nya grupper att komma med i arbetet (såsom skrivstugorna för kvinnor och olika projekt i fattigare länder). --LPfi (diskussion) 2 mars 2017 kl. 17.07 (CET)

Ja, nu när jag vet vad pengarna används till är jag helt obenägen att skänka något. Reklamen är direkt missvisande. Mycket går till projekt som inte har något med uppslagsverkets överlevnad att göra utan som snarast hotar det i förlängningen, genom att ge det en helt annan karaktär. Tostarpadius (diskussion) 2 mars 2017 kl. 17.10 (CET)

Jag fick en kommentar om insamlingsbannern av en kollega härom dagen. Hon ville gärna donera pengar, men inte just då hon var ute efter att söka efter en uppgift. Hon tryckte bort bannern för att söka, men skulle lätt vilja kunna donera när hon var klar med sökningen. Kanske något att ta med till framtida kampanjer?--Historiker (diskussion) 2 mars 2017 kl. 21.01 (CET)

Du kan ju trösta henne med att de har så mycket pengar att de knappt vet var de skall göra av dem. Tostarpadius (diskussion) 2 mars 2017 kl. 21.05 (CET)

Med viss insyn i budgetprocessen kan jag säga att det nog inte finns något team inom Wikimedia Foundation som inte känner sig underfinansierat för sina uppgifter och att det känns som om folk ständigt riskerar bli utbrända på grund av arbetsbörda. (: Det kan man anse vad man vill om – det hjälper inte om man inte tycker om vad de gör – och min poäng är inte att tala om vad man skall tycka om WMF:s finansiering utan bara att man nog vet vad man skulle använda pengarna till.

Det krävs en del resurser för att hålla en sida som Wikipedia vid liv. Det är inte bara kostnaden för servrarna och den personal som krävs för att omedelbart lösa problem som uppstår, utan helst också några jurister för att se till att vi inte släcks ned via domstol och så måste existerande kod underhållas för att inte sluta fungera. Med det sagt är det förstås som LPfi säger, att den klara majoriteten av resurserna går till utveckling snarare än bevarande av status quo. /Julle (disk.) 2 mars 2017 kl. 23.26 (CET)

Jag uttryckte mig väl respektlöst, det är jag medveten om. Vi lever i en tid när alla anser sig gå på knäna och även om jag har svårt att förstå det, då jag aldrig upplevt det så mer än några enstaka dagar, vill jag egentligen inte ifrågasätta nyttan med människors arbete. Problemet är bara att jag verkligen är övertygad om att mycket av det som kallas utveckling i själva verket är avveckling. Människor som tror på och brinner för det de gör vill jag helst uppmuntra, men min grundsyn är att så mycket som möjligt här bör bygga på ren idealitet. Betalda skribenter ser jag som ett avsteg från vad som skiljer Wikipedia från andra uppslagsverk och därtill anser jag att encyklopedien bör få fungera självrekryterande. Tostarpadius (diskussion) 3 mars 2017 kl. 06.08 (CET)

Det är en fullt legitim åsikt. Jag försöker inte tala om för folk vad de skall tycka om WMF och vad WMF gör. (: /Julle (disk.) 3 mars 2017 kl. 13.04 (CET)

Tack för era kommentarer. Dessa banners visas i samband med den insamlingskampanj som drivits på svenska och engelska Wikipedia under februari månad. Kampanjen avslutas den 7 mars, dvs nästa vecka. Kampanjen är även limiterad till max 3 impressions, dvs de som sett fler än 3 meddelanden kommer inte att visas fler. Tack för ert stöd. JRobell (WMF) (diskussion) 3 mars 2017 kl. 11.40 (CET)

Vi har även fått kommentarer till Wikimedia Information Team om att bannern är gräsligt störande och att den inte på något sätt bidrar till användarvänligheten. I det här fallet var det dessutom från en person som trots ekonomiskt mycket snäva ramar ändå valde att ge bidrag och ändå fortsatte utsättas för visningarna. En sådan godhet som personen ifråga uppvisade skall givetvis bemötas med respekt och tacksamhet, men det verkade inte som "3 impressions"-grejen funkar. Av vilken anledning valde man en sådan hysterisk jätteblaffa denna gång istället för de mindre banners som använts tidigare? Riggwelter (diskussion) 3 mars 2017 kl. 13.29 (CET)

Med nuvarande lösningar är det inte tekniskt möjligt att räkna hur många gånger en oinloggad användare (person) ser bannern. Inte heller är det möjligt att dölja den för någon som redan skänkt pengar. Jag tror WMF menar att den max visas tre gånger per gång man besöker Wikipedia från samma webbläsarsession, eller något sådant. /NH 4 mars 2017 kl. 09.21 (CET)

Jag tror att det krävs att man sparar kakor (cookies) i datorn om man inte vill mötas av bannern fler än tre gånger. Jag har ställt in så att alla mina cookies (inklusive webbhistorik m.m.) raderas varje gång jag stänger ned Internet. Därför ser jag bannern varje gång jag surfar in på Wikipedia. Nu behöver vi förvisso bara plågas av bannern några dagar till, men jag rekommenderar er (ni som är ansvariga) att ta gärna med våra synpunkter (som antagligen avspeglar majoriteten av användarnas dito) i beaktande vid eventuella framtida kampanjer. Om användarupplevelsen försämras, kommer det leda till att användare lämnar Wikipedia. – Conexum ^(✔|✘) 4 mars 2017 kl. 10.53 (CET)

Representerad vid xx

Jaq har en liten fundering på om man skulle skapa en Kategori:Representerade vid Nationalmuseum där man kan föra in personer som är representerade där och har en refens i artikel till Nationalmuseum i Stockholm. Orsaken är att många som omnämns som representerade där inte har sin alster kvar där eftersom Nationalmusum förde över verk till andra museer. Kategorin blir även en arbetskategeri som gör det lättaare att rätta de Nationalmusum artiklar som har fått sina föremål utflyttade. Jag ser inte heller något hinder till att den kan vara dold eftersm den skulle fungera som en arbetskategori. Janee (diskussion) 26 februari 2017 kl. 09.13 (CET)

Pingar Karin Glasemann, Nationalmuseum och Audrey Lebioda, Nationalmuseum i fall de är intresserade. Nirmos (diskussion) 26 februari 2017 kl. 10.12 (CET)

Jag gjorde en lista som kanske kan vara till hjälp. Den baseras på denna fråga till Wikidata (där du också kan se vilka verk som finns i Nationalmuseums samlingar). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 26 februari 2017 kl. 10.44 (CET)

Listan är tyvärr långt ifrån komplett under den tid jag har bytt kategorier har jag nog tillfört ca 200 referenser till artiklar som har arbeten vd Narionalmuseum, de~som inte finns i Nationalmuseums Sök i samlingarna [6] har fortfarande kvar sin text om att de finns representerade, tänkte att dessa senare borde plockas bort och att man undersöker om de kan finnas på något annat museum. Janee (diskussion) 26 februari 2017 kl. 11.10 (CET)

Här är en modifiering av frågan som Ainali gav här ovan. Den visar även bilder på konstverken om sådana finns och är sorterad efter konstnärsnamn och målningens namn. Frågan är lite "tung" så det tar 1-2 minuter innan resultatet är klart. --Larske (diskussion) 26 februari 2017 kl. 11.38 (CET)

Jag är positiv till kategorin men vill samtidigt påminna om det globala perspektivet. Efterhand bör vi även skapa Kategori:Representerad vid Statens Museum for Kunst, Kategori:Representerad vid National Gallery et cetera. Tostarpadius (diskussion) 26 februari 2017 kl. 13.07 (CET)

Ja, min lista baserar sig ju på att någon har skapat ett Wikidataobjekt för verket. Här ser vi en övervikt av gamla verk då dessa skapades i samband med att bilderna laddades upp på Wikimedia Commons. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 26 februari 2017 kl. 14.13 (CET)

Det är ju så vid många museer etc, att många konstverk efterhand (eller ibland växelvis) flyttas ut på deponi, dvs placeras i olika offentliga byggnader, korridorer, kontor mm på myndigheter, kommun-/regionbyggnader, skolor, sjukhus osv. Det är väldigt svårt att få en överblick över allt detta, då inte ens museerna/offentliga verksamheterna själv har någon riktig förteckning eller överblick över denna hantering, enligt uppgifter från olika dylika parter. Samtidigt är det ju så att har man en gång blivit representerad/inköpt av ett museum el dyl så borde det vara den avgörande informationen i artiklarna. Vad dessa parter sedan ev har gjort med dessa verk (vissa kan även säljas/stjälas/förstöras av olika skeenden) är en separat fråga i sig och bör behandlas som sådan i förhållande till artikeltexten.--Bemland (diskussion) 5 mars 2017 kl. 03.55 (CET)

Hjälp med Kategori:Gravsatta på Norra begravningsplatsen i Stockholm

I Wikidata finns nu 1007 personer med gravort Norra Begravningsplatsen fördelade på

968 Norra Begravningsplatsen

15 Minneslunden Norra begravningsplatsen

13 Mosaiska kyrkogården Norra begravningsplatsen

11 Romersk-katolska församlingens begravningsplats

Gör jag en sökning med petscan så finns det en missmatch med vilka artiklar som har Kategori:Gravsatta_på_Norra_begravningsplatsen_i_Stockholm , Enligt sökning med petscan är det dessa 292 profiler som saknar Kategorin

Fråga: Finns det något enkelt sätt att lägga till denna Kategori till alla dessa profiler? - Salgo60 (diskussion) 2 mars 2017 kl. 15.15 (CET)

Kategorier bör läggas in manuellt (entuellt med hjälp av HotCat) så att det hamnar i en logisk ordningsföljd. Tostarpadius (diskussion) 2 mars 2017 kl. 16.06 (CET)

@Tostarpadius: Blir det logiskt om [[Kategori:Gravsatta på Norra begravningsplatsen i Stockholm]] stoppas in på en raden omedelbart efter [[Kategori:Avlidna ÅÅÅÅ]] för de 255 av ovan nämnda som har en artikel på svwp? Alltså som jag just gjorde för Acke Hallgren. --Larske (diskussion) 2 mars 2017 kl. 17.42 (CET)

På ett sätt blir det givetvis det, men själv föredrar jag att "Födda", "Avlidna" och "Män/Kvinnor" alltid kommer sist. Den bör de komma omedelbart före dessa tre kategorier. Det överensstämmer nog med den praxis som har tillämpats. Tostarpadius (diskussion) 2 mars 2017 kl. 17.45 (CET)

OK, då kör vi så då. Raden läggs in omedelbart före [[Kategori:Födda ÅÅÅÅ]]. --Larske (diskussion) 2 mars 2017 kl. 17.52 (CET)

 Fixat @Salgo60: Nu är det bara ett objekt på Wikidata som har ett notering om gravsättning enligt ovan och som har en länk till svwp som inte har kategorin på svwp. Det är Sophia Bernadotte som på svwp är en omdirigering och jag tror inte att vi brukar stoppa in så mycket kategorier på omdirigeringssidor. De här 37 objekten har inga länkar till svwp. --Larske (diskussion) 2 mars 2017 kl. 18.51 (CET)

I flera fall blir detta en kategorisering som saknar källstöd i artikeltexten och i wikidata (exempel Johan Laurentz). Vad är egentligen bestämt om att lägga in kategorier utan källstöd? I99pema (diskussion) 3 mars 2017 kl. 08.19 (CET)

Jag håller på att skapa Mall:SvenskaGravar som skall vara källstöd i Wikipedia texten för gravplats. Idag används i bästa fall en länk till website http://hittagraven.stockholm.se som inte stödjer direkt länkar till graven utan bara till söksidan plus att det ofta finns i WikiData koppling SvenskaGravar eller HittaGraven se blogsida jag gjort med status

Hur detta skall lösas i WikiData försöker jag klura ut se bl.a. fråga riktad till Innocent bystander. Tips funderingar mottages - Salgo60 (diskussion) 3 mars 2017 kl. 09.00 (CET)

@I99pema: Det stämmer att det saknas referenser i Wikidata för cirka en tredjedel av de 1 007 objekten som har gravplats enligt kriterierna av Salgo60 ovan, men glädjande att det pågår arbete med att få ordning på detta. --Larske (diskussion) 3 mars 2017 kl. 09.30 (CET)

Skall man i så fall inte vänta tills det arbetet är klart innan liknande förändringar görs? Jag tycker det är märkligt att vi släpper källkravet under förevändningen att källor kommer senare. Det är knappast så vi arbetar annars? I99pema (diskussion) 3 mars 2017 kl. 09.42 (CET)

Håller med I99pema med att källa skall finnas som andra kan kontrollera.

Fråga A: Hur bör man markera att kategori finns men inte källa för den?

Gravar har det otyget att dom tas bort? Tittar vi på SvenskaGravar.se så verkar länken till posten försvinna då. I Wikidata har vi efter en diskussion på Facebook funderat att lösa det med kvalificierare startdatum och slutdatum.

Fråga B: Finns det någon tanke hur detta görs i Wikipedia sv? - Salgo60 (diskussion) 3 mars 2017 kl. 10.29 (CET)

Mitt svar på fråga A är att om ingen källa finns så skall den heller inte läggas in i artikeln. I99pema (diskussion) 3 mars 2017 kl. 12.04 (CET)

Jag har nu lagt i källor för uttalandet om gravort i Wikidata för samtliga mer än 300 objekt som saknade det förutom dessa 36. Källorna består av länkar till "svenskagravar.se" och jag har kompletterar med tidpunkt för gravsättning och gravnummer enligt källan. Av de 36 artiklarna som saknar källa i Wikidata är det sex som jag kategoriserade i förrgår med anledning av begäran om hjälp i denna tråd. Alla dessa har dock en "gravbild" som kanske duger som referens till "gravort". Något gravnummer eller gravsättningsdatum har jag inte hittad för dessa sex och inte heller för de övriga 30 som redan tidigare hade blivit kategoriserade har jag lyckats hitta någon information i svenskagravar.se. hittagraven.se verkar ha tagit en lite paus så den har jag inte tittat i.

@Salgo60: Du verkar tillsammans med Väsk och Vesihiisi vara de som har varit flitigast att lägga in P119 i Wikidata och ni måste ju ha haft någon källa för detta. Kan du kolla om det är möjligt att lägga in källa för "gravort" för de 36 wikidataobjekten som saknar det? Om det inte går att hitta någon källa bör vi nog ta bort kategoriseringen precis om I99pema skriver. --Larske (diskussion) 4 mars 2017 kl. 20.37 (CET)

Hmmm, ska vi ta bort kategorierna i alla dessa också? -- Innocent bystander (diskussion) 4 mars 2017 kl. 20.45 (CET)

Nej, det tycker jag inte är fullt jämförbart, och de bör bedömmas från fall till fall. I detta fallet var det en nyligen utförd robotuppdatering där många uppgifter saknade källor och där tycker jag man kan ställa andra krav. Fint att det kunde lösas så snabbt för de 300 objekten! I99pema (diskussion) 4 mars 2017 kl. 21.34 (CET)

@Larske: stort tack. Jag brukar även lägga in Utgivare Wikidata:Property:P123 SvenskaGravar.

FYI så har jag skapat ett Wikidata projekt om Norra Begravningsplatsen mın tanke är att även andra gravplatser kan dra nytta av hur vi gör se Wikidata:Wikidata:WikiProject_Northern_Cemetery_Stockholm_Q252312 och har ni tips/tankar bidra gärna. Jag är rel. ny inom wikipedia världen - Salgo60 (diskussion) 5 mars 2017 kl. 10.06 (CET)

Källor som saknas. Jag kollar på det. I projektet Wikidata:Wikidata:WikiProject_Northern_Cemetery_Stockholm_Q252312 har jag beskrivit de källor jag hittat ex. finns de gravar som tillhör katolska delen på gravar.se

Skapar ett google doc som arbetsdokument - Salgo60 (diskussion) 5 mars 2017 kl. 10.06 (CET)

Bläddra i Bybrunnen

Jag ser gärna en bläddra-bybrunnen-knapp. Nu försvinner material in i arkivet, och det är INTE uppenmbart hur man får fram det. Jag, som kört WP, begriper inte. Jag ser att "denna sida akriveras med EnBot (link)". Skiter jag i, jag kör inte bot. Efter letande hittar jag "Sök i arkivet", men knappen är inte länk-färgad. Sökning ger ingeting. Ok, provar igen med "feb 2017", nej det var inte rätt. Tack och lov är jag så gammal att jag kört manuell URL-redigering länge, så jag tar upp sidan "https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2008/Juni", och redigerar manuellt om till "2017/Februari (med stor bokstav, annars finns den nog inte)". Bingo. Tog bara 5 minuter. Måste man klara manuell URL-redigering för att få del av WP? Hrm, kostar det för mycket utvecklar-energi att hitta på en "gå tillbaka i arkivet"-knapp? Typ som går en sida bak, osv? Med en sådan kanske även en sådan som jag kan ta del av arkivet!? --Janwikifoto (diskussion) 1 mars 2017 kl. 10.55 (CET)

Nästan högst upp på den här sidan, ovanför den stora blåa blaffan, finns en länk "Arkiv för denna sida". Den leder till en lååång lista av arkiv att klicka sig vidare i. --MagnusA 1 mars 2017 kl. 11.03 (CET)

Jag var nära att skirva "Var", men efter lååångt letande... så hittade jag. Hrm, med tanke på att just arkiveringen är viktig, kan man inte blaffa på den icke-feta länken så den blir mer synlig, samt föra ihop den med den AVSEVÄRT större "Denna sida arkiveras med EnBot". Jag gissar att det klickas mycket mer på "arkiv", än på EnBot. Och då borde "Arkiv" stå minst lika stort som EnBot. --Janwikifoto (diskussion) 1 mars 2017 kl. 11.10 (CET)

Alternativt dra ner på blafforna om roboten så allt annat som konkurrerar om utrymmet syns lite bättre utan att också behöva förstärkas. WP-sidor har en tendens att försöka rymma "allt på en sida" och då blir det "skriker högst" som syns mest/bäst. --MagnusA 1 mars 2017 kl. 11.23 (CET)

Jo jag håller nog med om att roboten kan hålla tillgodo med en liten länk. Men just "Till Arkivet" bör ligga lite större, centralare, så att även halv-blinda (jag har läs-glasögonen på!) hittar. Kan man inte flytta arkiv-länken till bilden av brunnen, under texten "Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida", och sätta samma storlek/fet-halt som den raden? Flytta upp sök i arkivet, så att både länk till "bläddra" OCH "sök" finns på samma plats. Plus gömma roboten i liten stil. Då kanske man hittar. --Janwikifoto (diskussion) 1 mars 2017 kl. 11.43 (CET)

Jag gjorde ett försök till förbättring av Wikipedia:Bybrunnen/Intro, fortsätt gärna. /NH 1 mars 2017 kl. 11.46 (CET)

Visst är det bättre. Men inte tillräckligt lätt att hitta arkiv. Visst kan jag lägga till "arkiv" i fetstil, men då kommer någon och återställer. Så det är bättre om någon annan med bättre smak än mig, gör jobbet. --Janwikifoto (diskussion) 1 mars 2017 kl. 12.14 (CET)

@Janwikifoto: Om du lägger in den här kodsnutten i din common.js så blir länken till arkivsidan väldigt tydlig. Du kan ändra till andra färger med mera efter eget tycke och smak utan att någon annan blir störd.

$( function () {
	'use strict';
	$('a' ).each( function() {
		if ($(this).text() == "Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv") {
		   $(this).css({"color":"red","border":"4px solid red","background-color":"yellow","font-size":"200%"});
		}
	} );
} );

--Larske (diskussion) 1 mars 2017 kl. 12.51 (CET)

Jag har att fetmarkera nyckelorden i varje mening för att göra navigationen lite enklare – istället för att någonting skall skrika högst på uppmärksamhet framför andra saker man kan göra så kan man fastna för "Begära åtgärder", "samtliga arkiv", "träffa" och dylikt när det blir för mycket information och man omedvetet ger upp. Vad tror ni? /Julle (disk.) 1 mars 2017 kl. 13.13 (CET)

I en värld där alla skriker och konkurrerar om uppmärksamheten, är det då en förbättring att låta vissa ord skrika ännu mer? Vore det inte bättre att gallra och korta ner så i stort sett endast för sidan relevant info är kvar. Att försöka tänka efter vad som är vettigt att ha kvar, inte bara fylla på med "bra-att-ha"? Ju mer det står, desto 'svårare är det att hitta, båda för nybörjare och vana anändare. I en ideal värld skall ingenting behöva överrösta (fetas) över något annat på sidan. --MagnusA 1 mars 2017 kl. 15.51 (CET)

Fast "fetstil borde aldrig behöva användas" missar att det finns en poäng med fetstil. Den hjälper till att navigera genom att omedelbart fästa uppmärksamheten på några få nyckelord. Det är jättebra att korta ned, men det ersätter inte att omedelbart kunna urskilja det ord man letar efter för att hitta det man behöver. /Julle (disk.) 1 mars 2017 kl. 16.10 (CET)

Med det sagt håller jag med om att vi generellt borde vara mycket bättre på att skära ned i våra informationssjok. Användbar information är den information folk läser. Vi har ofta för mycket och för långt, vilket gör att folk istället inte läser det eller inte hittar vad de letar efter. /Julle (disk.) 1 mars 2017 kl. 16.12 (CET)

Tyvärr är det ett generellt problem. Det är lättare att enas om (kompromissa, gå med på) att lägga till något än att ta bort något. Vet inte om det finns nån bot på det problemet, egentligen. I varje fall är det viktigt att wikipedianer påminner varandra. /Johan M. Olofsson (diskussion) 1 mars 2017 kl. 16.16 (CET)

(utdag) Det har justerats en hel del i layouten på huvudet på sidan idag. I Malldiskussion:Kontakt pågår nu lite diskussioner om konsekvenserna. Personligen är jag inte helt nöjd med att {{Anslagstavlan}} fällts ihop, men det kanske är en nödvändig konsekvens av förenklingsdiskussionerna ovan. Det är i alla fall bra att folk kan prenumerera på den och på {{Aktuella diskussioner}}. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 1 mars 2017 kl. 22.06 (CET)

Jag håller med Paracel63 om att det inte blev bra med att kollapsa Anslagstavlan. Nu ser man inte innehållet och risken är att få kommer att notera att den finns där.--Historiker (diskussion) 2 mars 2017 kl. 20.51 (CET)

Fäller ut den igen då. Hoppas det på den här sidan som faktiskt rör Bybrunnen inte drunknar igen, se trådstarten där en relativt van användare knappt hittade arkivlänkarna på grund av allt annan text som lagts till under årens lopp. --MagnusA 2 mars 2017 kl. 21.01 (CET)

Tack för det! Sidan ser dock just nu konstig ut med en blank vänsterkolumn i början.--Historiker (diskussion) 2 mars 2017 kl. 21.48 (CET)

För mig ligger innehållsförteckningen i vänsterkolumnen (nedanför lite text), ganska prydligt bredvid anslagstavlan som ligger i högerkolumnen. --MagnusA 2 mars 2017 kl. 21.52 (CET)

Det är OK nu. Det var rutan Deltagarsidor som var expanderad på min surfplatta på grund av långsam laddning.--Historiker (diskussion) 2 mars 2017 kl. 22.05 (CET)

Stort tack för att Anslagstavlan nu är utfälld igen. Jag tror att det är bra att man (på de allra flesta skärmar) kan ha innehållsförteckningen till vänster och Anslagstavlan (där många samarbetsprojekt har löpande utlysningar och rapporter) till höger. Då stjäl ingen av dem onödig plats av själva innehållet, som ändå börjar med den äldsta (och kanske minst aktuella) diskussionen. Allt gott! --Paracel63 (diskussion) 3 mars 2017 kl. 00.30 (CET)

Återställ huvudet till hur det var före experimentet! Det går inte att hitta någonting längre. Är det något som skall bort är det reklamen för skrivstugor med mera. Det berör inte själva det interna arbetet. Tostarpadius (diskussion) 6 mars 2017 kl. 18.11 (CET)

Minskningen av mallen högt upp är mycket bra. Också den tydliga rutan för sökning i arkiv och raden om arkiv just ovanför. Jag skulle gärna se länken för nytt avsnitt tydligare (bold).Yger (diskussion) 6 mars 2017 kl. 20.05 (CET)

Det kanske bara är att jag är ovan. Jag lade inte ens märke till rutan. Tostarpadius (diskussion) 6 mars 2017 kl. 20.09 (CET)

Månadens kvalitetsprojekt

Det är bara 41 st artiklar som är uppmärkta med generella kvalitetsbrister (Kategori:Kvalitetskontroll-samtliga). Går det att få ner antalet till 0 under mars? Se Wikipedia:Projekt_kvalitetskontroll Moberg (diskussion) 5 mars 2017 kl. 22.21 (CET)

Veckans tävling – Kvinnor då och nu III

Vänster: Anandibal Joshi (en). Höger: veckans förstapris.

Hej! Om några minuter startar Wikipedia:Veckans tävling/Kvinnor då och nu III. Det är Internationella kvinnodagen på onsdag, och det händer mycket relaterat under veckan. På tävlingssidan finns också en önskelista, där alla kan lägga in upp till 10 olika önskningar (vilka sedan ger bonuspoäng till artikelskaparen). Välkommen att skriva, önska eller bara se hur det går. Det finns många oskrivna artiklar som behöver fixas till. --Paracel63 (diskussion) 5 mars 2017 kl. 23.57 (CET)

Korrektur av svensk tekst

Hei, beklager norsken, men jeg holder på med et prosjekt for å lage Lua-tester. En god del av systemmeldingene er oversatt til svensk, og trenger korrekturlesing. Her er teksten som må korrekturleses. All mishandling av svensk språk kan skyldes på meg! Løsningen er ikke ferdig, forhåpentlig vis dukker den opp i løpet av våren. ;) Jeblad (diskussion) 4 mars 2017 kl. 22.10 (CET)

Takk til Johan! (Håper det er samme Johan…) Jeblad (diskussion) 7 mars 2017 kl. 01.32 (CET)

Intressekonfliktsvarning

Ser ofta nya användare med namn som redan vid registrering antyder att personen i fråga ex. är förbundet med ett företag eller en organisation... Vore det en dum idé att skapa en mall likt {{intressekonflikt}} fast som en slags förhandsvarning? Intressekonfliktsmallen används ju när användare redan gjort bidrag. Skottniss (diskussion) 6 mars 2017 kl. 22.57 (CET)

Tanken är god, men om jag har förstått Wikipediaforskningen rätt är en av de saker som enklast skrämmer bort användare som vill väl när de möts av en uppenbar mall som också verkar antyda att de har gjort någonting fel. Ett par vänliga standardmeningar vi kan kopiera och klistra in utan att det därför är uppenbart att det är inkopierat kanske skulle vara en mjukare approach?

(Eller i värsta fall, om vi skall använda en mall, få den att se något mindre mallartad ut.) /Julle (disk.) 6 mars 2017 kl. 23.05 (CET)

(Forskningen jag refererar till är främst m:Research:The Rise and Decline.) /Julle (disk.) 6 mars 2017 kl. 23.09 (CET)

Hm, jag förstår. Kanske bäst att ha någon vänlig text sparad för kopiering istället för en mall då, märks ju att man använt en mall även om man utformar den som ex. {{pb}}, om de kollar i wikitexten dvs. För de godtrogna nykomlingarnas skull tänker jag att det kanske är vettigt att be dom att inte slösa tid på att försöka försköna bilden av sitt företag/sin organisation för att sedan få det återställt illa kvickt. Fast det kanske skrämmer iväg snarare än någonting annat, oavsett hur vänligt man formulerar sig... Skottniss (diskussion) 6 mars 2017 kl. 23.15 (CET)

Det kan hända att jag övertolkar den forskning som gjorts, men jag tror att en liten textsnutt som inte är en mall fungerar bättre om det är så att vi tror att det finns en rimlig chans att användaren faktiskt kan komma att bidra på vettigt sätt. Och någonstans måste vi kunna upplysa nykomlingar som följer riskmönster för intressekonfliktredigeringar om hur Wikipedia fungerar. Någonting sådant här kanske?

"Hej, fint att du vill redigera på Wikipedia. Du är mycket välkommen här. Bara en kort liten upplysning – ditt användarnamn verkar knyta dig till en organisation eller ett företag. Du kanske inte alls hade tänkt skriva om någonting som hade med den organisationen att göra, och då kan du bortse från det här, men det kan vara bra att veta att Wikipedia är ett uppslagsverk som måste skrivas ur ett neutralt perspektiv. Om du vill skriva om någonting du har stark anknytning till rekommenderar jag att du först tittar på vår text om intressekonflikter.

Återigen, varmt välkommen. Jag ser fram emot dina bidrag! /~~~~"

Ändra efter behag. /Julle (disk.) 6 mars 2017 kl. 23.25 (CET)

Ja, håller med Julle. Hellre att man vänligt och kortfattat informerar samt länkar till Wikipedia:Intressekonflikter. Sedan är det upp till användaren själv att avgöra hur den vill göra. Det är viktigt att vi inte misstänkliggör någon på förhand. Förmodligen är det roligare att få några personliga rader än något standardmeddelande. Och det tar inte många sekunder att skriva. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 6 mars 2017 kl. 23.35 (CET)

Och vad är det som säger att bara för att jag valt ett användarnamn med anknytning till ett företag/förening mm skulle automatiskt ha intressekonflikt? Mitt användarnamn kommer från filmen Bortspolad, men jag kan försäkra er om att jag inte är en animerad mus för det! -- Innocent bystander (diskussion) 7 mars 2017 kl. 12.34 (CET)

Oberoende av det är jag inte alls säker på att något sådant välkomstmeddelande behövs. Att de berättar vem de är visar i många fall att de är medvetna om problematiken. Om de "putsar" artiklar eller kopierar in marknadsföringsformuleringar har jag inte alltför stora sympatier, och om de lägger in verklig information om sitt område kan man tacka och be att de kompletterar med källor och förklara varför vissa formuleringar togs bort. Kommentarer om vad man gjort är mycket bättre än råd baserade på spekulationer. --LPfi (diskussion) 7 mars 2017 kl. 12.46 (CET)

Det är viktigt att upplysa också, men det ska inte göras med misstänksamhet om ont uppsåt. Min erfarenhet är att företagare brukar vara positiva till att man förinformerar och jag är nöjd med resultatet av det också. Många fortsätter att redigera som tidigare, men jag ser att det finns en medvetenhet efteråt. Jag har nog aldrig varit med om att någon har tagit illa upp efter att ha blivit vänligt förinformerad. Däremot tror jag att betydligt fler konflikter mellan vana användare och nybörjare i största allmänhet beror på återställningar, bristande information, tidsbrist och annat.

En representant för en verksamhet anklagas ofta när det blir fel, trots att det kan vara fråga om okunskap istället för onda avsikter bakom. Den hade alltså kunnat göra rätt för sig om den bara hade blivit informerad tidigare. Just intressekonflikt är nog ingenting som nybörjare i allmänhet är medvetna om från början. Det här med att förinformera gäller nybörjare i största allmänhet. Det känns alltid jobbigare att göra en stor återställning och försöka förklara för någon oinformerad nybörjare som kanske inte alls vet vad Wikipedia är, hur Wikipedia fungerar eller vad den har gjort för fel. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 7 mars 2017 kl. 17.55 (CET)

Varför minitext ?

På min svWikipedia är texten sedan igår mycket liten. På engWikipedia är bokstäverna i normalstorlek. Vad är det som har hänt? --Allexim (diskussion) 8 mars 2017 kl. 17.38 (CET)

Du lär ha tryckt ctrl samtidigt som du använt rullknappen på musen. Med det momentet ändras storleken på en viss sida. Och du fixar genom att göra på samma sätt.Yger (diskussion) 8 mars 2017 kl. 17.44 (CET)

Trycker du Ctrl+0 återställer du standardstorleken, åtminstone i Firefox. Mvh Luriflax (diskussion) 8 mars 2017 kl. 17.48 (CET)S

Du kan också ha råkat trycka på CTRL+minustangent en eller flera gånger. CTRL+minustangent minskar teckenstorleken, CTRL+plustangent ökar teckenstorleken och CTRL+0 återställer som sagt till standardstorleken. --Larske (diskussion) 8 mars 2017 kl. 18.16 (CET)

@Larske:@Yger: Tack för era råd och dåd! CTRL+0 gjorde susen! :) Tack för detta! Mvh --Allexim (diskussion) 8 mars 2017 kl. 18.51 (CET)

Raderade redigeringar

Kan man på något sätt ta reda på vilka av ens redigeringar som har raderats? Jag vill veta vad jag gjort fel. Voyager85 (diskussion) 4 mars 2017 kl. 21.31 (CET)

Här finns artiklar från dig som raderades men det är dina åtgärdade undersidor och sånt du själv ville ha raderad. Ogjorda redigeringar finns kvar i historiken. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 4 mars 2017 kl. 21.51 (CET)

Att redigeringar raderats behöver inte alltid innebära att man gjort något fel. Om man anmält en artikel för snabbradering och det genomförts räknas det exempelvis dit. Tostarpadius (diskussion) 4 mars 2017 kl. 21.57 (CET)

När jag öppnar länken får jag ett meddelande om Behörighetsfel. Voyager85 (diskussion) 4 mars 2017 kl. 22.00 (CET)

Det är bara grupper med rättigheten deletedtext som kan se raderad text, vilket här och nu betyder administratörer. Nirmos (diskussion) 4 mars 2017 kl. 23.14 (CET)

Om det hjälper, så har du i dagsläget 242 raderade redigeringar. Som Nordelch säger, på senaste tid handlar det mest om artiklar och användarundersidor (som du begärt raderade). Jag kan inte se att du gjort något fel. Dieselmotorvagnar (till stationen) 4 mars 2017 kl. 23.43 (CET)

Ja det är riktigt. Jag har sett att det blir några fler då och då, utan att jag skälv begärt radering. Jag tror jag har hittat en av dom senare, genom att rå leta igenom min historik. Det ser ut att handla om två sidor som slagits samman och användaren som gjorde det, valde att radera den sida som jag, troligen redigerat någon gång. Men jag kan inte bekräfta då jag inte kan hitta den raderade sidans historik. Voyager85 (diskussion) 5 mars 2017 kl. 05.05 (CET)

En sammanslagning borde inte leda till att något raderas. Antingen sammanfogar en administratör historikerna eller så omdirigeras den ena artikeln så att historik finns kvar där. Båda alternativen har för och nackdelar, och kanske fanns i just det här fallet anledning att göra på något annat sätt. 81.237.245.154 5 mars 2017 kl. 11.29 (CET)

Det var sidan XYZ (olika betydelser) som togs bort. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 5 mars 2017 kl. 11.40 (CET)

Det var sidan Bellona (olika betydelser) som togs bort. Voyager85 (diskussion) 5 mars 2017 kl. 19.07 (CET)

Det finns ingen anledningar att radera omdirigeringar av jag tror i detta fall en lsjbotskapade förgreningssida. Den bör vara kvar för historik och så att andra kan kolla infogningen. Det finns/fanns (en har slutat att göra det) ett antal administratörer som gjorde dessa raderingar. Bellona (olika betydelser) bör återställas, sista redigeringen en omdirigering till Bellona. Maundwiki (diskussion) 9 mars 2017 kl. 03.35 (CET)

Därför avraderade (?) jag Bellona (olika betydelser) ett tag efter att ha uppmärksammats här (den sjätte). Men bra att du kommenterade, så att praxis får synlighet. --LPfi (diskussion) 9 mars 2017 kl. 19.27 (CET)

Mall:Aktuella diskussioner

Hej! Den här diskussionen utmynnade i att den stora "tabellen" med kontakt/diskussionssidor i huvudet packades ihop till en mycket mer platsbesparande navbox. Samtidigt fälldes {{Anslagstavlan}} och {{Aktuella diskussioner}} ihop. Efter vissa diskussioner här på Bb är den förstnämnda nu utfälld igen, vilket jag tror är bra.

I samma veva tömdes {{Aktuella diskussioner}} på gamla och slutförda diskussioner. Kvar blev två diskussioner som inletts i februari respektive 1 mars. Här tömdes den även på de två sistnämnda diskussionerna plockades helt bort från Bybrunnen, med förklaringen "Känns inte alls särskilt aktuellt eller ens viktigt att ens försöka hålla vid liv". Jag ber att få anmäla avvikande åsikt. Om mallen ska plockas bort helt pga. noll pågående diskussioner, tycker jag att man åtminstone kan länka till den och dess möjlighet att länka till aktuella diskussioner med en länk underst i {{Anslagstavlan}}, alt länkning i {{Kontakt}}. Annars sopas spåren bort lite för effektivt, tycker jag.

Kan vi avvakta med att rensa bort diskussioner som lagts in för mindre än en vecka sedan vore det också bra. Fler tankar? Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 5 mars 2017 kl. 03.04 (CET)

Uppdatering: nu har jag lagt in {{Aktuella diskussioner}} igen, i ihopfälld form direkt under {{Anslagstavlan}}. Då finns den där, när fler aktuella diskussioner behöver flaggas för. Så slipper man leta efter den nästan gång. OK?--Paracel63 (diskussion) 5 mars 2017 kl. 03.06 (CET)

Det blev bra. Håller också med om att inte rensa för tidigt.--Historiker (diskussion) 5 mars 2017 kl. 08.42 (CET)

Ja, det blir lätt subjektivt om samtal tas bort efter mindre än en månad. Tostarpadius (diskussion) 5 mars 2017 kl. 10.02 (CET)

Det skulle vara bra om man på en diskussionssida under en rubrik som behöver fler synpunkter kan lägga till en mall som automatiskt uppdaterar mallen på denna sida med rubriken på diskussionssidan. Är sådant möjligt? Det skulle vara lättare att hålla den aktuell. Eller är det vad som nu gjorts, Paracel63? dnm ^{(d | b)} 9 mars 2017 kl. 14.41 (CET)

Förslag till ändrat upplägg av Bybrunnen-sidan

Då det alltid är gott om olika diskussioner på denna sida är det inte alltid lätt för deltagare etc att hålla reda på de olika och minnas vilka inlägg man gjort var. Därför finns också ofta en tendens att diskussioner dör ut efter bara någon dag, trots att frågan kanske inte är tillräckligt färdigdiskuterad, och senare inlägg/frågor får kanske aldrig någon uppmärksamhet eller kommentar. Det är också svårt att hålla reda på alla nya inlägg i olika diskussioner utifrån ens Bevakningslista. Vore det därför inte en vettig möjlighet att ändra designen på Bybrunnen i stil med hur Wikipedia:Sidor föreslagna för radering är uppbyggd, dvs med separata ramar kring varje enskilt diskussionsämne? Då skulle man dessutom också kunna markera varje enskild diskussion man gör inlägg i/särskilt vill följa, så man får varje tillägg i resp diskussion redovisad separat i ens Bevakningslista i stället för befintliga systemet, där det bara anges den senaste förändringen på Bybrunnen som helhet. Precis som på SFFR får man samtidigt också den allmänna nuvarande bevakningen för Bybrunnen-helheten (för t ex tillägg av nya ämnen), om man markerar sidan för det så klart. Det är dessutom svårare att med dagens system bevaka ev sabotage/kränkande inlägg på denna långa, snåriga sida.--Bemland (diskussion) 5 mars 2017 kl. 03.10 (CET)

Jag har inte satt mig in i hur sidan Wikipedia:Sidor föreslagna för radering fungerar. Men att något behöver göras för att underlätta översikten av Bybrunnen-sidan, tycker jag är uppenbart. Voyager85 (diskussion) 5 mars 2017 kl. 05.13 (CET)

@Bemland: Har du provat "Utöka bevakningslistan till att visa alla ändringar, inte bara den senaste" på Special:Inställningar#mw-prefsection-watchlist? -- Innocent bystander (diskussion) 5 mars 2017 kl. 08.39 (CET)

Tack för tipset, I.b., men jag tror inte jag behöver se alla ändringar på alla bevakade sidor, det låter som väldigt mycket. Det räcker med att se de olika diskussionsämnena av intresse på Bybrunnen.--Bemland (diskussion) 5 mars 2017 kl. 08.48 (CET)

Var och en väljer förstås själv hur man håller koll på vad som händer, men åtminstone jag har inte högfrekvententerade sidor som Bybrunnen och några till på bevakningslistan. De andra, mindre frekventerade, skule drunkna tycker jag. Å andra sidan tittar jag in på BB "manuellt" då och då plus hänger (alldeles för) mycket på SÄ. --MagnusA 5 mars 2017 kl. 09.45 (CET)

Jag anser att Bybrunnen fungerar alldeles utmärkt som det är idag. Jämförelsen med SFFR haltar, då där fattas beslut i varje enskilt ärende. Så är det inte här. Tostarpadius (diskussion) 5 mars 2017 kl. 10.00 (CET)

Jag för min del tycker förslaget är intressant. En betaversion av det skulle vara bra så man ser vad som diskuteras bättre. Adville (diskussion) 5 mars 2017 kl. 12.35 (CET)

Flow? --MagnusA 5 mars 2017 kl. 12.48 (CET)

Ja, det som Bemland efterlyser sammanfaller till stor del med funktionaliteten i Flow. --Larske (diskussion) 5 mars 2017 kl. 12.58 (CET)

Bybrunnen vore väl det perfekta stället för att pröva och utvärdera Flow? /Johan M. Olofsson (diskussion) 5 mars 2017 kl. 13.14 (CET)

Som synes av Anslagstavlan ovan så pågår redan testning och utvärdering av Flow. --MagnusA 5 mars 2017 kl. 13.19 (CET)

Kan någon förklara varför man skall reparera något som inte är trasigt? Det verkar betydligt krångligare än nuvarande system. Tostarpadius (diskussion) 5 mars 2017 kl. 13.36 (CET)

Men, gode Tostarpadius, kan man annars inte använda liknande (men något förenklat) upplägg som på SFFR, även om här inte fattas sådana beslut med avslut som där. Syftet med diskussionerna här borde väl också trots allt vara att helst komma fram till någon form av klarhet i varje fråga för att diskussionerna ska ha något mål (även om inga beslut fattas)? Jag är inte helt insatt i Flows funktionalitet, men vore det inte enklare att bara, som sagt, "rama in" varje diskussion för sig med sin egen (kompletterande) markering för Bevakningslistan? Det borde inte vara mer komplicerat än dagens system?--Bemland (diskussion) 5 mars 2017 kl. 15.38 (CET)

Fast skulle det verkligen lösa så mycket av problemet? Man skulle ju på bevakningssidan, om man inte vill ha den utökad, bara se uppdateringar i de trådar man bevakar, samt om det lagts till en eller flera trådar på bybrunnens "ramsida". För dem som likt MagnusA tittar manuellt utan att gå via bevakningssidan skulle det nog inte göra så stor skillnad, men för oss som följer bb från utökad bevakningslista skulle det bli betydligt sämre: Vi såge bara när nya trådar lades till (förhoppningsvis), men inte hur mycket aktivitet det är, och möjligheten att snabbt se vilka edits som är större genom bevakningslistan (där obevakade trådar inte längre skulle synas) skule försvinna. Jag kan inte säga att jag drunknar i BB-uppdateringar, ens när det är mycket aktivitet. När man tittat in så försvinner ju felstilen, och de övriga står fram. Mycket större problem med användardiskussioner (och sådana som snickrar mycket på sin användarsida - men dem brukar jag avbevaka), och att de försynta nya sffr-trådarna lätt missas. Taxelson (diskussion) 5 mars 2017 kl. 16.09 (CET)

Jag är skeptisk till att lägga till undersidor för att diskutera olika ämnen på Bybrunnen, eftersom det gör det ännu svårare för nybörjare att bli en del av gemenskapen och kunna påbörja nya diskussioner. Att göra allt rätt på italienska eller danska Wikipedias bybrunnsmotsvarigheter är en utmaning till och med om man har redigerat ett tag. Man kan redigera artiklar rätt länge och fortfarande bli konfunderad av ett upplägg som på SFFR, trots att det är enkelt och självklart för alla som är vana vid det. Vi behöver inte högre trösklar.

Flow skulle kunna vara en lösning, men jag skulle nog helst se att det team inom Wikimedia Foundation som utvecklar det bestämmer sig för att åter lägga mer resurser på utvecklingen i så fall (just nu har de fokuserat på annat, och mest skött underhåll, buggfixar och dylikt). Det skulle kunna ske snart, vi får se. /Julle (disk.) 5 mars 2017 kl. 16.20 (CET)

En någorlunda stor och aktiv Wikipediagemenskap som använder sig av Flow på sin Bybrunn är katalanska Wikipedia, om man vill se exempel på hur det fungerar på sidor som faktiskt är aktiva på riktigt. /Julle (disk.) 5 mars 2017 kl. 16.23 (CET)

[Frå en nordbagge] Flow fungerer ganske bra, men det er for tiden litt lite videreutvikling. Såvidt jeg har forstått så er det mest på grunn av manglende interesse på de enkelte prosjektene. Største problemet med Flow er at en ikke kan sette alle tråder på en tavle til automatisk overvåket, nå må en sette hver aktuell tråd på overvåket. En får derimot varsel om alle nye tråder på en tavle. Jeblad (diskussion) 5 mars 2017 kl. 16.57 (CET)

Tack Julle för länken. Måste tillstå att jag trots en del klickande inte hittade till en enda diskussion där. Men jag kan ingen katalanska, utan försökte gå på ordlikheter etc. Vore inte lätt om man behövde ställa en fråga där - antagligen lika svårt som det skulle bli för en icke svenskspråkig att hitta hit efter en sådan tänkt förändring om han/hon inte tidigare var bekant med flow. Taxelson (diskussion) 5 mars 2017 kl. 17.05 (CET)

Spontant tycker jag att upplägget av den katalanska Bybrunnen ser väldigt omständligt ut, likt Taxelsson kunde jag inte hitta diskussionerna. De verkar ha en gemensam portal för alla diskussions- och frågesidor. Personligen tycker jag det fungerar bra att följa Bybrunnen via bevakningslistan. Enda kruxet är att man måste memorera vilka trådar som fyllts på de senaste timmarna, men det är väl inget fel att anstränga sitt arbetsminne lite. /Ascilto (diskussion) 5 mars 2017 kl. 17.11 (CET)

Problemet med den ansträngningen är att det bara fungerar för en liten grupp riktigt aktiva. Jag skulle gärna se att Bybrunnen var mer tillgänglig för fler än vi som är allra mest aktiva här. /Julle (disk.) 5 mars 2017 kl. 17.58 (CET)

Ett förtydligande angående Flow och katalanska Bybrunnen: diskussionerna hittar man i till exempel w:ca:Viquipèdia:La taverna/Novetats och w:ca:Viquipèdia:La_taverna/Tecnicismes beroende på ämne. Detta har ingenting med Flow att göra – ganska många språkversioner delar upp sina diskussioner så, till exempel engelskspråkiga Wikipedia som inte använder Flow.

Skillnaden är bara i diskussionerna, inte landningssidan. Den har sett ut så sedan innan de hade Flow för att de vill ha den så. /Julle (disk.) 5 mars 2017 kl. 18.04 (CET)

Jag håller med om att "Landsbybrønden" är riktigt krånglig. Jag drar mig alltid för att sätta igång nya trådar där just därför. Vad gäller bevakningen håller jag med Taxelson. Endast för det fåtal som bevakar en specifik diskussion blir den föreslagna förändringen en fördel. Tostarpadius (diskussion) 5 mars 2017 kl. 18.09 (CET)

(utdrag) Som fler redan uttryckt så tycker jag det är bra med få sidor och "platta" sidor. För att bättre kunna bevaka diskussioner tycker jag därför det vore bättre snabbare bryta ut de trådar som utvecklas till större diskussioner till andra platser, men behålla som idag där de flesta trådar är mycket korta i volym och tidsutsträckning.Yger (diskussion) 5 mars 2017 kl. 18.21 (CET)

Där håller jag med. I min värld fungerar vår samling platta diskussions-/frågesidor alldeles utmärkt för vår gemenskap. Den är någorlunda stabil och med tydliga namn – numera också lite mer praktiskt länkade. Jag tycker personligen att katalanskspråkiga Wikipedias anammande av både Flow och hårt uppdelade rum för deras "bybrunn" inte är riktigt bra. De har betydligt mindre trafik än här hos oss, vilket kan leda till att deras "rum" får väldigt få deltagare och lång tid mellan de behövliga svaren. Wikitext är också (gissar jag) mycket enklare för att kunna flytta över en fråga/tråd till en annan diskussionssida. --Paracel63 (diskussion) 5 mars 2017 kl. 23.49 (CET)

Jag är däremot mycket tveksam. Redan nu flyttas alldeles för många diskussioner. Det gör dem ännu svårare att hitta. Och hur gör vi med aktiveringen? Nej, låt det stå kvar här. Tostarpadius (diskussion) 6 mars 2017 kl. 06.26 (CET)

Införa Flow?

Förslag: varför inte testa Flow på wp:Anmäl ett fel? Den är direkt riktad mot skribenter som inte är så vana vid wikitext och det där med att signera inlägg. Ett annat förslag är att även testa det på wp:Faktafrågor, som också det används flitigt av tillfälliga besökare.--Paracel63 (diskussion) 5 mars 2017 kl. 23.49 (CET)

Låter som en bra idé. Flow är mycket enklare än wikitext för personer som inte har någon vana av att använda våra diskussionssystem. /Julle (disk.) 6 mars 2017 kl. 01.48 (CET)

Finns det inte redan en testplats för Flow? Varför öppna äänu en? Eller är det för att smyga in en kritiserad funktion där utvecklingen tydligen stannat av? --MagnusA 6 mars 2017 kl. 06.22 (CET)l

Det är i praktiken redan färdigtestat och avfärdat! -- Innocent bystander (diskussion) 6 mars 2017 kl. 07.42 (CET)

Dessutom blir det inte lättare för nybörjare om olika diskussionssidor fungerar på olika sätt. Ett tips för de gånger man inte orkar hålla reda på vilka bybrunnsdiskussioner som fått nya inlägg: öppna historiken i en skild flik. Också folk som inte ids eller minns att skriva sammanfattningar lämnar i allmänhet avsnittsrubriken. Det är ganska lätt att skumma igenom historiken på jakt efter inlägg i diskussioner man missat (jag använder i och för sig ofta sammanfattningen för att bedöma om jag är intresserad nog att klicka fram själva inlägget). --LPfi (diskussion) 6 mars 2017 kl. 08.22 (CET)

Den förra testplatsen var en sandlåda där det tekniska randfall testades utan syfte att få diskussionen att fungera. Det skulle vara intressant att se om systemet duger till att föra en normal diskussion (och inte om det typ går att skriva CSS-kod inline runt en mall med sidindrag infogade med hjälp av egna finesser optimerade för monobook). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 6 mars 2017 kl. 09.34 (CET)

Jag tror (ungefär som LPfi?) att det är bättre att pröva Flow med engagerade wikipedianer – sådana som inte genast ger upp och surfar vidare. /Johan M. Olofsson (diskussion) 6 mars 2017 kl. 09.51 (CET)

Det är frivilligt att installera det på sin användardisk på Wikidata. Erfarenheten därifrån är att jag numer inte längre redigerar på dessa användares egna användardiskar, utan startar trådar på "hemmaplan" eller på "neutral plan" med hjälp av ett ping för att kalla på användarens uppmärksamhet. -- Innocent bystander (diskussion) 6 mars 2017 kl. 10.57 (CET)

Jag ser några fördelar:

• Våra wikitextdiskussioner är fullständigt bisarra för ovana. Det är ett system som är otroligt mycket krångligare ("ja, och så räknar du kolon och lägger till framför för att svara! Glöm inte att avsluta med ~~~~. Nej, det fanns inte ens utsatt på ditt tangentbord nej, om du använder det operativsystemet är det alt+¨. Eller så kan du trycka på den där symbolen där uppe! Nej, jag vet att absolut ingenting med hur den ser ut avslöjar att den avslutar inlägg. Du hittar den även mitt i raden med små kodsnuttar du inte tittade på eftersom du inte förstod vad de gjorde") än allt annat de är vana vid. Det vore alltså en fördel att använda det på sidor som WP:Anmäl ett fel eftersom den mycket vänder sig till personer som inte ens har tänkt börja redigera. Nybörjare är egentligen fel ord; det är inte personer som nyligen har börjat redigera Wikipedia, mest förbipasserande som inte har ambitionen att själva fixa till artikeln och lära sig våra system. För dem är det mycket användarvänligare även i dagsläget.
• Vi har, som Ainali påpekar, inte testat för diskussion, bara tekniskt. Min erfarenhet är att Flow fungerar okej – det är standard på mediawiki.org, till exempel – även om jag är mer bekväm med och föredrar wikitext.
• I den mån det finns någon baktanke handlar det inte om att smyga in det här, utan att få teamet som utvecklat det att göra det bättre. Utvecklingen av Flow har för stunden ganska mycket pausats – det görs underhåll och buggfixar, men inga större framsteg – och för att vara ett rimligt alternativ skulle det behöva mer utveckling och bli bättre för att alls övervägas annorstädes.

Ingenting av detta betyder att jag förespråkar att vi i allmänhet skall byta ut våra diskussionssidor mot Flow som det ser ut i dag. /Julle (disk.) 6 mars 2017 kl. 12.02 (CET)

Tack för kommentarerna. Jag håller helt med Julle i hans första, andra och tredje punkt. Folk som aldrig ens sett en rad wikikod (än mindre försökt redigera den) borde inte behöva ha problemet med att "lära om". Det vore också bra att kunna testa Flow i skarpt läge, på en plats som inte påverkar vårt dagliga arbete lika mycket. Flow är dock inte lika praktisk för artikeldiskussioner (där tillfälliga besökares inlägg nog ändå sällan blir besvarade särskilt snabbt). Mina två ören.--Paracel63 (diskussion) 6 mars 2017 kl. 12.54 (CET)

Varför prova ett system som inte längre utvecklas utan endast underhålls på grund av att det är i begränsat på några språkversioner? Tostarpadius (diskussion) 6 mars 2017 kl. 18.07 (CET)

a) Det finns en poäng bortom utvärdering för den sida där det föreslås: Den vänder sig huvudsakligen till personer som inte redigerar – i så fall kunde de fixa till det själva, som vi uppmanar dem att göra – och för dem skulle jag hävda att Flow redan i dag är överlägset. Tröskeln för ett samtal för den som är ovan vid wikitext kan vara hög, och motivationen att lära sig om man bara skall anmäla ett fel rätt liten.

b) Den stora utvecklingen av Flow är pausad, inte nedlagd. /Julle (disk.) 6 mars 2017 kl. 19.15 (CET)

a) Vem är beredd att svara om det är detta märkliga system? Jag betvivlar att det är enklare än wikikod. Min minnesbild är att den var hur lätt som helst att lära sig första gången jag försökte redigera här. b) Jag tolkar Innocent bystander på ett annat sätt. Tostarpadius (diskussion) 6 mars 2017 kl. 20.06 (CET)

Den här diskussionen lider av att vi som deltar i den har vad man brukar kalla survivorship bias – de som faller bort för att systemet är för krångligt är närmast per definition inte inblandade i en diskussion på Bybrunnen, så alla som uttalar sig tillhör gruppen som inte skrämdes bort. Min erfarenhet av att syssla med att försöka få nya personer att börja redigera är att wikitext får en en inte obetydlig andel av människorna som är intresserade av att redigera Wikipedia att vilja slita sitt hår när jag står bredvid och är beredd att svara på alla frågor. VisualEditor gör att jag kan be människor som aldrig annars hade försökt att redigera att skriva artiklarna, men det hjälper inte för diskussionssidor. Och om man bara skall anmäla ett fel eller delta i en enstaka diskussion är det sällan värt att sätta sig in i ett nytt system. Däremot är wikitext i dagsläget friare och erbjuder fler möjligheter för oss som har lärt oss att hantera det. Vilket är varför vi som förespråkar det här specifikt talar om en sida som riktar sig till folk utan vana att redigera.

Jag misstänker att Innocent bystander uttalade sig om svenskspråkiga Wikipedia, inte utvecklingen av Flow som sådan. Oavsett är det gällande budet från teamet som jobbar med det att utvecklingen är pausad, inte nedlagd, och kan tas upp igen. (: "The Collaboration Team remains interested in the project and in providing an improved system for structured discussions. Some communities have decided to use Flow and are asking for support. For the near term, Collaboration team is focusing on Edit Review Improvements project. However, after that work is done, there are some often-requested areas for improvement in Flow which the team plan to improve", som mw:Flow påpekar. /Julle (disk.) 6 mars 2017 kl. 20.39 (CET)

Visual Editor fungerar sedan något år även på diskussionssidor, så det finns redan två sätt att göra diskussionsinlägg. Jag är inte säker på att det skulle vara en förenkling att införa ytterligare ett sätt. /NH 6 mars 2017 kl. 20.46 (CET)

(redkonf) Förminskar du inte oss som som inte skrändes bort när vi gjorde våra första försök här för x antal år sedan? Går det att föra en vettig diskussion med sådana diskussionstaktik? Förminskande av andra diskussionsdeltagare och härskartekniker tycker jag det luktar. --MagnusA 6 mars 2017 kl. 20.51 (CET)

Det hoppas jag inte. Det var i alla fall verkligen inte mitt syfte – min poäng som jag ser den är väl snarare tvärtom, att vi inte kan förutsätta att allt vi har lärt oss är så enkelt att alla vi vill skall skriva eller meddela oss någonting kan det. Det talar väl inte illa om gruppen som ändå tog till sig färdigheten utan att skrämmas bort? Och jag vill ju gärna intala mig att jag själv hör till gruppen som förstår mig på wikitext. Eller missförstår jag dig nu? /Julle (disk.) 6 mars 2017 kl. 20.58 (CET)

Det jag reagerade på var fokusbytet till oss diskussionsdeltagare. Att vi egentligen är fel personer att diskutera den här saken. Personangrepp helt enkelt, om än en kollektiv grupp än någon enskild person. Sakfrågan är om ett tredje redigeringssätt skall införas, inte diskussionsdeltagarnas lämplighet att delta i nämnda diskussion. --MagnusA 6 mars 2017 kl. 21.05 (CET)

Okej, låt mig förtydliga mig: Naturligtvis är personerna som är inblandade i diskussionen de som är lämpade att vara det. Det är vi som bryr oss om projektet, förstår problematiken och vill det bästa. Jag ville bara ge en stilla påminnelse om att vi per definition är de som inte skrämdes bort, och att det kan vara värt att hålla i huvudet. /Julle (disk.) 6 mars 2017 kl. 21.10 (CET)

Jag Vet varför folk inte vill redigera. Mitt förslag löser detta. Om ni inte jublar för mitt förslag är ni emot att nya kommer till Wikipedia. Inte snyggt, eller ens korrekt, resonemang.Yger (diskussion) 6 mars 2017 kl. 21.02 (CET)

Jag ber om ursäkt om det är det intryck jag gav – jag förutsätter genuint att alla som deltar i diskussionen har de bästa intentioner och vill Wikipedias bästa. Naturligtvis löser inte det förslag jag höll med om Wikipedias problem, jag personligen tror bara att det hade fungerat lite bättre på den här specifika diskussionssidan, och försöker förklara varför jag tror det. Jag kan, som alltid, ha fel. /Julle (disk.) 6 mars 2017 kl. 21.10 (CET)

Och ärligt talat lär väl att ha ena eller andra diskussionssystemet på WP:Anmäl ett fel inte påverka Wikipedia så enormt mycket åt något håll. /Julle (disk.) 6 mars 2017 kl. 21.37 (CET)

@NH: Jag ser inga redigeringsknappar för VisualEditor i diskussionsnamnrymden och länkar med påhänget ?veaction=edit hjälper inte heller. Kan du ge en länk på var du har sett att det fungerar? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 6 mars 2017 kl. 21.12 (CET)

Nej, det stämmer att det inte är aktiverat för diskussionsnamnrymden. Däremot för Wikipedianamnrymden, så t ex Wikipedia:Anmäl ett fel kan redigeras med Visual Editor. Och Bybrunnen – det här inlägget är gjort med Visual Editor. /NH 7 mars 2017 kl. 10.16 (CET)

Är det därför det omges av "blockquote"? Tostarpadius (diskussion) 7 mars 2017 kl. 10.19 (CET):

Det kan det nog vara. Vi hade ju en diskussion för ett par år sedan om att slå på eller inte slå på Visual Editor för sidor utanför artikelnamnrymden. Som jag minns det blev beslutet att inte göra det, bland annat för att diskussionssidor (i betydelsen sidor där det görs diskussionsinlägg) inte fungerade något vidare med Visual Editor, och fortfarande inte gör det. Sedan slogs det ändå på, av någon anledning. Prova gärna att försöka göra diskussionsinlägg på Bybrunnen med Visual Editor! Det går, men är inte lätt. Man kan fundera över om det hjälper eller stjälper nybörjare att erbjuda det redigeringssättet på sidor där det egentligen inte fungerar. /NH 7 mars 2017 kl. 10.53 (CET)

Julle och Tostarpadius pingar mig ovan. Jag har varit "off grid" ett drygt dygn nu, men är tillbaka på banan igen. Exakt vad Ni syftar på i era inlägg förstår jag inte. Det jag menar med att det har utvärderats, är att vi kom fram till att 1) det inte finns ett tillfredställande system för att söka bland gamla diskussioner. (Det är iofs ngt vi kanske inte bryr oss mycket om i WP:AEF.) 2) det stänger ute användare som likt mig bara redigerar wikitext, aldrig med VE. Varför det skulle vara ett problem att signera inlägg från vissa datorer förstår jag inte. Hittills har jag aldrig sett ett inlägg bli förkastat för att det inte varit signerat. Och vi har sällan några betänkligheter med att eftersignera åt varandra, inte ens om en välkänd användare glömmer det. Det händer oss alla titt som tätt. -- Innocent bystander (diskussion) 7 mars 2017 kl. 12.25 (CET)

Jag tog mig en liten titt och spontant tycker jag Flow verkar vara ett intressant system och värt att testa (det kan ju inte bli sämre än det är nu). Varför avfärdas det? Är det den sedvanliga teknik- och utvecklingsfientligheten som råder på bygget eller finns det något sakligt som är värt att ta i beaktande rörande brister? dnm ^{(d | b)} 8 mars 2017 kl. 23.03 (CET)

Det finns definitivt brister, till exempel fungerar det än så länge inte att söka i gamla diskussioner (det är en prioriterad fråga för framtida utveckling). Kanske inte så viktigt för WP:Anmäl ett fel, men bara där någonting som i sig direkt gör det inaktuellt för till exempel Bybrunnen (vilket ju var vad som startade den här diskussionen). /Julle (disk.) 8 mars 2017 kl. 23.19 (CET)

Ja det är en allvarlig brist men som du säger fungerar det ju att testa det på just Anmäl ett fel. dnm ^{(d | b)} 9 mars 2017 kl. 10.14 (CET)

Wikipedia i nyheterna

Med ett norskt "gratulerer med dagen" kan jag inte låta bli att förmedla denna länk, som jag fann på SVT nyheter_

• Livrustkammaren lockar kvnnliga wikipedianer

Roufu (diskussion) 8 mars 2017 kl. 18.07 (CET)

Tack Yger, Ataraxim, mfl som var inne och putsade, kategoriserade, standardsorterade alla nya artiklar som tillkom. Många oerfarna skribenter på plats som gjorde sina första wikipediaredigeringar. Förhoppningsvis blir några kvar! mvh Aron Ambrosiani 8 mars 2017 kl. 22.29 (CET)

Inledning till Wikimediarörelsens strategiprojekt 2017

Under 16 år har Wikimedianer och Wikipedianer arbetat tillsammans för att bygga världens största fria kunskapsresurs i mänsklighetens historia. Vi har vuxit från en liten grupp av skribenter till en blandad grupp av redigerare, utvecklare, filialer, läsare, givare och partners.

Var kommer vi att vara om 15 år? Vilken roll kommer vi spela i världen? Vem kommer att ha anslutit sig till vår rörelse? Vilket arbete ligger framför oss? Dessa frågor kommer att besvaras av hela Wikimediarörelsen under de kommande fyra veckorna. I själva verket kommer alla wikiprojekts och gemenskapers volontärer att diskutera och avgöra framtiden för vår rörelse och vad vi vill uppnå.

Den svenska gemenskapen bör aktivt delta i diskussioner och hjälpa att forma framtiden för rörelsen enligt vår egen verklighet och behov. Därför kommer vissa diskussioner genomföras inom några dagar här på vår bybrunn och slutligen på bybrunnar på andra projekt.

Sammanfattningar av våra diskussioner kommer att översättas och delas på meta tillsammans med sammanfattningarna från andra gemenskaper över hela världen. Volontärer kommer att behövas för att hantera dessa sammanfattningar på svenska- Vänligen obervera att endast de översatta sammanfattningar delas på Meta kommer att beaktas för den slutliga strategin som WMF kommer anta. Därför är det viktigt att så mycket folk som möjligt åtagit sig att skriva sammanfattningar på svenksa.

Mer information om detta och diskussionerna som kommer ske kommer att ges i det officiella tillkännagivandet inom några dagar. Under tiden, bjuder jag in er alla att ta en titt på denna sida för att lära sig mer om hela strategiprocessen och välkomnar er att lämna frågor nedan. (Ni hemskt gärna hjälpa till att översätta sidor med hjälp av "översättnigslänkarna", med prioritet på de sidor som länkas från här.)

Hälsningar, Josve05a (WMF) (diskussion) 8 mars 2017 kl. 22.55 (CET)

Indening? - Tournesol (diskussion) 8 mars 2017 kl. 22.59 (CET)

Inledning* Sorry, dåligt tangentbord.! Josve05a (WMF) (diskussion) 8 mars 2017 kl. 23.00 (CET)

Synen på kvalitet och utvalt innehåll på Wikipedia

Flyttad till Wikipediadiskussion:Artikelnomineringar#Synen på kvalitet och utvalt innehåll på Wikipedia. --MagnusA 10 mars 2017 kl. 19.43 (CET)

Merge request

I looked at the pages Río Frío and Rio Frio and noticed they had almost the same information. Is it possible to merge these two articles? Kind regards, QZanden (diskussion) 9 mars 2017 kl. 20.23 (CET)

@QZanden: done. Río Frío now redirected to Rio Frio as that one contains them all. Taxelson (diskussion) 9 mars 2017 kl. 20.34 (CET)

@Taxelson:, thank you for your quick response! QZanden (diskussion) 9 mars 2017 kl. 20.35 (CET)

Gamla kommunkartor som täcker hela Sverige

distrikten

Hylte kommun har på sin webbsida gamla kommunindelningskartor. Bakgrunden i den första kartan påminner lite den här kartan över Västergötland. Vet någon om det finns en gammal karta som får användas fritt och som täcker hela Sverige med kommunernas namn och gränser innan kommunreformen år 1952? Och finns det någon likadan fri karta över kommunindelningen strax efter reformen? Raksa123 (diskussion) 9 mars 2017 kl. 17.16 (CET)

Distrikt i Hylte kommun

Du hittar de som gällde 1952 på Sveriges kommuner 1952. Före dess var det långt ifrån statiskt, och den bästa är konstigt nog den för distrikten 2016 som finns både för hela Sverige och per kommun. Den för hela sverige tv Yger (diskussion) 9 mars 2017 kl. 17.56 (CET)

Jag menade sådana kartor som hade ritats och tryckts redan på 1950-talet eller tidigare. "Generalstabens litogr. anstalt" har år 1932 ritat kartan över Västergötland som länkades ovanpå. I Finland det finns sådan här karta över län, härader och kommuner från året 1935. Synd om motsvarande kartor inte finns för Sverige. Raksa123 (diskussion) 10 mars 2017 kl. 21.04 (CET)

Historisk kartor hittar du på lantmäteriet. De täckande serierna är Generalstabskartan och häradskartorna, båda täckande hela sverige men framställda under ~flera årtionden från slutet av 1800-talet till 1940-talet.Yger (diskussion) 10 mars 2017 kl. 21.18 (CET)

Det finns kartor i en del av SCB:s folkräkningar, t. ex. i den för 1960.[7] Edaen (diskussion) 11 mars 2017 kl. 01.07 (CET)

Overview #2 of updates on Wikimedia movement strategy process

Note: Apologies for cross-posting and sending in English. This message is available for translation on Meta-Wiki.

As we mentioned last month, the Wikimedia movement is beginning a movement-wide strategy discussion, a process which will run throughout 2017. This movement strategy discussion will focus on the future of our movement: where we want to go together, and what we want to achieve.

Regular updates are being sent to the Wikimedia-l mailing list, and posted on Meta-Wiki. Each month, we are sending overviews of these updates to this page as well. Sign up to receive future announcements and monthly highlights of strategy updates on your user talk page.

Here is a overview of the updates that have been sent since our message last month:

• Update 7 on Wikimedia movement strategy process (16 February 2017)
  • Development of documentation for Tracks A & B
• Update 8 on Wikimedia movement strategy process (24 February 2017)
  • Introduction of Track Leads for all four audience tracks
• Update 9 on Wikimedia movement strategy process (2 March 2017)
  • Seeking feedback on documents being used to help facilitate upcoming community discussions

More information about the movement strategy is available on the Meta-Wiki 2017 Wikimedia movement strategy portal.

Posted by MediaWiki message delivery on behalf of the Wikimedia Foundation, 9 mars 2017 kl. 20.43 (CET) • Hjälp till att översätta till ditt språk • Get help

Hmmm, när jag började läsa ett program på Universitetet, så hade vi en föreläsare som utifrån en enkät delade in oss i fyra grupper efter hur vi arbetar. Ena extremen var de som lite halvkaotiskt började arbeta med ett uppslag så fort de fick minsta lilla idé. Andra extremen var de som satte sig ner och skrev ner vad de funderade på och sedan hade mycket svårt att komma mycket längre än till anteckningsblocket. Föreläsarens idé var att de bästa grupperna var de som var sammansatta av människor av alla typer.

Själv var jag (åtminstone då) extrem åt det förstnämnda hållet. Jag hade inte alls ro till några sammanträden eller diskussioner. När vi hade dessa gruppmöten, satt jag oftast som på nålar. (När ska vi börja arbeta?) Grupparbetena var inte min starka sida. Idag sitter jag titt som tätt i möten med socialtjänsten, advokater, bankmän och andra. Men när det kommer till beslutet, så är det mitt ensamma ansvar. Ibland köper jag in tjänster, och ibland får jag göra grovjobbet själv.

Här känns det som WMF samlat ett gäng av anteckningsblocksexperter och processen syftar till att finna fler av samma typ. Är målet att få fram de som är närmast autistiskt fästa vid sitt anteckningsblock? Jag kan inte påstå att det på något sätt alls känns inbjudande att delta i dessa diskussioner. Jag ser inte att detta någonsin leder till någon mer aktion, än författande av ett strategi-dokument. Mitt rastlösa arsle undrar kort och gott: Kommer det här leda till någonting jag begriper mig på? -- Innocent bystander (diskussion) 10 mars 2017 kl. 21.09 (CET)

Namn på estniska landskap

Estlands nuvarande indelning i landskap (maakond) har i vissa sammanhang (bland annat här på svenska Wikipedia) kommit att benämnas som län, något som bland annat resulterat i artikelnamn som innehåller ordet län, t.ex. Saare län (Ösels län) för Saaremaa (Ösel).

Estniskans maakond kan på svenska översättas med landskap (att jämföra med finskans maakunta), därför borde väl ändå ett estniskt maakond benämnas landskap snarare än län? Som jämförelse så benämns också våra svenska landskap på estniska som maakond. Funktionellt sett motsvarar Estlands indelning i maakond visserligen våra län men en anmärkningsbar skillnad mellan Sverige och både Finland och Estland är att där används begreppet landskap (maakunta/maakond) både för en historisk indelning och samtidigt även för en nutida administrativ. Den finska motsvarigheten (maakunta) benämns på svenska Wikipedia som landskap och då borde väl rimligtvis även estniska maakond göra det?

På estniska förekommer två namnformer för respektive maakond, en som inkluderar ordet maakond och en som slutar på -maa, t.ex. Saare maakond respektive Saaremaa. Namnformen med ändelsen -maa är med avseende på områdesbenämning neutral, till skillnad från en namnform som inkluderar ordet län. Genom att använda en sådan namnform får man dessutom en konsekvent namngivning och undviker också att använda namn som i praktiken kombinerar estniska och svenska.RoMex (diskussion) 10 mars 2017 kl. 13.48 (CET)

Jag har sett dig initiera den här diskussionen på fler platser och inte svarat där, då jag inte haft några invändningar mot ditt resonemang. Det låter som du vet vad du pratar om, så kör på, är mitt svar! -- Innocent bystander (diskussion) 10 mars 2017 kl. 21.11 (CET)

Jag tror också att det är en bra idé att byta Saare län till Saaremaa. Det förra blir en blandning av svenska och estniska, och ett mer konsekvent alternativ skulle då kunna vara Ösels län. Men då det bara finns svenska namn på ett fåtal estniska län/landskap, så är det bättre att använda det estniska namnet. Det blir också lite konstigt att använda historiska svenska namn på nutida estniska administrativa enheter. Det innebär dock väldigt mycket ändringar, så bra om du kan få robothjälp. Ditt resonemang i fråga om landskap eller län låter också rimligt.--Gotogo (diskussion) 11 mars 2017 kl. 00.15 (CET)

Myndigheters politiska redigeringar av Wikipedia

På Landstinget Västernorrland finns en uppmaning att redigera Wikipedia politiskt: 'Det är viktigt att förstå hur museerna skapar kultur som är politiskt betydelsefull, i kulturarvsarbetet förhandlas och struktureras ”vilka vi är” vilket bygger kollektiv identitet som naturligtvis påverkar. ... Bemöt försök till essentialisering och homogenisering. I debatter, på nätforum, på Wikipedia.' http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/SiteCollectionDocuments/Sv/nyheter/2012/dokumentation-att-stora-homogenitet.pdf Är detta något som är vanligt förekommande? 217.214.150.156 25 februari 2017 kl. 07.26 (CET)

Som patrullerare (där man granskar gjorda redigeringar) så utvecklar man ett eget sinne för "klumpiga" försök vrida, försköna texter och det blir som det lyser rött om dem. Så sådant rensas ut snabbt, och jag upplever att sådan försök i just den riktning du nämner är ytterst litet (obefintligt). Kvalificerade försök kräver mycket möda och ofta att skriva nya artiklar med en stor mängd källor, vinklade åt "båda håll". Detta är svårt och alla dessa uppmärksammas av flera aktiva på Wikipedia och diskuterade. Just i detta område kan jag inte påminna mig någon sådan insats av "nya".Yger (diskussion) 25 februari 2017 kl. 07.43 (CET)

Skriften 217.214 hänvisar till är visserligen utgiven av Länsstyrelsen i Västernorrland, men orden ser ut att vara en forskares som talar om sin doktorsavhandling?! Det handlar om att det finns krafter som vill framhäva 1800-talets synsätt på kulturarvet, när dagens forskning ser helt annorlunda ut. -- Innocent bystander (diskussion) 25 februari 2017 kl. 09.18 (CET)

Tangent på diskussionen, men om man vill följa redigeringar som görs oinloggat från myndigheters IP-adresser så finns Twitterkontot WikiCreeperEdit för just det. (Vill man bara följa riksdagen finns RiksdagWikiEdit och vill man följa medier finns 5thEstateWiki). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 25 februari 2017 kl. 09.25 (CET)

Mer specifikt är det Fredrik Svanberg (har en Wikipedia-artikel, källor skulle inte skada!), forskningschef vid Statens historiska museer, som refereras när han 2012 pratade vid konferensen "Att störa homogenitet" (som genomfördes i Sundsvall, därav kopplingen till Västernorrland). Det anges att "Arrangörer var Riksförbundet Sveriges Museer, Örebro läns museum och Länsstyrelserna. Konferensen genomfördes med stöd av Riksantikvarieämbetet och Statens Kulturråd". Så jag tolkar det som att denne forskare vid en konferens i Västernorrland har uppmanat museifolk att motverka bilden av ett svenskt kulturarv och en svensk historia präglad av homogenitet, även via Wikipedia-redigeringar, snarare än att det är landstinget som instruerar sina anställda till detta. En del museer drivs väl för övrigt av (privaträttsliga) stiftelser snarare än i myndighetsform? Jag ser detta (både uppmaningen och reaktionen) mer som ett uttryck för den allmänna krocken mellan kultursektorn och sverigedemokrater m.fl. än frågan om myndigheters påstådda POV-redigeringar på Wikipedia, som ofta har att göra med att radera kritik och pinsamheter. Tomas e (diskussion) 28 februari 2017 kl. 18.02 (CET)

För den som eventuellt är oroad: jag förmodar att det är oegentlig "essentialisering och homogenisering" forskaren och/eller länsstyrelsen ifråga är kritisk till. Alltså, beskrivningar som egentligen inte är sakligt korrekta. Gamla vinklingar, äldre forsknings felaktigheter (för att inte tala om vanliga faktoider och myter) har en tendens att leva kvar och ge även dagens beskrivningar slagsida, eller dyka upp som rena sakfel.

Samtidigt är det eventuellt klumpigt att komma med sådana råd uppifrån (se bara här hur det låter – jag antar att man menar att all form av beskrivning av människor och deras aktiviteter blir till stoff i den politiska debatten, men det låter som att muséer ska gå in för att göra en politisk insats...), eller åtminstone riskabelt, då det så lätt framstår som huvudklappar och påbud uppifrån, som väcker förtret och kan bli en snöbollsreaktion. (Jmfr med hur Socialstyrelsen fick skit för en brödföretagarföreningens kampanj... Svensk bageriförenings, brödfrämjandets, något sådant?) flinga 8 mars 2017 kl. 02.37 (CET)

Det man skall ha i åtanke är att varje tids bild av historien kommer att bli föråldrad. Forskningsresultat är alltid preliminära. Det finns exempelvis inga definitiva biografier. Många grundfakta finns det visserligen ingen anledning att revidera, men tolkningar och synteser förändras ständigt. Kanske kommer framtidens historieskrivning i vissa avseenden att ligga närmare 1800-talets nu som nationalistisk välskrivna än dagens. Den som lever får se. Tostarpadius (diskussion) 8 mars 2017 kl. 03.04 (CET)

"Under ordet ”svenskhet” på Wikipedia kan man läsa begrepp som etnisk, gemensam kultur, nordgermansk. Fredrik visade hur mycket av denna tankevärld har sitt ursprung i ett äldre kulturarvsbruk och historieskrivning från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal då nationalism och även rastänkande hade ett inflytande inom kulturarvssektorn. Detta har haft en stor betydelse för synen på kulturarv generellt."

Citatet ovan och även texten senare är ett problem i vissa av våra artiklar. Oavsett orsaken (okunskap eller agenda) tycker jag att det finns skäl att se över detta och även de saker Ascilto brukar påpeka runt artiklar som behandlar rasteorier. Det finns ett trovärdighet problem i de här ämnena. dnm ^{(d | b)} 8 mars 2017 kl. 08.12 (CET)

Visst måste vi vara uppmärksamma på rasbiologiskt tänkande, i den mån det dröjt sig kvar, men att förneka att det finns en etnisk svenskhet är ett politiskt och inte ett vetenskapligt synsätt. Tostarpadius (diskussion) 8 mars 2017 kl. 08.21 (CET)

Att påstå att "svenskhet" finns är ett politiskt synsätt och inte vetenskapligt, skulle man lika gärna kunna säga. Jag har inte läst någon forskning som förnekar att svensk kultur finns däremot förnekar all relevant forskning en essentialistisk kultursyn som relevant. En essentialistisk kultursyn är ovetenskaplig på så sätt att den påstår en mystisk kultursyn med andliga band mellan samhällsinvånare (ett andligt/mystiskt blodsband), vars erfarenheter förs över inte genom inlärning utan genom någon form av metafysik överföring. Att vi har grundläggande spår av detta i artiklar är problematiskt och ovetenskapligt och måste åtgärdas. dnm ^{(d | b)} 8 mars 2017 kl. 08.30 (CET)

Visst är det oförenligt med modern vetenskap att använda begrepp som "folksjäl" eller liknande, men vi måste vara lika vaksamma på att vi inte blir alltför tidsbundna genom att anamma en viss grupp forskares synsätt rakt av. Tostarpadius (diskussion) 8 mars 2017 kl. 08.42 (CET)

Så är det men i det här fallet är det inte frågan om en "viss grupp forskares synsätt". Detta har med den dominerande uppfattningen. De perspektiv som avviker från detta och har en rassjälstanke (som genomsyrar grunden för vissa av våra artiklar) är inte bara en minoritetsuppfattning. Den är dessutom rent ovetenskaplig och har aldrig varit påvisbar. Sådana uppfattningar kan vi inte låta stå kvar då det inte är källbelagt i trovärdiga källor (om ens i några alls). dnm ^{(d | b)} 8 mars 2017 kl. 10.06 (CET)

Vilka artiklar syftar Du på? Tostarpadius (diskussion) 8 mars 2017 kl. 10.10 (CET)

Att källbelägga och attribuera åsikter eller tolkningar är en sak. (Typ: "Historikern Ingrid Lomfors menade vid en konferens anordnad av Regeringen den 12 oktober 2015 att det inte skulle finnas någon enhetlig inhemsk svensk kultur.") Men det finns anledning att vara ytterst försiktig med att anpassa sv.wikipedia till rådande politiska konjunkturer. Vi vill nog knappast göra Wikipedia till en megafon för politisk korrekthet, eftersom det som är politiskt korrekt idag mycket väl kan visa sig vara helt inkorrekt inom några år. Det blir då väldigt mycket ändrande om Wikipedia ska hänga med i svängarna. /Johan M. Olofsson (diskussion) 8 mars 2017 kl. 11.08 (CET)

Medhåll till Johan M. Olofsson ovan. Låt oss inte heller glömma att det på sistone varit åtskillig debatt kring en politisering och ideologisering av de statliga svenska museerna (se t ex [8] [9] [10] [11] [12]). Om statliga kulturinstitutioner vill försöka börja göra artiklar om sig på svwp till megafoner för denna typ av subjektiv och ideologisk vinkling framstår det för mig som desto viktigare att vi vågar hålla emot och stå för en strikt objektiv linje. /FredrikT (diskussion) 8 mars 2017 kl. 12.30 (CET)

Instämmer FredrikT, det är mycket illavarslande, och där måste vi våga och orka "hålla emot". /Nesse (diskussion) 8 mars 2017 kl. 12.39 (CET)

Instämmer med Johan M. Olofsson, FredrikT och Nescionomen. Edaen (diskussion) 8 mars 2017 kl. 12.56 (CET)

Det här är en intressant och viktig diskussion som tyvärr fått lite slagsida. Museichefen Ann Follin som gett upphov till debatten förnekar att hon driver en politisk agenda, utan att alla myndigheter har i uppdrag att leva upp till Agenda 2030, 17 globala mål för hållbar utveckling (som jag inte är närmare bekant med)[13]. Det är också värt att notera att den kritik som FredrikT länkar till ovan kommer från höger, med undantag för Ola Wong, vars politiska hemvist inte är känd, jag brukar läsa honom med behållning. Men även om museernas inriktningsdokument inte är politiserade så skall vi självfallet inte påverkas av dessa agendor, vårt syfte är inte gemensamt med museernas. Frågan är dock vilken syn på svenskhet som är politiserad och vilken som kan styrkas av källor. Det är föreställningen om att det finns eller har funnits en statisk svenskhet som är politiserat önsketänkande. Normen över hela världen är och har alltid varit etnisk blandning och mångfald trots nationalistiska renhetssträvanden under olika perioder. Så har det varit sedan jägare och jordbrukare möttes på stenåldern. Det är också vad som kan beläggas med oberoende källor, vilket inte motsatsen kan. /Ascilto (diskussion) 8 mars 2017 kl. 15.18 (CET)

Hm. De driver inte en politisk agenda, utan följer Agenda 2030 – är inte den en politisk agenda? Vi kan mycket väl sympatisera med målen i sådana agendor, men som vi verkar eniga om bör vi vara försiktiga med moderna trender. Och jag tror inte det är så enkelt som att följa neutrala och vederhäftiga källor. De mest trovärdiga källor från hundra år tillbaka uppfattas ju nu som vinklade, och också om forskningsmetodiken utvecklats är det önsketänkande att inte moderna källor vore det. Och källor kan hittas för de mest märkliga synsätt. Det viktiga tror jag är att belysa de berörda ämnena mångsidigt och att lägga in olika synsätt i ett idéhistoriskt perspektiv. --LPfi (diskussion) 8 mars 2017 kl. 15.59 (CET)

Detta har fått sig en märklig snurr. Jag sa ovan att jag tycker att det som står i uppslagsverket ska vara källbelagt med trovärdiga källor grundat i forskning och vetenskap (i alla lägen kan man dock inte få sådant givetvis). Jag menar här att forskning har visat att kultur aldrig är statistisk och absolut inte essentialistisk (med några former av rassjälar som flyter omkring och skapar mystiska blodsband inom etniciteter över generationsgränserna). Det säger ju sig självt att det inte är politisk korrekthet att avfärda sådant, om ni ursäktar, nonsens med vetenskap och aktuell forskning. Vi är annars noga med att inte låta politiska agendor få styra innehållet men plötsligt så är den mest uppenbara sådana den som också ska skyddas från dagens politiska korrekthet? Blir detta inte lite bakvänt? Eller har jag missförstått något här? I sådana fall hoppas jag att bli rättad i det jag förstått fel. dnm ^{(d | b)} 8 mars 2017 kl. 16.06 (CET)

Forskning är sällan slutgiltig. Åtminstone tidigare talade man om dagens forskningsläge. Edaen (diskussion) 8 mars 2017 kl. 16.10 (CET)

(Redigeringskonflikt) (Det inlägg jag svarade på var detta. Svaret hade sett annorlunda ut om jag sett det övriga som kom till senare, men poängen kvarstår.) @Edaen: Och? Vad har det för betydelse och vad är konsekvensen av det: Att vi ska sprida fantasier bara för att historiens slut inte nåtts? Om gamla icke källbelagda dumheter motbevisats med modern vetenskap och forskning varför ska då gamla icke-källbelagda dumheter få stå kvar som fakta eller underliggande drag för fakta i våra artiklar, istället för att uppdatera dessa med vad fakta i trovärdiga källor gör gällande? Att låta sådant stå kvar med hänvisning till att forskning är föränderlig är orimligt. Påståendet innebär paradoxalt nog också att forskning vid en tidpunkt (tiden runt när nationalismen formerades och rastänkandet slog rot) utgör någon grund för när forskningen var hyfsat nära "historiens slut" varför den måste skyddas från dagens "politiskt korrekta" forskning. Det blir ju en märklig inställning och krockar betänkligt med Wikipedias riktlinjer... Nåja, nog om detta från min sida. Jag fortsätter och rättar pö om pö som jag gjort i runt 7 års tid. dnm ^{(d | b)} 8 mars 2017 kl. 16.23 (CET)

Absolut inte. Det finns mängder med gamla forskningsresultat som ingen skulle påstå är relevanta idag. Edaen (diskussion) 8 mars 2017 kl. 16.32 (CET)

(Redigeringskonflikt)För att vi på Wikipedia tillämpar tidlöshet. Det betyder att "gamla icke källbelagda dumheter" bör stå kvar trots att de har "överbevisats" av modern forskning om de någon gång har vunnit allmän acceptans. Men det måste givetvis framgå att så är fallet. /ℇsquilo 8 mars 2017 kl. 16.34 (CET)

Ja, vi bör i mänga fall redovisa inte endast dagens utan även gårdagens forskningsläge. Dessutom bör vi vara noggranna med orden i kontroversiella artiklar, så att inte politiska ståndpunkter framstår som slutgiltiga fakta. Vi följer varken Agenda 2030 eller någon annan agenda. Vi är fullkomligt neutrala. Om så inte är fallet är det ett allvarligt problem. Tostarpadius (diskussion) 12 mars 2017 kl. 22.10 (CET)

Aktivera inbäddade kartor?

Spårad i Phabricator (?)
Task T161032 Open

På bland annat bokmål, ryska, finska och franska Wikipedia har man aktiverat en ny kartfunktion kallad <mapframe>. Den gör att man kan få inbäddade kartor direkt i artiklar, och de kan utformas lokalt i artikeln med speciella punkter och områden och till och med skapa enkla eller avancerade frågor med hjälp av Wikidata. Redan idag kan man via funktionen <maplink> göra sådana kartor, men inte inbäddat så de syns direkt utan läsaren måste klicka på en länk först (exempel: Stadsmuren i Caderousse hämtad från Wikidata). Ni kan se fler exempel i den norska bybrunnsdiskussionen eller Wikivoyage eller läsa om det på hjälpsidan på Mediawiki. Jag föreslår att vi aktiverar det här på svenska också, men då krävs först att vi har ett konsensus här som vi kan visa utvecklarna. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 8 mars 2017 kl. 22.54 (CET)

Inlägg som inte svarar på frågan utan hör hemma i och bör flyttas till någon annan diskussion

Spelar det roll vad vi säger? Funktioner verkar ofta bli påslagna trots tydliga nej från den här communityn.De som inte är för en viss funktin brukar få ordentliga skopor från bland annat dem som har kontakt med utvecklarna och som därmed "vet bättre". Kritik bemöts med "påminnelser" om etikett och ganska nyligen till och med ifrågasättanden om diskussionsdeltagandarnas lämplighet/kompetens att delta (åtminstone de som inte hyllar den nya funktionen). --MagnusA 9 mars 2017 kl. 16.41 (CET) Finns det inte också ett problem med att denna community är extremt utvecklings- och förändringsfientlig varför flera slår dövörat till kritiken? Om man inte vill använda en viss funktion så behöver man ju inte det. Förbättrar det för läsarna så är det givetvis något som bör implementeras. dnm (d | b) 9 mars 2017 kl. 16.47 (CET) Jag tror MagnusA missuppfattade andra användare i den nyliga diskussionen. Pröva att läsa igenom vad som skrevs igen, men med förutsättningen att andra har goda avsikter. ⛐Boⅰⅵᴇ (🖉) 9 mars 2017 kl. 16.50 (CET) (Redigeringskonflikt) Hm. Det [av MagnusA] sistnämnda var inte avsett att tolkas så, och jag har inte annars heller uppfattat att man använder etikett som en klubba i det här sammanhanget. Däremot är jag också bekymrad över "förbättringar" som påtvingas en. Men nog brukar man ju bli hörd om man är intresserad av någonting som är under utveckling (och mycket av det som utvecklas bygger på önskemål från gemenskapen). --LPfi (diskussion) 9 mars 2017 kl. 16.50 (CET) @LPfi: Etikett-"påminnelsen för någon månad sedan, i samband med införandet av kompakta språklänkar. --MagnusA 9 mars 2017 kl. 17.09 (CET) @dnm: Så om vi tycker att vi inte behöver nya funktioner så behöver man inte lyssna på oss – bara om vi har rätt åsikt? Jag tycker vi har lika stor rätt att bli respekterade oberoende av om vi är konservativa eller entusiastiska inför det nya. Och att något förbättrar för "läsarna" betyder inte nödvändigtvis att det är en förbättring. Jag tycker det är minst lika viktigt att förändringarna och sättet att införa dem inte alienerar dem som skriver. Ett problem är förstås att det är svårt att åstadkomma en riktig dialog mellan WMF och oss. Jag ger mig inte tid att sätta mig in i diskussionerna på Meta (och eventuell bakgrund på andra projekt), medan WMF har svårt att lyssna specifikt på oss, där folk på olika projekt kanske har olika åsikter. Ändå är det otrevligt att bli ignorerad. --LPfi (diskussion) 9 mars 2017 kl. 16.59 (CET) @LPfi: Kan kan ju tolka det jag skrev som det eller som att den negativa stämningen tar på krafterna varför folk väljer att fokusera på det positiva istället. Jag finner själv att den ofta oresonligt konservativa inställningen till utveckling är hämmande. Jag brukar därför undvika att delta i diskussioner då klagomålen kväver. Det har inget med att du inte ska/skulle respekteras eller annat. dnm (d | b) 9 mars 2017 kl. 17.06 (CET)

Jag ser inte att någon ovan vänder sig emot just den här funktionen? Jag tycker den verkar bra, men vill gärna veta vad som är dåligt med den om någon tycker det. Om man känner till en funktion och vill veta hur intresset är, så tycker jag det bästa är att fråga. De som har invändningar mot den funktionen ska naturligtvis berätta det och varför. Bäst visas hur det skulle se ut i Wikivoyage-exemplet: Wikivoyage, San_Francisco/SoMa. Förklara gärna på vilket just den här funktionen skulle försämra en Wikipedia-artikel.--LittleGun (diskussion) 9 mars 2017 kl. 17.37 (CET)

Jag tycker att det låter som en häftig och bra funktion! /abbedabb^disk 9 mars 2017 kl. 19.28 (CET)

Ja, det verkar bra och jag tycker att funktionen ska kopplas på. Jag ser dock en liten risk att om de underliggande kartfunktionerna upphör att fungera så får vi en massa artiklar med "tomma kartrutor". Det kan jämföras med "döda länkar", men de är inte lika påtagliga och stör därför inte lika mycket - förrän man klickar på dem . --Larske (diskussion) 9 mars 2017 kl. 19.44 (CET)

Det låter bra. Edaen (diskussion) 9 mars 2017 kl. 19.53 (CET)

Kräver den några externa tilägg som Java eller nåt liknande? Eller är den helt integrerad i MediWiki?--LittleGun (diskussion) 10 mars 2017 kl. 10.18 (CET)

Allt som ger nya möjligheter göra bättre innehåll måste välkomnas, och kartor är ett område med potential för nya tekniker för värdefulla nya typer av presentationer. Men utan att veta mer är det svårt veta om det kan finnas någon negativt som kan hända om och när den börjar användas.Yger (diskussion) 10 mars 2017 kl. 10.44 (CET)

@LittleGun: Den kräver inte Java. Den är integrerad i Mediawiki genom tillägget Kartographer (som använder javascript för att rita ut kartan). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 10 mars 2017 kl. 11.25 (CET)

I så fall bör man se till att resultatet blir vettigt också för dem med javascript bortkopplat (om man råkar besöka ett antal sajter med alltför mycket javascript-krams blir det väsentligt snabbare om man kopplar bort javascript, man bör kunna använda Wikipedia trots det – detta alltså helt oberoende av grupper som av olika orsaker inte alls använder javascript). Sköter Mediawiki saken? --LPfi (diskussion) 10 mars 2017 kl. 16.27 (CET)

Utan att ha koll på hur fallback-beteendet fungerar vill jag invända mot argumentet som sådant. Om inte detta är ett någorlunda vanligt beteende är det orimligt att vi ska anpassa oss efter dessa användare, speciellt när de bara är någon knapptryckning bort att återaktivera det när de besöker Wikipedia (och det borde vara enkelt för dessa användare att skapa ett eget script som gör det helt automatiskt) och det är också rimligen något de är vana att göra för de sajter som de trots användandet av javascript vill besöka (vilket i sig är sannolikt då 94,4% av alla webbplatser använder javascript). Så finns det någon statistik som visar att detta är något annat än ett otroligt ovanligt beteende? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 12 mars 2017 kl. 12.09 (CET)

Vad händer med kartan om man kopplar bort javscript? Blir det en "trasig-bild-symbol" eller bara en kartbild som det inte går att zooma och panorera i?--LittleGun (diskussion) 12 mars 2017 kl. 12.33 (CET)

LittleGun: I Ainalis stadsmursexempel kommer du till Special:Map/15/44.102/4.756. Nirmos (diskussion) 12 mars 2017 kl. 12.46 (CET)

Och i Norska bybrunnen visas "mapframes" som kartbilder som inte är zoombara. Jag tycker det är helt ok beteende om man inte använder javascript, förutsatt att att kartan är i lagom skala och centrerad på rätt ställe. För "maplinks" är länken till den lilla världskartan inte lika användbar, men det bör inte vara omöjligt för utvecklarna förbättra. /EnDumEn ✍ 12 mars 2017 kl. 12.52 (CET)

Jag ser inga konstigheter med funktionen..--LittleGun (diskussion) 12 mars 2017 kl. 16.20 (CET)

Om kartbilden blir något acceptabelt är det väl något man bör kunna leva med om man kopplar bort javascript. Hur lätt det är att koppla på och av det beror på webbläsare och webbläsartillägg. Med Noscript är det enkelt, men med Firefox som sådant har jag inte lyckats lista ut hur det är meningen man skall göra, utan går via about:config, vilket är litet väl mycket krävt av en tillfällig besökare (för att inte tala om att ha ett skilt script). --LPfi (diskussion) 12 mars 2017 kl. 21.10 (CET)

(utdrag) Jag tycker om funktionen. Den fungerar även med många äldre webbläsare (som i min Mozilla Camino från 2013). Den ger klart mervärde i den här mallen på katalanskspråkiga Wikipedia (klickbar länk till ett större kartfönster). Så länge som kartfunktionen är så här kompatibel och användbar, tycker jag om vad jag ser.--Paracel63 (diskussion) 13 mars 2017 kl. 14.06 (CET)

Mall:faktamall biografi WD

Bland de många (50+?) nya artiklarna om kvinnor som skapades igår var det många om kvinnor som finns på andra språkversioner. Jag började för dessa att förutom puts och att lägga in {{auktoritetsdata}} också lägga in faktamall WD och jag blev positivt överraskad. Dorothee Elmiger, Ida Noddack, Mary McLeod Bethune, Vera Nabokov, Brigitte Reimann. Jag vet denna mall diskuterats för inte så länge sedan, men nog måste det vara OK att lägga till den som jag nu gjorde på nya artiklar som saknar infobox mer systematiskt?Yger (diskussion) 9 mars 2017 kl. 08.50 (CET)

Det är lite ovant att se så många nötter i infoboxarna. Vi brukar vanligtvis lägga nötterna där samma information återfinns i löptexten. Sedan ser det lite trist ut att utmärkelserna inte har svenska namn, men det antar jag är Wikidatajobb att fixa. /ℇsquilo 9 mars 2017 kl. 09.05 (CET)

Modulen bakom mallen vet ingenting om vilka uppgifter som finns i brödtexten. Den kan därför inte anpassa sig efter det. -- Innocent bystander (diskussion) 9 mars 2017 kl. 10.43 (CET)

Ja, det stämmer. Jag har stoppat in svenska etiketter i Wikidata för de utmärkelser som finns angivna för Ida Noddack[14] och Brigitte Reiman [15], korrigera gärna om det inte blev rätt. --Larske (diskussion) 9 mars 2017 kl. 09.31 (CET)

Jag är fortfarande ingen vän av denna mall, bland annat på grund av de många fotnoterna, och stöder inte att den läggs in sytematiskt i alla artiklar. Faktarutor är inte nödvändiga. Tostarpadius (diskussion) 9 mars 2017 kl. 11.47 (CET)

Ja med bot eller göra det mekaniskt håller jag med om är mindre lämpligt. Men med lite omdöme börja lägga in den där man ser den ger mervärde tycker jag kan vara bra för att "vänja" sig vid detta, som när wikidatakällorna är bättre belagda kunna köra "hårdare".Yger (diskussion) 9 mars 2017 kl. 13.12 (CET)

Källkrav

Råder det konsensus för att vi har andra/lösare krav på källor för uppgifterna i WD-mallarna än uppgifter i artikeltexten? "Hämtat från hämtat från: Engelskspråkiga Wikipedia" skulle vi väl aldrig acceptera som källa löptext? Vad är det egentligen som gäller? --I99pema (diskussion) 9 mars 2017 kl. 10.14 (CET)

Tillägg: I exemplen ovan så finns ju uppgifterna ovan ÄVEN belagda i text, men min fråga är mer av generell karaktär.--I99pema (diskussion) 9 mars 2017 kl. 10.16 (CET)

Wikidata har alltför ofta den här typen av källor. Det är Wikidatas största svaghet. Den bästa åtgärden är att byta ut dessa källor mot bättre. -- Innocent bystander (diskussion) 9 mars 2017 kl. 10.43 (CET)

Ska man se Mall:faktamall biografi WD som en åtgärdsmall, kanske? Alternativt så lägger man in faktamallen med alla parametrar tomma tills att någon åtgärdar. /Johan M. Olofsson (diskussion) 9 mars 2017 kl. 11.16 (CET)

Du ska snarare se Kategori:Artiklar med importerade Wikidatavärden som en åtgärdskategori. -- Innocent bystander (diskussion) 9 mars 2017 kl. 11.26 (CET)

Att lägga in tomma parametrar löser ju ingenting. Det bara döljer problemet att källan på Wikidata är undermålig. När man fixar källan på Wikidata, har man samtidigt fixat källan på alla andra språkversioner som använder (eller kommer att använda) informationen därifrån. ⛐Boⅳⅰᴇ (🖉) 9 mars 2017 kl. 11.33 (CET)

Det är sant. Men man slipper i varje fall ifrån fotnoterna i info-boxen. /Johan M. Olofsson (diskussion) 9 mars 2017 kl. 11.48 (CET)

För Dorothee Elmiger är det nu bara "riktiga" källor, igår var det en till en annan Wikipedia. Jãg ser det som att dettas kommer successivt åtgärdas i Wikidata och då dyker en riktig ref upp istället för dessa undermåliga.Yger (diskussion) 9 mars 2017 kl. 11.44 (CET)

Med resonemanget att bristen successivt kommer åtgärdas av någon så ställer vi väl andra krav på uppgifterna i mallen än i själva artikeltexten? --I99pema (diskussion) 9 mars 2017 kl. 11.51 (CET)

Ja så uppfattar jag det. För att fixa korrekt källa i mallen finns det 50-80 gånger fler bidragsgivare som kan hjälpa med det än vad som finns som kan fixa i löptexten på svwp.Yger (diskussion) 9 mars 2017 kl. 12.25 (CET)

Det kanske stämmer för objekt där det finns flera språkversioner, men för objekt som bara finns på svenska Wikipedia så tror jag det förhåller sig tvärt om. Det är fler som redigerar i artikeltexterna än i wikidata. I99pema (diskussion) 9 mars 2017 kl. 12.42 (CET)

Mja, du får nog räkna med att "Auktoritetsdata" också för med sig bidrag. I fallet Ida Noddack var det därigenom jag kunde komplettera källorna, inte att det fanns artiklar med brödtext jag inte kan läsa. -- Innocent bystander (diskussion) 9 mars 2017 kl. 12.55 (CET)

(Redigeringskonflikt) Tyvärr är den typen av referensnot (som det pratats om i denna tråd) ett av de värsta när det kommer till källoskick, enligt min mening. Ofta handlar det rent av om en mörkning av helt källösa uppgifter. Någon lägger in uppgiften A i en WP-artikel men anger ingen källa - denna uppgift förs vidare till Wikidata, men nu med WP-artikeln som källa för uppgift A - uppgift A läggs sedan in i X antal WP-artiklar, och i samtliga ger referensnoten intrycket av att det till uppgift A finns en ordentlig källa. Det kan krävas många klick för en läsare att utröna om artikeln som uppgift A ursprungligen hämtats från hade någon trovärdig källa (och om det är troligt att denna användes) när uppgift A lades in i en WP-artikel första gången - de allra allra flesta läsare gör aldrig någonsin en sådan koll och då blir referensnoten närmast att likna vid falks marknadsföring (att det finns en källa när det inte finns det). Jag har rent av sett artiklar på sv.wp där referensnoten via Wikidata pekar tillbaka på samma artikel - där exakt samma uppgift tidigare funnits (helt utan källa), sedan har denna uppgifts lagts in på Wikidata med hänvisning till sv.wp-artikeln och så har uppgiften lagts in igen i sv.wp-artikeln men nu via Wikidata och med en referensnot (tillbaka till sig själv och den icke-källbelagda uppgiften, men nog ser det ut för en läsare som att det nu finns en källa). Ledsen för rant, men jag ser det här som ett stort problem och något vi behöver åtgärda och inte bara kan säga att det fixar sig så småningom om. //Vätte (diskussion) 9 mars 2017 kl. 13.10 (CET)

Jag har skapat ett exempel för att tydliggöra hur jag menar: Användare:Vätte/Referensexempel - en manuellt skapad artikel med dylik källhantering skulle inte accepteras, men sådant slipper igenom via Wikidata, är det verkligen ok? Det blir i mina ögon rent absurt. //Vätte (diskussion) 9 mars 2017 kl. 13.41 (CET)

Jag tycker du har en poäng. Det kanske är lämpligt titta hur många iw-länkar artikeln har innan man läger in denna mall.Yger (diskussion) 9 mars 2017 kl. 13.09 (CET)

Finns det något sätt att sortera ut de artiklar i Kategori:Artiklar med importerade Wikidatavärden som har hänvisningar till svenskspråkiga Wikipedia? Det kanske kan vara lämpligt att fixa rundgångs-källorna först? ⛐Boⅰⅵᴇ (🖉) 9 mars 2017 kl. 13.27 (CET)

Jag vill uppmärksamma att en:Template:Infobox person/Wikidata använder data från Wikidata, men med parameter för att utesluta sånt utan källa som inte är från Wikipedia, etc. Josve05a _{(prata med mig)} 9 mars 2017 kl. 13.29 (CET)

Jag tycker det är bra med wikidatamallen... Men källor som wikipedia är mindre bra. Kan vi inte införa kravet här på svwp att om man lägger in denna mall så skall man även kontrollera stt det inte finns wikipediakällor, och åtgärda det. De som känner till mallen är vana wikipedianer, och då tror jag att de (och jag) ser det som sunt att göra så. Då blir ju även wikidata rättat. Adville (diskussion) 9 mars 2017 kl. 13.44 (CET)

Borde det inte gå att få mallen att helt enkelt hoppa över "källor" baserade på P143 (importerad från)? /ℇsquilo 9 mars 2017 kl. 17.43 (CET)

 Gillar Om denna ändring infördes skulle det vara en stor förbättring. I nya biografier jag skapar lägger jag in WD biografi-mallen, men stör mig på hänvisningarna till Wikipedia som jag tycker ser oseriösa ut, det drar ner helhetsintrycket av artikeln. Ibland har jag plockat bort dessa källor från WD utan att hittills ha stött på mothugg. /Ascilto (diskussion) 9 mars 2017 kl. 17.49 (CET)

Jag har stora problem med Wikidatamallen. Dels för att det är svårt att förstå var informationen finns. I wikikod får man i stort sett ingen indikation av från var datan kommer. Ska man redigera i den via VE kastas man ut ur Wikipedia till en helt annan sajt med ett helt annat gränssnitt, om man nu förstår hur det hänger ihop med "redigera wikidata", det kan bara inte vara nybörjarvänligt. Ska man lägga in den anser jag att man har en skyldighet att ha koll på att uppgifterna som hämtas från Wikidata är vettiga (språkligt, skriftligt och faktamässigt). Alla dessa haltar ofta. Jag tror säkert det kommer bli bättre, men det är inte moget än. EMRÅ.--LittleGun (diskussion) 9 mars 2017 kl. 17.45 (CET)

Jag håller med Esquilo. Om "referensen" på Wikidata är av sorten "importerat från" så borde vi låta bli att skriva ut en not här. Då kan läsaren ta det för vad det är, ett påstående som eventuellt behöver en källa (i några av exemplen ovan är ju påståendena triviala och borde inte behöva källbeläggas alls). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 9 mars 2017 kl. 17.48 (CET)

@Esquilo: I Modul:Wikidata2 finns det funktioner som gör att det går att filtrera data baserat på vilken typ av källa som används. sources = required gör tex att påståenden utan eller med bara Wikidata-källor inte skrivs ut. sources = basic släpper igenom Wikidatakällor, men inte påståenden helt utan källor.

@Ainali: Det finns också en funktion som gör att källor av typen "importerad från" inte skrivs ut, även om den typen av data släpps igenom. noref = noimport gör just det.

@et al: Min linje är väl att den som lägger in den här mallen bör kolla så att den data som åtminstone vid det tillfället visas i mallen, är tillfredställande. Det är ju inte alla typer av data som det är jättekissnödigt om det är väl källbelagt eller inte. Ett problem är förstås att det beror på sammanhanget, och det är en modul dålig på att avgöra. -- Innocent bystander (diskussion) 9 mars 2017 kl. 18.08 (CET)

Finemang! ♥Ainali ^diskussion_bidrag 9 mars 2017 kl. 18.13 (CET)

Och nu har Larske infört denna ändring! Stort tack, och då kan jag inte se något hinder att med omdöme föra in denna mall, där det tidigsre saknas faktamall och det är person som finns på flera versioner.Yger (diskussion) 9 mars 2017 kl. 19.12 (CET)

@Yger: Det är väl inget krav att personen ska "finnas på flera versioner" för att denna mall ska kunna användas. Det är ju bätre om "grundddata" stoppas in i Wikdata (med källor) varifrån det sedan kan användas i artiklar på en eller flera språkversioner. --Larske (diskussion) 9 mars 2017 kl. 19.21 (CET)

Jag har nu gjort så att mallen {{Faktamall biografi WD}} inte skriver ut referenser av typen "importerad från", detta genom att använda funktionen med "noimport" som Innocent bystander skriver om här ovan. --Larske (diskussion) 9 mars 2017 kl. 19.16 (CET)

Och mitt första "fall" Rebecca Horn tycker jag blev mycket lyckat.Yger (diskussion) 9 mars 2017 kl. 20.32 (CET)

Jag skulle vilja säga att jag inte är överförtjust i denna lösning. Nu finns det faktamallar som i princip har Wikipedia som källa, kanske till och med Svenska wikipedia, men vi har valt att dölja det. Det går inte längre att spåra var vi har cirkelreferenser! -- Innocent bystander (diskussion) 12 mars 2017 kl. 10.17 (CET)

Jag skulle göra skillnad på "källa" och "ursprung". Jag tycker inte att detta kan ses som cirkel-"referenser", det ska ses som okällbelagda påståenden på samma sätt som när en användare skriver något i en artikel utan att ange en referens (även om uppgiften såklart har ett ursprung någonstans). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 12 mars 2017 kl. 11.55 (CET)

Att "spåra cirkelreferenser" måste gå att göra på något annat sätt än att skriva ut en massa "importerad från X-språkiga Wikipedia" i artiklarna, eller hur?

Att sådana importer bör ersättas av "riktiga" referenser, det verkar de flesta här vara överens om. Kanske kunde vi skapa en åtgärdskategori, men den skulle bli väldigt stor.

Här är ett par Wikidata-frågor:

1. Lista på alla svenska författare som har ett födelsedatum som är "importerat från" någon språkutgåva av Wikipedia. (1 747 träffar i skrivande stund)
2. Och här är motsvarande fråga fast begränsad till import från Svenskspråkiga Wikipedia. (79 träffar i skrivande stund)

För många objekt är den där "importerad från"-referensen redan kompletterad med en "riktig" referens, men "importerad från"-referensen bör då emrå plockas bort från Wikidata.

--Larske (diskussion) 12 mars 2017 kl. 12.07 (CET)

Åtgärdskategorin fanns där redan. Ta bort "import"-källor när bättre finns, har jag själv gjort tusentals gånger redan, senast så sent som idag. Mallar som är överfulla av "import"-källor instämmer jag i att det inte är snyggt, men då finns alternativen att fixa det, eller välja en annan mall, om det alls behövs någon. -- Innocent bystander (diskussion) 12 mars 2017 kl. 12.53 (CET)

@Innocent bystander: Är det Kategori:Artiklar med svaga Wikidatabaserade källhänvisningar du menar? Vad är kriteriet för att ingå i den? Det verkar vara någon annan svaghet än den som finns i artiklarna som frågorna ovan listar. --Larske (diskussion) 12 mars 2017 kl. 13.56 (CET)

Kategori:Artiklar med importerade Wikidatavärden. -- Innocent bystander (diskussion) 12 mars 2017 kl. 16.32 (CET)

Hm, att data är importerat från Wikidata är väl i sig inget problem som föranleder någon åtgärd om det bara finns "riktiga" referenser/källor inlagda i Wikidata. Det jag menade med åtgärdskategori ovan var en som innehöll artiklar med den typ av problem som jag tror den här tråden handlar om, nämligen att referenser är "importerad från X-språkiga Wikipedia" utan att det finns någon "riktig" källa angiven i Wikidata. --Larske (diskussion) 12 mars 2017 kl. 16.56 (CET)

Det är inte att data är importerade från Wikidata som antyds. (Skrivningen är kanske lite jättetydlig.) Utan att källhänvisningarna från Wikidata bygger på P143. -- Innocent bystander (diskussion) 12 mars 2017 kl. 17.03 (CET)

Hehe, jag fattade semantiken nu när jag tittade närmare. Om det skulle var enligt namnet skulle kategorin nog vara mycket större. "Artiklar med värden från Wikidata som är importerade från Wikipedia" är alltså vad som avses och då är det nog nästan samma sak som jag menade. --Larske (diskussion) 12 mars 2017 kl. 17.09 (CET)

Nja, det finns andra saker än Wikipedia (och Wikier öht) som man kan importera från. Det är P143 som är nyckelordet här. "svaga Wikidatabaserade källhänvisningar" är, om jag minns rätt, källor av typen "läs online" och inget mer än bara så. -- Innocent bystander (diskussion) 12 mars 2017 kl. 17.50 (CET)

Ja, det är sant att import kan ske från andra källor också. Men i praktiken verkar det vara Wikipedia som används för import. Av Utöver de 1 747 objekten ovan är det endast 15, alltså mindre än 1 procent, som inte har någon Wikipedia som källa för sin import av födelsedatum. Det är åtta som har data.bnf.fr, fem som har Freebase Data Dumps och två som har Wikimedia Commons som källa). 70 procent har enwp, 11 procent har ruwp, 6 procent har dewp och 5 procent har svwp som importkälla. Observera dock att många av dessa objekt om svenska författare (ännu) inte har någon artikel på svwp. --Larske (diskussion) 12 mars 2017 kl. 18.25 (CET)

Nabokova eller Nabokov

Det var verkligen ett trevligt sätt att uppmärksamma den internationella kvinnodagen på. Dock blev jag lite förbluffad över namnet på Vera Nabokov. Har sv.wikipedia någon stilguide som säger att slaviska femininformer av efternamn ska "förenklas" till makens maskulina form? Eller finns det något annat skäl? (Man kan ju tänka sig att förläggare redan gjort valet åt oss. /Johan M. Olofsson (diskussion) 9 mars 2017 kl. 10.24 (CET)

Hon gifte sig (och fick efternamnet) i Berlin, och bodde därefter i USA och Schweiz. Så man kan tänka sig att efternamnet i den form som hon använde i de länderna är mer relevant än hur efternamnet skulle ha skrivits om de hade bott kvar i Ryssland. ⛐Boⅳⅰᴇ (🖉) 9 mars 2017 kl. 11.09 (CET)

Det låter rimligt. Det är lite samma sak som transkription av ryska namn. Sådant gör vi för ryssar som bor i Ryssland. Men när de flyttar utomlands och blir naturaliserade, är det mer rimligt med den stavning som gäller för namnet i deras nya hemland (om det använder latinsk text). Samma sak med namnformen.--Paracel63 (diskussion) 10 mars 2017 kl. 00.09 (CET)

"källor behövs"

Jag blir bara mer och mer imponerad av hur bra den är, se tex Jean-Louis Hamon och Ahilyabai Holkar. I dessa två fall har substans tilfört och tillsammans med auktoritetsdata fått flera källreferenser att jag inte anser de behöver mallas med {{källor biografi}} som annars jag skulle satt dit.Yger (diskussion) 13 mars 2017 kl. 07.32 (CET)

Fredriksstad och Fredrikshamn

Fredriksstad är en äldre stavning av den norska staden Fredrikstad. Den lever kvar i tidningsnamnet "Fredriksstad Blad" och fanns också i det gamla namnet "Fredriksstad Mek. Verksted". En sida med namnet Fredriksstad har raderats på svenskspråkiga Wikipedia, men ett atal rödlänkar till denna har funnits kvar. Dessa avser för det mesta den norska staden, men några peksar på en finsk ort med namnet Fredriksstad. Jag kan inte finna några upplysningar om denna och undrar om den verkligen existerar. Kanske är det ett missförstånd som när stockholmare uttalar Partille som om det låg i Finland.

Från Fredriksstad är steget ikort till Fredrikshamn, som enligt Wikipedia finns i både Finland och Danmark. Jag har nu återupplivat Diskussion:Fredrikshamn, Danmark och menar att uppslagsordet där bör vara det danska Frederikshavn. Roufu (diskussion) 11 mars 2017 kl. 20.20 (CET)

Ytterligare googling gjorde det klart för mig att Fredriksstad i Finland är ett bostadsområde i tätorten Karis i sydvästra Finland. Jag har återskapat Fredriksstad som en förgreningssida. Roufu (diskussion) 13 mars 2017 kl. 19.32 (CET)

@Roufo: Bra gjort! --Allexim (diskussion) 13 mars 2017 kl. 20.08 (CET)

Sju hav och Laos

Sju hav (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats) har gjort en större mängd ändringar i artikeln om Laos. Själva ändringarna har jag mindre problem med, möjligtvis tyckte jag att de kunde ha litet mer källor, men problemet är, att användaren, som uppenbarligen har norska som modersmål, har skrivit på en blandning av svenska och norska. Normalt skulle jag bara rullat tillbaka alltihop, men eftersom norska är så pass likt svenska tänkte jag först höra mig för om det finns någon som kan norska bättre än jag och som kunde rätta felen. (Jag försökte först göra det själv, men insåg att jag inte behärskade norska så pass bra att jag förstod alla uttrycken). Jag är medveten om att detta är en ovanlig begäran, och kommer inte att protestera om någon annan skulle ogöra Sju havs editeringar. / Ternarius_D 12 mars 2017 kl. 16.02 (CET)

Kanske ett sidospår, men blockerades inte nyligen en norskspråkig person för synneligen bristfälliga redigeringar på norska? Jag har glömt användarnamnet nu, men har vi en marionett här? Riggwelter (diskussion) 12 mars 2017 kl. 16.21 (CET)

@Riggwelter: Du tänker kanske på SndrAndrss som envisades med att editera i en massa OS-mallar och OS-artiklar och bland annat stoppa in "norska termer" (som Rekorder i stället för Rekord) och blev blockerad. Även IP 88.90.217.227 höll på med liknande som ledde till långtidsblockering. --Larske (diskussion) 12 mars 2017 kl. 16.47 (CET)

Det var IP:t jag tänkte på! Riggwelter (diskussion) 12 mars 2017 kl. 16.55 (CET)

Användaren är blockerad på såväl nowp som dawp, se även da:Brugerdiskussion:Sju_hav. --Larske (diskussion) 12 mars 2017 kl. 16.27 (CET)

Thank you for your patience. I just saw the message. Perhaps I can give an English translation of my edits, on the Laos talk page?

I am not aware of any "marionett" that shares any of my topics of interest.

Yes I am blocked for 24 hours on danish wikipedia. (And a vote at Norwegian wikipedia, to ban me, ended at 12 to 11, so there I am blocked but not banned.) Sju hav (diskussion) 12 mars 2017 kl. 16.38 (CET)

Du är evighetsblockerad (blokkert med ubestemt utløpstid) som marionett (sokkedukke) på norska Wikipedia, eller hur? (no:Bruker:Sju hav) / Ternarius_D 12 mars 2017 kl. 17.01 (CET)

Till gemenskapen: I ljuset av Riggwelters och Larskes upplysningar, och vad jag själv såg på användarsidan, ser jag inte det som särskilt meningsfullt att försöka översätta ändringarna i Laos-artikeln. Jag har därför återställt editeringarna. / Ternarius_D 12 mars 2017 kl. 17.01 (CET)

Blokkert med ubestemt utløpstid, er riktig. "Evighetsblockerad" er et fenomen som ikke har blitt del av.

Kanskje vi møtes igjen på diskusjonssiden til Laos-artikkelen. Sju hav (diskussion) 12 mars 2017 kl. 17.14 (CET)

(redigeringskonflikt)

"Evighetsblockerad" är en svensk synonym till "blockerad på obestämd tid" (och alltså samma som "blokkert med ubestemt utløpstid").

För övrigt bör du nog inte fortsätta att editera Laos-artikeln. Se din användardiskussion. / Ternarius_D 12 mars 2017 kl. 17.27 (CET)

Engelskspråkiga Wikipedia har denna sida om användaren i fråga. -- Tegel _(disk) 12 mars 2017 kl. 17.17 (CET)

Det avgör väl saken? Ska vi blockera användaren här med, eller funderar du på en global blockering? Det här är tydligen något som användaren iscensatt på flera Wikipediaversioner. Persomligen känner jag mig rätt obekväm med att Sju hav kommer hit när hen inte längre kan editera på norska Wikipedia. / Ternarius_D 12 mars 2017 kl. 17.27 (CET)

Och norskspråkiga Wikipedia har en hel kategori. Riggwelter (diskussion) 12 mars 2017 kl. 17.31 (CET)

Det avgör saken. Jag har blockerat användaren på obestämd tid som marionettmästare. Om Tegel skulle vilja ändra min blockering till en global sådan har jag sannerligen inget att invända. / Ternarius_D 12 mars 2017 kl. 17.48 (CET)

@Ternarius: Användarkonton kan inte blockeras globalt. Det är begränsat till IP-nummer. De kan dock "låsas", men jag är inte så säker på vad skillnaden är. -- Innocent bystander (diskussion) 13 mars 2017 kl. 17.54 (CET)

@Innocent bystander: Oavsett vilket, och oavsett vad man kallar det, så känner jag mig litet oroad av att en person med över 200 marionetter på två Wikipediaversioner tydligen håller på att leta efter en version där hen kan fortsätta att editera – och, fruktar jag, fortsätta att lägga upp sina marionetter. Så många alias skaffar men sig knappast av en slump, då har man något slag av agenda. / Ternarius_D 13 mars 2017 kl. 19.00 (CET)

Det verkar för övrigt som om skillnaden inte är så stor: Se meta:Global locks. Fast av den artikeln att döma verkar det som om globala låsningar är reserverade för rena vandalkonton. / Ternarius_D 13 mars 2017 kl. 21.06 (CET)

@Ternarius: Jag ifrågasatte inte vad som var rättfärdigat att göra här, bara vad som var möjligt att göra. -- Innocent bystander (diskussion) 14 mars 2017 kl. 07.03 (CET)

Raderingsbegäran av Maj lundgren

Jag har ifrågasatt snabbraderingsbegäran av artikeln Maj lundgren (bör givetvis ändras till Maj Lundgren, men den artikeln är skrivsyddad f.n. En ev. flytt bör emm hur som helst vänta till efter diskussionen.) Jag vill gärna uppmärksamma gemenskapen om att en diskussion i frågan inletts på Diskussion:Maj lundgren. / Ternarius_D 14 mars 2017 kl. 01.56 (CET)

Själv vill jag gärna uppmärksamma gemenskapen på att detta ifrågasättande av radering kanske medför att WP kränker någons bildrättigheter. Den inlagda bilden är helt tydligt en reklambild. Ligger den på Commons? Ataraxim (diskussion) 14 mars 2017 kl. 01.59 (CET)

Jag svarar dig på artikeldiskussionen. Jag tycker det är bättre om vi håller diskussionen i själva raderingsfrågan samlad. / Ternarius_D 14 mars 2017 kl. 02.12 (CET)

Ja, det har Du nog rätt i. Men vad är det Du vill diskutera här? Ataraxim (diskussion) 14 mars 2017 kl. 02.16 (CET)

Ingenting, egentligen. Av erfarenhet vet jag att ett inlägg på en diskussion till en sida i artikelnamnrymden gärna blir förbisedd, speciellt om det är en ny sida, så jag ville uppmärksamma gemenskapen om frågan. / Ternarius_D 14 mars 2017 kl. 02.36 (CET)

Jag har nu färdigställt och flyttat artikeln, som inte bör ha några problem med relevans. Dock kunde den felstavade Diskussion:Maj lundgren inte flyttas över automatiskt.--Bemland (diskussion) 14 mars 2017 kl. 04.52 (CET)

Svenska Wikipedia är hemmaplan även för Finland

SVT uppmärksammar något som jag tycker är konstigt, nämligen att oerhört många i Sverige tydligen inte vet att svenska språket också talas av folk i Finland, [16]. Det lärde jag mig redan när jag gick i grundskolan; det borde anses höra till allmänbildningen att veta detta. Svenska Wikipedia är inte bara för Sverige utan även för Finland, på samma sätt som engelska Wikipedia är "hemmaplan" för såväl britter som amerikaner och flera andra och tyska Wikipedia för såväl tyskar som österrikare och många schweizare. Har svenska Wikipedia några särskilda riktlinjer för att de som redigerar här skall ha detta i åtanke? Visst har jag märkt ibland att man säger att svenska Wikipedia "inte bara är för Sverige", men då känns det mer som en hänvisning till det globala perspektivet och inte så mycket som en hänvisning till att även språkbruket i Finland skall hållas i åtanke när man t.ex. väljer vad som skall anses relevant att skriva om på svenska och vad som skall bedömas som POMMF. Pepparkaksgubbe (diskussion) 6 mars 2017 kl. 09.15 (CET)

Det är därför det heter Svenskspråkiga Wikipedia. Relevanskriterierna tror jag inte skilljer så mycket men POMMF kan nog göra det, har dock aldrig tänkt tanken tidigare. Mvh Luriflax (diskussion) 6 mars 2017 kl. 09.19 (CET)

På samma tema prövar jag ibland att lyfta fram det Finland-relaterade som redan finns i våra artiklar. Med "lyfta fram" menar jag nu oftast en mycket blygsam ansträngning – att flytta den typiskt ensamma meningen som hamnat sist i en artikel. Är det bara en mening så passar den fint i inledningen.

Men det vore bra om vi diskuterade andra och bättre metoder för att inte sv.wikipedia ska te sig begränsat rikssvenskt. /Johan M. Olofsson (diskussion) 6 mars 2017 kl. 09.24 (CET)

Det vi brukar göra är att använda finländskt språkbruk i artiklar med anknytning till Finland, till exempel beskrivs Suomi som en maskinpistol och inte som en kpist. En annan sak är att inte automatiskt ge svenska platser företräde till namn utan att använda förgreningssidor som Alphyddan. /ℇsquilo 7 mars 2017 kl. 07.44 (CET)

Finländskt språkbruk borde förstås nämnas och förklaras i alla artiklar där det skiljer sig från det sverigesvenska bruket. Jag ser för övrigt ingen anledning till att säga "svenskspråkiga Wikipedia" i stället för "svenska Wikipedia", så länge man tänker på att "svenska" i detta fall hänvisar till språket och inte till landet. Pepparkaksgubbe (diskussion) 15 mars 2017 kl. 16.57 (CET)

Det kan vara helt okej att säga så om man är lyhörd och kan förklara om man tänker på språk eller geografi för den man pratar med om man ser en risk för missförstånd genom minspel och kroppsspråk. I skrift, där det är mycket svårare att tolka sådana signaler (för både sändare och mottagare i kommunikationen) är det bättre att vara tydlig genom att specificera med "svenskspråkiga Wikipedia". ♥Ainali ^diskussion_bidrag 15 mars 2017 kl. 22.59 (CET)

Interwikin igen

Spårad i Phabricator (?)
Task T160465 Open

Varför står den inte längre i alfabetisk ordning? Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2017 kl. 20.16 (CET)

Tostarpadius: Svårt att veta vad du menar. Är det MediaWiki:Gadget-iwsort.js (som kan kryssas i här) som inte fungerar för dig? Den har inte redigerats nyligen i alla fall, och den fungerar för mig. Kan du öppna webbläsarkonsolen (genom att trycka på F12) och säga till mig vad som står där? Nirmos (diskussion) 14 mars 2017 kl. 21.09 (CET)

Nej, jag vet inte riktigt heller. Det verkar inte vara så på alla sidor. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2017 kl. 21.20 (CET)

(redigeringskrock) @Nirmos: Just nu ser toppen av min iw-lista för artikeln benfiskar ut så här:

• 中文
• Polski
• Euskara
• Español
• Occitan
• Magyar
• Nederlands
• العربية
• Português
• Esperanto
• Српски / srpski
• Suomi
• Українська

Vad är den sorteringen baserad på? Problemet visar sig i olika webbläsare och på olika datorer. Det dök upp under eftermiddagen hos en av datorerna på dagens skrivstuga. Då drabbade det först bara vissa artiklar (cache?). Nu har problemet spridit sig. Finns lösning?--Paracel63 (diskussion) 14 mars 2017 kl. 21.23 (CET)

Nirmos js-lösning ger svenska länknamn, vilket jag inte behöver. Finns sätt att gå tillbaka till hur det var innan?--Paracel63 (diskussion) 14 mars 2017 kl. 21.24 (CET)

Och det verkar som sagt bara drabba vissa artiklar. Broskfiskar ser okej ut, benfiskar gör det inte.--Paracel63 (diskussion) 14 mars 2017 kl. 21.26 (CET)

Utvecklarna har gjort eller håller på att göra något med sorteringen i phab:T150183. /EnDumEn ✍ 14 mars 2017 kl. 21.28 (CET)

Och i den länken noteras att de ska sjösätta något den 14 mars. Dvs. idag…--Paracel63 (diskussion) 14 mars 2017 kl. 22.10 (CET)

Jag har skapat phab:T160465 nu i alla fall så att utvecklarna är medvetna om det. Nirmos (diskussion) 14 mars 2017 kl. 21.47 (CET)

 Gillar Jag har inte hittat problemet på enwp, så det är bra att de görs medvetna om konstigheten. Nu har problemet försvunnit från benfiskar, så kanske har teknikerna löst det hela.--Paracel63 (diskussion) 14 mars 2017 kl. 22.08 (CET)

Som jag skrev i phab:T160465 så har jag purgat benfiskar. Nirmos (diskussion) 14 mars 2017 kl. 22.11 (CET)

 Gillar Artikeln där jag uppmärksammades på problemet var biotop. Där syns problemet fortfarande. Kanske löses det genom en "purge" (nulledit?).--Paracel63 (diskussion) 14 mars 2017 kl. 22.15 (CET)

Problemet finns kvar i Salomon Munk, som jag just nu håller på med. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2017 kl. 22.20 (CET)

Det finns även i vissa artiklar på enwp. Just nu syns det t.ex. här. För en stund sedan drabbade det en:Vichy France (ser bra ut nu).--Paracel63 (diskussion) 14 mars 2017 kl. 22.26 (CET)

Det beror på att den tillfälliga felsorteringen är kvar i cachen. Det försvinner automatiskt med tiden, annars kan man ordna det manuellt genom att öppna sidan i redigeringsläge och sedan trycka "spara ändringar" utan att ändra någonting alls. /Julle (disk.) 15 mars 2017 kl. 10.41 (CET)

Det har väl att göra med att utvecklarna tar bort de flesta av språklänkarna eftersom de har fått för sig att inte alla behövs, och då blir det väl så här konstigt. Numera skall man klicka sig vidare i ett antal steg för att hitta alla språk man är intresserad av, bara några slumpmässigt utvalda kommer att ligga lätt tillgängliga i vänsterspalten som tidigare. Vänsterspalten skall i stället bli i stort sett tom, för det tror utvecklarna att folk vill att den skall vara. Läs mer om kompakta språklänkar längre upp på sidan. Pepparkaksgubbe (diskussion) 15 mars 2017 kl. 16.53 (CET)

Jo, men det kan man ju se till att slippa. Tostarpadius (diskussion) 15 mars 2017 kl. 17.09 (CET)

Nej, det har ingenting med det att göra. Det här är ett Wikidatarelaterat problem; kompakta språklänkar har ingenting med Wikidata att göra. /Julle (disk.) 16 mars 2017 kl. 00.35 (CET)

Idéer till Veckans tävling

Vet inte om detta är rätta platsen att tala om detta, men nu har jag lagt till några förslag till teman. Kul om nåt kommer till nytta - och fler får gärna komma med förslag. Spännande att se vad andra tänker ut på olika förslags- och uppdragssidor. :-) Zquid (diskussion) 15 mars 2017 kl. 21.15 (CET)

Administratörsomröstning i mars

Jag har nominerat en användare till administratör: BOA. Jag lägger en blänkare här eftersom det är utanför ordinarie omröstningsperioder. Så slapp jag glömma göra nomineringen i juli.--LittleGun (diskussion) 16 mars 2017 kl. 07.59 (CET)

Användarmöte ekosystemet eKultur - öppen länkad data och museer

Jag har anmält mig till Användarmöte kultutit.org 23 mars 2017, Nordiska museet, Stockholm. Känns viktigt att Wikipedia/Wikidata passar in i ekosystemet eKultur. Finns många intressanta möjligheter att koppla ihop Wikidata med Digitalt Museum och även andra plattformar Primus, KulturNav (vi har Property P1248) , KulturPunkt .... Är det någon mer från Wikipedia som skall dit så hör av er....salgo60@msn.com - Salgo60 (diskussion) 16 mars 2017 kl. 11.03 (CET)

We invite you to join the movement strategy conversation (now through April 15)

This message, "We invite you to join the movement strategy conversation (now through April 15)", was sent through multiple channels by Gregory Varnum on 15 and 16 of March 2017 to village pumps, affiliate talk pages, movement mailing lists, and MassMessage groups. A similar message was sent by Nicole Ebber to organized groups and their mailing lists on 15 of March 2017. This version of the message is available for translation and documentation purposes

Dear Wikimedians/Wikipedians:

Today we are starting a broad discussion to define Wikimedia's future role in the world and develop a collaborative strategy to fulfill that role. You are warmly invited to join the conversation.

There are many ways to participate, by joining an existing conversation or starting your own:

Track A (organized groups): Discussions with your affiliate, committee or other organized group (these are groups that support the Wikimedia movement).

Track B (individual contributors): On Meta or your local language or project wiki.

This is the first of three conversations, and it will run between now and April 15. The purpose of cycle 1 is to discuss the future of the movement and generate major themes around potential directions. What do we want to build or achieve together over the next 15 years?

We welcome you, as we create this conversation together, and look forward to broad and diverse participation from all parts of our movement.

• Find out more about the movement strategy process
• Learn more about volunteering to be a Discussion Coordinator

Sincerely,

Nicole Ebber (Track A Lead), Jaime Anstee (Track B Lead), & the engagement support teams

18 mars 2017 kl. 06.09 (CET)