Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2011/September

Om begränsningar av användandet av mallen "pågår"

Jag tycker mallen används lite för flitigt och tycker artiklarna ofta blir liggandes alldeles för länge, i flera dagar och ibland i veckor. Samma skribent kan ha flera artiklar med mallen på under lång tid. Om ingen är emot ser jag gärna att vi skriver in i malldokumentationen att en användare inte bör använda mallen i mer än i en artikel samtidigt samt att mallen endast bör ligga i max tre dygn. En längre artikel kan ju ta lite tid att skriva och därför blir kortare tid än så kanske för lite, men det tar det längre tid är det enligt min mening att spara det på en användarundersida. Är ingen emot lägger jag in detta imorgon vid tolvslaget inatt, men jag hoppas få någon respons här. Medhåll är lika uppskattat. Obelix 1 augusti 2011 kl. 00.55 (CEST)

Mallen bör inte ligga längre än några timmar, som det står skrivet i malltexten. Den delen kan du nog skriva dit direkt i malldokumentationen. Och medhåll får du från mig vad gäller att samma användare som regel inte bör ha mallen i fler än en artikel åt gången. Popperipopp 1 augusti 2011 kl. 01.00 (CEST)

Det har tidigare stått att den endast bör användas för en sida i taget, men jag ser detta som ett onödigt hinder. Det kan finnas många goda skäl till att man arbetar med mer än en sida på en gång. Däremot har jag inget emot ett återinförande av tidsgräns. Om jag inte missminner mig var det Obelix själv som tog bort den senaste skrivningen med dylik. Fernbom2 1 augusti 2011 kl. 01.03 (CEST)

Det enda jag tagit bort är detta, det vill säga om antalet timmar, mest för att mallen som du vet används betydligt flitigare än så och har gjorts länge. Det finns ingen vits att ha instruktioner som inte följs. Låt oss med denna diskussion se vad gemenskapen som helhet tycker. Obelix 1 augusti 2011 kl. 01.07 (CEST)

Håller fullständigt med förutom att tre dagar är fullständigt orimligt. Det skall på sin höjd handla om "några timmar", och vill användaren fortsätta bygga på artikeln så får man gott och väl vänta med att ha mallen uppe tills man har tid igen. Annars finns användarundersidor och förhandsgranskningar.--Buggwiki 1 augusti 2011 kl. 01.26 (CEST)

Jag gjorde Obelix senaste redigering ogjord. Därmed anser jag att instruktionen åter har en lämplig utformning. Fernbom2 1 augusti 2011 kl. 05.40 (CEST)

Tycker du? Kan du tänka dig följa den då? Obelix 1 augusti 2011 kl. 12.54 (CEST)

Det där lät lite onödigt spydigt. 90.232.230.159 1 augusti 2011 kl. 13.36 (CEST)

Det blir gärna rätt abstrakt när regeländringar föreslås på Bybrunnen. Det kunde vara hjälpsamt om ni kunde exemplifiera med vilka redigeringar som skulle utfallit annorlunda beroende på regeländringen. Till exempel förstår jag inte vad som menas med att man "som skribent kan ha flera artiklar med mallen på", eftersom artiklar i min värld inte är ägs av skribenter. Om det enligt förslaget infördes en regel för att "en användare inte bör använda mallen i mer än i en artikel samtidigt", vilken användare skulle i så fall ha drabbats av den regeln under den gångna sommaren? Att ett pågående skede skulle handla om timmar, förstår jag inte heler. Libyska inbördeskriget 2011 är ett "{{pågående krig}}" och det drar nog ut många månader till. --LA2 1 augusti 2011 kl. 08.42 (CEST)

Detta gäller {{Pågår}} och Kategori:Bearbetning pågår och har inget att göra med pågående händelser, utan att en artikel som en användare håller på och bearbetar. Mallen bör endast användas i ett par timmar högst, medan man sitter vid tangentbordet och redigerar just den artikeln, om man håller på med någon större omformning av en längre artikel, där redigeringskrockar skulle ställa till stora problem. Går man vidare till andra artiklar, går på lunch eller går och lägger sig så tar man bort mallen. / Elinnea 1 augusti 2011 kl. 08.50 (CEST)

Jag använder pågår mallen någon gång per månad. I mitt fall gör jag längre redigeringar i artiklar där jag utgår från ett "skelett" vilket innebär att artikeln vid mellanspar blir fel/tokig, och jag försöker också därför klara att göra ändringarna utan mellanspar. Men med 4-6 artiklar om dagen där varje redigering tar mellan 20-50 minuter så inträffar ibland IRL saker som tvingar mig gå från datorn en tid och då behöver mellanspara. I samtliga fall hittills har jag då kunnat återkomma och slutföra inom någon timme. Men jag är ändå inte glad åt för fyrkantiga regler. Vi behöver underlätta för bidragsgivare inte försvåra, och att en pågår mall får ligga över en natt kan jag inte se det skadliga i tex.Yger 1 augusti 2011 kl. 09.25 (CEST)

Ett konkret exempel på när man kanske vill ha mallen i mer än en artikel samtidigt är när man infogar en dela av en artikel i en annan. Jag håller dock med om att mallen inte bör ligga i en artikel mer än några timmar. Niklas R (D^#) 1 augusti 2011 kl. 09.59 (CEST)

I motsvarande mall på :en finns en motiveringsparagraf, det tror jag skulle vara bra här. Tycker ofta jag har sett mallen användas där jag inte sett något egentligt skäl till varför den lagts in, har bara verkar som att användaren känt för att ha artikeln ifred. Ofta har det varit helt nyskapade artiklar som har behövt ugglemallas. Med en motivering, t.ex "Håller på att dela/infoga, det kommer ta två timmar" så tror jag att den här mallen skulle bli bättre och inte missbrukas i onödan. / Elinnea 1 augusti 2011 kl. 10.22 (CEST)

Jag tycker att en motiveringsparameter i mallen är en bra idé. Pavl 1 augusti 2011 kl. 10.32 (CEST)

För att införa nya regleringar bör det finnas en klar redovisning av:
- hur det idag används felaktigt, med verkliga exempel
- redovisning av hur nya regler skulle förbättra (med hänvisning till redovisade fall)
- analys av hur den som föreslagit ändring hade kunnat/velat/avsett deltaga i de redovisade exemplen, men inte kunnat göra så
- analys av hur det kan negativt påverka nya deltagare i WP
Jag ser inget av detta i förslaget. Men jag noterar att samma signaturer nyligen önskade att Massakern i Norge skulle raderas, tills man vet mer, vilket tar minst en vecka. Snabbt ibland, långsamt ibland. Det gemensamma i förslagen verkar dock vara ökad reglering och kontroll. Finns det exemepl på artiklar där klaganden inte kuunat skriva, men verkligen skulle ha gjort det? Däremot är det dock ganska logiskt att man sätter ut att "arbetet kommer att ske under tre dagar", om det nu tar lång tid.--Janwikifoto 1 augusti 2011 kl. 11.15 (CEST)

Det finns ingen historik i kategorierna, så att plocka fram diffar är ganska svårt. -- Lavallen 1 augusti 2011 kl. 11.24 (CEST)

Det är inga "nya regleringar", utan något som funnits sedan 2006. Det nya är att somliga användare bryter mot dessa regler och tar bort dem. / Elinnea 1 augusti 2011 kl. 11.31 (CEST)

"nya regleringar" avsåg alla regel-ändringar i allmännhet. Vad jag försökte få fram är att det finns mer tycka-motiveringar till ändringar, än exemplifierade-analyserade-motiveringar till ändringar. "en artikel åt gången" är ett sådan förslag som icke konsekvens-analyserats. --Janwikifoto 1 augusti 2011 kl. 12.31 (CEST)

Grundprincipen är att alla ska kunna redigera artiklarna. Att hindra användare från att redigera artiklar bör undvikas i allra möjligaste mån, och när så sker ska det finnas mycket goda skäl till varför, och hur länge, det sker. Det är ett undantag, som egentligen inte skulle finnas, men som finns för att vissa stora ändringar ska vara möjliga. Detta ska motiveras. Jämför med avspärrning av en gata. Om man t.ex ska spränga och bygga något där så finns det rimliga skäl till varför man gör det, men kan inte spärra av ett helt gäng gator bara för att man känner för det i några månader, bara för att man satt upp några skyltar om det. Om en användare skapar en mängd artiklar av bristande kvalitet, t.ex med ugglespråk, owikifierade etc, märker dem med denna "rör ej" mall och sedan lämnar dem i några månader så förhindrar det andra användare att märka upp och åtgärda dessa artiklar. Konsekvensen blir en massa artiklar med kvalitetsbrister som inte åtgärdas. / Elinnea 1 augusti 2011 kl. 12.48 (CEST)

@Elinnea, får jag ta ditt inlägg här och skicka till det lokala avdelningen på Vägverket, eller vad det heter nu för tiden? . -- Lavallen 1 augusti 2011 kl. 12.50 (CEST)

Givetvis! / Elinnea 2 augusti 2011 kl. 10.48 (CEST)

(redigeringskonflikt med Elinnea)Nu är vi ju en wiki, i praktiken en webbplats som kan ha vilka regler för inskränkande mallar som helst utan en massa utredningar! Det är just inskränkningar i rätten att redigera alla artiklar som mallen pågår innebär om en användare lägger upp en artikel och lägger på mallen. Ingen annan kan wikifiera artikeln, översätta den, språkputsa den. Ofta rör det sig om ugglan-artiklar som lämnas i stort sett orörda, ibland utländska artiklar som inte översätts på lång tid. Många borde veta vad jag pratar om, bla. Elinnea som jag vet har uppmärksammat den berörde användaren förut. Till Janwikifoto och LA2 vill jag säga att jag tycker Wikipedia inte ska ägna såg åt massa analyser och utredningar för att ta fram riktlinjer och det har aldrig behövts förut. Jag vill påminna om att vi inte är någon rättsstat och jag tror det är tveksamt om vi ska hänga ut enskilda användare här. Jag vill ha diskussionerna här övergripande. Obelix 1 augusti 2011 kl. 12.50 (CEST)

Jag brukar ibland använda mallen "pågår", men tror inte att jag använt den mer än under några timmar, möjligen en halv dag. Jag tror inte jag använt den på flera artiklar åt gången, men kan se en situation där detta faktiskt är motiverat, där man t.ex. skapar några stycken artiklar parallellt från samma uppsättning källor och sitter koncentrerat med detta under några timmar. Skulle jag hitta en "pågår"-mall från igår lagd av någon annan användare, och ville redigera artikeln, skulle jag utan minsta dåligt samvete plocka bort mallen och redigera som vanligt, eftersom den som lagt dit mallen endera glömt att slutföra arbetet, glömt att plocka bort mallen, eller missförstått vad mallen är till för. Vill man hålla på "ostört" med en artikel i flera dagar är det bättre att skapa en undersida i användarnamnrymden. "Pågår"-mallen ser jag helt enkelt som ett förenklat tillvägagångssätt jämfört med att skapa sådana undersidor. På så sätt är det ett slags tidsbegränsat undantag från huvudregeln att "ingen äger några artiklar". Men jag ser det som ett "mjukt" undantag som finns av rent pragmatiska skäl, för att underlätta utökning/förbättring av artiklar; det är inget "absolut" undantag. Krav på specifik motivering känns för mig ärligt talat lite onödigt. Tomas e 1 augusti 2011 kl. 14.11 (CEST)

En anledning till att jag i bland använder den aktuella mallen är att det vid flera tillfällen hänt att en viss användare dykt upp och skapat artiklar i ett omedelbart angränsande ämne till en viss artikel som jag någon minut tidigare skapat, vanligen ett rödlänkat personnamn i den artikel jag skapat. Detta kan vara irriterande, särskilt om jag själv haft en halvfärdig artikel om personen i ett Word-dokument. För att förhindra att denna situation uppkommer har jag i en del fall skapat flera halvfärdiga artiklar med pågår-mallen för att visa att jag själv har för avsikt att skapa och färdigställa dessa artiklar. /Annika 1 augusti 2011 kl. 14.52 (CEST)

Jag tycker man skall vara artig och inte gå in i nya artiklar och redigera för tidigt utan låta författaren ha chans att skriva klart eller korrigera felaktigheter. --NERIUM 1 augusti 2011 kl. 15.44 (CEST)

Absolut, det borde framgå med större tydlighet att det är mycket olämpligt att gå in och påta i en text som någon annan har bett att få avsluta i fred; vissa användare tycker det är principiellt fel att någon "äger" en sida om än så för bara några timmar och det skulle vara till hjälp om det klart framgick att det finns konsensus om att man ska respektera mallen och varandra.--Mercurial 1 augusti 2011 kl. 18.23 (CEST)

Även artiklar utan mall som är nyskapade kan få vara en liten stund. Speciellt de av nya användare. --NERIUM 1 augusti 2011 kl. 19.37 (CEST)

När det gäller halvfärdiga artiklar man har för avsikt att senare färdigställa, så tycker jag inte pågår-mallen är rätt mall. Då kanske man istället kan lägga en notis på diskussionssidan? Då kan man ju dessutom få hjälp av andra med wikifiering, av-ugglifiering eller annat som kan behövas. Pågår-mallen tycker jag bara ska användas för att undvika redigeringkrockar vid ett enskilt arbetspass. Ḇọⅳⅰḙ 1 augusti 2011 kl. 21.44 (CEST)

Frågan är väl hur långt tid senare är och hur långt ett arbetspass är. --NERIUM 1 augusti 2011 kl. 22.01 (CEST)

I det här sammanhanget (undvika redigeringskrockar) så varar väl ett"arbetspass" så lång tid som man har artikeln i redigeringsläge. --MagnusA 2 augusti 2011 kl. 10.57 (CEST)

Det finns enligt min mening många goda skäl att arbeta med flera artiklar samtidigt och att lägga in "Bearbetning pågår". Det handlar inte i första hand om att utestänga andra utan om att visa att problemen kommer att åtgärdas. Om så inte sker inom rimlig tid kan den givetvis tas bort, men om den som gör det inte rättar till det som eventuellt är felaktigt bör den givetvis mallas på annat sätt. Det finns ingen som har som ambition att ockupera sidor under månader. I varje fall har jag inte stött på någon sådan. För att nämna några anledningar som jag ser som legitima kan det handla om byte av dator (själv kan jag i undantagsfall sitta vid fyra-fem olika under ett dygn) eller osäker internetuppkoppling. Om man vet med sig att man inte blir färdig under dagen är det givetvis ett gott råd att arbeta med undersidor till den egna användarsidan. Ibland kan man dock inte förutse vad som kommer i vägen. Att massproducera artiklar med slarvfel ser jag inte som en bättre metod. Ingen användare har dock plikter och vi är här för att hjälpa varandra. Med tanke på den mängd artiklar som finns att ta sig an torde upp till tio i denna kategori inte utgöra någon större begränsning i andra redaktörers frihet. Fernbom2 3 augusti 2011 kl. 01.23 (CEST)

Jag håller egentligen med Fernbom2 om i stort sett allt. Med mofifikationen att visst vill man utestänga andra - ett tag. Speciellt nya skribenter har svårt att hantera redigeringskonflikter, och därför bör man verkligen låta nya redigera i fred. Å andra sidan, har nybörjaren hittat mallen 'pågår'... så kanske den har hittat ännu mer dokumentation. Det är i alla fall synnerligen oartigt och ovänligt att ändra direkt de första 5-15 minuterna i en nyskapad artikel av nybörjare, just för att denne kan ha fullt upp av annat än redigeringskonflikter. Givetvis också med reservationen att om nybörjaren skriver rent skit eller förtal, ja, men då faller väl även 'pågår' om man använder sunt förnuft. --Janwikifoto 3 augusti 2011 kl. 18.04 (CEST)

Då är ju problemet löst! Ligger mallen "för länge" så är det ju bara att djärvt ta bort den! Och med tanke på att det finns olika skäl att använda mallen, så finns det inget skäl att specificera antal timmar. Åsså har det konstaterats att det är en rättighet att få skriva, så om någon låter mallen ligga "för länge", så kan man helt djärvt redigera i alla fall. Problemet borta. --Janwikifoto 5 augusti 2011 kl. 01.19 (CEST)

Att lägga upp ett gäng helt owikifierade och i vissa fall oöversatta artiklar och märka dessa med "pågår" och till synes ägna sig åt annat är, enligt min mening, icke rådligt. Inte har man väl artikeln i redigeringsläge i 7-8 timmar? Vad hindrar att man färdigställer artikeln i ett ordbehandlingsprogram alternativt wikifierar den åtminstone inom en timme? Nu innebär ju inte det här världens undergång, men kanske kan det stämma till eftertanke. Imperto 19 augusti 2011 kl. 19.18 (CEST)

Mallar för text på utländska

Idag snubblade jag in på Wolongs naturreservat. När jag läste artikeln började jag funderade på om det inte vore bäst om vi införde samma typ av mallar som de använder på engelskspråkiga Wikipedia när vi skriver in texter som är skrivna med tecken från ett annat alfabet än det latinska? De artiklarna hamnar då i en speciell (dold) kategori möjliggör det för de som faktiskt talar språket att då och då kontrollera om de korta texter som lagts in stämmer och inte är klotter. Nuförtiden (och jag har själv gjort det flera gånger) kopierar användare på svenskspråkiga Wikipedia helt enkelt texten från den språkversion vi översätter ifrån (ofta den engelska) utan att vara helt säkra på att det faktiskt står rätt ord där. Ibland kan det ju vara möjligt att kontrollera det via interwikilänkarna (vilket jag rekommenderar alla att göra!) men ibland är det inte möjligt. Så vad tror ni? Vore det värt att införa mallar av den här typen? Är det någon som har en uppfattning hur många artiklar det är som skulle beröras? Jopparn 3 augusti 2011 kl. 17.58 (CEST)

Hur ser mallarna ut på enwp? Pavl 3 augusti 2011 kl. 20.18 (CEST)

Oj, jag ser nu att det faktiskt finns en version här: Mall:Lang. Den täcker alla språk och inte bara de som har ett annat alfabet än det latinska. I vår mall fungerar dock inte kategoriseringsfunktionen (vilket jag var ute efter). En modifierad frågeställning blir då först en rent teknisk:

• Finns det någon som kan fixa så att de läggs in i kategorier?
• Den andra frågan är mer principiell: finns det något som hindrar att vi börjar använda oss av mallen på bredare front? Problemet är att det blir lite svårare att läsa i redigeringsläge, men jag anser att den ökade möjligheten att kontrollera om informationen är korrekt väger upp det. Jag skulle därför vilja se att fler använder sig av mallen. (För ögonblicket är det mindre än 1 500 artiklar som har mallen inlagd!) Jopparn 4 augusti 2011 kl. 01.13 (CEST)

Kände inte till denna mall tidigare, men tycker att det är en utmärkt funktion, särskilt om den utökas enligt förslaget. Jag undrar hur detaljerad man skall vara? Skall man både malla citat, verktitlar samt enstaka begrepp och benämningar vare sig de återges både på svenska och originalspråk eller enbart på originalspråk? (Många mallar blir det.) Hur skall man göra med transkriberade ord? Det är ju fortfarande inte svenska. Och hur gör man med citat på historiska lager av språk som inte har ISO-beteckning, t.ex. om man vill citera Shakespeare på 1500-talsengelska? Om nu en av poängerna är en rationellare stavningskontroll, alltså. /Ascilto 4 augusti 2011 kl. 20.13 (CEST)

Jag har översatt kategorianropet och lagt in det i den svenska mallen nu. Justeringar kan säkert behövas, och själva kategorisidorna skapas. -- Lavallen 4 augusti 2011 kl. 20.55 (CEST)

Testade att lägga in mallen runt citat i artikeln pudel, det blev mycket riktigt kategorier för artiklar med text på danska, engelska, tyska och franska, men norska kategoriserades som "annat språk". /Ascilto 4 augusti 2011 kl. 21.16 (CEST)

Norsk tillaggd. -- Lavallen 5 augusti 2011 kl. 06.28 (CEST)

Superbra Lavallen! Går det att fixa så att de hamnar i en dold kategori istället så att folk slipper störas om det inte finns en färdig kategori. Jag tänker mig att det här knappast är relevant om man inte redigerar här. Jopparn 5 augusti 2011 kl. 11.02 (CEST)

För att kunna dölja kategorin måste den skapas först. En röd kategori kan inte döljas. Och eftersom jag inte har ngn tanke om hur kategorierna i sig ska kategoriseras, så.... -- Lavallen 5 augusti 2011 kl. 11.05 (CEST)

Vill först säga att jag tycker det hela är en utmärkt idé. Men det blir ett hästjobb att hitta alla artiklar där mallen borde läggas in, som knappast låter sig robotiseras generellt. Kan en robot månne söka efter utrikiska tecken i artiklar, och lägga in mallen för japanska i alla artiklar som innehåller kanji, etc? Vad kategorisering beträffar så har jag ett förslag: Kategori:Artiklar som behöver språkvård -> Kategori:Artiklar med text på andra språk -> Kategori:Artiklar med text på cebuano/thai/hebreiska/whatever. Sedan kan man antingen handskapa de viktigaste kategorierna, eller sätta en robot med en språkkodslista på att skapa hela uppsättningen. Lsj 5 augusti 2011 kl. 11.25 (CEST)

Aha, ok. Jag är lite osäker om kategoriseringen. För närvarande ligger Kategori:Artiklar med text på andra språk i Kategori:Wikipedia:Språkvård. Då det egentligen inte rör sig om artiklar som behöver språkvård skulle jag vilja föreslå att vi lägger kategorin som en underkategori till Kategori:Wikipedia:Översättningar. Vad tror ni? Jag skulle även vilja se att kategorin förses med en kort förklarande text av typen: "De artiklar som ligger i Kategori:Artiklar med text på andra språk innehåller inte nödvändigtvis något fel eller något som behöver ändras. En av orsakerna till att kategorin finns är dock för att det skall vara möjligt att systematiskt gå igenom alla artiklar som innehåller texter på andra språk än svenska för att kontrollera att korrekt text har lagts till". Låter det som en ok formulering? Jopparn 9 augusti 2011 kl. 14.54 (CEST)

Utöver detta kan man ju ofta förvissa sig om att uttrycket säger åtminstone ungefär rätt sak genom Google Translate eller genom att helt enkelt söka på uttrycket och se vilka träffar man får. Även om detta med mallarna är en god idé så kan man knappast räkna med att någon språkkunnig kommer att kontrollera, i alla fall inte inom rimlig tid. Njaelkies Lea (d) 5 augusti 2011 kl. 07.55 (CEST)

Så sant, så sant. Ett mycket gott råd. Tyvärr har ju inte Google Translate alla språk som kan vara intressanta så det här kan nog ändå fylla en funktion och det förenklar att systematiskt gå igenom artiklarna. Det här är inte en universallösning men kan förhoppningsvis bli ett litet steg på vägen mot bättre tillförlitlighet, hoppas jag. Jopparn 5 augusti 2011 kl. 11.02 (CEST)

Ta gärna en titt på Kategori:Artiklar med text på grekiska. Jag anar att en del av dessa ska flyttas över till Kategori:Artiklar med text på klassisk grekiska istället. Koden för klassisk grekiska är grc. Bara två medlemmar i den klassiska kategorin, är betydligt mindre än jag hade förväntat. -- Lavallen 6 augusti 2011 kl. 12.15 (CEST)

Kan du få till så att alla de som dessutom använder {{Polytonic}} flyttas per robbot. De bör alla vara klassisk grekiska (eftersom polytonisk teckenuppsättning används just för det språket!) Taxelson 7 augusti 2011 kl. 21.04 (CEST)

{{Polytonic}} ger nu kategorisering för klassisk grekiska. -- Lavallen 19 augusti 2011 kl. 19.46 (CEST)

Men kan detta knasat till Mall:Grekiska bokstäver? Se Alfa. --NERIUM 19 augusti 2011 kl. 19.59 (CEST)

Ser så ut och jag ser på rak ingen lösning som mallen används idag, varför jag återställde tillsvidare. -- Lavallen 19 augusti 2011 kl. 20.05 (CEST)

Avser "banco" den Palmstruchska banken?

I artikeln Chalmers tekniska högskola används "enheten" banco avser det den Palmstruchska banken eller något annat? Schh 16 augusti 2011 kl. 19.50 (CEST)

Är det inte Riksbankens Riksdaler#Riksdaler banco 1777-1858 som avses? --I99pema 16 augusti 2011 kl. 19.56 (CEST)

"Enheten" som används i Chalmers tekniska högskola är skilling banco och avser valuta utgiven av Riksens Ständers Bank. /εsquilo 16 augusti 2011 kl. 21.14 (CEST)

Tyvärr innehåller artikeln skilling banco en hel del felaktigheter. Sitter just nu långt från alla mina böcker, så jag får korrigera senare, men skilling banco är inte alls en valuta som ersätter skilling specie 1776. Skilling banco betyder riksbankssedlar och skilling specie betyder guld/silvermynt. På grund av dåligt förtroende för bankerna, och återkommande kollapser av riksbankerna där sedlarna blev värdelösa sjönk banksedlarnas kurs i förhållande till myntvalutan. Detta formaliseras genom myntreformen 1776 och sverige får två valutor som löper parallellt - skilling banco och skilling specie. Jag har för mig att kursen var 1:2 under större delen av tiden 1776-1856. Eftersom blev fråga om två olika kurser kunde man utge ädelmetallmynt i skilling banco och banksedlar i skilling specie.--FBQ 17 augusti 2011 kl. 09.07 (CEST)

Läste just artikeln Riksdaler, där situationen beskrivs som jag tror korrekt - kursen var 1 riksdaler specie - 2 2/3 riksdaler banco.--FBQ 17 augusti 2011 kl. 09.17 (CEST)

Läste bättre artikeln lite mer ordentligt nu. Det ju ingen artikel om skilling banco utan en omdirigering till skilling och nämner inte alls skillnaden mellan riksgäldsmynt, bancomynt och speciemynt, och därmed egentligen korrekt - även om det kan uppfattas som förvirrande säga att man räknat i Riksdaler specie före 1776.--FBQ 17 augusti 2011 kl. 12.28 (CEST)

I artikeln står: "3 333 riksdaler riksmynt 16 skilling banco". Är denna "blandning" korrekt? Decimalformen till riksmynt var ju öre.--I99pema 17 augusti 2011 kl. 12.38 (CEST)

Gäller frågan uppgifter i artikeln om Chalmers tekniska högskola, avhandlas lämpligen spörsmålen där. Ymer 17 augusti 2011 kl. 22.15 (CEST)

Frågan är generell även om den är relevant för Chalmers artikeln. Schh 18 augusti 2011 kl. 05.21 (CEST)

Ymer är den som kan svara vad som står i hans källor. Det kan på 1810- och 1820-talet röra sig om riksdaler riksmynt i valören som infördes 1858. Däremot kan det MÖJLIGEN vara så att man skiljt mellan banco- och riksgäldsmynt med beteckningen "riksmynt" - som då måste ha avsett de förra. Men jag sitter långt från de flesta av mina böcker, och törs inte gissa.--FBQ 19 augusti 2011 kl. 00.10 (CEST)

Bästa sättet att lämna webbkällhänvisningar?

Hej, på en sajt som heter Säsongsmat.nu (en MediaWiki-sajt, för övrigt), har vi lagt till ”citera denna sida”-länkar på samma sätt som på Wikipedia. Ett av formaten där är tänkt för referenser på svenskspråkiga Wikipedia. Bara för att göra rätt från början tänkte jag kolla vad som anses vara bästa sättet att lämna webreferenser här nu. Är det mallen {{webbref}} som används mest? Vad måste vara med? Så här ser det ut just nu. Tack för hjälpen! Rotsee 18 augusti 2011 kl. 22.41 (CEST)

Referensen ser väl bra ut, men jag är tveksam till att använda en annan wiki som källa. Det är knappast bättre än att använda en annan språkversion av Wikipedia. /Dcastor 18 augusti 2011 kl. 22.56 (CEST)

En webbkällas adressnamn ska vara synlig eftersom webbplatser kan sprida virus, har jag lärt mig.--90.233.129.225 18 augusti 2011 kl. 22.59 (CEST)

DCastor: Det har du förstås rätt i. I det här fallet innehåller artiklarna en del auktoritativ information (t.ex. själva säsongsinformationen) som utarbetats av redaktionen, och en del annan data som inte går att redigera av besökarna, men det skulle nog behöva märkas upp tydligare. Bra om referensen ser ok ut, iaf. Förhoppningsvis används den med omdöme också! Rotsee 18 augusti 2011 kl. 23.02 (CEST)

Det är bra att kolla webbplatsens domännamn innan man besöker den, men det är något var och en måste göra med sin egen webbläsare (t.ex. Opera visar adressen på statusraden, vilket inte borde gå att ändra på med javascript).

Informationen i samband med själva länken kan vara förfalskad eller missvisande, så den kan man hur som helst inte lita på, och den som som redaktör tänker på dessa aspekter borde själv kolla att webbplatsen verkar pålitlig. Att ge information som förenklar för läsaren att göra det är för svårt.

Summan av kardemumman: använd text som visar vad för typ av webbplats det är frågan om och vilken typ av information länken leder till. Lämna resten åt läsaren.

--LPfi 19 augusti 2011 kl. 11.12 (CEST)

Nya rutiner vid avnominering av artikel?

Wikipediadiskussion:Artikelnomineringar#Rutiner_vid_avnominering nya rutiner vid avnominering har varit uppe för diskussion. Kanske vore det bra om fler användare läste, begrundade och tyckte till? B.Odins 19 augusti 2011 kl. 11.19 (CEST)

Tredje upplaga av känd tävling

Det återstår bara en helg för att invänta tävlingen som syftar på att skriva artiklar för de utmärkta bilderna på Wikimedia Commons. Två liknande tävlingar hölls tidigare men det finns fortfarande en massa fina bilder kvar som väntar på svenskspråkiga artiklar. Jag hoppas på flera deltagare och önskar redan nu lycka till! --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 19 augusti 2011 kl. 18.26 (CEST)

Någon felaktig kod på Kategori:Snabba raderingar

Om man går in på Special:Önskade kategorier de senaste veckorna ser man hela tiden Kategori:Snabba raderingar ligga där. Det ser ut att finnas två artiklar där men klickar man sedan på den så är kategorin tom. Det rör sig alltid om just två artiklar som påstås ligga där. Det verkar vara någon kodning i någon mall som är fel och därför gör på detta sätt. Går detta att få bort? Så vi i framtiden slipper Kategori:Snabba raderingar på Special:Önskade kategorier?--Bruno Rosta 17 augusti 2011 kl. 11.11 (CEST)

Då måste vi först hitta en sida, sedan identifiera mallen (om det nu är det). -- Lavallen 17 augusti 2011 kl. 11.13 (CEST)

Jag vet inte var felet sitter, men tror att det kan finnas någonstans i Mall:Radera--Bruno Rosta 17 augusti 2011 kl. 12.00 (CEST)

MagnusA har gjort en ändring i {{WP}}, jag vet inte om/hur det påverkar. -- Lavallen 17 augusti 2011 kl. 12.40 (CEST)

Ingen aning jag heller. Synd att systemet inte vill visa vilka två medlemmar det tycker befinner sig i den här raderade kategorin. Det var så längesen nu, så cache och sånt borde vara uppdaterat vid det här laget. --MagnusA 17 augusti 2011 kl. 13.24 (CEST)

Gjorde ett försök att titta i den råa databasen och hittade faktiskt något jag tror var rester av ett par (för längesedan) raderade artiklar. För att få bort resterna provade jag att återställa/radera de båda artiklarna. Om några dygn visar det sig om "Snabba raderingar" fortfarande är en "önskad" kategori. --MagnusA 17 augusti 2011 kl. 16.13 (CEST)

Nehepp, fortfarande kvar... :-( --MagnusA 20 augusti 2011 kl. 09.03 (CEST)

Byt tillbaka brunnbilden

Diskussion flyttad till Wikipediadiskussion:Bybrunnen#Byt tillbaka brunnbilden. -- Lavallen 20 augusti 2011 kl. 07.19 (CEST)

Singular/plural och best./obest.

Det är ett uppenbart virrvarr vad beträffar grammatiska former när det gäller artikelnamn och kategorier. För mig är det självklart att göra som t.ex. MeSH, att använda singular när det bara finns en typ av något och plural när det är ett kollektiv. Därför kallas NMDA-receptorn NMDA-receptorer av MeSH, för det definieras som "En klass jonotropa glutamatreceptorer", medan singularformen används t.ex. för Muskarin M1-receptor, där man väl får förmoda att det är ett särskilt individum av Muskarinreceptorer.

Omsatt till Wikipedia har jag nästan alltid sett att man valt singularformer för sådant som har med medicin att göra, oavsett om det är kollektiv/klasser/grupper eller ej. Så har det varit t.ex. för neuropeptider. Några gånger har jag bett om att få artiklarna flyttade till pluralform med hänvisning till MeSH.

Dock har jag också sett samma förkärlek för singular ifråga om kategorier. Där tycker jag att det kan vara problem med en annan sak, nämligen valet mellan bestämd och obestämd form. Ska det heta Kategori:Sköldkörtel eller Kategori:Sköldkörteln (som jag har skapat), t.ex? I just detta fall har man valt obestämd form för artikelnamnet. Av någon orsak valde jag obestämd för Kategori:Binjurar, och denna intuition jag hade då börjar jag nu ifrågasätta.

Har andra några bra tumregler för detta med singular/plural och obestämd/bestämd form?--90.233.166.69 20 augusti 2011 kl. 10.15 (CEST)

En omfattande riktlinje finns för artikelnamn här: wp:Artikelnamn. Där står bl.a. "Om möjligt, använd grammatisk grundform". Det lilla som finns om kategorinamn finns här: wp:Kategorier#Namngivning av kategorier. Där förespråkas plural som huvudregel. Men den huvudregeln borde gälla när kategorin innehåller många begrepp av samma sort, t.ex. Kategori:Receptorer för de olika receptorer som finns. Inte lika enkelt när kategorin innehåller begrepp relaterade till ett singulärt huvudbegrepp, som Kategori:Sköldkörteln. Jag tycker nog Kategori:Lungor borde innehålla olika sorters lungor, medan Kategori:Lungorna borde innehålla olika delar av våra vanliga lungor. Man får gå efter vilken relation det är mellan kategoriinnehållet och kategorietiketten. Lsj 20 augusti 2011 kl. 10.49 (CEST)

Den svenska versionen av MeSH är en utmärkt källa för svensk terminologi på det medicinska området, inte minst då det finns en tveksamhet kring vilken form som engelskspråkiga begrepp skall översättas med. Vilka exakta grammatiska former av orden som väljs på artikelnamn är däremot mer en uppslagsverks-konvention. Det är inte bara Wikipedia bland allmänna uppslagsverk som har en sådan konvention, som då även används för medicinska och biologiska termer precis som för andra termer. Slår man upp "lungor" i pappers-NE, står det "se lunga", trots att de brukar förekomma i tvåtal. Enligt beskrivningen av MeSH på KIB: "MeSH, Medical Subjects Headings är en samling av kontrollerade termer som används för indexering, sökning och katalogisering av biomedicinska tidskrifter." Således är MeSH i sig mer jämförbar med WP:s kategorier än själva artiklarna, och kategorierna brukar även hos oss förekomma i pluralform. Så jag ser egentligen inte att MeSH avviker från WP:s norm om man ser det som namngivning av kategorier snarare än av enstaka artiklar. Tomas e 20 augusti 2011 kl. 11.50 (CEST)

OK, det är bra att veta att Wikipedia har sina egna konventioner och att detta är normalt, men jag fick ändå inte riktigt svar. En annan, näraliggande fråga är om man ska använda läkarlatin eller undvika detta, och om man ska välja latinskt eller svenskt namn som uppslagsord, t.ex. för Diencephalon/Mellanhjärnan. Jag tycker att det i löptext är onödigt med latinska namn i parentes, som jag sett ibland.--90.233.166.69 20 augusti 2011 kl. 15.16 (CEST)

Wp:Artikelnamn säger så här om läkarlatin: "Om ett medicinskt eller biologiskt begrepp har ett svenskt, etablerat och entydigt trivialnamn, så bör detta användas med hänvisning från vetenskapligt namn. Exempel: suicid hänvisar till självmord. Om det finns namnkonflikt, risk för missförstånd, eller det inte finns något allmänt trivialnamn, så bör det vetenskapliga namnet användas. Exempel: kräfta hänvisar till cancer, pung är en grensida som hänvisar till scrotum för den manliga könsdelen. Som vanligt ska alla korrekta namnformer anges i artikelns ingress." Lsj 20 augusti 2011 kl. 15.24 (CEST)

Inom biologin finns en art av gräsand (singular) och en ordning av andfåglar (artikelnamn i plural obestämd form), vilket är betecknande för att biologin räknar arten som ental och inte bryr sig om de många individerna. Men vi kallar ändå inte artikeln för "gräsanden" i bestämd form, vilket är en skillnad mot sköldkörteln i medicinen. Formuleringar som "i Sverige häckar gräsanden allmänt i hela landet" (singular bestämd form, för att beskriva en art eller klass, som om den vore en personifierad i en enda individ) används i Wikipedia och i facklitteratur, men i populära och skönlitterära framställningar tror jag den sortens formuleringar är på väg ut. Jag får idag fler Google-träffar på "kvinnor ska stå vid spisen" (plural) än det klassiska singular-uttrycket "kvinnan ska stå vid spisen" (som nämns i artikeln könsroll). Singularformerna lappen, eskimån och zigenaren (jämför: gräsanden) är idag helt undanträngda av pluralformerna samer, inuiter och romer. För att inte tala om det utdöda uttrycket "den vite mannen". Min slutsats är att singular och i synnerhet singular bestämd form är mer fackspråklig och kan verka föråldrad i populära framställningar. --LA2 20 augusti 2011 kl. 15.33 (CEST)

Jag tror det var i ett referat från en domstolsförhandling för länge sedan som en reporter uppgavs ha skrivit något i stil med "den vittnande rättsläkarens latinska termer var rena grekiskan för domstolen och åhörarna". :-) Tomas e 21 augusti 2011 kl. 13.01 (CEST)

Bland kemiartiklar används plural rätt ofta för ämnesklasser. Åtminstone jag själv har gjort det bland annat i analogi med den biologiska taxonomin, men också för att det skapar ett smidigt sätt att särskilja och gör att artiklarnas inledningsmening kan formuleras på ett sätt som stämmer överens med titeln. Lite diskussion om detta finns här och här. Angående matematik finns en diskussion här. //Essin 21 augusti 2011 kl. 22.15 (CEST)

Är populism en del av Sverigedemokraternas politiska ideologi?

Åsikterna verkar gå isär.[1][2][3] Diskussion om saken pågår här, och jag tror att debatten skulle må bra av fler röster. --Carl von Blixen 21 augusti 2011 kl. 11.26 (CEST)

Nja, populism är väl snarare en metodik eller en avsaknad av respekt för det faktiskt genomförbara än en politisk kompassriktning. - Tournesol 21 augusti 2011 kl. 11.30 (CEST)

Att kalla det för "avsaknad av respekt för det faktiskt genomförbara" tycker jag verkar vara en smula POV. De flesta populistiska förslag är ju faktiskt praktiskt genomförbara, även om de kanske inte alltid är pragmatiska eller produktiva. /εsquilo 21 augusti 2011 kl. 12.15 (CEST)

Mitt svar på denna fråga är: Ja, det är en etikettering med en ideologisk rymd som är applicerbar på Sverigedemokraterna och andra högerpopulistiska partier (något som frekvent görs i forskningen). Denna diskussion pågår dock redan i artikeln Sverigedemokraterna varför jag föreslår att den fortsätter där. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 21 augusti 2011 kl. 13.36 (CEST)

Hur hantera omfattande upphovsrättsintrång?

För ett tag sedan upptäckte jag att stora delar av artikeln Axel Pehrsson-Bramstorp var saxade i princip rakt av från Nationalencyklopedin, och hade legat där sedan 2005. Alldeles nyss snubblade jag över artikeln erämark, som visade sig vara ännu tydligare kopierad från Uppslagsverket Finlands artikel om samma ämne. I sådana situationer skulle det vara bra att hitta alla nya artiklar eller andra stora tillskott av text som en användare har gjort, för att kunna gå igenom dem systematiskt efter fler kopieringar. Nu gjorde jag bara ett par stickprov, och hittade motsvarande problem med Krigsarkivet, Helsingfors (borde det inte vara Krigsarkivet (Finland) för övrigt?) och Riksarkivet (Finland). Finns det något sådant verktyg? Det finns förmodligen ganska omfattande mängder text på svenskspråkiga Wikipedia som Wikipedia inte har rätt att publicera, än mindre låta andra återanvända, men utan verktyg för att hitta dem känns det nästan oöverstigligt att få bort... //Essin 12 augusti 2011 kl. 21.16 (CEST)

Hmmm, finns det inte verktyg på enwp för att söka efter dylikt? - Jag är inte på enwp så ofta, men jag vill minnas att jag sett ngt. -- Lavallen 12 augusti 2011 kl. 21.20 (CEST)

När sockenartikeltext är skapad av lokala entusiaster så är det oftast en rak kopiering från NE. Så gör de till sina hemsidor och så gör de här. Kanske snart dags att gå igenom alla större texttillägg från de första åren inlagda av personer som gjort mindre än X redigeringar,Yger 12 augusti 2011 kl. 21.29 (CEST)

Gör gärna en lista över artiklar som misstänks vara kopierade från UVF, men vänta lite med att radera dem. Jag tror vi har goda chanser att övertyga utgivarna om att frilicensiera materialet. --LA2 12 augusti 2011 kl. 23.57 (CEST)

Fanns ingen version av Krigsarkivet (Finland) som var OK? Artiklarna skall inte raderas helt, utan endast de versioner som var plagiat. Även om de släpper materialet fritt, måste vi ändå oftast skriva om för att det skall vara POV. J 1982 13 augusti 2011 kl. 14.42 (CEST)

Det var en enda bidragsgivare till i princip hela artikelhistoriken. Det fanns ett par bidrag till från andra användare, men det var mest småfix. -- Lavallen 13 augusti 2011 kl. 15.06 (CEST)

Även om UVF har lagt ut sina artiklar på webben måste vi ju utgå från att upphovsrätten gäller, och att det inte är okej att kopiera text därifrån så länge det inte finns ett tydligt besked på deras webbplats eller i OTRS om att texterna är licensierade enligt CC-BY-SA eller annan lämplig licens. Raderingar går att återställa om ett sådant besked kommer. Jag har börjat gå igenom Special:Länkar hit/Uppslagsverket Finland och hittat en del, men jag kommer snart att vara AFK i en vecka och kommer inte att hinna klart med det innan dess. Vad vore en lämplig sidtitel för att samordna sådana här undersökningar? Wikipedia:Möjliga upphovsrättsintrång? Se också Wikipediadiskussion:Plagiat#Plagiat är ett dåligt namn.

Även om oerfarna användare är ett problem undrar jag om det inte är ett större problem med användare som har gjort många redigeringar och mer eller mindre systematiskt lagt in text från NE eller UVF. Jag vet inte om det skulle vara uthängning att nämna några namn, men det finns ett par-tre användarkonton som jag skulle vilja kolla på det sättet som jag beskriver i ursprungsinlägget. //Essin 13 augusti 2011 kl. 18.28 (CEST)

Det LA2 skriver handlar specifikt om UVF. Stiftelsen som numera tillhandahåller verket har som uppgift att främja bildningen. Därför kan man tänka sig att kunna få materialet fritt licenserat. --LPfi 15 augusti 2011 kl. 12.49 (CEST)

(Som jag skrev under diskussionen om inköpsförslag ovan) Copyskape (fri programvara för plagiatkontroll) kan användas i detta sammanhang. Problemet är att den meddelar ofta att "The maximum number of scans per month has been reached for this site" när man försöker kontrollera Wikipediaartiklar - särskilt enwp-artiklar. Kanske att Wikimedia skulle kunna erbjuda dem en slant för att de ska öka vår "quota". Mange01 15 augusti 2011 kl. 22.52 (CEST)

LPfi: Ja, det skadar nog inte att försöka få materialet släppt, men till dess måste vi ju anta att de (eller deras författare) har upphovsrätten. Jag tror knappast att det är till Wikipedias fördel i en förhandlingssituation att "tjuvstarta".

Mange01: Har Copyscape en tidsaspekt eller är det bara väldigt kräset med detaljer som wikifiering? Kari Tarkiainen och Unto Salo kommer upp som träffar när jag söker efter kopior på UVF-artiklarna, men inte tvärtom. Copyscape verkar också gå att lura ganska lätt genom att byta ut enstaka ord, Punkaharjuåsen ger ingen reaktion. Och vad har man för nytta av det om man inte redan vet vilka artiklar som är misstänkta, och vilken källan är? //Essin 22 augusti 2011 kl. 19.16 (CEST)

Vem är en riksdagsledamot?

Vilka ska vi på Wikipedia räkna som riksdagsledamöter? Det enklaste bör vara att bestämma att de 349 som just nu sitter i riksdagen är ledamöter. Men riktigt så enkelt är det ju inte alltid. Statsråden är ju till exempel invalda i riksdagen, men de sitter ju för närvarande inte i riksdagen utan i regeringen. Därför har de ju också en ersättare. På riksdagens hemsida läser jag om de 21 personer som har ersatts med någon annan. Vilka bör då finnas med på till exempel Lista över ledamöter av Sveriges riksdag 2010–2014 eller i mallar som Mall:Riksdagsledamöter/moderaterna/2010-2014.

Personligen anser jag att i listor och liknande är det ganska enkelt att påpeka att personer har ersatts av någon annan. Därför bör alla stadsråd får vara med i sådana listor. Men i olika typer av mallar på olika ledamöters hemsidor bör endast de som för närvarande är aktiva och har en riksdagsplats vara med. På så sätt bör Anton Abele vara med i Mall:Riksdagsledamöter/moderaterna/2010-2014 medan Lena Adelsohn Liljeroth som han ersätter inte bör vara med.

Vad har vi för åsikter? //Mattias 20 augusti 2011 kl. 13.07 (CEST)

Vad sägs om att i mallarna nämna de "inaktiva riksdagsledamöterna" inom parentes efter deras ersättare? T.ex. kan det stå "Anton Abele (ersättare för Lena Adelsohn Liljeroth)". Det fungerar väl bra om alla statsråden har ersättare? Calandrella 20 augusti 2011 kl. 13.31 (CEST)

Det är ett utmärkt förslag! Fernbom2 20 augusti 2011 kl. 15.29 (CEST)

Låter onekligen klokt. Samtidigt struntar vi fullständigt i de som lämnat riksdagen? (Lista_över_ledamöter_av_Sveriges_riksdag_2010–2014#Ledamöter som avgått) Jag ger det några dagar innan jag ger mig på att börja ändra i några mallar. Mattias 20 augusti 2011 kl. 16.00 (CEST)

Kanske nämna de som lämnat i parenteser efter deras efterträdares namn? T.ex. kan det stå "Jessica Rosencrantz (efterträdde Anna König Jerlmyr)". Annars kan vi ha någon särskild lista för dem avgådda riksdagsledamöterna längst ned, t.ex. "Personer som denna mandatperiod tidigare varit riksdagsledamöter, men nu lämnat riksdagen: Thomas Bodström • Exempel Exemplén • Förnamn Efternamn" och så vidare. Personligen föredrar jag nog det första alternativet. I vilket fall hör deras namn hemma i mallen, tycker jag; de har ju faktiskt varit riksdagsledamöter under mandatperioden, även om de inte är det längre. Calandrella 21 augusti 2011 kl. 00.17 (CEST)

Nackdelen med den föreslagna modellen är att det kan inträffta flera byten under samma period, vilket skulle kunna leda till "XX, som efterträdde YY, vilken i sin tur efterträdde ZZ" et cetera. Annars finner jag den utmärkt. Att ledamöterna i fråga skall finnas med borde vara självklart. Fernbom2 22 augusti 2011 kl. 06.45 (CEST)

mall:GeoLänk

Kan inte hitta diskussionen om mall:GeoLänk men det är väldigt fult att ha den längst upp till höger se Lista över vulkaner i Italien. Skulle möjligen passa bättre under externa länkar.

--NERIUM 21 augusti 2011 kl. 16.35 (CEST)

Jag tror den började användas här på kategorisidor. -- Lavallen 21 augusti 2011 kl. 16.38 (CEST)

Kan hålla med NERIUM att den inte är direkt estistik tilltalande. --Civilspanaren 21 augusti 2011 kl. 16.41 (CEST)

Det var en väldigt informativ och bra länk dock. Njaelkies Lea (d) 21 augusti 2011 kl. 16.46 (CEST)

Hur bra som helst under externa länkar men inte som i artiklarna just nu se Kamtjatkas vulkaner. --NERIUM 21 augusti 2011 kl. 16.50 (CEST)

Inte direkt estistik tilltalande, men nyttig är väl en bra sammanfattning. Jag tror att {{GeoLänk}} skulle tjäna på att se mer ut som {{Commonscatbox}}. /εsquilo 21 augusti 2011 kl. 17.05 (CEST)

Den bör ligga uppe i högra hörnet, eftersom det är där koordinater brukar ligga, i sidor som bara har en koordinat. Men den är lite blaffig idag. De norska och tyska versionerna av mallen är snyggare. Någon kanske kan ändra utseendet? --LA2 21 augusti 2011 kl. 20.56 (CEST)

Jag instämmer med LA2. Den norska versionen ser riktigt bra ut tycker jag (den tyska finns det ingen språklänk till så jag vet inte riktigt hur den ser ut). Jopparn 21 augusti 2011 kl. 21.06 (CEST)

Den tyska heter Vorlage:All Coordinates och har även länk till OpenStreetMap. Mer funktionalitet på mindre yta. Vorsprung durch Technik. --LA2 21 augusti 2011 kl. 22.24 (CEST)

Den norska varianten är helt ok. Varför skall vi ha alternativet Bing med? Det är sällan de lyckas få koordinater rätt och det är omöjligt att få dem ändrade. Åtminstone har jag inte lyckats. --NERIUM 21 augusti 2011 kl. 22.31 (CEST) D.v.s texten skall ligga över artikelnamnet och inte i artikeln och så skall få vara med. --NERIUM 21 augusti 2011 kl. 22.49 (CEST)

Externa länkar

• Karta över alla koordinater från Google
• Karta över alla koordinater från Bing

Jag tycker inte att vi bör skapa mallar som automatiskt länkar till olika företag på det sättet och lägga in i en mängd artiklar. Man får intrycket att Wikipedia är sponsrat och att det är reklamlänkar. (Se tidigare bybrunnsdiskussion kring googlelänkning i mallar. Verkar vara konsensus att vi inte ska ha det./ Elinnea 22 augusti 2011 kl. 13.24 (CEST)

Blir inte konsekvensen då att vi får ta bort Coord-mallen också? -- Lavallen 22 augusti 2011 kl. 15.16 (CEST)

Med coord går det väl via en mellansida, så vi slipper varumärkena i själva artikeln? Ḇọⅰⅵḙ 22 augusti 2011 kl. 19.14 (CEST)

Den tyska och norska versionera ser klart mycket bättre ut än någon av de boxar som idag används i den svenska mallen. Ser inget hinder med att vi länkar till de olika företagens kartor, blir nästan mer irriterad över att man hamnar på toolserver när man vill kolla på en koordinat idag. --Civilspanaren 22 augusti 2011 kl. 19.33 (CEST)

Skriver man

var wma_settings =
{
 quicklink : true,
 quicklinkurl : 'http://maps.google.com/maps?ll={latdegdec},{londegdec}&spn={span},{span}&q={latdegdec},{londegdec}'
}

i sin monobook.js/vector.js så leder koordinatlänkarna direkt till google maps. Raden med quicklinkurl behövs inte, med det går att ändra den för att använda någon annan karttjänst. /EnDumEn ✍ 22 augusti 2011 kl. 20.07 (CEST)

Flagged revisions på svwp

Har flagged revisions eller liknande införts på svwp? Det här är inte ett återkomstmeddelande utan bara en undran som dök upp när jag surfade runt oinloggad. Artikeln Kneten omdirigerades inte flera minuter efter att Historiker omdirigerat sidan, även efter cacheomladdning. Direkt när jag loggade in följde sidan omdirigeringen. Hur kommer det sig? /Grillo 21 augusti 2011 kl. 17.46 (CEST)

Kan det ha att göra med att sidan Kneten var nyskapad, det vill säga jag kom från Nya sidor när jag omdirigerade den, och den var inte markerad som patrullerad?--Historiker 21 augusti 2011 kl. 17.52 (CEST)

Som oinloggad surfar du runt i en server i Nederländerna. Det kan finnas vissa eftersläpningar då. -- Lavallen 21 augusti 2011 kl. 18.38 (CEST)

Sedan är du som oinloggad inte behörig att "rensa cachen". Det kräver purge-behörighet, och det har bara inloggade. -- Lavallen 22 augusti 2011 kl. 07.02 (CEST)

Det tänkte jag faktiskt inte ens på att kolla. Jag tänkte på webbläsarens historik... /Grillo 22 augusti 2011 kl. 07.32 (CEST)

Webbläsare och routrar kan man självklart påverka lika mycket inloggad som oinloggad, men det går inte att påverka WMF's servrar på det viset som oinloggad. -- Lavallen 22 augusti 2011 kl. 07.58 (CEST)

Det går visst. 90.229.129.137 22 augusti 2011 kl. 17.20 (CEST)

Special:Grupprättighetslista säger ngt annat. -- Lavallen 22 augusti 2011 kl. 20.28 (CEST)

Inloggade användare kan "Rensa cachen för sidor utan att behöva bekräfta". Länkar som http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Sandlådan&action=purge funkar för oinloggade användare också. 90.229.129.137 22 augusti 2011 kl. 20.41 (CEST)

Man lär så länge man har elever, eller hur var det folkskoläraren sa... -- Lavallen 22 augusti 2011 kl. 20.43 (CEST)

Jurymedlem till Wiki Loves Monuments

Till den svenska delen av den paneuropeiska fototävlingen Wiki Loves Monuments skulle Wikimedia Sverige mycket gärna se någon från gemenskapen i juryn tillsammans med Riksantikvarieämbetet, Arkitekturmuseet och Nordiska museet. Om det är något du vill göra anmäl er här, på infowikimedia.se eller på wikimail till mig. --Ainali 22 augusti 2011 kl. 22.23 (CEST)

FAQ-svar om administratörernas anonymitet

Vår FAQ har inget svar på frågan "Skulle det inte vara en bra idé om administratörerna arbetade under sina verkliga namn?" Jag tror det är en fråga som många ställer sig, efter att deras första försök att skapa en ny artikel resulterade i en radering eller blockering. Hur borde det FAQ-svaret vara formulerat? --LA2 13 augusti 2011 kl. 16.13 (CEST)

Det finns lite (indirekt) text om detta på Wikipedia:Användares personuppgifter. Yger 13 augusti 2011 kl. 16.30 (CEST)

Länkar till tidigare diskussioner i ämnet kan också vara lämpliga. Ett äldre förslag (som inte antogs) på engelska Wikipedia är Wikipedia:Administrators accountability.

En näraliggande fråga är terminologin. Administratör är ju en roll som innebär befogenhet att radera och blockera. Men den aktuella frågan handlar om "bemötande av nybörjare och vandaler". Är "administratör" alltid synonymt med någon som ägnar sig åt bemötande? Eller skulle vi behöva en separat term för de senare? Man kan ju vara fadder och bemöta nykomlingar utan att vara admin. Och man kan vara admin för att radera artiklar, utan att ägna sig åt bemötande av nykomlingar. --LA2 13 augusti 2011 kl. 16.41 (CEST)

Yger: Med tanke på Essjay-incidenten är krav på öppenhet med personuppgifter för administratörer en mycket bra idé! Det skulle sprida sig så att fler vanliga användare skulle bli öppna med sin identitet. Facebook har visat att trollen försvinner och konversationen blir trevligare om man skriver under sitt verkliga namn och lägger ut sitt foto.

LA2: Vissa wp-administratörer går in mer för polisrollsaspekten av jobbet, andra är serviceminded och snabba att betjäna användare, exempelvis hjälpa nya användare. I båda fall kan verktygen vara användbara, och i båda fall bör man ha ett omröstingsförfarande som bedömer att administratören har gott omdöme och inte ger upphov till onödiga konflikter. Så det finns ingen anledning att organisaera fram en skillnad. ELler är det brist på folk inom någon av grupperna?

Liknelsen mellan administratörer och poliser kan man dra fler slutsatser av. Poliser som ofta tappar humöret, håller kolleger om ryggen, är orättvisa och begår rättsövergrepp skapar rättshaverister, förorsakar lågt förtroende för systemet och kan vara en bidragande faktor till att kravaller uppstår, t.ex. i Göteborg eller London. Kravaller har vi inte sett bland wikipediaanvändare, men en och annan rättshaverist och ett antal bloggar skrivna av missförstodda wp-användare som uttrycker sitt missnöja med wp:s administratörer.

Administratör borde egentligen heta moderator. På andra håll på nätet är en admin en strikt teknisk roll, ungefär som våra byråkrater. Mange01 14 augusti 2011 kl. 00.51 (CEST)

För min egen del är jag "oanonym" redan i dag och har därför personligen inga problem med det inledande förslaget. Jag är dock samtidigt medveten om att det finns andra administratörer som genom åren drabbats av sådana mängder trakasserier och påhopp till följd av sina - helt legitima - åtgärder att de tvärtom valt att plocka bort porträttfoton och andra identifierande uppgifter från sina användarsidor. Med andra ord ser jag en tydlig risk att betydligt färre skulle våga ställa upp som administratör om det fanns krav på att man som sådan var tvungen att uppträda under fullständigt namn etc. /FredrikT 14 augusti 2011 kl. 01.10 (CEST)

Jag skulle inte ställa upp om jag var tvungen att framträda med min identitet. Det har dock inget med mod att göra, utan skälet är mest av praktisk, privat natur. Rex Sueciæ 14 augusti 2011 kl. 01.14 (CEST)

Jag vet av erfarenhet att det inte är trevligt när vissa orättvist behandlade tar kontakt med en utanför Wikipedia och att även det jag har utsatts för inte ens är en droppe i havet om man gämför med vad andra har fått genomlida. Det kan kännas som en bra idé, men kommer inte hålla pga ett par rôtna ägg.

För att svara på LA2s första fråga: Något som lyfter fram att vissa admins (och även vanliga användare) som varit/är öppna med sin identitet ibland får hot och liknande riktade mot sig. {{Sertion|♥}} 14 augusti 2011 kl. 01.19 (CEST)

Wikipedia är inget socialt nätverk där man själv lägger till sina vänner. Det finns idioter överallt och att posera med sin identitet är någonting jag starkt avråder ifrån Glaskatten 14 augusti 2011 kl. 01.23 (CEST)

Jag vill med bestämdhet avråda alla som har öppen identitet att vara administratörer, och är ni det ändå så se till att hålla er undan infekterade blockeringsärenden. Jag har fått allt möjligt hemskickat till mig, trosor, sexleksaker med märkliga brev hemskickat till mig. Har ni någon gång gått ut med er identitet här så är mitt tips att skapa ett konto till och ha två konton som ni parallellt redigerar ifrån, och där ni inte avslöjar kopplingarna mellan kontona och har en sk. tillåten marionett enligt Wikipedia:Marionetter, där ni har det helt anonyma kontot till att sköta administrativa åtgärder och delta i diskussioner m.m. Obelix 14 augusti 2011 kl. 01.26 (CEST)

Vi är på väg att hamna OT, men jag vill ändå avge en avvikande uppfattning gentemot de senaste två inläggen. Ju fler som vågar/kan agera under öppen identitet desto bättre tror jag att det är. Det finns som Glaskatten skriver idioter överallt, men lösningen på det problemet är inte ett samhälle präglat av anonymitet. Inte heller tror jag att "idioterna" på Wikipedia beter sig mindre idiotiskt för att administratörerna är anonyma. Tvärtom tror jag att öppenhet skapar förtroende; själv har jag lättare att få förtroende för en användare som sätter sitt eget namn på spel än för en mer eller mindre kryptisk pseudonym. Därmed inte sagt att jag saknar förståelse för dem som av olika skäl ändå väljer att vara anonyma, men det är inget jag vill stödja en allmän uppmuntran till. /Dcastor 14 augusti 2011 kl. 02.10 (CEST)

Jag ser varken något problem med anonyma eller icke anonyma administratörer. Jag gör betydligt mer kontroversiella saker under eget namn än administerar Wikipedia, men har aldrig märkt några problem med min inblandning, trots att jag inte är anonym och väl inte direkt är konflikträdd. Å andra sidan ser jag inte problemet med anonyma administratörer heller. Pseudonymitet är också ett sätt att bygga förtroende. Jag kunde ärligt talat knappt bry mig mindre om att jag inte kan namnet på de flesta jag samarbetar med här, så länge som de sköter sina uppdrag. Vilket de i allmänhet gör. /Julle 14 augusti 2011 kl. 04.36 (CEST)

Skulle jag stå med i telefonkatalogen, skulle jag få problem. Skulle jag gå ut med här vem som sitter bakom mitt användarnamn skulle Google kunna göra att vi får några nya troll att hantera. Och det skulle inte ha med att göra hur jag bemött ngn på Wikipedia att göra. Det skulle handla om gamla mindre lyckade relationer. Troll finns inte bara på nätet. -- Lavallen 14 augusti 2011 kl. 08.06 (CEST)

Jag håller med Julle och tycker inte det är något problem som det är nu, alla användare oavsett om de är administratörer eller ej bör få välja hur öppna med sin identitet de vill vara. Att det skall vara något särskilt krav på administratörer att vara öppna med sin identitet är jag emot, det bör vara så lika som möjligt för alla användare. Gruppen är heller inte konstant, man kan vara administratör ett tag och sedan sluta med det. Det finns dem som senare ansöker om behörigheten igen, men jag tycker onödiga krav bör undvikas och speciellt om de riskerar att leda till oönskade problem. Höstblomma 14 augusti 2011 kl. 08.39 (CEST)

Som Julle. Pseudonymiteten är en del av meritokratin för att använda två ord som jag lärt på wp, varav det första för någon minut sen. Även om Dcastor har rätt i att anonymiteten ofta ses med misstänksamhet på. Även vi wikipediaanonyma använder ju ofta termen "vem är du anonyma ip-användare?". Jag har valt att vara anonym på wikipedia och då även som admin. Fast det är inte värre än att jag slutar vara admin. Skulle anonymiteten också upphöra för skribenter skulle jag "komma ut" eller skapa ett nytt konto. Och förmodligen begära nytt adminskap.

@Mange_01;EMRÅ: Adminrollen är inte och ska inte vara en moderator-roll, börjar den glida dit ska det beivras.--LittleGun 14 augusti 2011 kl. 09.18 (CEST)

För att hamna On-topic igen. I FAQn bör i så fall mer om administratörerna skrivas. Kanske något sånt här fast, jag vet inte under vilken rubrik:

Skulle det inte vara en bra idé om administratörerna arbetade under sina verkliga namn?

En administratör på wikipedia är en vanlig användare som fått förtroende med lite extra verktyg. Förtroendet har användaren fått efter att ha visat sig känna till och respektera Wikipedias policy och riktlinjer. Verktygen tilldelas efter en omröstning som baserar sig på användarens beteende på wikipedia. Som allt annat arbete på wikipedia är det oberoende av IRL-meriter och därför behöver anändaren inte redovisa vem den är.

Eller nåt.--LittleGun 14 augusti 2011 kl. 12.12 (CEST)

Du kan lägga till att vissa administratörer som har vissa uppgifter (CU, Censor, Steward mfl) är identifierade till WMF, men att det inte nödvändigtvis betyder att allmännheten vet vilka de är. -- Lavallen 14 augusti 2011 kl. 13.03 (CEST)

Jag tycker den mesar från den hårda verkligheten. Det finns som jag ser det fem skäl att inte vara öppen med sin IRLidentitet. 1.Att riskera bli utsatt för hot IRL från de illvilliga på wp. 2.Att illvilliga från IRL går in för att sabba ens nick WP (hur skulle det bli här ut om Mona Sahlin skulle bli adm här under sitt riktiga namn?) 3.Att dumheter som sker här sprids som rykte sprider sig till sin IRLidentitet och alltså innebär att vänskaps och affärsrelationer IRL påverkas. (när mitt nick började förekomma som skällsord i tidningars insänadsida, var det tur för mig det inte var mitt riktiga namn som förekom där. 4. Att man gör något direkt dumt som man inte vill följer en resten av livet IRL. 5. Jag tror också själva idén med att vi alla är lika värda skulle påverkas om vi blir för explicita med våra identiteter, som i slutändan skulle göra att nuvarande arbetsgemenskap inte längre skulle fungera. Yger 14 augusti 2011 kl. 12.28 (CEST)

Efter att ha läst Ygers inlägg, och även sett vad som hänt Lars Wilks och Rushdie så vill inte jag gå ut med min riktiga identitet här. Då slutar jag helre vara admin. Jag redigerar ibland om evolutionen, och även i artiklar med religiöst innehåll åt olika riktningar för att få dem neutrala och även se till att kritik skall få stå med (ex om waldorff och antroposofin). Skulle jag då riskera att mina barn utsätts för något för att jag vill behålla en neutralitet på wiki under mitt rätta namn så slutar jag. Barnen är viktigast. Sedan har jag inga problem att ställa upp IRL om någon vill ha hjälp (och jag har tid), men tyvärr så måste man ibland få ha anonymitet för att skydda sina nära. Adville 14 augusti 2011 kl. 13.35 (CEST)

Visst, fast era inlägg handlar ju om varför ni tycker det är klokt att vara anonym generellt i den hårda verkligheten. Det vill säga det gäller alla kategorier användare och på alla sidor på internet och vi hamnar off-topic igen. Alla väljer ju inte att vara anonyma och wikigemenskapen kan ju välja att alla admin inte får vara anonyma. I en sån debatt har era inlägg bäring och det är en verklighet som flera användare enligt debatten ovan är beredda att tackla. Jag tycker inte FAQn ska vara ett debattinlägg i anonymitetens vara eller inte vara generellt, bara förklara att alla kan vara anonyma på wp och att en admin inte är annat än en vanlig användare med några extra flikar.--LittleGun 14 augusti 2011 kl. 14.33 (CEST)

Ja jag är okunnig hur det fungerar på andra sajter på internet och tycker då svaret inte bör kräva att man vet det. Så en skrivning som

Skulle det inte vara en bra idé om administratörerna arbetade under sina verkliga namn?

En administratör på Wikipedia är en vanlig användare som fått förtroende med lite extra verktyg, men också med med en roll mer utsatt för kritik. Och som alla användare på Internet så är det förenat med faktiska risker i sitt privatliv att använda ett eget namn. Och då administratörer liksom andra bidragsgivare är en helt frivillig och oavlönad insats, så skulle ett krav på total öppenhet innebära att huvuddelen av de som idag ställer upp skulle vara tvungna sluta, vilket skulle riskera wikipedias utveckling liksom dess ideal av att alla kan bidra.Yger 14 augusti 2011 kl. 14.46 (CEST)

Ygers skrivelse här ovanför är väl perfekt för att förklara anonymiteten på en FAQ, och jag tror de flesta förstår den. Adville 14 augusti 2011 kl. 14.52 (CEST)

Jag tycker att det egentligen är ganska enkelt. Man väljer själv vad man vill ha för användarnamn. Man väljer också själv vilka man vill stödja som administratörer. Om det vore en bra idé att alla administratörer arbetade under sina verkliga namn, så skulle folk röstat in de som använder sina verkliga namn och röstat ut de övriga. Det har de inte gjort. Krångligare än så är det inte. / Elinnea 14 augusti 2011 kl. 15.18 (CEST)

Man kan tycka administratörer ska åtminstone skylta med sin e-mail, så man kan kontakta dom utanför wikipedia. 80.217.49.86 14 augusti 2011 kl. 15.49 (CEST)

Gå in på användarens sida (gäller inte bara admins) och tryck på verktygslådan. Då kan du välja att skicka e-mail till denne. (Vissa har nog låst den funktionen, men när det gäller admins tror jag de flesta har den öppen). Adville 14 augusti 2011 kl. 16.01 (CEST)

Nopp. Går inte om man är oinloggad och oftast inte om man är blockerad heller. 80.217.49.86 14 augusti 2011 kl. 16.04 (CEST)

Jag kan inte se det direkta behovet av detta för oinloggade. Som administratör kan jag ju f ö aldrig kontakta ett ip-nummer den vägen. Fernbom2 14 augusti 2011 kl. 16.12 (CEST)

Jag tycker inte att man ska behöva bli kontaktad privat bara för att man är administratör. Vill man nåt så kan man skriva det helt öppet på resp. diskussionssida. / Elinnea 14 augusti 2011 kl. 16.19 (CEST)

Jag är administratör under eget namn och det tycker jag har gått bra. Då och då mailar eller ringer folk, men det gör ingenting. Det gäller dock att noga tänka igenom vad man gör här och komma ihåg att dumma bråk och konflikter sker i eget namn. Detta får mig att tro att vi kanske skulle ha färre bråk och en seriösare attityd om fler redigerade under eget namn. Detta kan vi uppmuntra, men vi kan absolut inte kräva det. Vissa typer av diskussioner som jag gärna tagit anonym ger jag mig helt enkelt inte in i under eget namn. --Petter 14 augusti 2011 kl. 18.17

Jag kommer aldrig att gå ut med min IRL-identitet. En av anledningarna är att min användarsida ständigt var utsatt för könsfixerat klotter (anklagelser om att vara "hora" och dylikt) innan den blev skrivskyddad och dylika påhopp vill jag naturligtvis slippa även per telefon./Annika 14 augusti 2011 kl. 19.14 (CEST)

Jag anser inte att det skall vara ett krav att administratörer skall skylta med sitt namn här på Wikipedia. Riskerna har redan påtalats i diskussionen ovan. Men som sagt, det är utanför ämnet, vilket är huruvida anonymiteten bör förklaras i FAQ:n. Om det är en vanlig fråga om varför administratörerna är anonyma, så vore det bra att besvara den i FAQ:n och det förslag till formulering Yger framför, anser jag är bra.--Historiker 14 augusti 2011 kl. 19.24 (CEST)

Petter: det låter alltså som att färre administratörer skulle våga gå i konflikt om de redigerade i eget namn? --flinga 15 augusti 2011 kl. 14.29 (CEST)

Men är det verkligen en så vanlig fråga? Har den ställts en gång om året? En gång vart femte år? Har den huvudtaget ställts annat än i den här diskussionen? Hur ofta ska en fråga vara ställd för att den ska räknas som en "frequently asked question"? Jag tycker mig inte ha sett den särskilt ofta iaf, länka gärna till de ställen där den ställts. / Elinnea 14 augusti 2011 kl. 19.46 (CEST)

Med tanke på vem som initierade frågan tror jag den likaväl kan ha varit ställd offwiki. -- Lavallen 14 augusti 2011 kl. 19.57 (CEST)

Ofta kan en FAQ svara på frågor som bör ställas, men inte gör det så ofta, men svarar på många andra, till synes orellaterade, frågor. {{Sertion|♥}} 14 augusti 2011 kl. 20.42 (CEST)

Min åsikt är att så länge vi inte har något som helst krav på att vanliga användare skall meddela sitt namn kan vi inte kräva av administratörer att de skall det heller. Egentligen skall inta administratörer (till skillnad från censorer och IP-kontrollanter, som redan har extrakrav på sig) ha några som helst befogenheter som gör att man behöver ställa hårdare krav på dem än vanliga användare.

andejons 14 augusti 2011 kl. 21.53 (CEST)

Administratörer har ju obegränsad möjlighet att läsa raderade sidversioner. Skall vi dra in den möjligheten, menar du? Jag förstår nog inte. --Petter 15 augusti 2011 kl. 00.32

Jag menar att i de fall där raderade sidversioner innehåller känsliga personuppgifter är det egentligen något som bör hanteras med censorsverktyget. Ingen lär bli upprörd över att vi kan läsa raderade reklamartiklar och liknande. Jag är medveten om att praxis ser annorlunda ut, men om det nu skulle vara ett problem går det att ändra den istället för att ställa krav på administratörerna.

andejons 15 augusti 2011 kl. 07.38 (CEST)

Vi kan inte förvänta att Censorerna ska skanna raderade sidor efter personuppgifter. Det kräver att vi tar kontakt med censorerna och har med oss diffar. -- Lavallen 15 augusti 2011 kl. 09.27 (CEST)

Jag tillhör dem som har svårt att se några fördelar med att ange verkliga namn på administratörerna. IRL finns det ett behov att veta vem man har att göra med, inte minst i förhållanden som på något sätt omfattar ekonomiska transaktioner. Där finns också omfattande möjligheter att kontrollera att vederbörande är den hen utger sig för. Jag ser inte att vi har samma behov på Wikipedia. Här förekommer ingen risk för bedrägerier av IRL-typ; vad vi däremot behöver känna till om en presumptiv admin är, som mångaredan påpekat, hur vederbörande sköter sina sysslor, och det ser vi på redigeringsmönster och metaaktivitet, inte minst deltagande i diskussioner. Det är dessutom betydligt lättare för någon att skaffa sig en falsk identitet på nätet.

Nackdelarna med ett namnobligatorium är uppenbara: Det förekommer redan trakasserier mot administratörer från problemanvändare som blivit föremål för någon åtgärd. Att kräva namnpublicering för administratörer är att ge dessa problemanvändare ett nytt, kraftfullt vapen. Dessutom förekommer det redan idag att företag regelmässigt skapar en Internetprofil av nyanställda. Ponera att en admin anställd vid ett visst företag ingriper mot uppgifter av reklamkaraktär, utlagda av detta företag? Vi riskerar att få situationer där administratörer inte vågar utföra åtgärder av risk för kommande konsekvenser för deras yrkesliv. Liksom flera tidigare debattörer tror jag risken är stor att vi får svårigheter att värva nya administratörer om vi inför ett namnobligatorium. Jag tvivlar starkt på att jag skulle ställa upp i så fall. / Ternarius_D 15 augusti 2011 kl. 10.21 (CEST)

Om man återgår till LA2s ursprungliga fråga, så tycker jag att man helt enkelt bör kunna ha ett svar som lyder ungefär så här: Alla som engagerar sig på svenskspråkiga Wikipedia har möjlighet att själva välja om de vill vara helt anonyma eller om de vill berätta vad de heter. Detta gäller även administratörer, som dock måste vara etablerade bidragsgivare med ett välkänt användarnamn. De som är aktiva på svenskspråkiga Wikipedia har, på det sätt som olika frågor normalt avgörs här (diskussioner och en strävan efter konsensus), inte sett något behov av att administratörer i övrigt ska omfattas av andra regler än de som gäller för övriga bidragsgivare och användare. Administratörsbehörigheten, som i första hand handlar om att få tillgång till redskap som används för att hålla uppslagsverket fritt från vandalism och klotter men som i övrigt inte är avsett som någn form av makutövande, omprövas varje år.

Jag tycker alltså inte att detta ställningstagande bör motiveras med farhågor om trakasserier o dyl. Dessutom har jag lite svårt att förstå diskussioner som ifrågasätter administratörerna som grupp. Vi har inte så mycket gemensamt annat än att var och en av oss agerar utifrån våra egna övertygelser om hur WP bör se ut och utvecklas. Alla som engagerar sig här - administratörer eller ej - medverkar i första hand en produktionsapparat som skriver ett uppslagsverk. "Communityn", med dess diskussioner och vår övriga "samvaro", är mest en konsekvens av produktionen. Janders 15 augusti 2011 kl. 11.09 (CEST)

Trakasseriargumenten hanteras antagligen tillsammans med anonymitet på Wikipedia i allmänhet. Det väsentliga är att administratörer har vunnit förtroende genom sitt agerande på Wikipedia och att administratörens "riktiga" identitet därför är oväsentlig. Dessutom kan en administratörs beslut alltid omkullkastas av en annan, vilket redan ger rättssäkerhet gentemot enstaka olämpliga administratörer (och det är väl den rättssäkerheten frågeställaren vill garantera genom icke-anonymitet). --LPfi 15 augusti 2011 kl. 12.24 (CEST)

Jag tycker Janders ger ett bra förslag till FAQ-text och bra argument. Jag tycker diskussionen blev bra, trots att den spårade ur och började handla om sakfrågan i stället för FAQ-formuleringen. Det är belysande för hur många åsikter som ryms inom gemenskapen. Kanske borde FAQ-svaret också nämna något om detta? Slutligen, finns det något annat språk av Wikipedia eller något systerprojekt som tillämpar en annorlunda policy för anonymitet, administratörskap och bemötande? --LA2 15 augusti 2011 kl. 14.43 (CEST)

Ang bemötandet av nya så har jag sett en hel del av robot-välkomnande, vilket kan vara ganska irriterande och förvirrande. På andra ställen har jag sett direkta anvisningar om att inte skicka ut välkomstmeddelanden så fort man ser en händelse i loggen över nya konton. -- Lavallen 15 augusti 2011 kl. 15.13 (CEST)

Jag tog mig friheten att formulera om en aning, hoppas detta är mer lättläst: För att skriva på svenska Wikipedia behöver man inte skapa konto och logga in, men de som väljer att arbeta mycket skapar oftast ett konto, och ofta i ett fantasifullt namn, men ibland under eget namn. Efter att ha bidragit under en längre tid kan användare med konto väljas till Administratörer, och då använder de samma namn som tidigare. Administratörverktygen används vanligen för att hålla uppslagsverket fritt från vandalism och klotter, men ger inte i sig någon särskild auktoritet att bedöma vad som är rätt och fel, eller någon speciell maktposition, administratörerna är vanliga deltagare. Åsikterna om vad som är rätt eller fel varierar dock kraftigt inom Wikipedia. --Janwikifoto 23 augusti 2011 kl. 14.17 (CEST)

Sedan håller jag med Mange om att vissa admin tydligen går in mer för polisrollsaspekten, medan andra är serviceminded och snabba att betjäna användare. Vill man vara polis får man väl tåla reaktioner, det hör väl till leken tycker jag. Därför borde det påpekas för admin att det inte är deras egen wikipedia, och att deras åsikter inte med nödvändighet är de riktiga. Att en admin skall ha ödmjukhet mot andras åsikter, och fundera på vad den slutgiltige läsare vill ha, snarare än vad en enskild eller ens en grupp av admin kan tycka. Jag ser tyvärr många hårda skjuta-snabbt åsikter/kommentarer, som man kan tycka strider mot de fem grundpelarna, och då är det väl inte underligt om man får kraftiga motreaktioner. Och att nybörjare känner sig felaktigt behandlade. Styrelsen bör ta ett större ansvar för att hålla efter, och fundera på om styrelsemedlemmarnas svar/åsikter stämmer överens med de fem grundpelarna (och sunt förnuft). Ser deltagarna på botten att deltagarna i toppen inte följer reglerna, ja då kan det väl inte bli mer än kaos. --Janwikifoto 23 augusti 2011 kl. 14.17 (CEST)

Månadens kvalitetsprojekt: Wikipedia:Projekt kvalitetskontroll

Nu finns det
28 artiklar
kvar att att kvalitetskolla!

Det är den 15 augusti och halva månaden har gått. Det finns 229 artiklar kvar att kvalitetskontrollera. Det behövs fler ögon och fler fingrar på tangentborden, fler som kollar igenom dessa artiklar och försöker åtgärda det de kan. Jag tycker egentligen att alla artiklar som märks upp bör åtgärdas inom ett år, men så är det sällan. De äldsta märktes upp i januari 2009. Vi borde få igång bättre rutiner och större aktivitet kring detta så att de artiklar som behöver åtgärdas blir åtgärdade. Hjälp gärna till! Ta de kortaste, de äldsta eller de inom ditt specialområde (se den gula rutan på projektsidan)! / Elinnea 15 augusti 2011 kl. 15.12 (CEST)

Nu har vi färre än 200 ariklar kvar att kvalitetskontrollera. Har gått igenom ganska många och det är åtskilliga där ingen motivering har angivits överhuvudtaget. Om man ska behöva gissa sig till vad som behöver göras och vad som redan gjorts så blir kvalitetskontrollarbetet outhärdligt och artiklar bli liggande år ut och år in. Lägg aldrig in någon form av åtgärdsmall utan att förklara, gärna övertydligt, exakt vad det är du vill ha gjort. Vi behöver bli tydligare och effektivare:

1. Identifiera vad problemet är.
2. Hitta en lösning på problemet, diskutera på diskussionssidan om det behövs
3. Åtgärda problemet, skriva vad man gör i sammanfattningsfält/diskussionssida.
4. Ta bort mallen.

/ Elinnea 23 augusti 2011 kl. 10.35 (CEST)

Nordiska skulptörer

Norsk skulptör, men skulpturen står i Sverige, där den får fotograferas.

Enligt den fina kartan på Commons:Freedom of panorama så gäller panoramafriheten inte i våra nordiska grannländer. Den som i Oslo tar fotografier av statyerna i Vigelandparken får inte ladda upp dem till Commons, för om någon använder bilderna kommersiellt så ska skulptörens arvingar ha del av pengarna. Det gör att artikeln om Gustav Vigeland är betydligt bildfattigare och tråkigare än den om Carl Milles. Samma är fallet i Danmark och Finland.

Värre ändå är att Island, Estland, Lettland och Litauen utsträcker denna rättighet även till arkitekter av byggnader. Tänk om vi inte kunde ta bilder av Kulturhuset, för att arkitekten Peter Celsings arvingar skulle kunna ha invändningar!

Vi får hoppas att dessa länders parlament tar sitt förnuft till fånga och ändrar lagarna. Det vi i Sverige kan göra är att ta fotografier av skulpturer och byggnader i Sverige (där panoramafriheten ger oss tillstånd), vars upphovsmän kommer från dessa nordiska grannländer. Exempelvis finns redan i artikeln Gustav Vigeland en bild av "Gubbe och flickan", placerad utomhus vid Thielska galleriet i Stockholm. Till att börja med, kunde vi göra en lista över nordiska konstnärer som varit verksamma under 1900-talet och vars verk finns utomhus i Sverige. --LA2 22 augusti 2011 kl. 21.59 (CEST)

En snabb CatScan-sökning i svenska Wikipedia ger följande namnförslag på artiklar som förekommer i minst två av kategorierna danska/estniska/finländska/isländska/lettiska/litauiska/norska skulptörer och levande personer/avlidna 1940/50/60/70/80/90/2000-talet: Adam Fischer (har svensk bild), Aimo Tukiainen (har svensk bild), Anne Marie Carl-Nielsen, Asger Jorn, Axel Poulsen, Benjamin Vanninen, Bård Breivik (har svensk bild), Edvard Eriksen, Einar Jónsson, Elle Klarskov Jørgensen (har svensk bild), Elna Borch, Emil Wikström, Freddy Fraek (har svensk bild), Gabríela Friðriksdóttir, Gustav Vigeland (har svensk bild), Heikki W. Virolainen, Ingeborg Plockross Irminger, Jussi Mäntynen (har svensk bild), Jørgen Haugen Sørensen (har svensk bild), Jørleif Uthaug, Kalervo Kallio, Kari Cavén (har svensk bild), Kirsten Ortwed (har svensk bild), Knut Steen, Kristian Blystad, Martii Peitso (har svensk bild), Matti Haupt (har svensk bild), Nils Aas, Olga Wagner, Per Inge Bjørlo (har svensk bild), Per Kirkeby (har tysk bild), Risto Karvinen, Sonja Ferlov, Tea Mäkipää, Torben Ebbesen (har svensk bild), Wäinö Aaltonen, Ásmundur Sveinsson (har svensk bild). --LA2 22 augusti 2011 kl. 22.29 (CEST)

Hur är det då möjligt att det ändå finns så många bilder från Vigelandsanlegget på Commons: [4]? /Annika 22 augusti 2011 kl. 22.40 (CEST)

Lite extra intressant är ju att någon trotts att Holger skrivit att bilden är tagen i Sverige ifrågasatt Panormafriheten. --Civilspanaren 22 augusti 2011 kl. 22.43 (CEST)

Till saken hör att översiktsbilder, där ett enskilt konstverk inte är huvudsaken, får spridas. Men båda frågorna är väl tecken på den osäkerhet som alltid råder inom upphovsrättens område. En norsk medborgare som vill leva länge i sitt land, ser väl till att följa alla tillämpliga lagar, men en tillfällig turist som aldrig tänker återvända kanske tar sig friheter när risken för upptäckt är låg. Det finns ett antal flygbilder över Sverige på Commons, men det är inte dokumenterat huruvida man inhämtat försvarsmaktens tillstånd för spridning av bilderna. Många människor känner nog inte till reglerna i detalj. Det är mänskligt. Det vi kan sträva efter är att gällande lagar ska vara lätta att begripa och följa och tillåta stor frihet för individen. Konstnären ska förstås ha rätten till sitt verk, inom upphovsrättslagens ramar, men inte genom att beröva andra rätten att fotografera på allmän plats. Genom att fotografera konstverk i Sverige, där panoramafrihet råder, kan vi dokumentera att dessa bilder är fria att återanvända. --LA2 22 augusti 2011 kl. 23.05 (CEST)

Jag har fått för mig att man får fotografera från luften - i trafikplan i linjetrafik. Kollade du detta med Försvaret, LA2? Man kan i alla fall konstarera att kabinpersonalen inte gör något. Utom ibland när de har fått för sig att kameran ger elektriska störningar... --Janwikifoto 23 augusti 2011 kl. 14.19 (CEST)

Han svarade på det här.--LittleGun 23 augusti 2011 kl. 14.37 (CEST)

Avsaknad av panoramafrihet i många länder är ett gissel som också har drabbat Wikitravel. Det gör det svårt att illustrera det projektets reseguider - och kan någon tänka sig en reseguide utan bilder...? Riggwelter 22 augusti 2011 kl. 23.26 (CEST)

Döda länkar till utinaturen

Finska forststyrelsens webbplats [www.utinaturen.fi utinaturen.fi] har tydligen ändrat i sina inställningar. Adresser som skrivits med sid-id fungerar inte längre. Åtminstone en del sidor har länge funnits tillgängliga också under en annan mer logisk adress (angiven i nedre kanten av sidorna), och dessa torde fortfarande fungera (det verkar som om ingenting i innehåll eller utseende ändrats). Se t.ex. Lemmenjoki nationalpark (inkl. HTML-kommentaren i källavsnittet).

Webbplatsen har använts som källa bland annat för artiklar om nationalparker. Om den fungerande adressen inte alltid funnits för en viss sida är det problematiskt att mekaniskt byta till fungerande länk, då innehållet kan ha ändrat och artikeln skrivits på basen av en äldre sidversion.

Då man rättar länkarna borde man alltså samtidigt kolla att vad som står i artikeln har stöd i "den nya" källan (och gärna förstås komplettera artiklarna). I och för sig tror jag inte här finns särskilt kontroversiell information, men om vi kräver källangivelse bör källhänvisningen inte ändras på felaktigt vis.

--LPfi 23 augusti 2011 kl. 10.51 (CEST)

Kategoridiskussion:Topp

Pågår en diskussion om kategoriträdets övergripande principer på Kategoridiskussion:Topp. Skulle vara bra med fler åsikter. Lsj 24 augusti 2011 kl. 14.55 (CEST)

Flygfoto

En annan radiostyrd quadrokopter.

Radiostyrda modellflygplan och -helikoptrar har länge varit en avancerad hobby, framför allt rätt så dyr när man kraschar. Speciellt helikoptrarna har varit svåra att styra. Men på senare år har självbalanserade datorstyrda konstruktioner med 4 propellrar, quadrocopter, blivit populära. En billig variant är Parrot AR.Drone, som säljs för omkring 3000 kronor. Den har en videokamera och en WiFi-basstation ombord. För att styra den, kopplar man upp sig till den flygande basstationen med en app på sin Apple iPhone eller iPad. På Youtube finns redan massor av videos tagna med AR.Drone, till exempel den här, som en kompis i Helsingfors har gjort. Uppe i vänstra hörnet ser man en infälld bild från en kamera som är riktad rakt nedåt.

Hur skulle en sådan här leksak kunna användas i Wikipedia? Jag inbillar mig att kyrkor, parker, skolor, fornlämningar kan avbildas bättre litegrann från ovan, och dessutom med ett svep av rörliga bilder. En given pryl att ta med på en fotosafari. Idag hittar jag inte en enda sådan video på Commons, vilket är lite tråkigt. Jag tror att den som söker pengar för ett sådant projekt borde ha goda chanser. Men skynda på, för lördag 20 augusti är sista ansökningsdag. --LA2 18 augusti 2011 kl. 02.52 (CEST)

Jag har en sådan och kameran är i 320x200 pixlar, så bildkvaliteten är inte den bästa. Men som "leksak" är den rolig och extremt prisvärd. --Petter 18 augusti 2011 kl. 10.52

Mhm, för att bilderna faktiskt skall vara användbara behöver nog kameran vara bättre än så. Men jag gillar idén. /Julle 18 augusti 2011 kl. 10.55 (CEST)

Mina gamla videor av Fallens dagar och Kungen kör Förstlingen (båda från 2006) är 352×288 men används ändå i artiklar. Med tiden kommer kanske bättre versioner, men till dess skaffar man sig erfarenheter och skapar en förebild. Det finns inga videos tagna från modellflyg på Commons. Pionjärvärdet är stort. --LA2 18 augusti 2011 kl. 13.28 (CEST)

Jag skulle också önska en högre bildkvalitet (även om man inte skall stirra sig blind på antalet pixlar). Finns det dyrare varianter med bättre kvalitet, och hur ligger i så fall dessa i pris?--I99pema 18 augusti 2011 kl. 13.37 (CEST)

Titta på Janne Höglunds bilder som är fotade från en radiostyrd helikopter. --Kavelgrisen 18 augusti 2011 kl. 13.44 (CEST)

I en vettig byggsats borde det väl finnas möjlighet att byta ut kameran. En bra kamera torde fördubbla priset, så det är naturligt att standardkameran inte är något vidare. Om bilderna skickas direkt över WiFi istället för att lagras på minneskort ombord blir också WiFi-kapaciteten och -pålitligheten avgörande. Förhoppningsvis är styrelektroniken tillräckligt flexibel för egna lösningar. --LPfi 18 augusti 2011 kl. 14.00 (CEST)

Enligt tillverkarens datablad är kameran 640×480, så det bör vara fullt användbart för film, även om man kan önska sig mer för stillbilder. Tillverkaren har också idéer om andra användningar av helikoptern, utöver lek och spel. Den här filmen visar hur högt man kan komma, men den filmen är tagen genom en annan kamera (med ljud), en "keychain camera" (finns för 300 kronor) som helikoptern tydligen klarar att bära. --LA2 18 augusti 2011 kl. 21.17 (CEST)

Sensorn i själva kameran är mycket riktigt 640x480, men det som läses av helikoptern, kodas och skickas är 320x200. Det är absolut inte trivialt att ändra och att byta kamera skall vi bara inte tala om. :-) --Petter 19 augusti 2011 kl. 01.23 19 augusti 2011 kl. 01.23 (CEST)

Finns det risk för att dessa bilder hamnar i den kategori som skall godkännas av Försvarsmakten för att få publiceras? Det verkar finnas en lag som förbjuder publicering av flygbilder. Lag (1993:1742) om skydd för landskapsinformation --// jorchr 19 augusti 2011 kl. 01.21 (CEST)

Är det inte så att de generösa reglerna för filmning på allmän plats endast gäller om någon håller i kameran? --Petter 19 augusti 2011 kl. 01.25

Reglerna om flygfoto borde väl gälla alla bilder under Category:Aerial photographs of Sweden, åtminstone så länge svenskar har tagit dem. Hos försvarsmakten finns information om tillstånd. Det kan vi förmodligen inte strunta i, men låt oss ta det separat från tekniken. Att byta kamera är nog ogörligt, men att tejpa fast en sådan där nyckelringskamera för 300 kronor borde vara trivialt, och kanske även en GPS-logger. Jag tror man måste prova sig fram, ha lite extra pengar för det, och sedan dokumentera sina erfarenheter lagom tills nästa årsmodell av helikoptern kommer ut. --LA2 19 augusti 2011 kl. 02.23 (CEST)

Det går att gå en kurs och själv godkänna bilderna utan att koppla in försvarsmakten. Något att tänka på är att det kan vara bra att ha en ansvarsförsäkring. Att genom oskicklighet, tekniska störningar eller en vindpust tappa kontrollen över maskinen kan leda till skador på så väl människor som egendom. En kamera som man inte har fysisk kontroll över kan räknas som övervakningsutrustning och vara olaglig att använda i sammanhang där den fotograferades privatliv kränks. Går det inte skaffa en maskin som orkar lyfta en kompaktkamera? Bildkvalitén hos en billig webbkamera är undermålig, speciellt vid landskapsfotografering där kontrastomfånget i bilden är stort. Nasko 19 augusti 2011 kl. 15.18 (CEST)

Peter Bengtsson heter en kille som skickar upp sin kamera med drake. Här beskriver han sitt bygge.--LittleGun 19 augusti 2011 kl. 18.30 (CEST)

Här kommer jag och hoppar in lite. Det jag undrar över är definitionen på luftfartyg, gäller det även quadrokopter och andra radiostyrda "leksaker" (ursäkta uttrycket)? Och läser man lagtexten så tolkar jag det som att det är fritt att fota från luften på de höjder man kan anta att en quadrokopter kan nå så länge det inte utgör en fara för totalförsvaret i Sverige. Dessutom har Sverige varken höjd beredskap eller krig inom rikets gränser så där försvann det hindret. Med andra ord, man kan nog foto allt utom skyddsobjekt. Jag och mina kamrater som fått utbildning på bland annat HvSS och brukar vara inne på skyddsobjekt och fota har en sorts självcensur så vi inte visar alltför känsliga saker under exempelvis en övning. M.v.h. Indianarrow 19 augusti 2011 kl. 22.15 (CEST)

Fotografering är tillåtet, men det är bildspridning (publicering, uppladdning till Commons) som kräver tillstånd av Försvarsmakten. Jag uppdaterade artikeln flygfoto angående detta. Var står det att höjden spelar någon roll? Det besked jag har fått är att höjden inte spelar någon roll, utan att spridning av bilder från en flygande leksak kräver tillstånd medan bilder tagna från en lyftkran får spridas fritt. --LA2 19 augusti 2011 kl. 23.46 (CEST)

Med andra ord är en radiostyrd helikopter per definition ett luftfartyg. LA2 - jag tar tillbaka det där om höjden. M.v.h. Indianarrow 20 augusti 2011 kl. 00.19 (CEST)

Vad gäller då för draken?--LittleGun 20 augusti 2011 kl. 17.21 (CEST)

Jag kunde inte låta bli att ringa Försvaret. Upplysningarna var (a) att det kostar inget att få bilder godkända, det tar bara en viss tid. (b) Lagen gäller i pricip bara svenskar. Dvs en dansk som tar flygfoto och lägger upp dem på webben, går säkert ostraffad vidare genom livet. (c) Och ja, en lyftkran är helt ok. Draken göämde jag fråga om.... Vill man ha bilder godkända, så behöver man ju inte börja med att fota militära övningsfält och installationer, då är det tydligen inte så stora problem. Lagen är dessutom under översyn. --Janwikifoto 25 augusti 2011 kl. 12.39 (CEST)

Mallproblem

Någon som har tid och kompetens att se över detta problem? Wikipedia:Projekt_mallstandardisering/Mallhjälp#Mall:Tidningsref I nuläget är ett gäng referenser felaktiga; vore super om vi kunde få mallen att fungera utan att behöva ändra alla referenser. Med hopp om hjälp, /Urbourbo 23 augusti 2011 kl. 22.49 (CEST)

 Fixat /Urbourbo 26 augusti 2011 kl. 17.30 (CEST)

Viktig diskussion om Wikipedia (på IDG.se)

Hej! Skulle bara vilja flagga för en principiellt viktig diskussion som just nu pågår på IDG.se:s artikelforum. Några väldigt viktiga frågor tas upp, frågor som säkert stötts och blötts här en hel del. Men det ger vatten under kvarnen på tanken om hur (nya) skribenter kan ge upp pga hårdnackat och synbart organiserat motstånd från "moderatorer". Ta gärna en titt där och se om ni kan bidra till debatten. Att få tala med folk med konkreta negativa erfarenheter av Wikipedia-arbetet är intressant, om än lite alarmerande. Tack för ordet--Paracel63 24 augusti 2011 kl. 09.02 (CEST)

Du är inte så snäll mot inklusionister. Du skriver "renhetsivrare" (är ofta folk som slår samman mindre artiklar till färre större) och "inklusionister" (tycker om det vildvuxna, lite oordnade och mängder av info lite här och var) snarare är det tvärt om. "renhetsivrare" (är ofta folk som slår samman mindre artiklar till färre större där artiklarna innehåller information huller om buller) och "inklusionister" (tycker om var sak på sin plats och informationen i en artikel skall innehålla just det som artikelnamnet visar.) --NERIUM 24 augusti 2011 kl. 09.19 (CEST)

Kunde lika gärna säga att Paracel inte är så snäll mot oss "renhetsivrare". I sitt inlägg på IDG uttrycker h*n sig lite ironiskt om båda sidor, på ett sätt som kanske ingen av oss riktigt gillar, men det tycker jag vi kan stå ut med. Frågan som väcks är förvisso principiellt viktig, och handlar om vilket Wikipedia vi egentligen vill ha. Vill vi ha ett Wikipedia som är öppet för allt, eller bara öppet för viktiga "relevanta" ämnen. I det förra fallet riskerar vi att snabbt översvämmas av reklam och fåfängeartiklar och kompisartiklar om lokföraren Jonas från Borlänge (som jag nyss raderade), och alienera läsare som tröttnar på att leta krympande nålar i växande höstackar. I det senare fallet riskerar vi att alienera potentiella bidragsgivare, som kanske hade skrivit om något vettigt så småningom trots att de börjar med en artikel om sin hamster. Går det att finna en policy som navigerar mellan skräpets Scylla och elitismens Karybdis? Lsj 24 augusti 2011 kl. 10.38 (CEST)

Hej! Ledsen om jag blandat ihop saker. Jag trodde jag visste men det gjorde jag inte. Däremot är det alltid skönt att få diskutera Wikipedia _utanför_ Wikipedia. Delta gärna i debatten på IDG också och rätta, ni som tycker jag skriver fel. Ledsen om jag uppfattas som ironisk. Jag försöker bara förklara, och om saker kan förklaras bättre, inbjuder jag er att göra det där också. Tack på förhand.--Paracel63 25 augusti 2011 kl. 10.48 (CEST)

Hi hi, det känns som om det bara är samma gamla vanliga gnäll som alltid (iaf under mina 6 år här) förekommit på administratörer som bara gör det de är valda av gemenskapen till att göra. MiCkE 24 augusti 2011 kl. 10.51 (CEST)

Diskussion I. Paracel63 gör ett bra jobb på idg.se med att förklara wp men det var just förklaringen om vad inklusionister står för som jag reagerade emot. Diskussion II. Vad relevans är är så subjektivt att det är oförskämt att mena att det finns de som vill ha ett orelevant wikipedia. Östromerska riket med dess historia mellan 300-talet och 1500-talet kanske vissa tycker skämmer ut WP men det tycker inte jag. Annat exempel är pizzaskinka som finns med i artikeln är ett bra exempel. Pizzaskinka skulle vara en utomordentlig artikel men raderades gång på gång av olika administratörer. För att få ett slut på denna behandling av artikeln och artikelskrivaren omdirigerade jag artikeln till skinka. (Efter omdirigeringen skrev Paracel63 ett avsnitt om detta.) Om detta är vad administratörer anser sig vara sitt jobb är det inte något jobb som gynnar wp. --NERIUM 24 augusti 2011 kl. 11.07 (CEST)

Tack! Det var också min idé. Något som faktiskt finns borde få kunna beskrivas. Och med tanke på svenskspråkiga Wikipedias (i många fall) bristfälliga behandling av vissa ämnesområden, är allt som kan bidra till att beskriva verkligheten bättre ett steg framåt. _Även_ om de första stegen i beskrivningen må vara stapplande.--Paracel63 25 augusti 2011 kl. 10.48 (CEST)

MiCkE++ /^Fluff?_Fluff! 24 augusti 2011 kl. 11.30 (CEST)

Äsch, det handlar i 99 % av fallen om personer som försökt skriva om sig själva eller sina företag och fått artiklarna raderade. Notera att de som klagar aldrig berättar vilken artikel det handlar om. Många fall är säkerligen också "jag har hört att en kompis fick sin artikel raderad så för enkelhetens skull skriver jag att det drabbade mig". Jag har flera gånger försökt få folk att berätta sina användarnamn eller vilka artiklar det handlat om, så att man kan se var det gått snett, men aldrig fått några klargörande svar på sådana förfrågningar. Folk är helt enkelt sura på Wikipedia för att de inte får ha gratisreklam här. /Grillo 24 augusti 2011 kl. 10.57 (CEST)

Det du skriver är bara en myt som upprepas gång på gång för att rättfärdiag sina handligar. --NERIUM 24 augusti 2011 kl. 11.12 (CEST)

Det är ju bevisligen ingen i diskussionen som exemplifierat, trots att flera bett om det. Du använder för övrigt samma raljanta diskussionsstil som de på IDG. Det är människor jag inte vill ha något att göra med, speciellt som att jag vill sluta på Wikipedia och inte ge mig in i sådana här meningslösa diskussioner med rättshaverister. /Grillo 24 augusti 2011 kl. 11.17 (CEST)

Jag kan knappast bevisa ditt påstående att 99 % av fallen om personer som försökt skriva om sig själva eller sina företag och fått artiklarna raderade eftersom jag inte tror på det. Att de som fått sina artiklar raderade, som t.ex. pizzaskinka, skulle vara rättshaverister låter i mina öron mycket otroligt och det låter också som en myt och en bortförklaring. --NERIUM 24 augusti 2011 kl. 11.45 (CEST)

Det tror jag inte på för fem öre. Jag har stött på alldeles för många personer som försökt skriva inom sina intressefält, men inte specifikt om sig själva eller sina företag/föreningar/organisationer, som fått sitt material borttaget utan mer än i bästa fall mycket nödtorftig förklaring till varför och därför gett upp – och sett för många raderingar här som torde te sig konstiga för den som inte är djupt insatt i Wikipedias kultur. /Julle 24 augusti 2011 kl. 12.02 (CEST)

Som andel av alla raderingar tror jag antalet märkliga är ganska litet. Det är oerhört mycket uppenbart skräp som raderas. Men även en enda märklig radering per dag, vilket jag tror är rätt storleksordning, räcker för att skapa ganska många välgrundat missnöjda under ett år. Antalet raderingar ligger kring 60 per dag för närvarande, och två kategorier dominerar stort om man tittar i raderingsloggen. Den ena är "administrativa" raderingar p.g.a. flytt, omkategorisering, och liknande, den andra är uppenbara trams/kompis/reklam-artiklar. Antalet raderingar som inte hör till någon av dessa grupper är ett fåtal per dag. Men så länge de missnöjda inte berättar vad de fått raderat (förutom pizzaskinka) är det svårt att avgöra om de hör till minoriteten som fått seriöst material raderat, eller majoriteten som fått uppenbart oseriöst material raderat. Lsj 24 augusti 2011 kl. 12.18 (CEST)

För administratörer är det lätt att kolla vilken typ av artiklar som blivit raderade om jag förstått rätt men för oss andra kan man hålla kollen på andra sätt. Det står nästan varje dag på någon administratörs diskussionssida Varför raderade du min artikel?. Alternativt kan man kolla i nya artiklar och se vilka som får vara kvar och vilka som raderas. Märken man dessa artiklar kommer de ju upp i bevakningslistan när de raderas. Det är ganska många artiklar som återskapas och då blir länker blå igen i raderingsloggen. Håller man inte koll på vilka artiklar som raderas är det bara en gissning om man påstår att de är av ena eller andra sorten. --NERIUM 24 augusti 2011 kl. 12.42 (CEST)

Raderingsloggen är tillgänglig för alla, om än inte det raderade innehållet. Det ger samma info som att följa "Nya artiklar", men med mindre besvär. Ofta nog räcker artikeltiteln för att avgöra vilken sorts radering det är, som t.ex. nyss raderade Bögarnas krig. Man behöver inte bara gissa, och jag hoppas det framgick av mitt inlägg att jag inte gissade, att jag faktiskt satt mig och gått igenom de senaste dagarnas raderingslogg. Att en radering blir blålänkad kan betyda att artikeln återställts, men det kan också betyda att en omdirigering till något relevantare skapats. Att användare klagar på raderingar kan vara välgrundat, men kan också vara ogrundat. Klagomålet som sådant bevisar ingenting. Lsj 24 augusti 2011 kl. 13.41 (CEST)

Skönt att se att ens nick inte nämns på IDG.se. Däremot brukar nicket förekomma på högerextrema bloggar emellanåt har jag fått mig noterat, en förekomst i ganska ruttna ordalag. Det var ett sidospår. Diskussionen som förs på IDG.se är viktig att lyssna till, men min erfarenhet är att sådana där forum brukar befolkas av människor so inte är representativa. Jag ser inget skäl att tro annat nu efter att ha läst den; det är folk som är bittra på Wikipedia på ett eller annat sätt och dessa kommer alltid höras högst. Men som sagt, viss del av kritiken har nog bärkraft då dessa ståndpunkter hörts från många jag själv känner som försökt bidra till Wikipedia. Dessa personer är inga oseriösa människor men efter en ganska brysk behandling från administratörshåll drog de sig tillbaka. Kanske en ny strategi behövs, exempelvis att ge nya användare som skapat artiklar chansen att påvisa en artikels relevans innan den raderas (detta gäller givetvis inte fåfängeartiklar och sådana saker). Vänligen, dnm ^{(d | b)} 24 augusti 2011 kl. 12.09 (CEST)

Tack. Jag är (i dagsläget) inte administratör. Och ägnar mig inte åt att radera artiklar. Jag förstår behovet av det rent "polisiära" arbetet på Wikipedia. Kanske kan det jobbet göras annorlunda. Möjligen kan det göras smidigare. Vi kanske får anledning att diskutera mer om det i montern på bokmässan. :-)Paracel63 25 augusti 2011 kl. 10.48 (CEST)

Jag tror att en sak som alla vi administratörer kan ta till oss är att vi måste bli bättre på att berätta varför vi agerat som vi agerat så att det tydligt framgår. Det skulle jag vilja se även när det för oss kan verka uppenbart att det är egenintresse som ligger bakom en redigering/artikel, men att det inte alltid kanske är så enkelt. Många som är förbannade på oss administratörer verkar vara det för att de känner att de faktiskt har åstadkommit något som är av visst allmänintresse och därför, för allmänhetens skull, borde finnas med här. Ett rätt träffande exempel är att i forumet är det en karl som talar om sitt band som gett ut ett par skivor på nittiotalet och hävdar att han blir kontaktad av personer som vill veta mer. Att han då vill skriva om det kan jag inte se som något rakt igenom själviskt, även om jag för den sakens skull inte nödvändigtvis tror att bandet borde ha en artikel här. Men om vi hade förklarat varför vi raderat artikeln, med hänvisning till relevanta styrdokument (som vi ju trots allt bygger vårt arbete på) och hänvisat honom till relevanta diskussioner tror jag att det blivit ett annat utfall.

Här har vi ett tydligt problem. Men (som jag skrev på IDG), om något kan beläggas någon annanstans ifrån, finns det väldigt liten anledning till varför det inte ska kunna platsa även på Wikipedia. Den springande punkten var nog här om det där bandet fanns beskrivet någon annanstans. Nyckelorden är, som jag ser det, rätt formulering, formatering, kategorisering och länkning (dvs källhänvisning). _Även_ om man själv skulle varit inblandad i det hela. Vi skriver ju alla om våra favoritämnen lite då och då. :-)--Paracel63 25 augusti 2011 kl. 10.48 (CEST)

Var det inte någon som skrev ihop en sida med exempeltexter som vi administratörer skulle kunna klistra in för att ge en utvecklad förklaring när vi raderar någonting?

Jag skulle vilja avsluta med ett positivt exempel: Jag blev väldigt glad att när jag rullade tillbaka en redigering och när jag sedan skrev ett meddelande på den personens diskussionssida så möttes jag av en redigeringskrock från Riggwelter som tagit sig tid att skriva en förklaring. Nu hade jag tänkt att skriva en förklaring, men det kändes fint att det fanns någon som höll ett öga öppet och hade rykt in om jag av någon orsak inte gjort detta. Jopparn 24 augusti 2011 kl. 13.05 (CEST)

Ett problem med att endast kolla raderingsloggen eller Nya artiklar är att det är omöjligt att veta om biografin som raderades för att "innehållet förklarade inte ämnets relevans" handlade om en en klasskamrat, om den i tiderna legendariska men nu bortglömda komikern med det namnet eller om någon för mig okänd storhet. Att kolla raderingsloggen och kontakta användare som fått ärliga försök raderade faller alltså på administratörerna. Och IP-användare kan vara svåra att kontakta.

De förklarande texterna finns på Wikipedia:Raderingsförklaringar och länkas automatiskt från förklaringsalternativen i Mediawiki:Deletereason-dropdown. Mycket kortfattade texter vann större stöd än mitt förslag på mer mångordiga, med en sida per förklaring.

--LPfi 24 augusti 2011 kl. 18.17 (CEST)

I inledningen på den där sidan finns mindre lyckade formuleringar. "ganska många artiklar raderas". Bättre vore nog med något som säger något om förhållanden. Om någon vet hur man får fram statistik skulle det säga lite mer om det stod något i stil med: Under första kvartalet 2010 skapades xx antal nya artiklar och xx antal raderades då de inte svarade mot de krav som wikipedia.... jämfört med första kvartalet 2011 .... Vänligen B.Odins 24 augusti 2011 kl. 18.31 (CEST)

Under det senaste dygnet har ungefär 100 "överlevande" artiklar skapats, och ungefär 60 raderingar gjorts. Mycket av raderingarna är kategorier och omdirigeringar, men några dussin nya artiklar raderades. Verkar som någonstans i trakten av var fjärde ny artikel raderas. För nybörjare torde procenten vara avsevärt högre, de flesta av de överlevande artiklarna är skapade av etablerade användare. Lsj 24 augusti 2011 kl. 18.46 (CEST)

Lite exaktare statistik. Under dygnet 23/8 skapades 116 artiklar som inte snabbraderades. 10 av dessa skapades av ip-nummer, 11 av "röda" användare (utan användarsida) och återstående 95 av "blå" användare, som knappast är nybörjare. Under samma tid gjordes 48 snabbraderadingar av 36 olika artiklar (vissa artiklar omskapades och omraderades upp till 5 ggr). 1 av dessa 36 artiklar har sedermera blivit blålänkad. Samtliga snabbraderade artiklar skapades av ip-nummer eller "röda" användare. Så en etablerad "blå" användare får aldrig sina alster snabbraderade, medan för ip-nummer/"röda" användare är oddsen (10+11)/(10+11+36) = 37% chans att få behålla en nyskapad artikel. 63% av nya artiklar från icke-etablerade användare raderas. Efter att ha tittat igenom raderingarna noggrannare nu så kan jag säga att det stora flertalet är uppenbart trams, medan en handfull går att debattera. Vilka slutsatser drar vi ur dessa siffror? Lsj 24 augusti 2011 kl. 22.40 (CEST)

Tack för det!

Stort tack för den genomgången även härifrån! Jag tror vi kan lära oss ett antal saker från de siffrorna. Bland annat att det finns en noterbar tröskel för nya användare (både bra och dåligt) att ta sig över, en tröskel som delvis handlar om hur Wikipedia är konstruerad idag. Det är ju (antagligen, user:Hannibal vet nog bättre än jag) förändringar på gång.--Paracel63 25 augusti 2011 kl. 10.48 (CEST)

En slutsats är att volymen är för stor för att en enskild administrator skall kunna dubbelkolla och för stor för att alla gränsfall skall kunna diskuteras i större kretsar. Misstag kommer att begås då och då (dagligen?) om ingen lyckas finna de vises sten.

Om "en handfull" är ett halvdussin och de artiklar som "går att debattera" är seriösa försök så betyder det att ungefär en tredjedel av nya användares seriösa försök snabbraderas (likaså om en handfull är ett dussin och hälften är seriösa). Det tycker jag verkar vara en hög andel.

Jag har förstått att vi har gott om folk som städar bland nya artiklar, vilket betyder att man inte behöver städa då man har bråttom, är på dåligt humör eller annars har dåligt tålamod. Egentliga diskussioner kräver väldigt mycket tid, men man har råd att tänka efter några sekunder och välja en god motivering ur menyn eller skriva något eget när inget av alternativen passar.

Det vore också mödan värt att kolla igenom raderingsmotiveringarna och jämföra dem med de raderade artiklarna och den diskussion som har uppstått i en del av fallen. Kanske vi borde införa ett system med systematisk analys av stickprov för att se hur vi utvecklas på den här punkten.

--LPfi 25 augusti 2011 kl. 09.58 (CEST)

Det är uppenbart att en del av inläggen på IDG:s forum är obegåvade och ogenomtänkta, men att helt och hållet avfärda samtliga inlägg som gnäll och rättshaveri leder nog fel. Den lärdom som kan dras är att administratörer kan bli ännu bättre på att förklara varför de har raderat en artikel samt att man undviker raderingskommentarer som kan uppfattas som provocerande. Det finns uppenbarligen standardiserade raderingsskäl att ange. Artiklar som är klotter, påhitt, mobbning o.s.v. skall självfallet raderas omgående, men det kan vara värt att emellanåt vila på raderingshanen. Imperto 25 augusti 2011 kl. 01.42 (CEST)

En del nyskapade artiklar får mig att undra om personen som skrev den öht vet vad Wikipedia är för något. Har de läst några artiklar på Wikipedia förut? Har de lagt märke till hur de ser ut? Har de brytt sig om hur man gör när skriver artiklar? Oftast inte. Många verkar förväxla Wikipedia med Wikitionary och skriver bara en kortfattat mening. /εsquilo 25 augusti 2011 kl. 10.19 (CEST)

Det är förståeligt när det gäller högstadieelever. Märkligt nog verkar företagens PR/IK-redaktörer ofta vara lika dåliga. Sätter man PRAO-elever på att skriva, utan handledning? Jag tycker det borde vara självklart att först bekanta sig med det forum där man tänker skämma ut marknadsföra sig. --LPfi 25 augusti 2011 kl. 19.43 (CEST)

Jag är inte en flitig skribent på WP, men jag chockeras (faktiskt!) över hur kompis-gäng-aktigt detta diskuteras. Först och främst bör en admin (i admin-utövning) inse att det är inte deras egen WP. En admin skall tänka på vad slutavändaren (den som läser) vill hitta. Inte sina egna åsikter.

Ur denna diskution citeras:
> Äsch, det handlar i 99 % av fallen om personer som försökt skriva om sig själva eller sina företag och fått artiklarna raderade.

Detta är väl en POV. Dvs en åsikt - utan källa eller bevis - som används för att rättfärdiga vad som helst. "Du är en häxa" är precis lika kvalificerat som detta påstående. En ytterst kraftig vinkling.

> meningslösa diskussioner med rättshaverister

Detta är väl om något ett brott mot grundpelaren "tro gott om andra".

> Du använder för övrigt samma raljanta diskussionsstil
Raljant, tycker du inte att
> Äsch, det handlar i 99 % av fallen om... sig själva eller.. företag
är synnerligen raljant? Om inte, vad är i så fall raljant (ta i så fall utredningen i ett nytt ämne)?

Ledsen, Grillo, att jag använder dina påståenden, men de är klockrena exempel på hur starkt kompis-väldet är på WP, eftersom ingen rackat ned på dem. Jag känner tyvärr att den tongivande flocken är hård och tuff, men mer besvärande är att många motiveringar grundas på POV (egna åsikter), summariska 'rättegångar', snedvridna tolkningar av regler, och att bortse från slutmålet - att samla världens kunskap.

Visst är en del av inläggen på IDG obegåvade och ogenomtänkta, men de pekar på ett problem - att den tongivande flocken sällan motiverar (klistar in mall, trots att det hör till god ton att skriva på diskutionssidan), har bristande bevis (inte anger källor!), och har starka egna åsikter (POV) om hur det skall vara på WP. Att sedan mycket som raderas inte är speciellt bra, är inte ett skäl till att summariskt och utan bra motivation radera - alla kan inte veta från början exakt hur det skall vara. Ett ärligt uppsåt, samt vilja att försöka bättra, skall räcka för att texten skall kunna få vara kvar. Sådana kanske skriver två vettiga artiklar till, om de fått lära sig. Det finns många skit-stubbar som skrivits som översättning, av etablerade WP-skribenter, i jakt på poäng i tävlingar, och de raderas aldrig.

Eftersom Grillo efterlyste äkta klagomål, skall jag inkomma med ett sådant. Jag måste bara hitta mailet, och det tar ett tag. --Janwikifoto 26 augusti 2011 kl. 22.02 (CEST)

Mall:Bokref - ändringsförslag

Mallen renderar litteraturreferenser felaktigt. Varför? Jo, böcker med mer än tre författare sorteras enligt bibliotekens katalogregler på titeln. Så ska det vara i litteraturlistor och så står böckerna uppställda på bibliotekens hyllor. När man använder mallen Bokref så blir sorteringen från Libris per automatik korrekt. I listan nedan är sorteringen: Hjelm -> Igår... -> Johansson. Felet består i att redaktören poppar upp främst i post nr 2 och det ser därför ut som den skulle sorteras på Ehrén och därmed vara felsorterad.

Tolkningen i mallen är alltså fel och borde ändras så att |redaktör= inte renderas först i posten utan längre fram i beskrivningen efter titeln. Detta borde alltså ändras. Finns det någon med behörighet att rätta?

• Hjelm, Jonny (2006). Hundra år med Handels. Stockholm: Handelsanställdas förbund. Libris 10160271. ISBN 91-574-7869-4 
• Ehrén Svenolov, Tidman Yngve, red (1981). Igår, idag, imorgon: en utställningskatalog och jubileumsskrift med anledning av Handelsanställdas förbunds 75-årsjubileum kongressåret 1981 : [16 maj-14 juni Malmö konsthall]. [Malmö]: [Handelsanställdas förb.]. Libris 370725 
• Johansson, Roger (2006). Husrannsakan hos chefen, och andra Handelsberättelser från Malmö. Studier i Handels historia ; 1. Stockholm: Handelsanställdas förbund. Libris 10160208. ISBN 91-975851-0-6 

Bulver (diskussion) 25 augusti 2011 kl. 11.45 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag vet inte om jag är med dig hela vägen här. Men för mallens funktion spelar skillnaden mellan:

• {{bokref |redaktör=Ehrén Svenolov, Tidman Yngve|titel=Igår, idag, imorgon: en utställningskatalog och jubileumsskrift med anledning av Handelsanställdas förbunds 75-årsjubileum kongressåret 1981 : [16 maj-14 juni Malmö konsthall]|år=1981|utgivare=[Handelsanställdas förb.]|utgivningsort=[Malmö]|språk=swe|libris=370725}}
• {{bokref |titel=Igår, idag, imorgon: en utställningskatalog och jubileumsskrift med anledning av Handelsanställdas förbunds 75-årsjubileum kongressåret 1981 : [16 maj-14 juni Malmö konsthall]|redaktör=Ehrén Svenolov, Tidman Yngve|år=1981|utgivare=[Handelsanställdas förb.]|utgivningsort=[Malmö]|språk=swe|libris=370725}}

Ingen roll alls. -- Lavallen 25 augusti 2011 kl. 11.52 (CEST)

Nej visst. Att flytta om parametrarna påverkar inte återgivningen. Vad jag vill uppnå är att de referenser som Libris genererar ska återges korrekt, dvs flytta redaktörsuppgiften till efter titeln eller (sämre) undertrycka den helt. Men kanske är jag naiv och återgivningssättet är hugget i sten. Dvs. om det finns en redaktör= så hamnar den först.

Ha de//Bulver

Ok, att beroende på vilka parametrar är ifyllda, så hamnar olika saker främst... - Teoretiskt möjligt, men praktiskt småknepigt. Jag överlåter gärna det till ngn som är bättre än jag på den här typen av mallar. -- Lavallen 25 augusti 2011 kl. 12.58 (CEST)

Jag är tyvärr utan kunskap för mallarna. Däremot vet jag inte hur hugget i sten det är att sortera bok efter titel om det är fler än två författare. I vissa referenssystem ska man skriva Efternamn mfl, år, titel. Och en del bibliotek sorterar inte ens efter titel ute i hyllorna utan har börjat med att ställa in böcker i den ordning de kommer in i biblioteket med ett nummer på ryggen. Så galet kan det vara. Men det kanske inte alls beror frågan som jag kanske inte riktigt förstår. B.Odins 25 augusti 2011 kl. 15.26 (CEST)

Om du vill sortera böckerna i litteraturlistorna i referenserna, så är det sannolikt fritt fram att sortera det direkt i artiklarna. Det styrs inte alls av mallarna. Dock, kan du inte sortera referenserna i noterna, eftersom det styrs av MediaWikiprogramvaran och den kan/bör vi inte försöka ändra. -- Lavallen 25 augusti 2011 kl. 16.28 (CEST)

Jag skulle vilja göra en radikal förenkling av den här mallen, som jag själv inte använder eftersom den innehåller för mycket information för en litteraturlista eller notapparat. Har verkligen Libris avsikt varit att den skall användas för litteraturlistor? Är den inte snarare en service till bibliotekarier? Det är ju skillnad på vilken information man vill ha i en katalogpost och vilken information man behöver i en litteraturlista. De senare brukar innehålla den information man behöver för att identifiera vilken publikation som använts så att man kan gå vidare till katalogposten: Författare, titel, utgivningsort och utgivningsår. Enkelt, koncist, tydligt. Plus ISBN speciellt för Wikipedia, vilket är en bra anpassning till nätets sökmöjligheter. Resten är överdrifter som plottrar till det och försvårar för läsaren. (Har ingen aktuell länk till "kompendium för uppsatsskrivare", men får väl återkomma.) /Ascilto 25 augusti 2011 kl. 16.30 (CEST)

Man behöver inte fylla i alla fält i mallen. Tycker man att det räcker med författare, titel och ISBN så tar man bara med de attributen. När det gäller ursprungsfrågan så tycker jag att det är en bra idé att 'redaktör' rendreras efter titeln. /εsquilo 25 augusti 2011 kl. 19.42 (CEST)

Hej, När det gäller Bulvers fråga ang definition och position av redaktörsparametern, så föreslår jag att konsensus först söks på Malldiskussion:Bokref. Gissar att parametern används rätt olika i olika artiklar, så det kan bli lite städjobb att göra om man vill ändra (typ addera kapitel-författare i de fall då ingen författare angetts utöver redaktör). När det gäller Asciltos önskemål om förkortning av mallen, så är det förstås ingen liten fråga (mallen används ju i enormt många artiklar), men bakgrunden är dels att man velat efterlikna akademiska referensförteckningar, dels att mallen måste passa till en mängd olika typer av referenser (tex i fall med flera/olika upphovsmän, kapitel, url:er, osv). Eventuella ändringsförslag måste därför bli mycket mer konkreta. Allt gott, /Urbourbo 26 augusti 2011 kl. 17.27 (CEST)

10 miljoner

Jag vill pumpa Jans tråd sedan förmodligen endast ett fåtal såg den, och där finns säkert mer än en idé. Både Wikimedia Foundations och Wikimedia Sveriges kapacitet, möjligheter, kontakter och ekonomiska medel växer. Där finns hundratals föreslag vad man kunde göra, finfördelade över mailinglistor, diskussionssidor, systerprojekt etc., och det är omöjligt att följa eller genomföra alla. Nästa år kommer nu strax, och det blir tid att tänker på vad föreningen skulle fokussera och koncentrera sig på i nästa (eller även de nästa fem) år, och det blir mycket lättare om man ha en lista med föreslag och idéer. Samtidig vill jag också påminner att föreningen ska ha en medlemsmöte med fokus på strategi imorgon. --Prolineserver 26 augusti 2011 kl. 09.24 (CEST)

Fotosafari markarydstrakten

Den tidigare annonserade fotosafarin 24-25 september har fått positivt besked om finansiellt stöd, och det är nu dags dra igång den mer operativa planeringen. Vi kommer justera resrutten efter hur många vi blir, med flera bilar kan vi ju välja lite olika detaljrutter för att fånga fler plaster/bilder. För planeringen vore det bra med besked (anmälan på sidan) för den 7e så vi då kan börja boka rum och beställa tröjor etc, se Fotosafari Markarydstrakten.Yger 27 augusti 2011 kl. 17.19 (CEST)

1925-50, eller 1925-1950, med binde- eller tankestreck?

Rubriken säger allt. Mycket energi läggs åt dessa (mot-) redigeringar. Ymer 25 augusti 2011 kl. 00.32 (CEST)

Personligen tycker jag att vi, i enlighet med wp:s allmänna "icke-förkortningsprincip", bör sätta ut båda årtalen i sin helhet (d v s 1925-1950). Vad däremot sedan gäller de strider jag sett om mer eller mindre långa tanke-/binde-/talstreck så ställer jag mig fullständigt egal - jag anser det princip omöjligt att på de flesta webläsare ö h t se skillnaden mellan de halvmillimetrar hit och dit som skiljer dessa tecken. /FredrikT 25 augusti 2011 kl. 00.36 (CEST)

Håller med om den bristande logiken i "1925-50". Detta kan vi snubbla på i andra sammanhang. Alltså, skriv ut det självklara. Det vanligaste tror jag dock är just "-50". Strecken hit o dit önskar även jag att vi kunde lämna därhän. Ymer 25 augusti 2011 kl. 00.52 (CEST)

Ja, vi har som vana att skriva ut alla siffrorna i 1925-1950 (med minustecken, lätt att skriva) eller ännu hellre 1925–1950 med det korta bindestrecket (ndash, lite snyggare). Skrivsättet -50 hör ihop förkortningar som var nödvändiga i tryckta matriklar och dagstidningar, där varje rad text kostade extra (lgh 3 rok önsk. hyr.). --LA2 25 augusti 2011 kl. 01.13 (CEST)

Jag förstår inte varför vi över huvud taget diskuterar strecken. Det finns enligt gällande svensk norm bara ett alternativ, det vill säga tankstreck (–). Jag har ännu inte använt den webbläsare i vilken jag inte omedelbart ser skillnaden. Jag är väl medveten om att många läsare inte känner till skillnaden (jämför – med -), men jag ser inte varför vi skall irritera de som gör det.

Att skriva 1925–29 eller 1925–1929 är en fråga om tycke och smak och tydlighet (även om jag vad det gäller tycke och smak och tydlighet personligen kan hålla med er: jag ser ingen anledning till att inte skriva ut årtalen. Läsningen blir allra enklast då): båda alternativen ryms inom vad som brukar anses vara "korrekt" svenskt språkbruk. Frågan om tank- eller bindestreck är det inte, lika lite som att till exempel skriva veckodagar med versal i svenskan. Se till exempel TT-språket, eller Svenska språknämndens Svenska skrivregler.

Det finns ingen gudagiven språklig regel att följa, och att skriva "rätt" handlar bara om att acceptera rådande normer för att göra läsningen enklare och inte stöta sig med sina läsare. Eftersom vi i allmänhet inte brukar hitta på egna regler ser jag dock inte varför vi skulle göra det i det här fallet heller. /Julle 25 augusti 2011 kl. 01.16 (CEST)

Instämmer med samtliga föregående skribnter i ämnet. --Vogler 25 augusti 2011 kl. 01.19 (CEST)

Samtidigt som jag inser att de auktoriteter Julle hänvisar till ovan rent formellt sett har rätt i sin distinktion måste jag erkänna att jag för min personliga del har väldigt svårt att intellektuellt ta till mig att skillnaden i längden på ett streck skulle vara en språkriktighetsfråga; för mig framstår det som en ren skillnad i grafisk formgivning. Det är ju heller knappast en distinktion som är möjlig att upprätthålla i det grundläggande sättet att skriva, nämligen för hand, där streckens längd rimligen mer beror på skribentens hastighet än om syftet är att beteckna minus eller att skjuta in en bisats. /FredrikT 25 augusti 2011 kl. 02.22 (CEST)

Vilken tur att Wikipedia då skrivs i digital form! :-D {{Sertion|♥}} 25 augusti 2011 kl. 02.43 (CEST)

Med all respekt, FredrikT: att du inte intellektuellt kan ta till dig det är inte ett vidare bra argument. Vi har alla våra personliga åsikter om allt möjligt, vilket är varför vi i sådana här frågor brukar försöka hålla oss till vad till exempel Svenska skrivregler eller dylika publikationer rekommenderar. Frågan är helt enkelt: finns det en etablerad norm åt ena eller andra hållet? Ja. Finns det läsare som kommer att vara irriterade om vi inte följer nämnda norm? Ja. Finns det då goda skäl att trots detta inte försöka hålla oss till denna norm? Inte såvitt jag kan se.

Vad som är möjligt och inte möjligt när man skriver för hand (vilket man i dagens Sverige sällan gör med texter tänkta att spridas offentligt) ser jag faktiskt inte som särskilt relevant för Wikipedia. Vi skriver med tangentbord, eller liknande funktioner.

Jag föreslår inte spöstraff eller blockering av personer som skriver 1856-1860 istället för 1856–1860, men jag ser inte varför det inte skulle vara vårt mål att följa skriftnormen. /Julle 25 augusti 2011 kl. 02.53 (CEST)

Jag tolkar inte nödvändigtvis FredrikT's inlägg som ett argumenterande, utan bara som en personlig reflektion eller åsikt. --flinga 25 augusti 2011 kl. 15.19 (CEST)

Helt korrekt uppfattat - se mitt nästa inlägg litet längre ner. /FredrikT 25 augusti 2011 kl. 15.21 (CEST)

Jag uppfattade inte den detaljen. Mina ursäkter. /Julle 25 augusti 2011 kl. 17.54 (CEST)

(Redigeringskonflikt)Bindestreck, minustecken och tankstreck är tre olika tecken (liksom punkt, kolon, komma och semikolon etc.). Det bindestreck som LA2 kallar ”minustecken” är inte minustecken, för minustecknet ser ut som − jmf bindestreck - och tankstreck – (observera streckets höjd, förutom längd). Långa tankstreck — avråder språkvården från (på svenska). Finns inte tankstreck i de fall strecket ska utläsas ”från .. till” eller ”mellan ... och” är Språkrådets rekommendation att man skriver bindestreck omgivet av mellanrum (men det behöver vi inte bry oss om, eftersom vi kan åstadkomma tankstreck på Wikipedia). --Isthmus 25 augusti 2011 kl. 03.11 (CEST)

Jag tänkte inte delta i debatten, eftersom jag personligen tycker att det här en ganska oviktig fråga, men eftersom jag tämligen systematiskt gjort "fel" i den här frågan antar jag att jag kommer att få äta upp det senare, så det är väl lika bra att säga min mening.

Först årtalen. I min värld skriver man hela årtalet båda gångerna för att visa att årtalen sträcker sig över minst ett sekelskifte. Om skulle råka på 1925-1950 i facklitteratur skulle få mig att haja till, jag skulle kontrollera om det inte rörde sig om en felskrivning för 1825-1950 eller något annat årtal ett annat sekel. Att upprepa samma århundrade är för mig en upprepning som låter illa, eller som en grammofonskiva som hakat upp sig. På samma sätt som man skriver "skeppen var bestyckade med 36, 40, 52 respektive 58 kanoner", inte "skeppen var bestyckade med 36 kanoner, 40 kanoner, 52 kanoner respektive 58 kanoner". Det har inget med begränsat utrymme att göra. Av samma skäl tycker jag inte att man vid upprepning av nära på varandra följande år skriver ut hela årtalet. Man skriver 1960, -63, -65 och -68. Att skriva ut 19 varje gång är upprepning, och ser i mina ögon illa ut i löptext. I listor fungerar det, annars inte. Men som sagt, det finns värre problem än att texten känns tjatig.

Och så till bindestrecket mellan årtal. För att förtydliga handar det om ett bindestreck, inte ett tankestreck, det andra årtalet är inte ett tänkt årtal. Att man i praktiken grafiska figur som används för ett tankestreck är en annan sak. Det har att göra med att bindestrecket mellan årtal normalt tecknas som längre än mellan bokstäver. Jag har en tangent för bindestreck på mitt tangentbord. Jag kommer inte att köpa något nytt, sätta mig att skriva programkod eller försöka rulla ned skärmen så att jag inte längre ser texten jag skriver för att försöka hitta symbolen någonstans därnere. Om någon enklare lösning att skriva ett längre bindestreck får de gärna ge mig svaret, till dess kommer jag att fortsätta som jag gjort hittils.--FBQ 25 augusti 2011 kl. 04.35 (CEST)

Det med streckets längd vill jag inte diskutera - det behövs som ovan påpekats inte. Vi bör följa språkriktighetsregler. Att det ofta blir vanliga bindestreck beror för min del på rent praktiska skäl. Det bör givetvis rättas, gärna med bot. När det gäller hur man bör skriva årtal instämmer jag delvis med FBQ. Personligen utelämnar jag alltid upprepningen i de fall som anges i trådens rubrik (ersätter den däremot inte med streck på det sätt som anges i senaste inlägget när flera årtal nämns), men vidtar normalt inte förändringar i artiklar på den grunden. Vid omfattande bearbetning på andra punkter kan jag dock tänkas utföra även detta. Fernbom2 25 augusti 2011 kl. 06.47 (CEST)

Jag brukar alltid ändra - till – mellan årtal när jag stöter på dem. Minustecken används nämligen till subtraktion när det står mellan två tal medan tankestreck används för att beskriva mängden mellan dessa tal. Jag brukar också skriva ut hela årtalen just för att det är år 1925 som avses, inte år 25. /εsquilo 25 augusti 2011 kl. 07.05 (CEST)

Jag har absolut noll koll på att det kan finnas skillnader i hur långa -tecken ~är och varför (Och jag misstänker jag tillhör majoriteten av potentiella bidragsgivare i detta). Dock, jag okunnig i mycket men lärt mig kopiera bra vanor från exempel jag ser, men jag har aldrig sett någon olika längd på -tecken så har heller inte tillämpat att skriva in sådana med olika längd (hittar inte ens att det finns olika knappar för detta på tangentbordet). Så med tanke på att vi vill att Alla skall redigera är, så tror jag vi får sänka ambitionsnivån i denna fråga hur formellt korrekt det ena eller andra strecket än är.~~Yger (diskussion) 25 augusti 2011 kl. 07.49 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Fast det är ju inte som om vi biter huvudet av personer som inte vet vad en satsradning är (eller hur man undviker den), eller inte kan skilja på svenskans januari och engelskans January och skriver även svenska månader med versal. De är välkomna de också. Vi försöker likväl fixa till misstagen efteråt. Det tycker jag att vi skall göra i det här fallet också, och betrakta det på samma sätt. /Julle 25 augusti 2011 kl. 08.01 (CEST)

Vill bara inflika att jag tycker att det oftast är stiligare att skriva "hon var finansminister mellan 1947 och 1963" än "hon var finansminister 1947–1963". Annars håller jag med om att det vore önskvärt att använda tankstreck, men det är inte en så viktig fråga, och det är krångligt att få fram tankstrecket (–) i en meny eller medelst klipp-och-klistra gentemot att bara slå ned bindestreckstangenten (-). För det mesta försöker jag vara duktig, men jag orkar inte alltid. /jssfrk (d|b) 25 augusti 2011 kl. 07.52 (CEST)

Men det finns en ganska betydande skillnad mellan att acceptera att alla inte kan hantera skillnaden (helt okej) eller har svårt att få fram tecknet (alt+0150 när jag sitter i Windows är inte vad jag hade önskat mig för att tecken jag ofta använder) och att ha som policy att vi inte skall tycka att det är någon skillnad. Jag har inga problem med att acceptera att många är omedvetna om när man bör använda - och när man bör använda –. Det är inte hela världen. Jag är väldigt mycket emot att vi inte skall ha som policy att, i längden, försöka se till att våra artiklar följer skriftspråksstandard i just det här fallet. /Julle 25 augusti 2011 kl. 07.57 (CEST)

Jag instämmer med Julle! Vi gör alla misstag och de flesta av dem är inte skäl för blockering eller ens påpekanden. Men givetvis bör de korrigeras i efterhand! Fernbom2 25 augusti 2011 kl. 08.47 (CEST)

Så här på morgonkvisten vill jag förtydliga att mitt nattliga inlägg (vilket jag kanske skrev i ett något tröttare tillstånd än vad som är riktigt lämpligt) inte var avsett att ses som en plädering för faktiskt agerande utan mer som en personlig reflektion. Samtidigt fruktar jag dock att det faktum - som många redan påpekat ovan - att normala datortangentbord bara har en grundläggande streckvariant så länge som man inte börjar rådda med kod och specialkommandon (som jag personligen i någon mån behärskar på Mac men inte alls på PC) nog i praktiken kan innebära fortsatt risk att jag i första hand kommer att nyttja denna. /FredrikT 25 augusti 2011 kl. 09.14 (CEST)

Jag tycker som Julle. Nu är det ju så att ”vår egen” artikel Tankstreck talar om vad som gäller så jag finner inget skäl att frångå det. Det är ingen stor sak, men jag tillhör dem som ändrar när jag stöter på fel. Rex Sueciæ 25 augusti 2011 kl. 09.46 (CEST)

Som Yger och FredrikT. Jag hade, vad jag vet, inte ens hört talas om att det fanns en skillnad innan jag började redigera på wikipedia.

Inte nog med att jag är lika pantad som en trött FredrikT, jag är dessutom fullständigt ointresserad av att lära mig skillnaden. Jag använder minus-tecknet på det numeriska tangentbordet eller det som jag alltid trott är ett minustecken längst ner till höger på det alfabetiska tangentbordet. Vilket jag använder sker alltid utan planering och oberoende av sammanhang.

Däremot, som en referens, vore det bra om någon kunde skriva hur det "ska" vara på wikipedia:skrivregler, trots att det utökar regelboken till 301 sidor. Jag antar att det går att hitta genom att bläddra runt bland sidorna om de fyra (minus, bindetecken, kort tankestreck och långt tankestreck) tecknen på wikipedia och wikipedias regelsidor, men en sammanfattning skulle bringa reda i de regler som droppas i förbigående i såna har diskussioner, något som bara gör mig ännu mer förvirrad och ointresserad.

Ni som har viljan och kollen får naurligtvis lägga hur mycket energi som helst på att ändra alla minustecken som skrivits till rätt längd och försöka fostra mig så gott det går.--LittleGun 25 augusti 2011 kl. 10.00 (CEST)

Det har stått där genom hela diskussionen, så det behöver inte läggas till. Se under "Tankstreck". /130.238.219.185 25 augusti 2011 kl. 15.55 (CEST)

Tillägg: Om man tycker att det är svårt att klämma fram ett – ur sitt tangentbord så finns tecknet i MediaWiki:Edittools som visas när man editerar. /εsquilo 25 augusti 2011 kl. 10.02 (CEST)

Ja, jo, men det är även där svårt att se skillnad på dem. I src:MediaWiki:Edittools vet jag hur tecknen kommer utan att jag ser ngn skillnad, men här vet jag inte det. -- Lavallen 25 augusti 2011 kl. 10.12 (CEST)

Jag kollade i symbolfacket i redigeringsläget och strecken heter ju inget där, till skillnad mot symbolerna i word. Det är lite synd, om man nu vill göra rätt så är det inte så kvickt gjort att se vilket som är rätt streck. B.Odins 25 augusti 2011 kl. 10.15 (CEST)

Kanske är detta något av en generationsfråga? Jag lärde mig grundläggande tangentbordsskrivande i huvudsak på mekaniska skrivmaskiner (skrev alla mina universitetsuppsatser och liknande på en sådan ända fram till 1993) och där fanns, vad jag minns, ingen möjlighet ö h t att välja olika längder på tal-/tanke-/bindestreck (men mina examinatorer gav mig inga språkriktighetsanmärkningar för det). /FredrikT 25 augusti 2011 kl. 10.22 (CEST)

Så kan det nog vara. I den version av word som jag skriver på när jag skriver worddokument så korrigeras vissa streck när jag slår på tangenten med streck och understreck. Det beror på om det blir ett streck-i-ord eller om jag slår mellanslag - runt strecket. Om jag minns rätt just nu. Så blir det ju inte när jag knattrar direkt i redigeringsläget här. Skriver man så kanske en bot kan leta rätt på de streck som är fel. B.Odins 25 augusti 2011 kl. 10.32 (CEST)

Det stämmer nog. Själv hade jag ingen aning om skillnaden innan jag läste en kurs i typografi på KTH. Boktryckare har ju ofantligt fler tecken att välja på än maskinskrivare. Ligaturer, kapitäler, med flera. Jag lärde mig även att aldrig bryta raden mellan värde och enhet, samt lite andra finurligheter. /εsquilo 25 augusti 2011 kl. 17.16 (CEST)

Både streckval och hundratalsutskrivningskonventioner är nog generationsfrågor; och jag tillhör (även) i dessa avseenden helt klart en äldre generation. Jag föredrar att lägga kraften på att hitta rätt bokstäver samt diakritiska tecken o. d., framför att leta i menyer för att skriva ett "långt bindestreck" mellan två årtal. När det finns enkla sätt att åstadkolla längre streck använder jag dem. I TeX sammanskriver normalt tolkaren två - utanför mathmode till ett längre streck, och tre - till ett ännu längre; så i matematisk text skriven i TeX använder jag normalt ett "längre bindestreck" mellan två sidtal eller årtal.

Att skriva 1925-50 i stället för 1925-1950 är en form av standardförkortning. Standardförkortningar sparade plats; men det är EMRÅ inte deras viktigaste funktion. Jag tycker att en faktaspäckad text med förkortningar normalt är läsbarare än en utan. Också det här är nog delvis en generationsfråga. Jag föredrar kortare texter med komprimerat faktainnehåll framför längre där man måste vaska fram det väsentliga innehållet. I texten använde jad standardförkortningarna "o. d." och "t. o. m.", och jag skulle helst viljka kunna använda dem i artiklar också, för att öka läsbarheten. Jag skrev också

"...men det är EMRÅ inte deras viktigaste funktion."

EMRÅ är förvisso inte en standardförkortning, men den tjänar samma funktion. Jag kunde också ha skrivit

"...men det är enligt min ringa åsikt inte deras viktigaste funktion."

"Enligt min ringa åsikt" är ett väletablerat uttryckssätt på svenska. (Min far använde det då och då i tal; men det hör nog mer till skriftspråket än talspråket.) Det översätts till engelska med "In my humble opinion", och jag har sett åtskilliga exempel på hur personer från yngre generationer använda IMHO som förkortning för detta -- mitt i texter på svenska. Allt detta kan vara intressant, men det var inte en kärnpunkt i resonemanget ovan. Är man ute efter kärnpunkterna, glider man förbi många förkortningar och småord i en snabbläsning.

Det är EMRÅ en missuppfattning att kortare framställningar främst är en utrymmesfråga. Det tog lång tid att få genomslag för 287 i stället för tvåhundraåttiosju, eller snarare två hundrade sju och åttatio - vårt uttal av talorden har faktiskt påverkats av att vi numera är vana att läsa dem med hjälp av arabiska siffror. Vi hade en mellanform i form av romerska siffror (t. ex. CCLXXXVII); och även araberna hade andra talbeteckningar än de med "arabiska" (eller "indiska") siffror. De äldsta arabiska mästarna skrev dock normalt mycket längre texter, med talen utskrivna i ord; även om de kände till de indiska siffrorna, så ansåg de inte att deras läsare skulle acceptera dem.

Vi skulle också kunna göra så. Vi har ännu mindre utrymmesproblem än de hade, och kunde utan vidare få plats med

'"Från och med Herrens nitton hundrade tjugofemte år till och med Herrens nitton hundrade femtionde år"

eller något lika fånigt. Lyckligtvis är det väl ingen som i dag tycker att detta skulle öka läsbarheten. Vi är tränade till att läsa "1925-1950" med ungefär samma innebörd (även om det då är oklart om det är "från..till" eller "mellan...och" som avses). De äldre av oss är ännu mer vana att läsa "1925-50", och tycker att detta är tydligare.

Det mesta är tränings- och attitydfrågor; mycket litet är utrymmesfrågor. Jörgen B 25 augusti 2011 kl. 18.07 (CEST)

Jag är på samma linje som JörgenB. Jag har varit läskunnig i snart 50 år och är så van vid skrivsättet "1925-50" att jag uppfattar "1925-1950" som en onödig tillkrångling som snarare försvårar läsningen. I synnerhet vad gäller årtalstäta texter, till exempel många biografiska artiklar, bli resultatet enligt min mening allt annat än estetiskt tilltalande om de redan många siffrorna i texten skall utökas med ännu fler som inte alls tillför artikeln någon information. /Annika 25 augusti 2011 kl. 18.49 (CEST)

1925–50 är allt annat än vackert och gör även snabbläsning svår. Dessutom är det en onödig förkortning som möjligtvis hör papperspublikationer till, om det finns många årtal i dem (listor och dylikt). Ännu värre är förstås det helt hemska 1925–9. 1925–1950 är det som vi bör ha. Det är mycket snyggare och dessutom lättläst. Den andra frågan lägger jag mig inte i. Calle Widmann 25 augusti 2011 kl. 20.46 (CEST)

Jag ser valet mellan fullständiga och förkortade årtal som en fråga om stilnivå. Förkortningsvarianten passar i enklare, mer informella sammanhang (eller där man har platsbrist), men jag tror t ex knappast att någon skulle överväga att skriva "Nils Nilsson 1926-84" i en dödsannons eller på en gravsten - där är 1926-1984 självklart. Wp kan i mitt tycke gott ligga på denna litet högre stilnivå. /FredrikT 25 augusti 2011 kl. 22.20 (CEST)

Det beror helt på sammanhanget. I till exempel de fall nu nämner känns det helt naturligt att skriva ut hela årtalen, men i en löptext som innehåller många årtal och där den övriga texten är begränsad (som är fallet i många av Wikipedias biografiska artiklar) anser jag att det ser det illa ut med denna ständiga upprepning av onödiga siffror. /Annika 25 augusti 2011 kl. 22.55 (CEST)

Jag tycker det är skillnad mellan biografiska data och andra data. 1926-84 antyder att det handlar om en process mellan 1926-84 medan 1926-1984 tydligt utsäger att det handlar om två hållpunkter - födsel- och dödsår, och visst kan sägas finnas en stilnivåskillnad i det. Men som sagt anser jag som Annika64 att det beror på sammanhanget.--FBQ 25 augusti 2011 kl. 23.24 (CEST)

Om det gäller födelse- och dödsår för en person som nämns i artikel så brukar jag förtydliga detta så att det entydigt framgår genom att skriva "Nils Nilsson (född 1926, död 1984)". I uppräkningar av typen "Han var ordförande i Granköpings kommunalfullmäktige 1873-96, ledamot av Östmanlands läns landsting 1880-86, av riksdagens andra kammare 1890-96, av särskilda utskottet 1891-96, av skogsavverkningskommittén 1894-96..." anser jag det däremot vara helt överflödigt med fullständiga årtal./Annika 26 augusti 2011 kl. 00.02 (CEST)

Jag tycker bara att sådana förkortningar ser slarviga ut. /εsquilo 26 augusti 2011 kl. 10.33 (CEST)

Som några innan mig skrivit så anser även jag att förkortningar eller ej är en personlig smaksak. Angående bindestreck/minustecken/tankstreck så ska man självklart sträva efter att använda rätt tecken på rätt plats, men felanvändning av dessa är inget att smälla användare på fingrarna för, det är bara att rätta till i efterhand. För övrigt går det ganska snabbt att smattra fram ALT+0150 när man väl fått in det i fingrarna :) — Ralphmeister ^[d] 26 augusti 2011 kl. 11.23 (CEST)

Egentligen är vi väl överens i det viktiga och så länge vi är överens om att det är en smaksak kommer jag definitivt inte starta några regigeringskrig över det här om någon skulle ändra mina artiklar. Jag tycker dock fortfarande att det kan vara intressant att veta, upplever de som känner att 1894-96 är slarvigt att det är slarvigt även att hänvisa till Esra 7:12-26 när ett bibelstycke återfinns inom samma kapitel? Eller bör man skriva Esra 7:12-7:26? Eller kanske "Från 12:e till 26:e versen av 7:e kapitlet i Esras bok"?--FBQ 26 augusti 2011 kl. 17.03 (CEST)

På en gravsten vore det orimligt att bara skriva 1925-84; men i biografiska artiklar är det rätt behagligt att få informationen i den formen. Jag vill gärna ha mycket information på litet utrymme i början av artikeln. Ibland är bara århundradet intressant i första läsningen (och man ser ju direkt att livstiden inte gått över en sekelskiftesgräns på att det bara är två siffror efter bindestrecket). 1925-1984 ger precis lika mycket information, men tar mer plats - och läsansträngning. "Född 1925, död 1984" tar ännu mer plats och ansträngning, utan att tillföra någon som helst information, eller (i allmänhet) göra något tydligare. (Undantaget är regenter, där man ibland behöver skilja på livstid och regeringstid.)

Många ungdomar tycks se på texter på ett annat sätt. Ofta verkar de att utgå från att texten är en stor massa, där man förväntas själv vaska fram det intressanta. Många studenter tycks försöka leta efter "det väsentliga" i lärobokstextavsnitt, och markerar detta genom att stryka över med ljusfärgad tuschpenna!! Jag är inte säker på att den annorlunda inställningen är släkt med inställningen till förkortningar, men jag misstänker det. Jörgen B 26 augusti 2011 kl. 17.44 (CEST)

Om jag hade möjlighet att länka direkt till den skulle jag skriva Esra 7:12–26, om inte skulle jag nog skriva "Esras bok, kap. 7, vers 12–26". I synnerhet om det inte är uppenbart att det är ett stycke av just bibeln som jag hänvisar till.

När det gäller biografier så finns det en poäng med att skriva "Hiram Stevens Maxim, född 1840, död 1916" eftersom om någon vill veta när Hiram Maxim dog så söker han/hon antagligen på "Hiram Maxim"+död eller liknande. Bättre Googla-karma. Samma sak med fulla årtal, det gör det lättare att hitta när man söker. /εsquilo 26 augusti 2011 kl. 18.38 (CEST)

Pappersverk kan tillåta sig att vara kompakta i sitt skrivsätt även över ett centennie-skifte.

Abildgaard (-gård), dan. hist. mål., f. 1743, d. 09. - Uppslagsbok för alla (1910).

Det skulle motsvara att skriva 1743-09. Där 09 skulle förkorta 1809. -- Lavallen 26 augusti 2011 kl. 18.12 (CEST)

Minus, binde- eller tanke-streck: WP är en digital encyklopedi. Frågan om det grafiska är visserligen viktig för lätt-läst-heten. Men grafisk utformining kan göra sökningar svårare. Söker jag på "1939-1945" (andra väldskriget), så får jag bergis inte med både binde- och tanke-strecken i samma sökning. Eller kommer även "1939 till 1945" med i den sökningen? Skulle inte tro det. Ännu värre är "1939-45", hur skall sökmotorn veta om jag menar 1945, 1845, 45 grader (och är det grader i vinklar eller grader celsius), eller 45%? Så jag lutar nog mot att det bästa vore att skriva "1939 minus 1945" alltid, och att folk kan ställa in den grafiska visningen med sina preferenser. I en ideal värld alltså. Kontentan är att (a) det kommer inte att bli en standard, folk gör olika, (b) att man bör nog tänka mycker mer än att bara applicera skriv-regler innan man beslutar vad som är bäst, (c) att jag inte kommer att ta illa upp om någon 'korrigerar' mina minustecken till tankestreck, men jag kommer nog inte att göra sådana själv. --Janwikifoto 26 augusti 2011 kl. 21.58 (CEST)

Om du söker på "1939-1945" så kommer googla ett svara -6. För att hitta rätt bör man söka på "1939 1945". /εsquilo 26 augusti 2011 kl. 22.26 (CEST)

Eh, jag testade aldrig sökning. Och, jag skrev aldrig att det var google jag sökte med. Ofta blir det Bing (för att balansera). Eller kanske jag menade WP-sökning? Det viktiga var dock att just det grafiska rätta kanske inte är det viktigaste. --Janwikifoto 26 augusti 2011 kl. 22.59 (CEST)

Sammanfattning

Någon som vågar sig på en sammanfattning? Ymer 28 augusti 2011 kl. 00.21 (CEST)

Skitsvårt. Till att börja med sönderfaller det hela i två väldigt olika frågor: årtalsfrågan och streckfrågan. I den senare verkar det uppenbart som det finns en tydlig polarisering mellan en "ett streck är ett streck är ett streck-falang" (min gissning = i huvudsak den generation som lärde sig att skriva/stava innan det fanns moderna datorers möjlighet att ö h t välja längder på streck med mindre än att man arbetade som professionell typograf) och en annan falang som anser att längden på strecken är en viktig språkriktighetsfråga. /FredrikT 28 augusti 2011 kl. 02.08 (CEST)

Jag har tolkat diskussionen i streckfrågan som att det de personer som inte själva skiljer på tankstreck och bindestreck i allmänhet kan acceptera att vi har som policy att skilja på dem, så länge som de själva slipper göra det. Det vill säga: det finns inget konsensus om att försöka tvinga enskilda skribenter att behöva sätta sig ned och först lära sig skillnaden för att därefter lära sig skriva tecknet i Windows (alt+0150), men däremot för att det (fortsatt, med tanke på att det tydligt står i Wikipedia:Skrivregler) skall vara vår allmänna policy att vi bör nå dit. (Den tolkningen kan förstås vara präglad av att jag personligen, faktiskt, tycker att det här är en ganska viktig fråga.) Invändningar? /Julle 28 augusti 2011 kl. 06.32 (CEST)

Jag kan skriva under på den sammanfattningen. Och jag tillhör ett streck är ett streck är ett streck–falangen.--LittleGun 28 augusti 2011 kl. 09.32 (CEST)

Sedan kan jag ju lägga till att vi faktiskt måste vara våra egna typografer, så att säga. Det var sällan du skrev för en större publik på åttiotalet utan att det passerade någon som tog hand om de bitarna. Idag kan vi nå en betydande del av den svenska befolkningen genom Wikipedia – utan att behöva vänta på att någon skall fixa till våra misstag. Det fanns, för de flesta, inget större behov av att kunna hantera skillnaden mellan - och – och som FredrikT påpekar fanns inte ens möjligheten, när man skrev på maskin. Vi måste ta det ansvaret själva, dock. Vi är en publikation som mer liknar en tidning eller en bok än en akademisk uppsats eller ett företagsinternt pm. /Julle 28 augusti 2011 kl. 09.56 (CEST)

Vad ska vara norm för kategori när man måste välja?

Just nu pågår en diskussion på Användardiskussion:90.233.140.217, som handlar om vad som ska vara norm när man måste välja synsätt. I detta fall är det forsknings- och praktikkonsensus mot de drabbades.--90.233.151.36 27 augusti 2011 kl. 19.45 (CEST)

Generellt baseras Wikipedia på källor, främst akademiska, vilket gör oss lite teoretiska. Gällande kategorisering kan det vara klokt att först redigera artikeln så att man där är överens om rätt akademiskt ämne, baserat på vad källorna säger, innan man strukturerar om kategoriträdet. Bibliotekens ämneskategorisering kan ge visst stöd. Bra källor hittar man via scholar.google.com och books.google.com . Mange01 28 augusti 2011 kl. 12.40 (CEST)

Bakgrunden till hela denna tråd var en (lätt gjord) sammanblandning av två termer. Vederbörande har bett om ursäkt, och ursäkten har accepterats; så saken bör rimligen vara ur världen. Jörgen B 28 augusti 2011 kl. 15.43 (CEST)

Wikikoden i bildreferenser igen

Gurksaft (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats) har tagit upp traditionen med demonstrativa okynnesredigeringar i koden i bildreferenser från E.G. (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats). Såvitt jag förstår råder det konsensus om att acceptera alla de varianter på kod som anges i Wikipedia:Illustrationer (manual)#Wikikod för illustrationer. Eftersom det gäller artiklar där jag bidragit tycker jag det är olämpligt att jag själv agerar. Rex Sueciæ 25 augusti 2011 kl. 16.24 (CEST)

Så som jag tolkade den sista av de många diskussionerna på ämnet så sågs redigeringar som enbart ändrade från t.ex. File till Bild som onödiga, men att vi bör sträva mot att hålla det konsekvent. {{Sertion|♥}} 25 augusti 2011 kl. 16.34 (CEST)

Kan du ge något exempel? Åtminstone här ändras ju koden till svenska, vilket ju var vad E.G. tjafsade om och tyckte att det var felaktigt. Jopparn 25 augusti 2011 kl. 16.35 (CEST)

Rent krasst ser Rex Sueciæ's agerande ut som E.G.'s i detta fall, mot att inte tollerera mindre (onödiga om du vill kalla det så) ändringar i sina artiklar. -- Lavallen 25 augusti 2011 kl. 16.37 (CEST)

Jag har nog varit otydlig. Att det är ”mina” artiklar beror förstås på att det är de jag har på min bevakningslista. Det skulle inte falla mig att återställa eftersom de koder som Gurksaft använt funkar lika bra som de som jag skrev. Vad jag däremot ogillar är att vi har en sida som listar alternativa kodförslag och att någon sedan anser att det ena eller andra alternativet är bättre och tar sig för att ändra. Därvid likheten med Användare:E.G.. Vad är det för vits med alla alternativen Fil/File/Bild etc.? Rex Sueciæ 25 augusti 2011 kl. 21.50 (CEST)

Bakåtkompabilitet (missar gjorda tidigare som nu har rättats till) och rester från Mediawikis ursprungsspråk. {{Sertion|♥}} 25 augusti 2011 kl. 22.06 (CEST)

(Redigeringskonflikt)x3 (dumt att gå ifrån efter man börjat skriva) Om resultatet av den senaste tidens diskussioner och MagnusAs avhopp som IP-kontrollant är att användarna skall tas upp för diskussion på Bybrunnen tycker jag vi är väldigt fel ute. Lite mer diffar vore bra (kan tas utanför wikin om du hellre vill det), den du lagt upp på Gurksafts diskussionssida anser jag inte är en okynnesändring, utan en anpassning till att inte särskilja mellan bilder och filmer, och gjordes i samband med andra redigeringar. E.G. har för övrigt redigerat från sin IP på enwp så jag tror inte att Gurksaft är den samme (här är E.G.s IP blockerad). Jag har redan tidigare reagerat på någon mindre likhet mellan kontona (men det kan vara så enkelt som valet av användarnamn) och kollade då det jag kunde med redigeringsmönster, intressen etc. men ansåg inte att det fanns tillräckligt mycket att gå på för en IP-kontroll. GameOn 25 augusti 2011 kl. 16.58 (CEST)

Den här typen av diskussion hör inte hemma på bybrunnen. --NERIUM 25 augusti 2011 kl. 21.03 (CEST)

Nu fattar jag äntligen Rex Sueciæ's utbrott och hot om avstängning på min diskussionssida efter hittat mitt användarnamn här. Du har blandat ihop mig med nån E.G. Jag började undra varför du blev så förbannat för den lilla redigeringen jag gjorde. Gurksaft 29 augusti 2011 kl. 15.17 (CEST)

Var med och delta i Wikipedia:Veckans tävling/Brödstubbar 4

Bröd...		stubbar?

Veckans tävling går den hör veckan ut på att förlänga våra allra kortaste artiklar. De kan tyckas vara ganska långa när man tittar på hur många byte de har i historiken, men det stämmer inte pga av en stor del av dessa utgörs av tabeller, rubriker, mallar etc. Själva brödtexten är väldigt kort. Här hittar du de artiklar som tävlingen handlar om, var med och förläng dem! / Elinnea 29 augusti 2011 kl. 12.39 (CEST)

Mina stenar (igen)

Jag har knåpat ihop lite kod som uppdaterar mallen och arkiverar databaskällan till våra asteroidartiklar.

Jag tar gärna emot feedback om det här på min användardisk. Är det öht lämpligt, och vad kan förbättras? -- Lavallen 29 augusti 2011 kl. 19.43 (CEST)

Svenska vapen

Jag har under de senaste tre dagarna uppdaterat färgerna på de svenska heraldiska vapnen (de i svg format) som används här på Wikipedia. Processen var till stor del automatiserad så ta därför gärna en extra titt när ni stöter på dem och hojta till, här eller på min diskussionssida, om det smugit sig in nått fel eller om ni hittar nått vapen som jag missat att uppdatera. Vissa thumbnails har varit sega med att uppdatera men dessa rättar sig förhoppningsvis i dagarna. /Lokal_Profil 16 augusti 2011 kl. 16.58 (CEST)

Mycket bra jobbat! Gillar verkligen de nya färgerna! /jssfrk (d|b) 16 augusti 2011 kl. 17.58 (CEST)

Det som är silver ser ut att vara ljusgrått. Det är väl inte meningen? Om heraldiskt silver inte kan framställas som silver, skall det framställas som vitt. DG 21 augusti 2011 kl. 21.16 (CEST)

Den nya nyansen ansågs vara mer silvrig än den gamla som var mer stålgrå. Problemet med att anvõnda vitt är att det finns vapen som använder just vitt (och gult också) i sina blasoneringar. /Lokal_Profil 26 augusti 2011 kl. 11.30 (CEST)

Det vet jag, men sådana sällsynta undantag är inget skäl att frångå den vedertagna principen att silver blir vitt. Denna princip gäller över hela världen där europeisk heraldik används. DG 30 augusti 2011 kl. 08.38 (CEST)

Jag kom i samspråk med en heraldiker igår och nämnde just frågan om heraldiskt silver ska visas som vitt eller grått i vapenavbildningar. Han sade att bruket var vacklande; det vanligaste var att låta silver representeras av vit färg i vapenåtergivningar men att det också förekom att grå färg användes i detta syfte. Han ville därför inte beteckna det ena eller det andra sättet som felaktigt, bara som mer eller mindre vanligt. (Han tillade att han slagits av hur ofta en ort, en förening och liknande som hade en egen artikel på svenska Wikipedia hade sitt vapen inlagt medan den övriga informationen kunde vara mycket begränsad. Jag har inte tänkt på det tidigare, men det stämmer kanske.) / --Minor 18 september 2011 kl. 09.34 (CEST)

Wikipedia som världsarv

Wikimedia Tyskland har med vild handlingskraft satt igång en kampanj för att få med Wikipedia bland världsarven här. Jag tycker att det är en kanonidé och vill pusha för att alla wikipediaanvändare skriver på namninsamlingen.

Ett världsarv ska uppfylla ett av tio kriterier, varav jag tycker flera passar in på wikipedia; tillexempel de första tre (mina fetningar):

i – Vara ett mänskligt mästerverk.

ii – Visa på viktiga förändringar inom arkitektur, stadsplanering, teknologi, monumental konst eller landskapsdesign.

iii – Bära på ett unikt eller ojämförligt vittnesbörd om en tradition eller civilisation (levande eller utdöd).

eller varför inte:

vi – Vara helt eller delvis associerad med händelser eller levande traditioner, med idéer eller trosuppfattningar, eller med enastående konstnärliga eller litterära verk av betydelse för hela världen.

Världsarv är inte bara pyramider och radiosändare som jag trodde. Även Flamenco och Franska köket är världsarv. Däremot finns inget "digitalt" världsarv, så hjälp till så att wikipedia blir först, eller åtminstone skakar om i kulturleden! --LittleGun 16 augusti 2011 kl. 22.19 (CEST)

Vad blir konsekvensen förutom att WP skulle få ett stort erkännande genom att bli klassat som världsarv? Schh 17 augusti 2011 kl. 01.50 (CEST)

Det står lite grand i FAQ:n här. Jag kan tänka mig allt från att det är kul för oss användare att vara en del i och utveckla och underhålla ett världsarv till att "FN-statusen" ger ett skydd för fri kunskap och försvårar för mer stängda nationer att blockera och censurera wikipedia. Förhoppningsvis gör statusen det både lättare och skapar ingångar för att diskutera fri kunskap med kulturinstitutioner, museum och politiker. Risken finns att vi med statusen inte vågar vara föränderliga för att vi då kan förlora den eller på annat sätt blir tungrodda för att få behålla statusen. Sen finns det säkert många som är motståndare eller kritiska till "världsarvskonceptet" som sådant och i deras ögon nedgraderas wikipedia istället. Vad tror du?--LittleGun 17 augusti 2011 kl. 07.57 (CEST)

Ärligt talat, ligger det inte lite av ett löjets skimmer över idén att kalla något för "arv" som just fyllt 10 år och som därmed inte ens bevisat sin förmåga att existera och vara uppskattat i en tidsperiod motsvarade en generation? Grimeton, som nämndes som exempel, blev världsarv 80 år efter den stod färdig, så kanske kan det vara lagom att ta upp frågan om Wikipedia som världsarv någon gång på 2080-talet? Tomas e 17 augusti 2011 kl. 13.29 (CEST)

Man kan absolut tycka det är löjeväckande. Å andra sidan är ju det ännu en del av wikipedias tradition; ett uppslagsverk som alla kan redigera, hur mycket mer löjeväckande kan det bli?

Ålder är inget kriterie för klassningen.

Grimeton togs ju egentligen upp som just en motsats till wikipedia ("inte bara pyramider och radiosändare"), men samtidigt så användes ju inte Grimeton en generation ens, i varje fall inte för vad det var avsett för. Wikipedia har enligt mig redan gjort ett större avtryck än det globala långvågsprojektet lyckades med, även om förutsättningarna såklart var annorlunda före internet och atlantkablar.

--LittleGun 17 augusti 2011 kl. 15.55 (CEST) Namninsamlingen

Finns inte risken att någon myndighet får för sig att börja vilja lägga sig i vad vi gör på Wikipedia, om Wikipedia får världsarvsstatus? Stigfinnare 17 augusti 2011 kl. 16.58 (CEST)

Jag vet inte vilken myndighet det skulle vara eller vilket mandat de skulle få som de saknar om wikipedia inte är världsarv. Däremot kan unesco ha synpunkter. De kan mena att wikipedia faller utanför kriterierna på grund av gjorda förändringar. Det skulle beyda att de förändringar som görs är så stora att vi faller utanför scopet för vår ansökan till världsarv, som ju baseras på det wikipedia vi tror på idag. Så det beror på hur viktig vi tycker statusen är kontra de förbättringar vi anser oss gjort om vi ska falla till föga eller avsäga oss världsarvsstatusen. Världsarvet är inget självändamål, visionen att ge alla tillgång till världens kunskap kvarstår.--LittleGun 17 augusti 2011 kl. 22.30 (CEST)Namninsamlingen

Ett alternativ är att en specifik version av wikipedia görs till världsarv. Och "live" wikipedia fortsätter som vanligt. Schh 18 augusti 2011 kl. 05.19 (CEST)

Det är det levande wikipedia som ansöker och det finns inget annat alternativ som någon jobbar med just nu vad jag vet.--LittleGun 18 augusti 2011 kl. 07.17Namninsamlingen

Som den historiker jag är tycker jag att idén är befängd (vilket inte de som stöder den alls behöver ta personligt: den entusiasm det väcker kan jag i och för sig förstå). Jag anser helt enkelt att det än mer urholkar världsarvsbegreppet. Det är knappt att Wikipedia lever upp till sina egna relevanskriterier vad gäller beständighet och så skall det ses som ett bidrag till mänsklighetens samlade kulturella utveckling i klass med antika och medeltida byggnader och miljöer. Det löjeväckande i Wikipedias arbetssätt, som det talas om ovan, har jag däremot aldrig sett. Tvärtom vidgar samarbetet förhoppningsvis allas våra vyer. I en tid när nackdelarna med nätet alltmer framhålls - att det gör människor än mer inskränkta då de endast umgås med likasinnade - vill jag i stället lyfta fram motsatsen: att människor med diametralt motsatta åsikter, såval politiskt och religiöst som vad gäller kulturella preferenser, kan samverka för att skriva ett uppslagsverk. Just de olika infallsvinklarna gör arbetet intressant och stimulerande. Jag tror att vi har stor nytta av mötena här i vår vardag utanför webben. Fernbom2 30 augusti 2011 kl. 08.56 (CEST)

GP anger wikipedia.com som källa

GP: Kamp för kunskap Källor: wikipedia.com, ne.com, cam.ac.uk, ox.ac.uk, ub.gu.se.

Kanske dom behöver upplysas om att det är wikipedia.org ? Schh 29 augusti 2011 kl. 14.37 (CEST)

Och att det är ne.se... /jssfrk (d|b) 29 augusti 2011 kl. 14.52 (CEST)

Är det något att bry sig om, tror det var något som slängdes ihop snabbt när det saknades utfyllnad. Informationsrutan verkar baserad på den är sidan en:Oldest universities in continuous operation utan att man riktigt läst igenom vad som sägs om grundandena där. Jag läste över listan över universitet grundade före 1500 men jag tycker det verkar fattas massor där, även om jag inte läst på och det möjlgien handlar om några tekniska formaliteter. Erfurt (1379), Mains (1476), Löwen (1425), Trier (1453)1473, Caen (1437), Nantes (1461), Poitiers (1431), Bordeaux (1441), Cahors (1332), Toulouse (1229)1233, Orange, Avignon, Aix, Salerno, Ravenna, Treviso, Turin, Pressburg (Bratislava), Ofen (Budapest) m. fl.

Och så grundas inte Lund som Sveriges andra universitet. Sveriges andra universitet var Åbo, Sveriges tredje var Dorpat och fjärde Greifswalds universitet. Det är det näst äldsta i det som idag är Sverige.--FBQ 29 augusti 2011 kl. 16.45 (CEST)

Jag tycker visst det är något att bry sig om. Det är ju ännu värre att journalister snabbt slänger ihop "fakta" som kanske och kanske inte stämmer, men nog är det både slarvigt och oprofessionellt att inte kolla källorna såpass att man får rätt toppdomän (och att ha toppdomänerna om bakfoten tycker jag är illa nog). (Dorpats universitet grundades förresten 1632 och Kungliga Akademien i Åbo 1640, om inte jag och Wikipedia tar fel.) --LPfi 30 augusti 2011 kl. 09.21 (CEST)

Åbo akademi låg definitivt i Sverige när den grundades. Livland och Pommern tillhörde Sverige, men var inte delar av landet på samma sätt som Finland. Greifswald är ju äldre än Uppsala, så att kalla det Sveriges fjärde universitet blir något missvisande. Men att Lund inte var näst äldst vid tidpunkten för grundandet är givetvis viktigt att påpeka. Fernbom2 30 augusti 2011 kl. 15.25 (CEST)

Ny essä: Roger i Svedala

Översatte denna tänkvärda text från engelska. (Jag tycker att Randy i Boise skulle låta tråkigt och oidiomatiskt, men Roger i Svedala kan jag se framför mig.)

Accusativen hos Olsson 29 augusti 2011 kl. 23.02 (CEST)

Cite pmid

I artikeln brakyterapi används en mall för referenser som inte finns på svenskspråkiga Wikipedia. Det verkar vara en:Template:Cite pmid. Jag har dålig koll på mallar, är det en bra mall och vore det användbart att införa den på svwp? Om det är det så vore det väldigt snällt om någon ville hjälpa till med att göra det. Personligen känner jag mig inte så bra på att skapa mallar. Mvh Höstblomma 30 augusti 2011 kl. 18.27 (CEST)

Ser onekligen intressant ut. Den bygger dock på hundratals undermallar. Lite av samma konstruktion som dessa, så det är inte bara att kopiera och klista in en mall och översätta den. -- Lavallen 30 augusti 2011 kl. 20.15 (CEST)

Oj, än värre, en mall byggd på mallar.. ;) Hundratals undermallar kan jag aldrig hålla reda på. Kanske går det istället att ersätta dess användning i brakyterapi med vanliga ref-taggar om det är svårt att göra så att den fungerar här. Höstblomma 30 augusti 2011 kl. 20.34 (CEST)

Det går iofs att med botkod importera över hela gänget av undermallar ganska snart. (Det gäller bara att få loss den tiden.)

Det som krånglar till det är att vissa av Cite pmids undermallar länkar vidare till undermallar till en:Template:Cite doi och därmed skulle även en:Template:Cite jstor och ett par till kunna vara inblandade. Dessa undermallar ser ut att innehålla exempelvisen:Template:Cite journal, vilket vi har en motsvarighet till.

Det som gör det svårt för mig att penetrera koden i dessa mallar är anrop av toolservern. De anropen vill jag gärna ha hjälp att tolka. -- Lavallen 30 augusti 2011 kl. 22.02 (CEST)

Begränsning av antalet visade språklänkar

Jag funderar om det inte vore möjligt att skapa en funktion som begränsar hur många språklänkar man ser i sektionen "På andra språk" på vänsterkanten? För många användare är ju den absoluta majoriteten språk som man aldrig skulle använda och på vissa sidor tar det onödigt mycket tid att finna igen rätt länkar (det bästa exemplen på det är basartiklarna, som de flesta språkversionerna har en artikel om). Själv använder jag mig i stort sett endast av språkversionerna på bokmål, nynorska, danska, tyska, franska och engelska medan jag helt ignorerar de övriga.

Det jag tänker mig är att man på "Mina inställningar" skulle ha en lista med boxar (alltså sådana som man kan kryssa för). Standard vore då att alla boxarna var ifyllda och att man då ser alla språkversioner, precis som nu alltså. Om man inte vill ha ett språk i listan kan man enkelt klicka bort det och då tar de inte längre plats på vänsterkanten. Det skulle alltså vara en funktion för inloggade och om man inte aktivt ändrar inställningarna själv så skulle ingenting ändras. Är detta tekniskt möjligt? Finns det någon orsak till att inte genomföra det? Jopparn 19 augusti 2011 kl. 00.36 (CEST)

Det är en väldigt bra idé, men det bästa hade nog varit om det implementerades i själva Mediawiki-programvaran. Vi kan säkert hacka ihop något ändå, då varje iw-länk har en egen titel som borde gå att matcha med något listigt CSS-trick. --Petter 19 augusti 2011 kl. 01.19

Jag använder följande kod i min css-fil:

#p-lang.portal li{display:none}
#p-lang.portal li.interwiki-en,#p-lang.portal li.interwiki-simple,
#p-lang.portal li.interwiki-nn,#p-lang.portal li.interwiki-no,
#p-lang.portal li.FA{display:block}

Den döljer alla språklänkar förutom engelska, simpel engelska, nynorska, norska och eventuella utmärkta sidor. {{Sertion|♥}} 19 augusti 2011 kl. 01.29 (CEST)

Jag anade att du visste hur man gjorde, Sertion. :-) --Petter 19 augusti 2011 kl. 01.32

Grymt! Finns det måhända en liten chans att du skulle kunna tänka dig att skriva ihop lite kod så att det blir användarvänligt och så att användare som börjar skriva här om ett år också kan göra det utan att behöva läsa hela Bybrunnens gigantiska arkiv (typ någonting i stil med mitt förslag ovan)? Jopparn 19 augusti 2011 kl. 01.40 (CEST)

Vill lyfta fram hur nynorska wikipedia gjort. De har istället för att dölja språklänkar prioriterat vissa språk (i deras fall bokmål, svenska och danska) genom att placera dessa överst. Är detta något vi kan tänka oss för sv.wp? Förutom prioriterade språk kan man också ha utmärkta sidor om teknik tillåter. Zaijaj 19 augusti 2011 kl. 03.18 (CEST)

Jag är skeptisk, måste jag erkänna. Visst är det så att engelska är det som de flesta använder, och att betydligt fler av våra läsare rimligtvis även läser på nynorsk, bokmål, danska, tyska, franska, spanska, italienska och finska än på lågsorbiska eller gujarati, men vi bör ändå välja själva. Jag använder väl en liten bit över tjugo språkversioner, till exempel. Om vi skall vara krassa så är det väl egentligen nästan bara engelska det faktiskt skulle vara någon nytta med, om man tänker kombinationen av artiklar som tillräkckligt ofta är bättre än våra i kombination med att tillräckligt många här kan läsa dem utan problem. /Julle 19 augusti 2011 kl. 03.49 (CEST)

Prioriterade sidor enligt nynorsk modell ser jag som tveksamt med tanke på det globala perspektivet. Däremot vill jag slå ett slag för en konskevent återgång till att förkortningarna (de, en, fr et cetra) skall stå i bokstavsordning och inte namnen i klartext som på engelska wikipedia. Jag vill inte hindra någon från att välja bort visning av språkversioner, men skulle bestämt motsätta mig att huvudalternativet blir endast nordiska språk (möjligen inklusive finska), engelska, tyska, franska, spanska och eventuellt några till och det övriga tillval. Julles påstående att endast engelska är aktuellt överensstämmer inte med min erfarenhet. Inom många områden har ett så närstående språk som bokmål betydligt bättre täckning än vi. Tyska (som i varje fall de flesta över tjugofem eller åtminstone trettio har läst i skolan) har också mycken värdefull information. Fernbom2 19 augusti 2011 kl. 07.23 (CEST)

Jag är inne på språk som jag inte ens förstår vilka det är och t.ex. plockar bilder. Det finns artiklar där iw-länkarna har kollapsat och då är jag inne och korrigerar på alla språken. Intressant är också att se vilka språk en artikel finns på. Bättre är väl att de som inte gillar språk och iw-länkar kan ta bort dem än att någon annan tagit bort dem. Få användare går in på personliga inställningar och ändrar tror jag. --NERIUM 19 augusti 2011 kl. 09.22 (CEST)

Någon konflikt med det globala perspektivet föreligger inte. Vi kan prioritera närliggande språk såsom Bokmål, Nynorsk och Danska och ändå hävda att vi följer det globala perspektivet eftersom WP:GP inte gäller språk.

Den sortering som gäller idag är densamma som enwp har och liknar den fiwp har. -- Lavallen 19 augusti 2011 kl. 09.29 (CEST)

Och att gå efter språkkoden så jag hittar finska tillsammans med franska tycker jag inte är önskvärt. POMMF säger mig att det ska ligga under "S". -- Lavallen 19 augusti 2011 kl. 09.35 (CEST)

Nu är det ju ett valfritt tillägg det pratas om, men ändå... Hade vi prioriterat vissa språk åt användarna över andra hade det varit problematiskt på samma sätt som (icke-)globalt perspektiv är i artiklar, förstås. --flinga 19 augusti 2011 kl. 15.23 (CEST)

Då är det ju även ett icke-globalt perspektiv att här bara ha artiklar på svenska. Nynorska är inte ensam om det här undantaget. Lågtyska, pensyllvaniatyska mfl har liknande. -- Lavallen 19 augusti 2011 kl. 15.36 (CEST)

Nej, det är det väl inte? Det är kanske inte ett icke-globalt perspektiv, men att förutsätta att de som läser svenska artiklar är mer intresserade av vissa språk än andra är att ta någon slags ställning. Att ha svenska artiklar åtkomliga för vem som helst kan jag inte se som något principiellt märkligt däremot. --flinga 25 augusti 2011 kl. 16.32 (CEST)

Instämmer med övriga skeptiker ovan. De senaste dagarna har jag använt iw-länkar till vitryska, georgiska, ukrainska, cebuano, chuvash, kinesiska, kurdiska, tyska, engelska, och säkert några till som jag har glömt. På svenska wikipedia har vi säkert också ett stort antal invandrade läsare, inte minst skolelever, som börjar på svwp men säkert är glada att ha iw-länkar till sitt hemspråk i kanten. Möjligen kan man skapa en opt-in funktion för språkrädda, men absolut inte ändra standardinställningen till något icke-globalt. Lsj 19 augusti 2011 kl. 10.00 (CEST)

Även jag. Men är det fortfarande så att man i Vector måste klicka fram iw-listan (jag använder främst monobook och har klickat fram den på övriga projekt)? I så fall är det något jag tycker vi borde ändra. iw-länkarna skall synas! --LPfi 19 augusti 2011 kl. 11.17 (CEST)

Jag håller med Lsj och LPfi. Interwiki-länkarna ska synas. Hur många andra språkversioner som har motsvarande artikel tycker jag är mycket viktig information. /εsquilo 19 augusti 2011 kl. 14.11 (CEST)

Har du, Esquilo, läst mitt inledande inlägg? Hela poängen är ju att man själv, beroende på vad man tycker är viktigt kan välja vad man vill ska visas. För alla som vill ha kvar det oförändrat förändras ju ingenting. Inga länkar skulle ju alltså tas bort men de skulle inte synas i visningsläget om man aktivt valt det! Zaijaj och Fernbom2:s båda förslag om att sortera om dem är en sidodiskussion som inte har att göra med mitt förslag. Lsj:s kommentar om att vara "språkrädd" förstår jag faktiskt inte vart den kom ifrån... Jopparn 19 augusti 2011 kl. 15.19 (CEST)

Givetvis har jag läst det första inlägget i diskussionen. Välja bort språk kan man redan idag, vilket Sertion visade. /εsquilo 19 augusti 2011 kl. 18.26 (CEST)

Vad menar du då? Att man skall behöva kunna koda för att fixa det och att det inte bör läggas till som en funktion i "Mina inställningar"?

Jag vill även säga att jag absolut håller med dig om att det är viktig information om hur många språklänkar som finns om jag på något sätt sagt något som tyder på motsatsen, men som jag ser det så kommer man ju att se det även i redigeringsläget och det finns ju externa verktyg, och min tanke är ju att man skall kunna slå av eller på funktionen efter eget godtycke beroende på vad man skall göra och har behov av. Jopparn 19 augusti 2011 kl. 20.19 (CEST)

Det här handlar om något som läsarna och de nya redigerarna inte har en aning om hur man gör eller att det ens finns möjlighet att göra. Orimligt att man skall börja gå in i redigeringsläge eller ta till externa verktyg. --NERIUM 19 augusti 2011 kl. 20.25 (CEST)

Det som låter småsvårt är det där med "boxarna i Mina inställningar". Det är kanske genomförbart idag, men det skulle innebära att vi skapar ~300 nya MediaWiki-sidor, som vi dessutom fyller på alltefter nya Wikipedior öppnar. Det blir liksom en Gadget per språk som jag ser det. -- Lavallen 19 augusti 2011 kl. 20.33 (CEST)

Ja. Och vi skall inte lägga onödiga tilläggssval i "mina inställningar". Vi kunde införa en sida med länkar till all världens lustiga grejer man kan lägga till sina javascript- och css-filer, så att den experimentlystna kan pröva. Men antingen går man genom "mina inställningar" och är tvungen att försöka förstå konsekvenserna av varje val för att kunna ta ställning, eller så låter man bli. Tror vi att gömmande av iw-länkar är något som många aktivt letar efter?

Dessutom har vi problemet att man antingen måste kruxa bort alla språk man inte vill ha (ett par hundra stycken) eller kruxa för bara dem man vill ha. I det senare fallet kommer de flesta att kruxa för onödigt få. En funktionalitet som skriver vissa språk i fetstil e.d. vore mycket nyttigare (men frågan är om det är värt besväret).

--LPfi 20 augusti 2011 kl. 11.03 (CEST)

Det är väl som med allting annat här. Är det någon som vill och kan fixa det enkelt så det ju upp till dem att lägga tid på det. Om det skulle ske så tycker jag dock att din idé med fetmarkering var mycket bra! För mig skulle det ofta spara tid och det skulle förenkla mitt användande av Wikipedia, och jag är övertygad om att jag inte är ensam om det. Men är det som Lavallen säger att det enda sättet att göra det är krångligt och klumpigt, ja, då får vi väl strunta i det. Jopparn 20 augusti 2011 kl. 16.43 (CEST)

När jag först såg hur NNWP prioriterade de mest närliggande språklänkarna, tyckte jag det var en praktisk och trevlig idé. Men vid närmare eftertanke, rätt chauvinistisk och lite förmyndaraktig. För att inte vara diskriminerande skulle listan behöva innehålla alla nordiska språk inklusive minoritetsspråken, alla andra grannländers språk (runt Nordsjön och Östersjön), liksom skolspråken samt dessutom de större invandrarspråken. De riktigt stora språken som urdu och kinesiska och portugisiska borde också finnas med, så att världsbilden inte blir hur inskränkt som helst. Då är det inte längre särskilt stor idé...

Men det skulle vara en stor lättnad om en robot kunde ticka runt och fixa så att suomi alltid hittas vid s och inte ibland vid fi (händer när an importerar interwiki från DEWP). Om det fanns ett verktyg bland inställningarna där användare som så önskar kan begränsa listan över språk så som han/hon själv ser den, så skulle ju ingen skada vara skedd. Men är det värt besväret för någon att knåda ihop ett sånt verktyg?

Apropå språk så skulle en viktigare reform vara om fler dubbelspråkiga personer med invandrarbakgrund kunde fås att bidra för att göra artiklarna mer globala. Det är inte så lätt att hitta källor om t.ex. jordbruk eller trafik eller vad som helst på t.ex. arabiska eller serbiska osv. Skulle vara kul att höra om lärare som hittat metoder för att exploatera elevers flerspråkighet vid deras faktasökande, tycker jag. (Och då är ju språklänkarna en ingång, var min tanke.) /Ascilto 20 augusti 2011 kl. 00.49 (CEST)

Jag skulle också önska en robot som rättade till språklänkarna, men detta i samband med en övergång till systemet på tyska och danska wikipedia, där "Suomi" står under "fi". Fernbom2 20 augusti 2011 kl. 06.58 (CEST)

Sorteringen görs av botar när de lägger in, tar bort eller ändrar en iw-länk. Även Innocent datumbot uppdaterar när den springer förbi en artikel. Att enbart ändra sorteringen av iw-länkar låter inte särskilt konstruktivt, med tanke på det motstånd som finns mot kosmetiska ändringar här. Dessutom revideras sorteringsordningen kontinuerligt. Senast var det ett språk från Kaukasus som flyttades upp. -- Lavallen 20 augusti 2011 kl. 07.17 (CEST) (Och nej, jag vill inte sortera Suomi under "F".)

När nu ändå iw-länkar är på tapeten, så kan det kanske vara intressant att nämna att det redan finns en gadget som: "Sorterar iw-länkar och sätter svenska namn på språken". Den finns (iaf i min vector) under inställningar/finesser/utseende. Tycker också att det hade varit bra att kunna feta de för mig mest intressanta språkversionerna och kanske även att ha en funktion som "..fler språk" för de ej fetade.
/WeRon 20 augusti 2011 kl. 17.06 (CEST)

Låter som ungefär samma problem som jag beskrev med Jopparns förslag. Det går med all säkerhet att fixa till i sin egen .js/.css, men är småsvårt att göra med radioknappar eller boxar under "mina iställningar". -- Lavallen 20 augusti 2011 kl. 18.57 (CEST)

Jag tycker det är bra att man kan stuva om språklänkarna efter eget skön, bra tips.

Angående Asciltos kommentar tycker jag inte det vore "chauvinistiskt" eller "diskriminerande" att prioritera nordiska språk och närbesläktade språk som man gör på nynorska wikipedia, möjligen vore det provinsiellt att göra så. Hur det än förhåller sig med den saken är ett faktum att de som har svenska som modersmål har lättare att förstå norska spontant än serbiska eller persiska. Man ska främst skriva på det språk man är bäst på och det är effektivast att förlita sig på de grannspråk man förstår bäst. Det är en styrka som vi borde vara bättre på att utnyttja.

Jag förstår inte heller varför man skulle prioritera de språk som är de större invandrarspråken just i Sverige (och inte t.ex. Finland) när man arrangerar länkar. Det, om något, vore provinsiellt, liksom tanken att tvåspråkiga användare skulle prioritera svenskspråkiga Wikipedia framför sitt modersmål/hemspråk. Många av de utomeuropeiska språkversionerna är enormt eftersatta och om jag var lärare i en klass med många irakier, t.ex., skulle jag uppmana dem att göra bidrag på arabiska Wikipedia, som släpar långt efter andra språkversioner. Det är ganska absurt att ett FN-språk och kulturspråk som arabiska inte har mer än 155.000 artiklar. Och just diasporornas bidrag är extra viktiga för Wikipedia eftersom många regimer blockerar Wikipedia.

Nu kom jag litet från ämnet och jag hoppas att jag inte missförstått någon, men jag vill bara visa att man kan tänka globalt på mer än ett sätt.--Bothnia 22 augusti 2011 kl. 00.41 (CEST)

De nordiska wikipediorna befinner sig i en särskild position eftersom de är skrivna på språk som man utan utbildning kan förstå. Det handlar inte om chauvinism, det handlar bara om språkförståelse. Läser man till exempel svenska vid ett utländskt universitet och övar sig på Wikipedia kan man lätt hoppa över till dawp eller nowp eftersom det språk som lärs ut vid "nordiska institutioner" ofta är ett blandspråk. --Idrougge 31 augusti 2011 kl. 04.51 (CEST)

Principfråga

Vad tycks om kategorier i stil med "Platser i filmen Flickan som lekte med elden". Diskutera/rösta. GvH 23 augusti 2011 kl. 17.23 (CEST)

För verkliga platser? Det låter inte som någon vidare idé, artikeln om exempelvis Sergels Torg skulle svämma över av totalt irrelevanta kategorier. För rent fiktiva platser är det naturligtvis en annan sak, de existerar ju bara för att behandlas i de verk där de förekommer. - Tournesol 23 augusti 2011 kl. 17.27 (CEST)

Det var en poäng. Så om något sådant här tillåts (det vill säga kategorier för verkliga platser i populärkultur) så måste det tillverkas reservkategorier för de platser som hela tiden är med i media. GvH 23 augusti 2011 kl. 17.31 (CEST)

Jag tycker inte att det är ett bra sätt att kategorisera. Kategorier skall hjälpa besökare att hitta artiklar, inte vara ett sätt att "tagga" dem. /-nothingman- 23 augusti 2011 kl. 18.21 (CEST)

Vad handlar frågan om? Har någon tänkt skapa just den kategorin som du tar som exempel? Eller är detta ett listigt sätt att inleda ett angrepp på Kategori:Platser i Bibeln? --LA2 23 augusti 2011 kl. 18.26 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Instämmer med Tournesol och nothingman. Ingen bra idé alls för verkliga platser, och den stora majoriteten fiktiva platser förtjänar knappast egna artiklar. Däremot kunde det vara vettigt med en lista. Lista över platser i filmen Flickan som lekte med elden kunde vara ok om man nu vill ha platserna sammanställda. Lsj 23 augusti 2011 kl. 18.28 (CEST)

En sådan lista måste ju få plats i artikeln om filmen. För övrigt finns Kategori:Stockholm på film och liknande, där filmer placeras i kategorin för platsen, i stället för tvärt om. --LA2 23 augusti 2011 kl. 18.33 (CEST)

(redkrock) Jag tycker absolut inte att det har relevans, varken som kategori eller som en separat list-artikel. Däremot kan man ju i själva artikeln om en film nämna vilka platser som den utspelar sig på. Det räcker gott. / Elinnea 23 augusti 2011 kl. 18.34 (CEST)

Platser i Bibeln känns som en vettig kategori, men jag kan inte komma på något annat verk som känns så viktigt att det vore motiverat. Inte ens en sådan klassiker som Odysséen.

andejons 23 augusti 2011 kl. 21.26 (CEST)

"Platser i bibeln" kan vara motiverat, men kan också vara ett getingbo. Gog hittade jag i kategorin och jag begriper inte riktigt varför då jag oftare hört det onmämnas som en person än en plats. Men det är en ren tolkningsfråga. Många platser finns bara omnämnda i profetiska böcker, och det är då ofta oklart om det avser en fysisk plats eller en fiktiv. Fiktiva platser kan självklart också platsa, men det är en knepig balansgång att få styr på sådana artiklar. Babylon omnämns ofta i bibeln, men det används lika ofta som en bild av ondska, dvs en slags fiktiv plats, som den används om den fysika platsen. -- Lavallen 24 augusti 2011 kl. 06.52 (CEST)

"Platser i Bibeln" är motiverat därför att detta är det som de flesta av dessa orter är mest kända för. Av samma skäl skulle "Platser i Koranen" vara motiverad. Eller "Personer i Islänningasagorna" (t.ex. sagokungarna).

Artikeln om Magog (plats) är omdirigerad till Gog (varelse), därav hamnar Gog i kategorin. Det har hänt att jag istället har lagt kategoriseringen i det omdirigerade uppslagsordet. Kan man göra så i detta fall - dvs lägga kategoriseringen i Magog?Mange01 (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det finns även en Magog (person), men han är betydligt mindre känd och omtalad än Magog (plats). (I ett släktregister på en eller ett par ställen.) Så ja, att kategorisera i omdirigeringen är nog ett gott alternativ här. -- Lavallen 24 augusti 2011 kl. 09.11 (CEST)

Ett släktregister!!! Vad pratar du om? Magog är urfadern för goterna och alla germanska folk enligt den gamla götiska historieskrivningen. Det har skrivit hyllmeter om honom, han har hyllats i dikter och sånger med mera. Men visst en förgreningssida skulle jag inte motsätta mig nu hör kanske inte diskussionen hemma här utan på grensidan. --FBQ 24 augusti 2011 kl. 11.31 (CEST)

Jo, jag vet, men i bibeln nämns det inte särskilt mycket om honom som person. Han omnämns bara som son och bror i listan över Noas avkomlingar. Dylika listor finns i mängder i Genesis och Krönikeböckerna. På samma sätt finns det mycket spekulation om andra personer i dessa släkttavlor. Jag tror även Ascenas (Magogs brorson) har omnämnts som germanernas anfader, Fjellstedt kopplar däremot honom till Frankrike och Spanien. (Men inte nödvändigtvis till dagens fransoser och spaniorer.) Fjellstedt anser att bröderna Mesech och Thubal möjligen är stamfäder till ryssarna. Av dessa bröder är det nog bara Javan som tydligt går att koppla till Grekland enligt bibeltexterna. De övriga nämns bara i listor över släktingar. -- Lavallen 24 augusti 2011 kl. 11.54 (CEST)

Absolut. Jag tror att de flesta moderna forskare är helt överens med mig om att de här släkttavlorna är helt utrangerade som källa för någon genealogisk forskning. Men det betyder ju inte att de inte varit extremt använda av tidigare historiker. Vi har artiklar om betydligt mindre kända fiktiva personer.--FBQ 24 augusti 2011 kl. 12.22 (CEST)

För mig som varken vet vad Gog eller Magog är så blir en sådan här slaskartikel fullständig oförståbar. --NERIUM 24 augusti 2011 kl. 11.40 (CEST)

Sant den skulle behövas struktureras upp bättre. Först omnämnanden i bibeln, i koranen, och sedan hur dessa omnämnanden har inspirerat till annat, som den götiska historieskrivningen och de keltiska folksagorna.--FBQ 24 augusti 2011 kl. 11.50 (CEST)

Saligprisningarnas berg är koordinatsatt. - Intressant med tanke på att man egentligen bara har en vag aning om var platsen ligger. :) Var det katolska kapellet är beläget går självklart att koordinatsätta, men att våga koordinatsätta bergspredikan låter lite vågat. -- Lavallen 24 augusti 2011 kl. 09.21 (CEST)

...om händelsen ens ägt rum över huvudtaget. Enligt artiklen finns det en tradition som säger var den är belägen. Den platsen är koordinatsatt, helt korrekt enligt mig. Gäller de flesta platser i bibeln skulle jag tro.--LittleGun 24 augusti 2011 kl. 09.37 (CEST)

Lukasevangeliet återger Matteus text utspritt i olika delar av en längre tidsperiod. Temat i bergspredikan var alltså inget som isolerade sig till en enda tidpunkt eller plats. I mycket är det kommentarer till olika texter i GT, något som kännetecknar hela NT. -- Lavallen 24 augusti 2011 kl. 10.04 (CEST)

Enligt traditionen är det dock en plats.--LittleGun 24 augusti 2011 kl. 10.14 (CEST)

Ja, jo, Matteus beskriver det som en plats. Lukas beskriver också en sådan plats, men Lukas visar också att det J pratade om i B inte var isolerat till den gången och den platsen. -- Lavallen 24 augusti 2011 kl. 10.23 (CEST)

Fast bergspredikan är väl inte koordinatsatt? Nog tycker jag att det måste vara rimligt att koordinatsätta Ararat, oavsett om berget verkligen är det bibliska Ararat eller om Noa verkligen byggt någon ark?--FBQ 24 augusti 2011 kl. 15.22 (CEST)

Nej bergspredikan är inte koordinatsatt. Men det känns så när Saligprisningarnas berg är koordinatsatt. Jag vänder mig inte emot att det finns en koordinat i artikeln. Det som förvånar är att den finns uppe i högra hörnet med display=title, vilket jag tycker antyder att positioneringen är definitiv och att det inte finns alternativa berg och kullar i området. -- Lavallen 24 augusti 2011 kl. 15.41 (CEST)

Har formulerat om Saligprisningarnas berg så att det framgår att det är den utpekade platsen artikeln handlar om. Någon med bättre kunskaper i ämnet får gärna bättra på.--FBQ 24 augusti 2011 kl. 15.53 (CEST)

_________________________________________

Ok mina vänner rösta. Ändrar frågan till något vidare nämligen Kategori:Platser i Millenium-trilogin ja eller nej. Här går att fås en idé om vad jag menar: https://picasaweb.google.com/108527578939967677988/StiegLarssonStadsvandringStockholm# men då är det bara Stockholm och tanken med förslaget vore förstås att få med herrgård, gammal bensinmack och annat intressant som plats-managern för filmerna fått med!!

Kategori:Platser i Millenium-trilogin (står över själv) är en principfråga men visst spelar det roll om bara filmerna ska tas med, eller hela tv-serien, eller alla inklusive den amerikanska versionen...

ja

nej

1. Lsj 31 augusti 2011 kl. 22.52 (CEST) Om vi nu ska behöva rösta. Jag tycker det är uppenbart från diskussionen ovan, innan den övergick till Bergspredikan, att det finns konsensus mot förslaget. Lsj 31 augusti 2011 kl. 22.52 (CEST)

Nivå på "Visste du att"

Jag tycker att det borde finnas någon sorts arbetsgång för att länka artiklar från "Visste du att" på huvudsidan. När användare själva lägger in sina nya artiklar så kan åtskilligt av det Wikipedia har av trovärdighet ramponeras. Se artikeln Gampr som nu är länkad från rutan, samt Diskussion:Gampr och Malldiskussion:Visste du att#Gampr.

Jag kan komma på två alternativ: Efter att användare lagt in sin artikel på sidan "Veckans nyskrivna artiklar", så kan vem som helst som läser artikeln, länka den från huvudsidan om han/hon hittar något uppseendeväckande. Eller också lägger de som patrullerar nya artiklar in länkarna. Det måste finnas någon sorts procedur som garanterar en miniminivå av kvalitet. /Ascilto 30 augusti 2011 kl. 16.59 (CEST)

Jag tycker inte det behövs nya regler. Vem som helst kan lägga in en artikel där, men vem som helst kan också ta bort artiklar som verkar tveksamma. Gör det om det finns tvivel om artikelns korrekthet. /NH 30 augusti 2011 kl. 17.45 (CEST)

Instämmer med NH; vi bör inte göra systemet alltför byråkratiskt. Bättre då att lita på att den "kritiska massan" håller koll på om alltför undermåliga artiklar läggs upp (det är ju så vi generellt arbetar här). /FredrikT 30 augusti 2011 kl. 18.08 (CEST)

Oavsett mitt ursprungsmotiv till förslaget, så kan jag tänka mig att många med mig vill ha en second opinion innan de länkar sitt eget arbete från huvudsidan. Så frånvaron av "byråkrati" kan i det här fallet lika gärna innebära att det blir mindre ruljans i rutan och att intressanta blänkare missas. Det kan vara svårt att själv avgöra vad som är särskilt värt att framhäva när man skriver ett antal artiklar i veckan. Lite samma funktion som den redigerande nattredaktionen på en tidning, det är ju inte reportrarna själva som avgör vad som skall in på förstasidan. /Ascilto 30 augusti 2011 kl. 19.04 (CEST)

Då är det bara att be någon om second opinion. Till exempel någon som på sistone lagt upp artiklar. Det gäller både ens egna eller om man ser någon artikel man tycker är intressant av någon annan men är osäker om den platsar. Proceduren finns: se "Läs detta" i mall:visste du att. Tycker man att någon misstolkat det som står där är det bara att agera.--LittleGun 30 augusti 2011 kl. 23.09 (CEST)

Bättre bidragssökning

Jag förde över ett tillägg (som ni kan slå på under Special:Inställningar, fliken Finesser och just nu längst ner). Den gör att man kan söka på redigeringar från en IP-range, eller jokersökning på användarnamn. Jag försökte tidigare få över den från enwp men gjorde väl något fel och tog den nu från dewp istället. Ser ni några meddelanden på tyska (eller om de på svenska är totalt obegripliga) så säg gärna till om ni inte vill ändra själva. GameOn 31 augusti 2011 kl. 10.56 (CEST)

Nytt miniprojekt Författare av flickböcker

Jag skapade ett nytt miniprojekt. Författare av flickböcker. Wikipedia:Projektkontoret. Sen vet jag inte varför ingen text syns i rutan på själva projektkontoret. Någon som vet? B.Odins 31 augusti 2011 kl. 16.58 (CEST)

Menar du rutan som visar hur långt arbetet fortskridit? Den är ifylld, fast bara till noll tjugondedelar:-). Jörgen B 2 september 2011 kl. 16.50 (CEST)

Sök på andra språk

'Volvo 240' gör en intressant reflektion angående sökfunktionen. Han/hon vill, genom ett enkelt klick, kunna söka på andra språk om en sökning på svwp inte ger något resultat. Skulle en sådan funktion vara möjlig? – GeMet [diskussion] 24 augusti 2011 kl. 13.46 (CEST)

Det finns redan idag. Man skriver t.ex. för engelska en: före ordet man vill söka på, en:Volvo 240, i sökrutan och it: för italienska, no: för bokmål. --NERIUM 24 augusti 2011 kl. 13.50 (CEST)

Jo, men det är inget som den oinsatte, som Volvo 240, vet om. Heller inget som är lätt att gissa sig till. Han/hon vill använda sig av iw-länkarna för att söka på andra språk. – GeMet [diskussion] 24 augusti 2011 kl. 14.05 (CEST)

Inte helt uppenbart, jag visste det inte heller. Hur svårt skulle det vara att förse Special:Sök med iw-länkar? Eller att en knapp för att söka på andra språk läggs till bland de andra knapparna på sökresultatsidan? Åtminstone kunde man på Special:Sök lägga till det som finns enwp-Search: "For search options, see Help:Searching." Lsj 24 augusti 2011 kl. 14.31 (CEST)

Via omvägen Google kan man förstås söka i samtliga språkversioner samtidigt. Under avancerad sökning väljer man att söka på wikipedia.org. Då kan man också söka alla tänkbara stavningar i ett svep. Användbart när man letar efter interwiki. En sådan funktion borde gå att inkludera på själva Wikipedia.

En sökfunktion jag saknar starkt är att kunna söka ett bestämt ord i en bestämd del av katalogträdet. Någon har kanske knopat ihop ett sådant toolserver-verktyg? Tacksam för tips isåfall! /Ascilto 24 augusti 2011 kl. 17.28 (CEST)

Kruxet är att kategoriträdet är ett sjukt träd med ihopvuxna grenar och loopar, och inte är det som matematiker kallar "spännande träd" dvs strikt hieraktiskt. Men jag håller med - generellt är kategoristrukturen en dåligt utvecklad del i mediawikis funktionalitet. Mange01 24 augusti 2011 kl. 18.46 (CEST)

Nej, det är faktiskt inte katalogträdet eller - nystanet eller -whatever som är problemet i det här fallet. I toolserververktygen Suggest articles from interwikis och CatScan ställer man helt enkelt in startkategori och djup. Jag tänker att någon borde ha känt samma behov som jag och gjort ett verktyg för att söka ord inom ett ämnesområde. Ett sådant verktyg skulle underlätta om man vill länka till nya artiklar utan relevanta rödlänkar. /Ascilto 24 augusti 2011 kl. 19.01 (CEST)

Det är ett jätteproblem med länkningen för nya artiklar om det inte finns rödlänkar i andra artiklar. Vi har mängder med föräldralösa artiklar för att länkning saknas. Hittar någon ett sådant verktyg så säg till. --NERIUM 24 augusti 2011 kl. 19.32 (CEST)

Att katalogträdet inte är ett spännande träd brukar de flesta sökverktyg kunna hantera genom att låta användaren definiera ett maximalt sökdjup. CatScan är ett utmärkt exempel. /εsquilo 24 augusti 2011 kl. 19.26 (CEST)

Precis det som Ascilto beskriver ovan - d v s en funktion för att fritextsöka i alla språkversioner samtidigt (inte ett språk åt gången, och inte bara bland "rubrikerna") - är verkligen precis vad jag längtat efter här på wp i åratal. Hoppas verkligen att någon kodknackarkunnig person kan sätta ihop en sådan funktion! /FredrikT 24 augusti 2011 kl. 23.58 (CEST)

Fredrik, efterlyser du samma funktion som Google och Bing erbjuder, eller något annat? I en vanlig sökning på Google eller Bing kan du lägga till site:wikipedia.org så söker den enbart i olika språk av Wikipedia, så här: sök Kristianstad i Bing och sök Kristianstad i Google. --LA2 25 augusti 2011 kl. 02.01 (CEST)

Ja, i princip är det det jag efterlyser fast INOM själva wp så att man inte behöver gå ut i en extern sökmotor och därtill skriva in särskilda manuella kommandon som är svåra att ha i huvudet. Jag skulle helt enkelt vilja ha det i form av en liten extra kryssruta under wp:s ordinarie sökruta: "sök i alla språkversioner" (samt också möjlighet att göra motsvarande wp-interna avancerade sökningar såsom bara på diskussionsidor, bara inom wp-namnrymden, bara på användarsidor etc - allt detta senare saker som jag misstänker är svårt att få google och bing att utföra). /FredrikT 25 augusti 2011 kl. 02.13 (CEST)

Om man skall söka på ett ord på alla språkversionerna så är Global WP Search helt ok. --NERIUM 25 augusti 2011 kl. 02.22 (CEST)

Jag har sedan gammalt samma google-sökning som LA2 nämner inlagd med nyckelordet "wg" i mitt (min?) Firefox (nu lyckas jag inte återskapa ett liknande nyckelord, men det ska gå att bara lägga till genom högerklick i sökrutan. I värsta fall får man justera till ovanstående rätta url i det bokmärke med nyckelordet som sedan skapas, det blev inte rätt nu när jag försökte igen). Allt jag behöver göra för att söka igenom Wikipedia globalt är då att skriva "wg sökordet". Alternativt kan man ju lägga till ett nyckelord till sökmotorn Nerium tipsade om ovan (eller vilken sökmotor som helst som man vill ha lättillgänglig, smidigt tips enligt min mening). --flinga 25 augusti 2011 kl. 22.00 (CEST)

Det borde vara möjligt att ändra sökningen i MediaWiki så att om ingen artikel hittas på aktuellt språk, så presenteras en lista med vad som har hittats på andra språk. Listan över språk kan vara filtrerad och/eller sorterad efter de språk som webbläsaren skickar över i Accept-Language-fältet. --Md2perpe 3 september 2011 kl. 18.56 (CEST)

Föreslå gärna det till bugzilla:. -- Lavallen 3 september 2011 kl. 19.05 (CEST)

Diskussionsunderlag om snabbraderingar

Frågan har väckts flera gånger på senare tid om vi administratörer gör rätt när vi snabbraderar många nya artiklar, eller om det gömmer sig ett stort antal seriösa artikelämnen och skribenter i raderingsloggen. Bland annat diskuterades detta i tråden wp:BB#Viktig diskussion om Wikipedia (på IDG.se) här ovan, men har även berörts i andra sammanhang, t.ex. här. Diskussionen har inte alltid hållit sig så saklig som man kunde önska, från båda sidor, och exempel på bra/dåliga raderingar har lyst med sin frånvaro. Jag postade lite statistik här häromdagen, och nu vill jag följa upp det med en titt på det raderade innehållet.

Jag har gått igenom samtliga artiklar som snabbraderades 23 augusti, och lagt innehållet i Användare:Lsj/Raderingar 23 aug, sorterat efter raderingsskäl. Administratörer kommer ju redan åt sådant, men ett av de klagomål som hörts är ju att vanliga användare inte kan granska vad administratörer raderat. Nu kan alla se raderingarna åtminstone för det dygnet, som underlag för en förhoppningsvis saklig diskussion om det är rätt saker som raderas, eller hur processen skulle kunna förbättras. Lsj 29 augusti 2011 kl. 14.22 (CEST)

Jag betraktar samtliga som solklara fall. Även den senare återställda artikeln har jag mycket svårt att se någon relevans i. Jag hoppas den är märkt för fortsatt kontroll! (För att ingen skall se mig som part i målet vill jag understryka att ingen av dessa raderingar utfördes av undertecknad.) Fernbom2 29 augusti 2011 kl. 15.27 (CEST)

Den återställde Arne A Björnberg, f.d. VD för Apoteket AB, tycker jag nog är inom gott synhåll från relevanskriteriet "Verkställande direktör, koncernchef eller styrelseordförande för betydande företag såsom börsnoterade företag, eller onoterade företag av stort allmänt intresse, är vanligen relevanta, framför allt om de medverkat i samhällsdebatten i ett land.". Jssfrk upptäckte också en annan tveksam radering, fantasyklassikern Furst Nids förbannelse. Lsj 29 augusti 2011 kl. 15.39 (CEST)

Artikeln om Furst Nids förbannelse (Lord Foul's Bane) handlar om en av fantasygenrens stora moderna klassiker, och är en bok som har artiklar på tre andra språk (engelska, franska, rumänska). Det kan förstås vara svårt att veta om man inte är bekant med genren. Att utformningen inte är perfekt är å andra sidan svårt att veta om man inte är bekant med Wikipedia. Jag förstår inte varför det skulle vara en bra idé att radera istället för att försöka påpeka det för artikelskaparen och komma med förslag på vad man borde göra åt den. /Julle 29 augusti 2011 kl. 15.40 (CEST)

Vad gäller Björnberg kan nog VD-posten motivera relevans, men den hade ju rent faktiskt aldrig återsällts, endast återskapats. Beträffande boken har jag inga invändningar mot Julles resonemang, men ibland är artiklar tyvärr så uselt skrivna att man inte förstår att de är seriösa utan att vara extremt insatt i ämnet. Jag har inte kontrollerat om så är fallet här, men det är långt ifrån ovanligt. Fernbom2 29 augusti 2011 kl. 15.44 (CEST)

Ur raderingsloggen om Björnberg: "(visa/göm) 29 augusti 2011 kl. 15.35 Fernbom2 (Diskussion | Bidrag | Blockera) återställde "Arne A Björnberg" ‎ (2 versioner återställda) ". Artikeln om Furst Nid var förvisso uselt skriven, så där var det lätt att göra ett misstag. Lsj 29 augusti 2011 kl. 15.54 (CEST)

Hmmm... nu förstår jag inte. Kollade inte datumen när jag skrev ovanstående. Varför återställdes Björnberg enligt loggen idag, när den redan fanns? Lsj 29 augusti 2011 kl. 15.59 (CEST)

Fernbom2 brukar ofta fiska upp äldre versioner av återskapade artiklar. De båda återställda versionerna är förmodligen de som Tournesol raderade den 23 augusti. --MagnusA 29 augusti 2011 kl. 16.08 (CEST)

Bra lista över vilka sidor som raderades den 23 augusti. Den visar att de allra flesta raderingarna är korrekta, där klotter raderas och ibland återskapas och sedan raderas igen. Sedan har vi de fall som kan leda till diskussion, där relevansen inte framgår eller det inte föreligger någon relevans. Dessa fall kan naturligtvis alltid leda till diskussion - "varför får inte denna person/denna grupp/detta lag vara med när x är med?". Listan över raderingar är nog ganska representativ; hade det valts en annan dag hade resultatet varit liknande. Vad gäller artikeln om Björnberg var jag nära att radera den när den återskapats, men ansåg att relevans förelåg genom VD-skapet i Apoteket AB. Därför putsade jag på den och lade till referenser. Samtidigt hälsade jag den nya användaren välkommen på hans diskussionssidan och hoppades att han därigenom skulle få tips om hur artiklar bör skrivas. Vad gäller Furst Nids förbannelse så rök den kanske lite snabbt, dock med kommentaren "oartikel", då den var illa skriven, och inte "relevans saknas". Jag kan erkänna, efter vad som nu framkommit, att det var fel, men det har nu åtgärdats.--Historiker 29 augusti 2011 kl. 20.16 (CEST)

Det var inte alls mitt syfte att det här skulle bli en diskussion om vem som gjort fel. Jag kollade inte alls vem som raderat vad när jag gjorde listan, och jag ser det som ointressant för ändamålet. Syftet är snarare att få igång en principiell diskussion om vår snabbraderingsribba ligger lagom högt, inte att hänga ut alltför nitiska raderare. Vi får också komma ihåg att det finns två sätt att göra fel i raderingsbeslut. De fel som syns här är när potentiellt bra artiklar raderats. Men den motsatta sortens fel finns också, när vi missar att radera sk*t. Vi får inte bli övernitiska — men inte heller "undernitiska", om vi ska skapa en bra encyclopedi. Lsj 29 augusti 2011 kl. 21.21 (CEST)

Exempeldagen är nog typisk för alla dagar. Svårigheten är att det inte skall raderas artiklar för att administratören inte kan ämnet. Det går bra att inte göra någonting åt en artikel inom ett område man inte är insatt i och låta någon annan administratör ta en titt. Om man då nödvändigtvis skall radera en artikel inom ett område man inte kan något om så går det att söka på gooogle för att få sig en uppfattning om artikelämnet. Man kan även söka här på WP genom att se om artikeln har länkar eller finns på andra språkversioner. --NERIUM 30 augusti 2011 kl. 09.39 (CEST)

Exempeldagen valdes på måfå, det senaste hela dygnet när jag gjorde min statistik i förra veckan. Det rena klottret är högre under terminstid, men i övrigt är den nog rätt typisk. Nerium sätter fingret på en viktig aspekt - de enstaka klart felaktiga raderingar som görs beror nog ofta på okunskap. Kan vara klokt att vila på hanen ibland om man är tveksam och/eller be om 2nd opinion. Ibland flaggar en administratör på diskussionssidan om detta, och det är en god vana. Man kunde även fundera på en specialmall för detta, {{2ndopinion}}, som ligger någonstans mellan {{radera}} och {{rel}}. Mallen skulle vara ett rop på ytterligare administratörskoll på en snabbraderingskandidat. Lsj 30 augusti 2011 kl. 13.29 (CEST)

För min del kan jag säga att jag inte alls snabbraderar alla artiklar som jag själv anser vara kvalificerade för detta öde. I många fall märker jag dem i stället för relevanskontroll, eller i enstaka fall för snabbradering, så att även andra får möjlighet att bedöma eventuell relevans. En del av dessa artiklar blir snabbraderade av någon annan tämligen omgående, medan andra blir liggande längre på relevanskontroll. /Annika 30 augusti 2011 kl. 13.45 (CEST)

Är man det minsta tveksam är det klokt att följa Annikas exempel. Uppfattar man något som en oartikel är det dock lätt att agera som Historiker. I detta fall var heller ingen skada skedd. Mitt intryck av stickprovet är att andelen felaktigt borttagna sidor är försumbar. Jag tror däremot av egen erfarenhet att det alltjämt är allt för mycket skräp som får ligga kvar. Det är bra att vi administratörer är försiktiga, men konspirationsteoretikernas klagan kan få oss att avstå från korrekta åtgärder. Personligen vill jag inte ge övriga användare större inblick i detta. Om jag avstår från att ställa upp till omval nästa månad, vilket jag betraktar som högst sannolikt, kommer jag med fullt förtroende att överlåta dessa bedömningar till dem som blir kvar. Fernbom2 30 augusti 2011 kl. 14.06 (CEST)

Ett konkret exempel på vad dessa ifrågasättanden leder till. Jag vågade inte ta bort artikeln Skickepott förrän jag googlat på begreppet. De få förekomster som finns är säkerligen felskrivningar av det snarlika "slickepott". Heder åt den modige som hade plockat bort sidan med hänvisning till dess underligheter när jag gick tillbaka för att göra det som borde ha varit självklart från början. Fernbom2 30 augusti 2011 kl. 14.30 (CEST)

Har först nu tittat på Lsj:s lista, och utöver de två tvivelaktiga raderingar som redan nämnts ovan tycker jag nog även att Goder afton mitt herrskap snarare borde ha försetts med en relevans- och/eller källmall än bara ha raderats rakt av. /FredrikT 30 augusti 2011 kl. 18.36 (CEST)

Jag tycker Lsj:s initiativ med listan för att få en principdiskussion var utmärkt och instämmer med Annika om att avvakta om man känner osäkerhet. Jag har gjort det flera gånger och det har visar sig att artiklarna snart tagits bort av någon annan. Vi skall också komma ihåg att alla raderingar inte behöver vara snabbraderingar, utan sidorna har gått via relevanskontroll, varvid de inte befunnits uppfylla kriterierna. Trots detta har artikelförfattaren varit upprörd över raderingen.--Historiker 30 augusti 2011 kl. 19.42 (CEST)

Förslag (snabbraderingar)

När vi ändå är igång: jag skulle faktiskt vilja se att det ingick i raderingsprocessen att man, när det inte rör sig om uppenbart klotter eller vandalism, alltid skrev en artig förklaring på artikelskaparens användardiskussion. Den behöver inte vara lång. Den behöver inte vara unik. Men att a) förklara varför och b) på något sätt säga "vi är ledsna att vi gör så här, men du är hemskt välkommen att bidra" tycker jag faktiskt borde vara ett minimikrav. Vi är duktiga nog på att skrämma bort folk som det är. Om man inte har tid just då? Tja, då kanske det inte gör så mycket om den ligger där tjugo minuter till tills en administratör som har den minuten över kan radera istället. /Julle 29 augusti 2011 kl. 14.29 (CEST)

 Gillar - Nesse 29 augusti 2011 kl. 14.41 (CEST)

Utmärkt förslag EMRÅ. Vi har ju redan flera mallar för ändamålet ({{relevans}}, {{demoband}}...) som inte tar många sekunder att lägga in, och som täcker de vanligaste fallen. Man kan kanske formulera om dem lite så att "vi är ledsna att vi gör så här, men du är hemskt välkommen att bidra" kommer fram tydligare? Sedan är ju kanske inte gränsdragningen solklar mot "uppenbart klotter", men där kan man hellre fela på det generösa hållet. Att en klottrare får en artig mall gör betydligt mindre skada än att en seriös men naiv skribent får en otrevlig start. Lsj 29 augusti 2011 kl. 14.37 (CEST)

Om jag var nybörjare så skulle jag känna mig mer påhoppad och besvärad om jag gjort nåt fel och nån inte nöjer sig med att fixa det och där och då tala om vad som var fel utan dessutom söker upp mig i på min diskussionssida och och där talar om för mig att jag gjort fel. Tänk er motsvarande situation på stan, om städarna åkte hem till folk och förklarade "Det här är ett godispapper, det ska inte ligga på gatan förstår du", tror de flesta skulle känna sig mycket mer trängda och utpekade som en som gjort fel om man gör så istället för att på plats bara städa och tala om varför. Jag tror att betydligt fler skulle bli bortskrämda av den typen av agerande och det skulle säkert även leda till mer tjafsande av de som känner sig utpekade och påhoppade av att få den typen av tillsägelse. Jag skulle iallafall känna, "visst, visst, jag fattar att jag har gjort fel, dont rub it in, låt mig vara!" om nån kom med den typen av "artiga förklaringar" till mig. / Elinnea 29 augusti 2011 kl. 14.58 (CEST)

Där tror jag Ellinea har fel på två punkter. Dels att någon, per definition och med gott uppsåt, skulle känna sig påhoppad och utpekad. Om det är gjort med "ont" uppsåt och någon känner sig utpekad kan jag inte bry mig mindre. Dels att de flesta som gör fel skulle veta att de gjort fel, något de vet om de slänger godispapper på stan. (Ny tycker jag iofs att vi gott kan rubba in det på såna oxå och låta de förföljas av en rosa kanin ett par veckor, men jag tror mig förstå Ellineas tänk).

Jag tycker det är ett kanonförslag. Dessutom undvik alltför flashiga välkomstmallarna. De är proffsiga, men ger ett intryck av att "kul att du är med och försöker, men plugga in det här innan nästa redigering" plus att koden i redigeringsfältet, det vill säga bara ett par klamrar med en kortfattad text som ger en jätteblaffa med färger och text, inte är intuitiv och alldeles för opersonlig.--LittleGun 29 augusti 2011 kl. 15.09 (CEST)

Jag måste säga att jag själv var glad åt, och hade stor nytta av, den "blaffiga" nb-mall jag fick när jag började redigera på allvar. Massor med nyttiga länkar som jag ofta återvände till. Ibland brukar jag göra så att jag lämnar ett par inledande rader om hur välkommen den nya användaren är och att jag lämnar en ruta nedan med bra länkar ifall man har lust att läsa och så lägger jag male under. Men som sagt, mallarna kan vara jättebra! MVH/--Idunius 30 augusti 2011 kl. 13.44 (CEST)

Jag kan förstås inte backa upp det här med någon statistik, men jag tror ändå att du är ett undantag, eller åtminstone minoritet här. Många verkar inte ens förstå varför artiklar tas bort. Reaktionen när en sida raderas är inte "oj, jag gjorde fel, någon rättade det" utan "men vad fan varför tar de bort min sida hela tiden?!". ("Fel" verkar inte så många känna att de har gjort även efter att förklaring har givits.) /Julle 29 augusti 2011 kl. 15.01 (CEST)

Jag förstår definitivt Elinneas invändningar, men jag håller med om att det är en god praxis. Hittills har jag dock endast gjort det gentemot registrerade användare och då helt regelmässigt - om det inte är en varning som är på sin plats i stället. Visst kan man göra så även i fråga om IP-nummer, men jag har inte sett behovet. Däremot händer det ofta att artikelskapare hör av sig med reaktioner och då får man möjlighet att kommentera åtgärden. Fernbom2 29 augusti 2011 kl. 15.24 (CEST)

En undran bara. Är det någon av de "drabbade" som läser raderingsmotiveringen eller är det bara något som syns för oss på SÄ numera? I raderingsmotiveringen finns ju dessutom en länk till utförligare förklaringarna till varför artikeln blev raderad pga exempelvis reklam. Ska vi dessutom skriva ungefär samma sak på användardiskussionen utfifall att "one-linern" drunknar i annan viktig information. --MagnusA 29 augusti 2011 kl. 15.21 (CEST)

Jag har fått intrycket av att raderingsmotiveringarna på sidan fungerar dåligt vad det gäller kommunikation med nya användare. Utmärkt för oss för att se vad som skett tidigare, men inte att det är någonting man når skribenternas vilkas texter man raderar med. /Julle 29 augusti 2011 kl. 15.25 (CEST)

Jag vänder mig inte mot att vi ska ge en förklaring, det gör vi ju iom raderingen i "rullgardinen", det jag vänder mig mot är att man söker upp personerna och trycker upp det i ansiktet på den, "det är du, Användare Användarsson, som gjort lagt in artikel X som bryter mot regel Y". Jag skulle inte skriva ett jota mer i Wikipedia om någon gjort så första gången jag gjorde nåt fel. Skulle ha känt mig oerhört skamsen och utpekad och känna "Var det jag gjorde verkligen så allvarligt att de var tvungna att söka upp mig och trycka ned det i halsen på mig, det räckte väl att de sa till på plats?". Jag tycker att det vore oerhört obehagligt om folk knackade på och förklarade att jag hade gjort nåt fel och jag tycker att det är ännu obehagligare om jag skulle vara tvungen att gå runt som nåt slags Jehovas vittne och knacka på hos andra och missionera om vad som är rätt och fel. Jag tycker att det ska vara helt valfritt, för alla användare, oavsett om man är admin eller ej, att kontakta de användare man vill kontakta och när man vill göra det. För mig är det inte en fråga om tid, utan att jag tror att detta skapar en massa obehag, både hos en själv och den som man tvångskontaktar. / Elinnea 29 augusti 2011 kl. 15.28 (CEST)

Problemet är ju att vi misslyckas med att kommunicera Wikipedias riktlinjer, gränser och mål. Jag tycker mig se samma sak varje gång man ser en diskussion om Wikipedia, som den som länkades till på idg.se för ett tag sedan: folk som klagar över raderade artiklar som en ofta ansiktslös massa har tagit bort av godtyckliga skäl som de inte har förstått, eftersom vi inte inbjudit till någon diskussion om saken. Det är jag övertygad om är ett utmärkt sätt att skrämma bort folk.

Att få sin artikel borttagen är redan så personligt det blir. Det är där det som gör de flesta ledsna ligger. /Julle 29 augusti 2011 kl. 15.33 (CEST)

Vi införde ju relkoll för detta, för att vi inte ska radera artiklar som inte är solklara fall på en gång, utan först diskutera på artikelns diskussionssida. Då har de förklaringen där. Det är en mycket bättre plats än på de personliga diskussionssidorna, då blir det mycket mer neutralt och inte lika utpekande, dessutom finns diskussionen kvar utifall artikeln skapas på nytt. Det kommer alltid finnas folk som blir sura för att deras hobbyband, deras företag eller annat blivit raderat och det spelar nog ingen roll om vi skulle söka upp dem och sitta och prata om det över en kopp kaffe i deras hem ens, för de kommer fortsätta att sura över det, i "pissrännan" i tidningars kommentarsfält kommer det alltid finnas denna typ av personer. Skulle vi ändra allt för att göra dem nöjda skulle hitta nåt nytt att klaga på. / Elinnea 29 augusti 2011 kl. 15.47 (CEST)

Upplevde i början på Wp (~2005) att vissa egna artiklar raderades, utan någon som helst kommentar. Artiklarna var ärligt menade, det fanns fakta i en del uppslagsböcker etc. Det kändes faktiskt ganska kränkande då, som nykomling, att inte få den minsta motivering i text. /Nesse 29 augusti 2011 kl. 16.16 (CEST)

Är detta verkligen ett nytt förslag? Jag har uppfattat att vi redan har detta som praxis för de "grå" artiklarna som inte är "klotteralster" men inte självklart passar in ,att vi antingen mallar dem med relktrl eller annan mall eller när vi snabbraderar lägger ett meddelande på skaparens sida. Lika intressant som Lsj siffror (som stämmer med det jag fann för något år sedan varje dag skapades 200 artiklar varav 90 raderades samma dag) vore att se av gråartiklarna hur många mallades och hur många skapare fick ett meddelande. Är det "nya" rutiner vi pratar om eller att vi tillämpar dessa olika i praktiken?Yger 29 augusti 2011 kl. 16.22 (CEST)

Att lämna en vänlig och korrekt raderingsmotivering på en användares diskus ser jag inte som något kränkande. Att jämföra detta med att städare far hem till nedskräparen och personligen konfronterar denne med "brottet" leder helt fel. Städarna står ju öga mot öga med personen ifråga, på wikipedia möter ju raderaren ett nickname eller en IP-adress. Imperto 29 augusti 2011 kl. 20.10 (CEST)

Jag brukar försöka lämna kommentarer på användarens sida när jag gjort en radering med hänvisning till bristande relevans. Antingen genom mall, eller genom en liknande text där jag gör mindre anpassningar, för att förtydliga varför sidan raderats. Det finns naturligtvis fördelar och nackdelar med det, men jag anser att det förhoppningsvis leder till att den som skrivit artikeln får förståelse för motivet bakom raderingen.--Historiker 29 augusti 2011 kl. 20.28 (CEST)

Jag instämmer i att det bör meddelas på användarnas diskussionssida så att de får en förklaring. Problemet med Elinneas resonemang är att det utgår från att folk vet om att det finns diskussionssidor här och vet hur de ska komma till dem. Visst kan man tycka att folk borde ha upptäckt det, men jag har vid några tillfällen visat just diskussionssidorna för olika personer detta (i de flesta fallen studenter!) som inte lagt märke eller tänkt på detta tidigare... När det läggs till på användardiskussionerna så dyker ju den oranga rutan upp så det går ju nästan inte att missa! Däremot skulle jag starkt förorda att vi klistrade in rå text från Wikipedia:Raderingsförklaringar snarare än att använda kryptiska mallar. Jopparn 30 augusti 2011 kl. 01.05 (CEST) samt 30 augusti 2011 kl. 01.06 (CEST)

I så fall skulle jag nog hellre skapa en rad okryptiska mallar med text från Wikipedia:Raderingsförklaringar än att klippa-klistra varje gång. Lsj 30 augusti 2011 kl. 13.29 (CEST)

Vi är 100 administratörer och folk gör lite olika. De som vill hålla på och malla diskussionssidor gör det och de som inte vill gör inte det, några enstaka administratörer är övernitiska, och några tvärtom och de flesta mittemellan. Artiklar raderas, och återställs, och jag tycker att det är tecken på att Wikipedia är sunt. Vi är människor, vi tycker och agerar olika, men just det att vi är många gör att det blir balans och konsensus. Att en artikel raderas är faktiskt inte hela världen, det är ingen skymf eller kränkning, eller illgärning, som vissa tycks få det till. Det är ju bara att diskutera saken, på ett sakligt och vettigt sätt, och visar det sig att raderingen var ett misstag är det ju bara att återställa den. No big deal. Känns som en del överreagerar något extremt "Hata WIkipedia. De raderade min artikel!!!" som om man halshuggit deras barn eller nåt. Det är ju bara att säga till så återställer vi artikeln, om det finns vettiga skäl till det. No big deal. / Elinnea 30 augusti 2011 kl. 15.15 (CEST)

Jag håller med Elinnea. Hade det bara funnits en eller två administratörer hade dessa givetvis haft ett mycket stort ansvar, men som det nu är kan vi rätta till varandras misstag. För egen del har jag som praxis att i de allra flesta fall återställa för relevanskontroll om en radering jag gjort ifrågasätts. Fernbom2 30 augusti 2011 kl. 15.20 (CEST)

Jag anser inte att det är "övernitiskt" att lugnt och koncist förklara varför en artikel har raderats, särskilt på anmodan. En nybörjare kan ju ha lagt ner tid på sitt första alster, och när det hux flux är borta, kan ju den användaren undra vad som har hänt. Att då helt strunta i att ge användaren minsta förklaring kan skrämma bort potentiellt värdefulla skribenter. För övrigt finner jag talet här ovan om "halshuggna barn" motbjudande. Imperto 30 augusti 2011 kl. 20.42 (CEST)

Instämmer - väl mycket raljerande där, ja. /Nesse 30 augusti 2011 kl. 21.06 (CEST)

Jag tror inte att det var det Elinnea syftade på, utan på att vissa administratörer är övernitiska med att radera artiklar. Sådana administratörer skriver sällan särskilt informativa raderingsmotiveringar, vare sig i fältet för detta (som jag på det hela taget anser utnyttjas för dåligt, så länge det inte rör sig om rent klotter bör man anstränga sig för att vara så specifik som möjligt om varför en artikel raderas) eller på berörda användares diskussionssidor. //Essin 30 augusti 2011 kl. 21.32 (CEST)

Vad jag definitivt upplever problematiskt är Elinneas "visar det sig att raderingen var ett misstag är det ju bara att återställa den. No big deal." Det stämmer om det var hon eller jag som fick artikeln raderad. Om det var det första artikelförsöket och seriöst menat tror jag risken är större för att det var det enda vi såg av användaren i fråga än chansen att personen söker upp en diskussionssida för att be att artikeln återställs. "No big deal" gäller alltså att vi förlorade en möjlig redaktör. --LPfi 30 augusti 2011 kl. 23.58 (CEST)

Precis. Att vi kan förlora en och annan artikel är en närmast irrelevant bisak. Problemet är att vi skrämmer bort bidragsgivare – även när vi raderar enligt våra riktlinjer, om vi inte kommunicerar tillräckligt tydligt och trevligt. /Julle 31 augusti 2011 kl. 00.09 (CEST)

Men det är ju inte särskilt trevligt med nån som säger "Vi är ledsna", men att personen faktiskt inte alls är ledsen. Att det bara är en fras som de blivit tvingade att säga. Alla har väl varit med om nånslags serviceperson som rabblat den typen av mekaniska oärliga fraser, bara för att nån sagt åt honom eller henne att göra det. Det är det jag pratar om. Det blir bara falskt och obehagligt för alla parter. Ni skriver gång på gång att vi inte berättar vad som hänt, men vi gör ju det, vi skriver ju hur tydligt som helst i raderingsmotiveringarna och länkar till jättetydliga sidor som beskriver varför sidan har raderats, det är ju inte så att jag argumenterar mot att vi ska ta bort det. Det jag vänder mig mot är det påtvingade. Att administratören ska vara påtvingad att säga typ "vi är ledsna att vi gör så här, men du är hemskt välkommen att bidra" och att användaren ska bli påtvingad den typen av fras. Jag tycker att det är mycket bättre om folk gör på det sätt som de själva bedömer lämpligt istället för diverse dikterade "minimikrav" och färdiga fraser och mallar. / Elinnea 31 augusti 2011 kl. 00.52 (CEST)

Det är mycket möjligt att jag går över gränsen i mångas ögon och då ber jag om ursäkt redan nu. Jag har gnällt i vissa sammanhang på etablerades användare uppträdande mot varandra, men här ser jag inget problem. Som Elinnea skriver har vi närmast övertydliga instruktioner. Ordet "encyklopedi" finns här lite överallt och det ordet borde genast få alla som vet vad ett uppslagsverk är att begripa att inte allt är passande här. När en artikel blir raderad är det väldigt tydligt att det är en länk som man kan klicka på. En logisk slutsats för alla normalbegåvade personer torde vara att klicka vidare på den länken för vidare information. Wikipedia:Relevans är väldigt bra skriven och förklarar vårt relevanskrav, och vad som menas, på ett bra sätt och hänvisar också vidare till Wikipedia:Relevanskriterier. Alltså framstår knappast inte någon radering pga relevans som obegriplig för nybörjaren. Den som vill bidra här seriöst för att göra Wikipedia bättre får processen väldigt pedagogiskt förklarad idag. Motargumentet till mig blir förmodligen genast varför vi i så fall får så många frågor om varför en artikel har blivit raderad? De som skriver här pga andra syften än att bidra till ett bättre uppslagsverk bryr sig förmodligen inte om att läsa våra riktlinjer - de vill ändå inte förstå syftet med Wikipedia utan de vill bara promota sig själva, sitt företag, sin förening med mera.

Att Wikipedia får kritik av denna anledning, att vi står emot marknadsföringsförsöken och agerar mot människor som inte vill förstå vad serverutrymmet ska användas för, föranleder ingen annan bedömning i mina ögon. De flesta inser nog vilket fantastiskt verktyg Wikipedia kan vara för ett företag, en förening eller en person om man får in en artikel - man hamnar först på Google och hamnar på den sida där skolelever och andra informationssökare i regel söker först på! Många vill hämnas och ge oss dålig publicitet och därför får vi den typen av diskussioner som på IDG. Wikimedia Sveriges arbete är viktigt, och viktigt att föreningen fokuserar på att försöka förklara för även journalister vad Wikipedia är, så att inte dessa marknadsförare/antagonister/rättshaverister inte får sin vilja igenom så lätt.

Jag tycker vi tillhör bland de bästa på att ha pedagogisk information till nybörjare. Förbättringspotentialen ligger snarare i att inte påpeka vartenda fel en nybörjare gör, utan ha mer överseende, rätta felen och gå vidare. Men den här patetiska wikipettersdiskussionen som pågår på Newsmill, IDG och andra siter emellanåt bör lämnas helt utan avseende. Kritiken är obefogad. WP:BIN är i denna del närmast överflödig. Och nej, jag tycker inte det behövs förklaring även på användarnas användardiskussionssidor när en artikel raderas. Raderingskommentaren räcker gott väl. Bra är förstås dock att skriva något där, som t.ex. "Uppfyller inte WP:POL. Ej heltidsanställd." exempelvis. Obelix 31 augusti 2011 kl. 01.08 (CEST)

I klara fall, där användaren själv bör inse att artikeln inte passade, är det inget problem. Men om någon skapar en artikel t.ex. om en känd musiker eller idrottare och artikeln blir raderad för att administratören inte kände igen namnet så är det absolut inte klart att användaren förstår hur det hänger ihop. WP:Brukar du fiska? hör inte till allmänbildningen. Inte ens WP:Källor eller WP:Relevans.

Raderingsmotiveringarna är förhoppningsvis rätt bra, men de förutsätter att man hittar raderingsloggen. Det finns många sätt att inte göra det, t.ex. genom att konstatera artikelns försvinnande via sökfunktionen eller genom att en blålänk åter blivit röd. Om man inte använt någon existerande rödlänk (eller glömt var den fanns) och stavar annorlunda hittar man inte heller motiveringarna.

Vanare användare (man kan ha rättat stavfel en längre tid innan man beslöt att skriva något) kanske till och med känner till länken till de egna bidragen, där inga redigeringar i artikeln längre syns. Kanske tror personen att artikeln inte blev sparad ordentligt: nytt försök i samma stil. Artikeln syns, men en timme senare är den borta igen (eller så raderades den genast och verkade aldrig dyka upp). Obegriplig webbplats. I värsta fall får man vandalvarningar för att man återskapar raderat material.

Jag tror vi trots våra ansträngningar hittills fortfarande kan skrämma bort folk genom dåligt genomförda raderingar och missriktade vandalvarningar.

--LPfi 31 augusti 2011 kl. 11.05 (CEST)

Relevanta delar av raderings- och sidflyttningsloggen kommer upp när man försöker visa/återskapa "sin" artikel. Uder en fetstilad rubrik "Varning: Du återskapar en sida som tidigare raderats". --MagnusA 31 augusti 2011 kl. 14.44 (CEST)

Sant, i den situationen (hjärnsläpp). Om man inte försöker återskapa artikeln (under samma namn) behövs däremot specialkunskap för att hitta loggen. --LPfi 31 augusti 2011 kl. 15.12 (CEST)

Visst finns den risken, men den får vi leva med så länge vi sadministratörer är människor. Hade allt utförts av robotar hade det förmodligen varit ännu värre. Fernbom2 31 augusti 2011 kl. 12.56 (CEST)

Obelix: och vad grundar du din uppfattning på? Hur du tycker att andra borde uppfatta oss – hur tydligt du tycker att det är – eller på erfarenheter av hur vi upplevs? Jag brukar försöka upplysa om Wikipedia på olika sätt (jag har föreläst, skrivit artiklar i specialtidskrifter et cetera) och det är inte den bild folk har av oss, utifrån mina erfarenheter. Relevanskriterierna är ett mysterium. Våra policyr en labyrint. Det finns för många länkar, och man vet inte vilken man skall följa. Och "[e]n logisk slutsats för alla normalbegåvade personer torde vara att klicka vidare på den länken för vidare information", tja, med tanke på hur många som inte förstår varför deras artiklar blivit raderade så stämmer det uppenbarligen inte. Vi måste hantera verkligheten som den ser ut, inte som vi vill att den skall se ut. Vi kan inte säga "vi har så mycket information, om de inte läser får de skylla sig själva" – för det är inte deras förlust och deras problem, utan Wikipedias. Och det är inte bara folk som har fått sina egna reklamartiklar raderade som klagar. Jag länkade till Offentliga toaletter i Stockholm på Facebook nyligen, varpå det inte dröjde länge förrän frågan "Och hur länge får den artikeln vara kvar innan någon klåfingrig redaktör tycker att den saknar allmänintresse?" dök upp – sagt av en person som haft (nå, har, om än inaktiv) en användare här, där det inte finns några raderade reklam- eller POV-artiklar bland användarens raderade bidrag, men som ändå inte förstår varför vissa saker raderas medan den artikeln inte är i fara. /Julle 31 augusti 2011 kl. 16.21 (CEST)

Eller, formulerat i korthet: fungerar det inte så fungerar det inte. Att man sedan kan tycka att det borde fungera hjälper inte. Det är likväl vårt och Wikipedias problem, och ingen annans. /Julle 31 augusti 2011 kl. 16.23 (CEST)

Hear, hear.--LittleGun 31 augusti 2011 kl. 16.26 (CEST)

(Obelix) > t.ex. "Uppfyller inte WP:POL. Ej heltidsanställd.". Jag förstår inte detta. Och som ny skulle jag inte orka försöka läsa WP-POL. Orkar inte du skriva en bättre motivering, kanske i klartext? --Janwikifoto 31 augusti 2011 kl. 16.50 (CEST)

Å, klartext är så mycket bättre än byråkratiska förkortningar, även om de är länkar. Engelskaspråkiga Wikipedia med sina "A7" och dylikt är helt vansinnigt vad det gäller den aspekten./Julle 31 augusti 2011 kl. 16.56 (CEST)

Har nu skapat {{rf-politiker}}, som försöker översätta "Uppfyller inte WP:POL. Ej heltidsanställd." till klartext. Vill vi ha sådana här mallar? Lsj 31 augusti 2011 kl. 18.38 (CEST)

Varmt välkommen till svenskspråkiga Wikipedia! Hoppas att du kommer att trivas här. Tyvärr uppfyller din artikel om P. O. Litiker inte relevanskriterier för politiker. Bara tyngre politiker som redan har blivit valda till en position med påtaglig makt får ha en egen Wikipediaartikel, inte vanliga lokalpolitiker eller kandidater. Skriv gärna en artikel om någon tyngre politiker än P. O. Litiker istället. Börja gärna med nybörjarkursen, som gör det lätt att komma igång. Att kunna skapa källhänvisningar är särskilt viktigt. Om du har frågor kan du titta igenom de vanligaste frågorna om Wikipedia. Om det du söker inte finns där, posta gärna dina frågor på sidan för frågor om Wikipedia, eller fråga någon av Wikipedias faddrar. Lsj 31 augusti 2011 kl. 18.38 (CEST)

Mitt svar är "nej". Den vanliga relevansmallen räcker gott. Fernbom2 31 augusti 2011 kl. 19.38 (CEST)

Alltså, är det 1:e April, idag?

Tyvärr uppfyller din artikel... inte relevanskriterier. Bara tyngre politiker ... position med påtaglig makt får ha en egen Wikipediaartikel, inte vanliga lokalpolitiker.

Det som kommer att hända är bara att det skapas en massa artiklar om "obetydliga" politiker, och sedan kommer WP upp i pressen med rubriker som "Censur". Hur mycket stöd får WP av en "obetydlig" politiker som förvägrats en artikel, när denne är statsminister? Alltså, kan inte den som vill radera på egen hand skriva en egen-formulerad vettig förklaring, jag då skall denne inte radera. Enkelt. Ursäkta Lsj, jag hade fått för mig att du var en av de få som tänkte efter. Stoppa mall-raseriet. Skriv motivering själv. --Janwikifoto 31 augusti 2011 kl. 20.40 (CEST)

Sarkasm är inte särskilt konstruktivt. En anledning till ha mallar till sådana här meddelanden är just att vi kan gemensamt fila på formuleringarna, så att risken minskar att de väcker sådana reaktioner som du oroar dig för. Gillar du inte formuleringen i mallen, så varsågod och fila. Men jag pläderar inte för att mallar ska göras obligatoriska, bara att de ska finna tillgängliga som en service för den som är bättre på att bedöma relevans än på att formulera sig diplomatiskt. Lsj 31 augusti 2011 kl. 20.54 (CEST)

Diskutionen gäller egentligen hur man på ett bra sätt skall förklara för nya varför deras artikel raderats. Det kan man inte göra med färdig text. Man måste skriva själv. Kan du skriva en artikel, kan du säkert också skriva en motivering. Om inte, ägna dig åt annat än att radera. Mallar är till för att göra saker sökbara, inte för kommunikation till andra (oinvigda) människor. Mallar kan användas för abstrakt kommunikation människor emellan, om alla parter är tränade i det, och tolkar på samma sätt. På något sätt likt trafikljus. Nybörjare är inte tränade i Wikipedianska. --Janwikifoto 31 augusti 2011 kl. 21.46 (CEST)

Att skapa nya mallar, är ungefär som att politikerna försöker lösa problem genom att skapa nya lagar som inte hjälper, men som man kan visa att "vi har varit handlingskraftiga". Bör en nybörjares ärliga uppsåt raderas, överhuvudtaget, så kräver detta en personlig och vettig motivering. Om WP vill ha en chans att hålla kvar nya skribenter. --Janwikifoto 31 augusti 2011 kl. 21.53 (CEST)

Jag tror du låter det bästa bli det godas fiende här. I den bästa av världar har alla gott om tid, är alltid på gott humör, har lätt för att formulera sig på ett nyanserat och diplomatiskt sätt, anpassat till situation och mottagare, och gillar att gång på gång kreativt nyformulera meddelanden med snarlika budskap. I den värld vi faktiskt lever i så är alternativet till en malltext i många fall inte en den välskrivna begripliga owikipedianska epistel som vore idealet, utan alternativet till mallen är antingen inget meddelande alls, eller något wikipediakryptiskt i stil med "Uppfyller inte WP:POL." Och det är lätt att säga att då borde vi inte radera, men glöm inte att alla på Wikipedia, både skribenter och administratörer, är frivilliga som ägnar sin fritid åt projektet, och vi är inte på något vis för många här. Om WP vill ha en chans att hålla kvar gamla administratörer. Lsj 31 augusti 2011 kl. 22.03 (CEST)

Avslutar och raderar

Jag noterar att diskussionen om snabbraderingar tycks ha avstannat, utan uppenbar konsensus om någon förändring. Därför raderar jag nu diskussionsunderlaget Användare:Lsj/Raderingar 23 aug - för mycket personnamn och annat där för att ha det liggande framme längre än nödvändigt. Jag noterar också att inget stöd finns för min idé med mallar med vänliga och begripliga raderingsförklaringar. Lsj 2 september 2011 kl. 17.59 (CEST)

Jag tror att mallar kan vara bra men jag tycker att de ska utformas så att de inte ser så "malliga" ut. Alltså, mer som vanlig text när man läser dem så ser det inte lika opersonligt och mekaniskt ut. -Laxskinn 3 september 2011 kl. 00.05 (CEST)

Det var just det som var min avsikt med {{rf-politiker}}. Men det förslaget fick inget positivt gensvar. Lsj 3 september 2011 kl. 11.41 (CEST)

Kanske födda

 Fixat

Är det inte lite opraktiskt med de två kategorierna "Födda okänt år" och "Födelseår saknas"? Har inte räknat, men tror att det finns lika många levande i de dödas kategori som döda i de levandes. Felen i den förstnämnda kategorin kommer naturligtvis att rättas till av sig självt så småningom, så problemet gäller framför allt kategori nr 2 ovan. Srv.rosen 31 augusti 2011 kl. 00.44 (CEST)

Hmm, är det så kategorierna ska användas? Det står ju visserligen det i kategoribeskrivningarna, men det är förvirrande. Jag kommer från Engelska Wikipedia, och där finns samma indelning mellan levande/döda, se en:Category:Year of birth missing och en:Category:Year of birth missing (living people). En tredje kategori, en:Category:Year of birth unknown, är för historiska personer vars födelsedatum förmodligen kommer förbli okänt för alltid.

Det är vettigare, och tyvärr måste båda kategorierna ändå rensas upp om det är tänkt att de ska användas så. Om inte så borde kategorierna döpas om till något mer beskrivande som Kategori:Födelseår saknas (levande personer) och Kategori:Födelseår saknas (avlidna personer). jonkerz♠ 31 augusti 2011 kl. 05.18 (CEST)

Nej, nej, kategorierna är inte alls avsedda för att skilja levande från döda. För det har vi redan kategori:Levande personer. Avsikten är att skilja mellan personer där vi med säkerhet vet att födelseåret är okänt, och personer vars födelseår saknas i Wikipedia men bör gå att ta reda på (en åtgärdskategori). Det är dumt av kategoribeskrivningarna att blanda in ord som "levande" och "historiska", för det kan mycket väl hända att en levande person har ett okänt födelseår. Det är kategoribeskrivningen som bör korrigeras, inget annat. Och nu är det gjort. --LA2 31 augusti 2011 kl. 05.26 (CEST)

Jag såg att du ordnade beskrivningarna, de är mycket tydligare nu, tack :) La till en bock högst upp. jonkerz♠ 31 augusti 2011 kl. 05.44 (CEST)

Tack för att detta blev klargjort! Jag skapade nu kategorin Dödsår saknas för att kunna göra motsvarande distinktion bland avlidna. Givetvis måste denna skiljas även från Möjligen levande personer. Däremot kan det vara bra att, oavsett om födelse- respektive dödsåret är helt okänt eller om det saknas i artikeln och dess källor men kan finnas på annat håll, komplettera med det århundrade i vilket personen torde vara född respektive avliden, så att personen placeras i sitt historiska sammanhang. Visserligen gör det att den totala mängden födda och avlidna överstiger antalet biografier om alla är korrekt kategoriserade, men det finns andra statistiska fördelar som enligt min mening uppväger den olägenheten. Fernbom2 31 augusti 2011 kl. 07.23 (CEST)

Många sådana personer kan även finnas i kategori:Avlidna 1900-talet och liknande. --LA2 31 augusti 2011 kl. 14.30 (CEST)

Visst är det så! Det vore bra om detta bleve mer enhetligt hanterat i framtiden. Fernbom2 31 augusti 2011 kl. 19.41 (CEST)

Har gjort några stickprov i kategori:Avlidna 1900-talet. I flera fall visade det sig att dödsår visst fanns utsatt i artiklarna, men att de som lagt in dessa uppgifter missat att ändra kategoriseringen. /FredrikT 31 augusti 2011 kl. 22.21 (CEST)

Ja, visst inträffar även detta! En genomgång av hela kategorin hade varit önskvärd, men det är inget jag prioriterar de närmaste dagarna. Fernbom2 3 september 2011 kl. 10.48 (CEST)

Utmärkelsen "Förtjänstfulla bidrag för att förbättra och utöka artiklar relaterade till ett land"

För ett tag sedan var det en diskussion här på bybrunnen om priser till personer som redigerat länder. Jag fick en förfrågan om jag ville utforma ett sådant, och har nu ett förslag färdigt här. Det skulle vara bra om flera tittade på det, gjorde nödvändiga ändringar (mellan strecken, det andra är privata anteckningar längst ner) och gav ett förslag på var man skall lägga sidan. Jag har tyvärr inte hittat var andra utmärkelser ligger. MVH Adville 1 september 2011 kl. 11.49 (CEST)

På Wikipedia:Utmärkelser står det "En utmärkelse ska inte på något sätt förknippas med en specifik nation, folkgrupp eller religiös tro.". För de som förbättrar geografiartiklar kan man väl ge File:Globe-barnstar2.png, det behöver väl inte vara nationalistiska medaljer på det här sättet? Jag tycker att det ser ut lite som nånslags militärdekorationer och ger inga trevliga vibbar alls, de får mig att tänka på järnkors och personer som Breivik. Att nån dels kräver att en utmärkelse ska instiftas och dessutom propsar på att man själv bör vara den första att få utmärkelsen är i mina ögon ganska absurt. / Elinnea 1 september 2011 kl. 14.15 (CEST)

Bytte bild till ditt förslag. Däremot behöll jag så man kan se vilket land personen har redigerat. Adville 1 september 2011 kl. 14.41 (CEST)

Behöver utmärkelsen knytas till något viss land? Jag förstår tanken att tacka för just arbete med ett visst land, men jag vet inte om Wikipedia som projekt har intresse att speciellt belöna arbete med fokus på länder eller skilja mellan sådant arbete och arbete som följer (eller inte följer) andra gränser. Kunde man istället låta utdelaren specificera i motiveringen (för arbete med artiklar om Albanien, Balkan, Afrika, bortglömda hörn av världen, ...)? --LPfi 1 september 2011 kl. 15.47 (CEST)

Menar du att man skall skriva ..."land, region, område eller världsdel"? Då kan man ju få med typ Kurdistan med? Adville 1 september 2011 kl. 16.12 (CEST)

Folk får väl ge vilka utmärkelser de vill till varandra? De betyder ju ändå inget konkret. På sistone tycker jag att det verkar som att alla nya förslag här möts av nån slags wikikonservatism. Det gör väl inget om han vill ge folk lite mer specifika utmärkelser? Skapar någon en utmärkelse för "utomordentliga bidrag inom gorillornas sociala system" så gör väl inte det nåt? -Laxskinn 1 september 2011 kl. 23.57 (CEST)

Jag håller helt med Laxskinn. Ju fler utmärkelser det finns att dela ut, desto fler kommer (förhoppningsvis) att delas ut, vilket ökar mängden Wikilove. /εsquilo 2 september 2011 kl. 14.10 (CEST)

Ja, jag tycker man kunde få utmärkelsen för arbete kring Kurdistan. Men det är ju inte jag som tänker dela ut den, så Laxskinns inlägg har större tyngd. Men globen som nu finns med associerar på inget sätt specifikt till länder, så jag tycker det är synd att den inte kunde ges för arbete med regioner ("land eller annat geografiskt område" kunde fungera i beskrivningen, i motiveringen skulle man formulera sig som man vill). --LPfi 2 september 2011 kl. 17.08 (CEST)

->LPfi: Jag fick för mig jag hade redigerat det, men såg att jag bara hade skrivit i en kommentar. Har nu lagt till "eller annat geografiskt område". Adville 3 september 2011 kl. 01.04 (CEST)

Var lägger man en sådan sida med utmärkelsebeskrivningen? Adville 2 september 2011 kl. 10.22 (CEST)

Är det ok att lägga utmärkelsesidan som en undersida till sidan 'Utmärkelser', och läga en kort beskrivning med länk ifrån denna sida? Adville 3 september 2011 kl. 01.04 (CEST)

Går det inte bra att bara lägga till denna utmärkelse bland "stjärnor" på Wikipedia:Utmärkelser, det behövs väl ingen särskild sida för just denna, med tabell vilka som fått just den utmärkelsen? Vi brukar ju inte hålla på och skapa tabeller över vem som gett ett wikitack, en wikikaka eller nån annan utmärkelse till nån, tycker det hela känns lite överdrivet. / Elinnea 3 september 2011 kl. 19.52 (CEST)

Fixat. / Elinnea 3 september 2011 kl. 19.58 (CEST)

9 september

Alltså... jag tror knappt mina ögon, men plötsligt står det "9 september" överallt i referenserna. Se t.ex. Ankarede kapell. Eller Umeå stads kyrka (tryckta källor). När jag går in i redigeringsläge hittar jag inte "9 september" någonstans. Det verkar vara vissa referensmallar som är drabbade av detta. Eller är det jag som har blivit knäpp???--Skogsfrun 3 september 2011 kl. 10.42 (CEST)

Tydligen är jag inte knäpp, men jag skulle kanske ha tagit upp saken på "anmäl ett fel" i stället. Ser att det är andra som börjat diskutera saken där.--Skogsfrun 3 september 2011 kl. 10.49 (CEST)

Denna ändring är sannolikt boven. -- Lavallen 3 september 2011 kl. 10.50 (CEST)

Kvalitetsmätningen -september

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Nu finns det
58 artiklar
kvar att att avfluffa!

/ Elinnea 2 september 2011 kl. 11.38 (CEST)

Bra minskning med relevanskontroll, eftersom flera artiklar där inte är de lättaste att åtgärda. Vad ska vi ha som månadens kvalitetsprojekt i september? Kanske globalt perspektiv, som har föreslagits tidigare? Det var över ett år sedan det var utvalt. Höstblomma 3 september 2011 kl. 09.12 (CEST)

Relevanskontrollen ökade, så jag antar du menar kvalitetskontroll (förra månadens kvalitetsprojekt). Onekligen en värdefull minskning där. Globalt perspektiv var över ett år sedan, men då var minskningen bara 6 artiklar på en hel månad. Man bör nog därför fråga sig om man kanske inte ska försöka ett annat angreppssätt på den kategorin. Fluff hade vi i april förra året och den togs då ner med 66 artiklar. Idag ligger 47 artiklar i den kategorin. Utgår man ifrån att de sista artiklarna i kategorin är svåråtgärdade så kanske 47 är ett bra mål för månaden? Zaijaj 3 september 2011 kl. 14.56 (CEST)

Du antar rätt, jag menade kvalitetskontroll (var nog inte så vaken på morgonen). Om projekt Globalt perspektiv, ett dåligt resultat en gång gör inte så mycket tycker jag och behöver inte hindra att man försöker igen. Men jag försöker gärna med fluff också om fler vill arbeta med det, visst vore det bra om man kunde tömma en kategori. Höstblomma 3 september 2011 kl. 15.05 (CEST)

Det vore skönt om vi skulle kunna få ned nån kategori till noll, då är det lättare att försöka hålla efter den sen. Tycker vi kör Wikipedia:Projekt fluff nu i september! Nu när vi börjar finns det 47 artiklar att avfluffa! / Elinnea 3 september 2011 kl. 17.39 (CEST)

Bra jobbat allihop! Redan första dagen har kategorin minskat med 10 artiklar! / Elinnea 4 september 2011 kl. 13.44 (CEST)

Amtsbezirk i Bern

Kantonten Bern (kanton) i Schweiz är tydligen sedan den 1 januari 2010 inte längre indelad i 26 amtsbezirk, utan dessa har slagits samman till 10 distrikt (närmare bestämt Verwaltungskreise (ty.) eller arrondissement administratif (fr.), i sin tur indelade i fem regioner, Verwaltungsregionen (ty.). Se även en:Subdivisions of the canton of Bern). Svenskspråkiga Wikipedia verkar dock ha massa artiklar (i princip samtliga berörda) som beskriver amtzbesirken (böjning?) i sig, eller kommuner i amtsbezirken. Detta bör förstås egentligen uppdateras, men jag vet inte hur man gör det på bästa sätt (eller vem eller vilka som kan tänka sig att göra det)? Kanske något att ta hjälp av bottar till?

(Förslagsvis prioriterar man de högre admistrativa enheterna främst, eftersom dessa berör fler artiklar än de på en lägre nivå. Bern (kanton) borde alltså vara första prioritet. Givetvis borde också information om den tidigare indelningen i amtsbezirk helst stå med i varje berörd artikel. När man håller på med artiklarna kan man förslagsvis också gärna åtgärda satsradningar i inledningen, och eventuellt byta dubbelrubriken "Geografi/Indelning" i amtsbezirk-artiklar mot den enklare lösningen "Kommuner"). --flinga 2 september 2011 kl. 16.57 (CEST)

För att illustrera omfattningen lite så hade Berns 26 tidigare amtsbezirk sammanlagt 400 kommuner. Det är alltså på ett ungefär 426 artiklar som innehåller inaktuell information. Var kan man skriva ner detta som en arbetsuppgift att lösa? Projektkontoret (som jag nyss upptäckte) kanske? --flinga 4 september 2011 kl. 17.32 (CEST)

Veckans tävling nästa vecka?

Det finns ingen veckans tävling inplanerad för nästa vecka, och kommande veckor. Här kan du hitta idéer till Veckans tävling. Några tävlingar som jag har tänkt på skulle behövas är en som går ut på att lägga in infoboxar/faktamallar i artiklar (Kategori:Alla artiklar som behöver faktamallar), nån bildtävling var rätt länge sen, basartikeltävling är alltid välbehövligt. Den här: Wikipedia:Veckans tävling/Levande i behov av enstaka källor har jag tänkt att köra igen, men nån annan får gärna göra det, eftersom jag hellre tävlar. Kolla gärna igenom Mall:Veckans tävlingstabell och se om det finns några gamla tävlingar värda att köra ett varv till på. Har du inte varit tävlingsledare tidigare och vill ha hjälp med utformningen, så hjälper jag gärna till, ju fler som provar på att vara tävlingsledare desto bättre! Och delta gärna i slutspurten av den här veckans tävling Wikipedia:Veckans tävling/Brödstubbar 4. Våra allra kortaste artiklar behöver din hjälp att bli förlängda! / Elinnea 2 september 2011 kl. 18.48 (CEST)

Bra förslag. Fler tävlingsförslag finns även i Wikipediadiskussion:Veckans tävling. Mange01 2 september 2011 kl. 23.19 (CEST)

Har ägnat en hel del tid på sistone åt att lägga in infoboxar/faktamallar i en mängd musikrelaterade artiklar som saknar sådana och tror att det är en vanlig brist även inom andra ämnesområden. Det finns sannolikt betydligt fler artiklar som behöver åtgärdas än de som finns med i den långa listan Kategori:Alla artiklar som behöver faktamallar. Tycker detta är en bra idé till en tävling. / JW1 3 september 2011 kl. 10.02 (CEST)

Exakt. Man skulle kunna angripa problemet kategorivis. Det finns vissa kategorier där alla artiklar borde ha faktamallar, men där de flesta saknar det, men som inte har försetts med {{faktamall saknas}}. Exempelvis bör artiklar i Kategori:Stadsdelar förses med mallen {{stadsdelsfakta}}, och artiklar i Kategori:Insjöar bör förses med {{insjöfakta}}. Kan man få med dem i tävlingen också? Mange01 3 september 2011 kl. 13.47 (CEST)

Tycker att man kan ha en tävling med alla artiklar som behöver faktamallar, inte bara de som är i kategorin. Nu är det vara några timmar kvar på den här veckan och det finns fortfarande inte någon tävling inplanerad inför nästa vecka. Hoppas att någon känner sig manad att skapa en tävling! / Elinnea 4 september 2011 kl. 20.50 (CEST)

Fototillfälle: Partihandelsförbindelsen i Göteborg

Trafikverket anordna öppet hus på Partihandelsförbindelsen i Göteborg den 10 september. mer information här. När trafiken i släpps på i november, så lär det bli svårt att ta sig ut för fotografering. Schh 4 september 2011 kl. 14.27 (CEST)

Vad behöver du pengar till?

I årets budget har Wikimedia Sverige satt av 50 000:- till Gemenskapens projekt. Än så länge har inga ansökningar inkommit så om du har en idé men saknar pengar tycker jag att du ska skriva en ansökan och skicka till info@wikimedia.se. Tänk också på att projekten inte behöver begränsa sig till Wikipedia utan att alla projekt som gynnar fri kunskap kan komma i fråga. Hjälp gärna till att sprida information om det här till vidare kretsar genom att blogga om det, berätta för kompisar och sprida via olika sociala nätverk.

Men se framför allt till att skicka in din ansökning!

/Haxpett 6 augusti 2011 kl. 13.22 (CEST)

Jag behöver pengarna för att köpa en spe... Jag menar en kraftfull dator som klarar av de redigeringar jag tänker att göra. 80.217.49.79 7 augusti 2011 kl. 18.33 (CEST)

Något är fel på Wikipedia om bordsdatorer kopplade till Internet i Sverige inte är tillräckligt kraftfulla. De problemen kan oftast lösas genom att sidorna fungerar utan CSS och Javascript. Vilket de gjorde senast jag kollade. Massiva flitigt redigerade sidor (Bybrunnen) är värre, men ändå möjliga att använda med gammal apparatur. --LPfi 8 augusti 2011 kl. 12.15 (CEST)

Bättre datorer jättebra förslag. Låt dem som har gammalt fallfärdigt skräp och som är tillräckligt aktiva på WP ansöka konfidentiellt! SergeWoodzing 8 augusti 2011 kl. 12.20 (CEST)

Användare:80.217.49.79 skämtar, personen vill ha pengar till en kraftfullare speldator under förevändningen att det skulle vara för att kunna redigera bättre. / Elinnea 8 augusti 2011 kl. 13.02 (CEST)

Ja, jag skämtar. Jag funderade ett tag på hur pengarna kunde användas, men 50 000 kr är inte så mycket. Man kanske kunde hyra in någon som skrev en omfattande hjälpfil man kunde ladda ner eller köra online? Jag har ofta problem att hitta information om det jag vill göra och måste fråga istället, vilket verkar skapa irritation hos vissa. Jag tycker för övrigt att wikipedia bör ta in annonser till en viss grad, så projektet kunde tjäna pengar. Kanske man kunde använda dessa pengar till att köpa in priser till tävlingar? 80.217.49.79 8 augusti 2011 kl. 13.18 (CEST)

Javisst är 50 000 kr inte så mycket, men man måste ju börja någonstans. Det är den första gång att WMSE försöker det, och jag är inte säker på om där kommer in tillräcklig många nyttiga ansökningar alls. Men i fall de kommer in försöker vi naturligtvis att hitta alternativa lösning. --Prolineserver 8 augusti 2011 kl. 16.06 (CEST)

50 000 kronor är faktiskt ganska mycket pengar. Tillräckligt mycket för att t.ex. chartra ett mindre flygplan och ta flygbilder över platser som saknar översiktsbilder, vilket nog innefattar de flesta geografi-artiklar. /εsquilo 8 augusti 2011 kl. 17.51 (CEST)

Såg du http://de.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Community-Projektbudget#2._Fotofl.C3.BCge ? --Prolineserver 8 augusti 2011 kl. 22.15 (CEST)

Nej, faktiskt inte, men 5400 € är väl ganska precis 50 000 kr? /εsquilo 9 augusti 2011 kl. 12.10 (CEST)

WMDE har lite mer pengarna och de ska fota många platser i projektet, därför är budgetn så stor. --Prolineserver 9 augusti 2011 kl. 14.17 (CEST)

Idag produceras värdefull information som görs tillgänglig i databaser eller på elektroniska media och som därför inte berörs av kravet på pliktexemplar. Ett exempel är Agria Dog Breed Profiles som innehåller dokumenterade sjukdomar och livslängd hos ett antal hundraser. Det är bara det att infon är fördelad på 11 CD-ROM à 300 kr st. Andra exempel är utländska databaser som man inte kan nå genom att vara student eller anställd på svenska högskolor.

Jag har inga planer på att ansöka om något för egen del, men vill ända föra upp om Wikimedia-anslag skulle kunna användas för att ge tillgång till den typen av resurser. Alltså anslag som inte går till enskilda personer, utan kommer fler tillgodo. En principiell fråga är då, går det att lösa med bevarad anonymitet, t.ex. genom att användare kan få tillgång till inloggningsuppgifter för betaldatabaser liksom att annat elektroniskt material skulle kunna vara tillgängligt på nåt dropbox-utrymme? /Ascilto 8 augusti 2011 kl. 21.04 (CEST)

Wikimedia i Tyskland kör ett projekt som heter eLitStip (http://de.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Literaturstipendium/eLitstip), och där finns några Användare som man kan kontakta om man behöver någon information från en databas. Jag ser ingen anledning varför man kunde inte vara anonymt där (utan at förlaget kräver det), men den som ska får stöd som budget eller material måste ju identificera sig med riktig namn minst mot styrelsen. Angående Dropbox tror jag inte att det är tillåten att ladda up en CD backup till Dropbox pga upphovsrätt. --Prolineserver 8 augusti 2011 kl. 22.15 (CEST)

En del betal-databaser kan man komma åt från biblioteken, främst universitets-biblioteken. Typ Norstedts Juridiska, Zeteo, Infotorg. Sådant som kostar en 16.000 kr per år (endast helårsabbonemang). Eftersom vem som helst i princip kan utnyttja biblioteken, så kan i princip vem som helst söka i betal-databaserna. (Med reservation för vissa undantag). Men det är nog svårt att få till åtkomst från WP till sådant, speciellt om det är "vem som helst", info-ägarna vill nog sälja abonnemang. Frånsett sådana problem, tycker jag det vore en utmärkt ide. --Janwikifoto 8 augusti 2011 kl. 23.22 (CEST)

Wikimedia Sverige skulle kunna utlysa ett eller flera examensarbeten som kan ersättas med stipendium vid slutförande och överlämnande/öppen publicering av resultatet. En referensgrupp utsedd av Wikimedia Sverige kan vara uppdragsgivare/bollplank under examensarbetets gång, och godkänna studentens förslag till projektbeskrivning. Exempelvis kan datateknikstudenter utveckla tillbehör till Mediawikiprogramvaran. Alternativt kan man utlysa en tävling som i efterhand belönar bästa svenska exjobb med anknytning till Wikimedias olika projekt och Mediawikiprogramvaran.

Copyskape (fri programvara för plagiatkontroll) meddelar ofta "The maximum number of scans per month has been reached for this site" när man försöker kontrollera Wikipediaartiklar - särskilt enwp-artiklar. Kanske att Wikimedia skulle kunna sticka till dem en slant för att de ska öka vår "quota". Eller göra en deal med något konkurrerande verktyg. Mange01 11 augusti 2011 kl. 11.19 (CEST)

Bra idéer, skriver du en projektansökan att ha någonting konkret att disktutera om? Angående Copyskape: Har du frågat på village pump? Det verkar vara störst problem på enwiki, och operatören sitter inte i Sverige... --Prolineserver 16 augusti 2011 kl. 11.30 (CEST)

Kanske skulle Wikimedia Sverige kunna anställa någon professionell översättare att översätta GNU-licenserna till svenska och Attribution-ShareAlike 3.0 Unported? På Free Software Foundations sida om inofficiella översättningar saknas det iaf en länk till en svensk översättning. Att ha en svenskspråkig version att länka/hänvisa till skulle ju förenkla en del. Jopparn 16 augusti 2011 kl. 20.23 (CEST)

Om den är vettig. Någon hade en finsk firma att översätta GNU GPL och resultatet var bland det värsta jag sett. Ett problem verkade ha varit att firman inte vågade skriva gott språk i rädsla för att betydelsen ändras. Resultatet gick inte att förstå utan tillgång till originaltexten. --LPfi 16 augusti 2011 kl. 20.59 (CEST)

Det är ju minst sagt pinsamt för den firman! Jag har själv ingen kunskap om vilka översättningsfirmor som är erkänt skickliga, men det kanske någon annan kan bidra med? Då kan jag kontakta dem för att höra vad det skulle kunna tänkas kosta. Jopparn 16 augusti 2011 kl. 21.10 (CEST)

Jag gjorde nu en Google-sökning och det finns en grupp översättare som kallar sig English Law Translations. När man tittar på deras prisexempel verkar en översättning ligga någonstans mellan 5-15 000 kronor. Om ingen har någon speciell översättare i åtanke kan jag skicka dem en förfrågan. Men vilka licenser är viktigast att få översatta? Jopparn 16 augusti 2011 kl. 21.18 (CEST)

Jag har en idé som jag utvecklar men jag vet inte än om jag ska delta. Kan man få hela summan av 50,000 kr för projektet? Vad jag tjänar Wikipedia på det här? --Albanau 18 augusti 2011 kl. 13.08 (CEST)

Ja, om idén är bra kan man få hela summan. Målet är att främja spridandet av fri kunskap. Så sannolikheten att de ansökningar som beviljas ger nytta till Wikipedia förefaller synnerligen stor om man tänker på Wikimedias vision. --Ainali 18 augusti 2011 kl. 22.09 (CEST)

Finns en hel del artiklar som skulle behöva bilder och illustrationer? Schh 5 september 2011 kl. 10.56 (CEST)

Tänka stort

Förutom den ansökningsomgång som vi nyss hade (och nu utvärderar) är det intressant att tänka bortom detta. På dewp ställdes frågan (ungefärligen) "Vad ska vi göra om vi hade tiotals miljoner?" Vad skulle vi göra i Sverige? Om du vill får du gärna lägga förslag i denna lista också. --Ainali 23 augusti 2011 kl. 20.12 (CEST)

Omröstning om bildfiltrering

Omröstningen om bildfiltrering har tydligen börjat i måndags och fortsätter t.o.m. 30 augusti. Eftersom jag lyckats missa citenoticen (eller vad det är) antar jag att också andra missat det.

Det är alltså frågan om huruvida vi skall införa ett system som tillåter användare att be systemet att filtrera bort vissa typer av bilder (sex, våld etc.). För närmare information, se meta:Image filter referendum (ej översatt till svenska).

--LPfi 16 augusti 2011 kl. 21.17 (CEST)

Om någon är intresserad av att översatta citenotisen, så gör gärna det på meta:Image filter referendum/CentralNotice. --Fredde^✔ 16 augusti 2011 kl. 21.31 (CEST)

Omröstningen består av sex frågor på vilka man svarar med ett nummer mellan 0 och 10, där noll betyder starkt emot, 5 neutral och 10 starkt för (man kan också ange att man inte vet tillräckligt för att svara), om hur viktigt det är

• att Wikimedia-projekten erbjuder filtreringsmöjligheten
• att den erbjuds både inloggade och icke-inloggade
• att man kan ändra sig och ta bort eller slå på filtreringen senare
• att användare kan anmäla bilder de ser som kontroversiella (och som inte tidigare märkts som sådana)
• att man lätt och snabbt kan välja hurudana bilder man inte vill se (t.ex. 5-10 kategorier)
• att filtreringen i mån av möjlighet är kulturellt neutral (ifråga om vilka bilder som är kontroversiella och skall kunna filtreras)

--LPfi 16 augusti 2011 kl. 21.34 (CEST)

För att rösta kan man klicka på följande länk: Special:SecurePoll/vote/230.--Ankara 16 augusti 2011 kl. 22.04 (CEST)

Jag lyckas inte rösta, jag får upp "Error fetching your account information from the server.". Någon som har koll på var jag rapporterar/får hjälp med detta? Zaijaj 16 augusti 2011 kl. 22.41 (CEST)

Jag tror du behöver tillåta cookies. se [5] Niklas R (D^#) 16 augusti 2011 kl. 22.51 (CEST)

Jag har cookies tillåtna, men får ändå samma fel. Lsj 16 augusti 2011 kl. 22.58 (CEST)

Såvitt jag förstår röstar man inte om huruvida filtret ska införas, utan om hur det ska fungera? /NH 16 augusti 2011 kl. 22.22 (CEST)

Jag tolkar det likadant. Wikimedia har redan bestämt sig för att införa verktyg som öppnar för censur, vi får bara rösta om vilken form det ska vara på verktygen. Dessutom har jag nu försökt rösta tre gånger, och varje gång mötts av "Error fetching your account information from the server." Lsj 16 augusti 2011 kl. 22.48 (CEST)

Nej, någon censur har man inte tänkt införa vad jag förstår. Däremot ett verktyg för att underlätta för den som inte vill se på allt. Censur är att hindra den som vill se (och möjligen den som inte vet om den vill eller ej). Det är en mycket stor skillnad. /Dcastor 16 augusti 2011 kl. 23.43 (CEST)

Uppmärksamma också att en av frågorna är "att Wikimedia-projekten erbjuder filtreringsmöjligheten", alltså borde det också röra sig om det ska införas överhuvudtaget. Vill man inte det så röstar man lämpligen 0 på den och de andra frågorna. Jag håller i övrigt med Dcastor och ser inte problemet i att det som en extrafunktion införs en möjlighet att se vissa bilder, som jag tror många ser som främmande för ett uppslagsverk att ha med. Obelix 16 augusti 2011 kl. 23.46 (CEST)

Ja, den första frågan verkar klart gälla huruvida man understöder tanken. Men fastän man inte gör det kan man ju ta ställning till de andra frågorna (och gör man inte det bör man väl svara 5 eller "vet ej"). --LPfi 17 augusti 2011 kl. 06.56 (CEST)

Nej, alla 0 är inte rätt, enligt mig. OM man är emot så röstar man 0 på första, sedan måste man ta ställning till vad man tycker på de övriga om man "förlorar" på första frågan. Var fråga är individuell. Adville 17 augusti 2011 kl. 07.55 (CEST)

Från röstsajten: "The Board of Trustees has directed the Wikimedia Foundation to develop and implement a personal image hiding feature." De har alltså redan bestämt sig, och frågar bara oss om detaljerna. Första frågan är inte en fråga om det här ska göras, det är en fråga om hur hög prioritet det ska ha att göra det. Vad censur beträffar så är detta inte censur i sig, men det skapar verktyg som enkelt kan användas för framtida censur, antigen av Wikimedia själva eller av externa intressenter. Frågan är redan väckt på Wikimedia-diskussionen om förslaget att det borde göras till opt-out snararen än opt-in. Jag ser ett sluttande plan bortom det här förslaget. Lsj 17 augusti 2011 kl. 12.37 (CEST)

Helt klart så, men första frågan är faktiskt ett försök att få stöd för det hela och ett kraftigt motstånd måste beaktas. Frågan är i och för sig ställd som "hur viktigt ...", men noll uppges betyda "motsätter mig kraftigt", vilket knappast kan tolkas som "inte brådskande". --LPfi 17 augusti 2011 kl. 13.09 (CEST)

Jag instämmer i sak helt med Lsj. I den bästa av alla världar skulle filter av dessa slag inte kunna missbrukas i censursyfte; men vi lever inte i den världen. Att filtermöjligheterna skall vara kulturellt neutrala måste rimligtvis betyda att de kan användas för att filtrera bort allt möjligt; exempelvis kritik av en eller annan regering. Information om huruvida man har gjort detta eller ej måste sparas någonstans, och blir knappast garanterat oåtkomlig för vederbörande lands säkerhetstjänst. Ändrar man till "opt in" blir läget än prekärare; jag kan mycket väl tänka mig att kineser skulle straffas för att inte ha valt bort (alternativt, än värre, aktivt valt till) artiklar om den exiltibetanska rörelsen, exempelvis. Jörgen B 22 augusti 2011 kl. 20.38 (CEST)

[avindenterar] I diskussionen kring omröstningen (meta:Talk:Image filter referendum/en) konstateras i flera inlägg att filtreringsapparaten kan missbrukas, men ledningen och den tekniska personalen verkar helt obekymrad: filtreringen föreslås genomföras så att klassen av problematiskt innehåll läggs in vid varje "problematisk" bild, så att bilden kan plockas bort med javascript. Eftersom klassificeringen då kommer tillsammans med webbsidan är det trivialt för en mellanserver (t.ex. en brandvägg) att plocka bort alla bilder klassificerade på visst sätt innan sidan når webbläsaren, utan någon extra trafik som användaren eller WMF-servern kunde upptäcka.

I diskussionen föreslås också mer avancerade scenarier där t.ex. artiklar som innehåller på visst sätt klassificerade bilder kan censureras: en artikel som innehåller en bild av Muhammed kan antas vara skriven icke-renlärigt (och motsvarande för alla andra kategorier).

Det verkar alltså vara viktigt att om också filtreringen skall vara kulturellt neutral så skall den inte vara ideologiskt neutral: inga bilder bör kunna klassificeras som "kontroversiella" (det ord som används) för att de är kontroversiella av politiska eller ideologiska orsaker. Åtminstone om inte den politiska eller ideologiska inriktningen är en vi accepterar (jag kan tänka mig att våldsförhärligande eller -fördömande är ideologiska ställningstaganden varav jag kan acceptera det ena - men farväl till NPOV).

--LPfi 22 augusti 2011 kl. 21.39 (CEST)

Problem med röstningen

Liksom Zaijaj och Lsj fick jag ett felmeddelande: "You've not been recognized by the system". Jag tillät kakor, men "enbart för platsen jag besöker". Dessutom använde jag lång tid på att formulera kommentaren (och avbröts av IRL-orsaker). Det finns alltså minst tre felmeddelanden att drabbas av:

• "Sorry, you are not in the predetermined list of users authorised to vote in this election.": inloggning via fel wiki
• "Error fetching your account information from the server." (Zaijai ovan)
• "You've not been recognized by the system" (LPfi)

Jag gör ett nytt försök (tur att jag sparade mina formuleringar). Nu lyckades det. Tydligen väntade jag för länge (eller så var det kakan). --LPfi 17 augusti 2011 kl. 10.16 (CEST)

Jag ändrade ingenting, men det fungerar nu också för mig. Zaijaj 17 augusti 2011 kl. 11.24 (CEST)

Dito. Femte försöket funkade. Lsj 17 augusti 2011 kl. 12.37 (CEST)

Blev lite mörkrädd nu när jag upptäckte att jag tydligen har möjlighet att rösta mer än en gång. Åtminstone ett av botkontona fick nu ett mejl där boten ombads rösta. -- Lavallen 20 augusti 2011 kl. 08.27 (CEST) (Nej, jag gjorde inte det.)

Alla som har fler konton har möjlighet att rösta fler gånger, en gång per konto. Åtminstone tekniskt sett. Det är möjligt att de som röstat läggs i en lista någonstans. Röstar man med fler konton finns i så fall en uppenbar risk att man blir fast.

Det finns ingen möjlighet för systemet att veta vilka konton som styrs av samma person (undantaget SUL). Botkonton har nästan alltid en länk till hussen, men jag vet inte om dessa är tillräckligt standardiserade mellan projekten för att kunna användas med rimligt besvär. Och de som har ett anonymt konto och ett under riktigt namn bör ju sällan ha någon explicit koppling överhuvudtaget.

Marionettfarmer via en offentlig dator torde vara svåra att komma åt, kan drivas av någon som inte bryr sig om om han eller hon blir fast och kan, om de drivs i tillräcklig volym, kanske vara ett riktigt problem. Men problemet torde vara välkänt och ett massivt deltagande bland konton som redigerat väldigt litet väcker säkert uppmärksamhet och kan analyseras. Risken är en orsak till att vi undviker egentliga omröstningar.

--LPfi 20 augusti 2011 kl. 11.23 (CEST)

Jo. I ett val som detta blir det nog ganska genomskinligt i en ev ip-koll. Men kollar man user-agent så är det helt eller delvis olika och rent tekniskt kan det vara olika ip på Lavallen och Innocent xx, men vanligen inte. -- Lavallen 21 augusti 2011 kl. 21.36 (CEST)

Ett resultat är publicerat

m:Image filter referendum/Results/en

Det ser ut att finnas visst stöd för att införa filtret, men stödet är inte tydligt. -- Lavallen 4 september 2011 kl. 11.46 (CEST)

Det är tydligt att en majoritet av de röstande upplevde att filtret skulle vara positivt. Däremot är det inte klart att ett filter skulle stödas av en kvalificerad majoritet - och absolut inte klart att filtret uppfattas som viktigare än andra projekt som kunde genomföras med samma resurser.

Av dem som röstade motsatte sig mindre än hälften filtret. Det blev alltså inte en stor protest som skulle ha fått WMF att tänka om. Däremot är det tydligt att en betydande minoritet starkt motsätter sig. Spekulationerna fortsätter om i vilken mån det att beslutet att införa filtret redan var fattat fick användare att bojkotta eller strunta i omröstningen. På tyska har man ordnat en skild förfrågan där en stor majoritet är mot filtret.

Analysen av kommentarer i fritext kommer att ta lång tid.

--LPfi 5 september 2011 kl. 12.33 (CEST)

Artiklar om tåg förlorar information

Rasmus 28 verkar gå lös på alla artiklar om tåg och plockar bort en hel del fakta som tagits fram med möda. Det är bra att någon putsar upp sidkategorin, men någon kanske kunde styra upp lite så att vi iaf inte förlorar information i samma svep? Schh 4 september 2011 kl. 12.59 (CEST)

Det finns förvisso faror i att utbrista: Var djärv! ...;) /Nesse 4 september 2011 kl. 13.32 (CEST)

Har du provat att helt enkelt kontakta användaren? Njaelkies Lea (d) 4 september 2011 kl. 13.46 (CEST)

Inte ännu, men för att återställa lär det behövas lite hjälp. Och därav detta inlägg. Fast iofs, kontakt borde tas. Schh 4 september 2011 kl. 13.49 (CEST) Kontakt tagen. Schh 4 september 2011 kl. 13.58 (CEST)

Ta inte upp personfrågor på Bybrunnen innan alla andra kontaktmöjligheter uttömts! /Grillo 4 september 2011 kl. 17.56 (CEST)

Verkar slumpmässigt radera viktig information i artiklar. Tillbakarullning av användarens redigeringar ser ut att behövas. --NERIUM 4 september 2011 kl. 18.03 (CEST)

Ja det var väl mängden som jag reagerade på. Känns rätt snett att sådant folk lagt ner arbete går förlorat på detta sätt. Schh 5 september 2011 kl. 01.10 (CEST)

Runt 2004 fick någon för sig att det var okej att ta material från jarnvag.net efter att de gått med på att lägga upp några bilder här under GFDL. Det kan inte handla om att folk plagierat text därifrån? /Grillo 5 september 2011 kl. 02.14 (CEST)

Nazistsida använder Wikipedia

Försvarskåren Sveriges Självförsvar är en nazistisk organisation grundad av en nazist [6]. På dess webbsida http://www.sverigessjalvforsvar.se/se används Wikipedia upprepade gånger, utan att någon källa anges. Får de göra så?

Nej, enligt licensen får de i och för sig fritt återanvända våra texter och bilder, men de måste alltid angiva att det hela kommer från oss samt under vilken licens det hela ligger. Å andra sidan är det kanske ingen som direkt vill ta strid för att svwp skall få uttrycklig "cred" på en sådan sida... /FredrikT 5 september 2011 kl. 12.43 (CEST)

Sätt att se vilka artiklar som använder en viss mall?

Hej, jag försöker bli av med Mall:Infobox musikgrupp (istället ska Mall:infobox musiker användas). Finns det något sätt man kan se vilka artiklar som använder denna mall så jag kan byta ut mallen i dessa? Blåmes 5 september 2011 kl. 21.15 (CEST)

Special:Länkar hit/Mall:Infobox musikgrupp. En mycket användbar specialsida. --MagnusA 5 september 2011 kl. 21.17 (CEST)

Och uppe till vänster kan man ange vilken mall eller sida som helst... Ghostrider ♠ 5 september 2011 kl. 21.19 (CEST)

Tack tack! Nu till grovarbetet... Blåmes 5 september 2011 kl. 21.24 (CEST)

Wikipedia-luckor

Jag vet att det har påpekats förrut, men vill ändå passa på att notera, för den som känner sig a tid över att bidra, och inte vet var man vill hjälpa till, att det finns geografiska artiklar som är oändligt bristfälliga. Självklart har ingen användare på wikipedia skyldigheter, men ville passa på att notera att det här här jag upplever att de största bristerna finns. Staden Pavia bestod före min redigering av Pavia är en stad och huvudort i provinsen Pavia i sydvästra Lombardiet i norra Italien med cirka 71,000 invånare. Floden Ticino rinner genom staden - jag uppfattar att italienska och spanska städer är rejält dåliga - men tyska städer är ofta nästan lika dåliga - Nürnberg nämnde inte ett ord om staden före partidagarna 1933.

Jag ville bara med det här uppmärksamma ett område som jag uppfattar som ett av svenskspråkiga wikipedias sämst täckta.--FBQ 17 augusti 2011 kl. 10.40 (CEST)

Jag håller helt med om att detta är ett problem, som bör åtgärdas. Men sett ur stubbjägarnas perspektiv, är den citerade beskrivningen av Pavia inte något extremfall. Den är 146 tecken (150 bytes) "brödtext" och vi har många artiklar med färre än 64 teckens brödtext. Det svåraste är att avgöra vilka korta artiklar som det vore viktigast att utöka. --LA2 17 augusti 2011 kl. 13.21 (CEST)

Absolut, det är det svårt att avgöra vilka artiklar som bör utökas, men en stad - förvisso bara med drygt 70.000 innevånare, men över 2000 år gammal, med ett 700 år gammalt universitet och som varit huvudstad, senare kröningsort för ett av Europas mäktigaste imperier borde kunna ha en mer omfattande artikel än så här.--FBQ 17 augusti 2011 kl. 13.54 (CEST)

Jag kör ofta uppdatering av diverse statistik i dylika artiklar. (med bot) Ett problem är att det inte alltid är enhetlig mall-användning i artiklarna. Kategorisystemet är inte alltid heller till hjälp när man ska fånga in alla "X i Y" eftersom vi ibland bygger ut kategorierna runt vissa företeelser, så att det inte finns ngn kategori eller grupp av artiklar som fångar alla artiklar i ett visst ämne. -- Lavallen 17 augusti 2011 kl. 14.06 (CEST)

Föreslår att man använder artikelaccess som grund. Plockar bort dom artikelnamn som existerar som artiklar redan. Därefter sorterar man på flest åtkomster. En annan grupp av artiklar att betrakta är förstås dom som framkommer genom att plocka ut alla länkar från alla artiklar. Plocka bort dom som existerar. Samt att köra Special:Länkar hit/ på resterande och använda antalet som underlag till sortering och då endast länkar från andra artiklar förstås. Med den första metoden hittar man potentiella artiklar som ingen artikelförfattare möjligtvis tänkt på. Med andra hittar man dom mest saknade från andra artiklar. Schh 6 september 2011 kl. 11.58 (CEST)

Även om artikeln om Pavia var kort, så var den som LA2 skriver, inte särskilt kort jämfört med många andra artiklar. Jag får ofta en känsla av att många inte har en känsla för hur stor andel av våra artiklar som faktiskt är så korta. Känns ibland som somliga tror att majoriteten av våra artiklar är över 2 KB, när det i själva verket bara är futtiga 23 % som är det. Och vad det gäller italienska, tyska och spanska städer så tror jag att vi har både fler och längre artiklar om europeiska städer än vad vi har om afrikanska och asiatiska städer. Det är där den främsta bristen ligger. Vi har enormt många artiklar om svenska pyttebyar där det bor nån handfull personer, men saknar, eller har mycket korta och bristfälliga artiklar, om en del länders allra största städer (se Lista över världens största städer efter land). / Elinnea 17 augusti 2011 kl. 14.04 (CEST)

Skulle inte detta vara ett bra uppslag för veckans tävling? Att utöka stub-städer (eller oskrivna städer över 50 000 personer) i Europa (Sverige ligger i Europa), två veckor senare tar vi Afrika och fortsätter därefter i samma takt med de andra världsdelarna, med Nordamerika sist (jag misstänker det är ganska bra skrivet där redan). Då skulle nog en hel del utvecklas ganska snabbt. Adville 17 augusti 2011 kl. 14.14 (CEST)

Återskapa veckans samarbete och ha med det där. Ta bort vecknas tävling i stället. Tävlingen innebär att man skall hetsa fram massa nya artiklar, en gång till och med till priset av massa maskinöversättningar (San Marino, men jag skrev om dem även om de blev något kortare). J 1982 17 augusti 2011 kl. 14.34 (CEST)

Italienska städer är inte speciellt korta då jag utökat alla lite. Städer med liten brödtext är de schweiziska Wikipedia:Projekt substubbar/Utan brödtext och de med minst kb är de Ungerska[7]. Vilken statistik FBQ går efter förstår jag inte. --NERIUM 17 augusti 2011 kl. 14.46 (CEST)

Jag antar att FBQ utgår ifrån en personlig uppfattning om artikellängd gentemot artikelvikt, så att korta artiklar om sparsamt befolkade kommuner och orter i Schweiz och Ungern inte är lika bråttom/viktigt att utöka som större och historiskt betydande städer i Italien, Spanien och Tyskland, även om de artiklarna skulle vara längre än de om de schweiziska och ungerska kommunerna. Det håller jag med om. Jag har själv försökt utöka de schweiziska kommunerna, men det är inte lätt att hitta goda källor, och artiklarna läses inte av många. Men jag häpnade för ett och ett halvt år sen av att Wittenberg såg ut så här. /jssfrk (d|b) 17 augusti 2011 kl. 15.43 (CEST)

Det var en tävling som hette Wikipedia:Veckans tävling/Jorden runt på (ungefär) 80 dagar? Och landet spelar väl ingen roll? En historiskt betydande stad i Schweiz eller Ungern är väl också viktigare än mindre kommuner och orter i Italien, Spanien och Tyskland? (i framför allt Schweiz, Slovenien och Österrike är väl en hel del mindre orter kända som vintersportorter-kurorter från 1800-talet och framåt). J 1982 17 augusti 2011 kl. 15.53 (CEST)

Jag håller med LA2 att det svåra är att avgöra vilka städer man bör skriva om. I Spaniens fall är städer/kommuner/municipios större än 100.000 invånare (drygt 60 st) ganska väl täckta vad blå länkar beträffar, har inte kollat resp artikels innehåll. Varför inte börja med arbeta sig igenom städer större än 100.000 invånare, till exempel i Europa. Det känns överkomligt, går man ner till 50.000 så ökar det ganska snabbt, i Spaniens fall till cirka 145 stycken. Vi hade tidigare tävlingar om de 20? största städerna i varje land, eller något sånt. Kanske skall vi ta städer större än 200.000 en vecka, och 100.000 nästa vecka/månad och så vidare. --Xauxa 17 augusti 2011 kl. 16.10 (CEST)

Engelska Wikipedia har en List of urban areas by population med 200 orter i världen som har över 2 miljoner invånare och en List of cities in the European Union with more than 100,000 inhabitants med 440 städer. Har vi artiklar som är okej (minst 2 kbyte) om alla dessa? Det är svårare att hitta bra listor som går djupare och har världens städer med 500.000 invånare eller Europas med 50.000. Pavias 70.000 invånare och Wittenbergs 50.000 hamnar längre ned i prioriteringen.

Våra faktamallar skiljer sig rätt mycket åt för varje land, vilket är ett besvär. Vi har 4373 angivelser av folkmängd=, 4387 invort=, 3301 inv=, 3065 inv_uppsk=, 2162 population=, 1439 invanare=, 1198 population_metro= och 924 befolkning=. Förutom alla artiklar som inte använder någon mall alls. Det skulle underlätta stort om alla mallar kallade parametern för folkmängd= och angav den i rena siffror, med eventuella fotnoter i folkmängd_not=. Tyvärr är det en massa   och fotnoter bland parametervärdena, förutom alla mallanrop av typen Stat/Sverige... som underlättar underhållet men försvårar analysen. --LA2 17 augusti 2011 kl. 17.57 (CEST)

inv_uppsk finns nog som komplement i vissa mallar, där officiella siffror inte läggs ut så ofta. USA uppdateras vart 10:e år, men inofficiella siffror kommer varje år. -- Lavallen 17 augusti 2011 kl. 18.01 (CEST)

Lista över världens största städer efter land är en bra lista. --NERIUM 17 augusti 2011 kl. 21.26 (CEST)

Det är svårt att utifrån sådana kriterier hitta viktiga artiklar. Jag skulle säga att bland svenska städer är Skara av hyfsat historiskt intresse, men staden har bara lite mer än 10 000 innevånare. Det vore onekligen intressant att kunna hitta viktiga artiklar som behöver arbetas på, men frågan är om det går att göra på något bättre sätt - kolla artiklar med mycket iw och/eller utmärkta versioner på andra upplagor men under en viss mängd text, kanske?

andejons 17 augusti 2011 kl. 21.33 (CEST)

Här är orter som har artiklar hos många språkversioner och som saknas här. Anledningen till att orterna har artiklar på många språk varierar men det verkar vara relativt intressanta orter. --NERIUM 17 augusti 2011 kl. 22.01 (CEST)

Utöver att en stad har många invånare eller en lång historia, så är det många läsare som gör ett ämne viktigt. Om många läsare möter en rödlänk eller en kort artikel, så bör chanserna öka att någon av läsarna blir skribent och utökar artikeln. Wiki-systemet är på det viset självreglerande. Nu när jag pysslar med byggnadsminnena inför fototävlingen Wiki Loves Monuments, så står det klart att våra artiklar om kyrkor (kyrkliga kulturminnen) är betydligt mer utbyggda (bara några få rödlänkar i varje kommun och län) än våra artiklar om profana (icke-kyrkliga) byggnadsminnen (många rödlänkar). Det är kanske resultatet allmänhetens intresse. Men det är också stor skillnad mellan länen. Wikipedia har inte nått ut till alla delar av landet. --LA2 18 augusti 2011 kl. 00.59 (CEST)

Jag tror att det beror på Wikipedia:Projekt kyrkobyggnader. De flesta områden där vi är bra beror ofta på att en eller ett par användare har tagit tag i det, börjat strukturera upp det och se vad som finns, vad som behövs, vad som behöver göras etc. Jag tycker att vi bör satsa på att förbättra artiklarna om de städer som är basartiklar till att börja med, och se till att de åtminstone når upp till rekommenderad-nivån. / Elinnea 18 augusti 2011 kl. 11.12 (CEST)

Om man vill göra en insats för utjämningen av platser Sverige vore det att börja arbeta med existerande riksintressen för kulturmiljövård, eller riksintressen för naturmiljövård. De flesta län har idag listor några saknas fortfarande, men i många fall där listor finns är dessa helt röda, eller länkar till fel platser.--FBQ 18 augusti 2011 kl. 12.23 (CEST)

Kanske Svenska-WP skulle satsa på att beskriva Svenska städer? :-) Schh 18 augusti 2011 kl. 05.05 (CEST)

Varför det? När det gäller svenska städer så är ju svenskspråkiga Wikipedia redan ganska väl täckt. Det finns inget som vi har så många artiklar om som svenska orter. Det dräller av dem. Vi bör tvärtom satsa på att förbättra stora och betydelsefulla orter på andra platser i världen. / Elinnea 18 augusti 2011 kl. 11.12 (CEST)

Tänkte att framförallt lite mindre orter kunde fyllas på med karta som visar var dom är belägna och sådant som är speciellt för orten som kanske inte är kännt av allmänheten. T.ex stor verksamhet som är nedlagd och finns gömd under vegetation. Schh 6 september 2011 kl. 11.39 (CEST)

Positionskartor är på gång. Påfyllnad i artiklar om mindre orter görs också då och då, visserligen oftast om hur det ser ut idag, men ibland är det någon som "gräver fram" någon nedlagd verksamhet och annan historik. Det handlar om intresse och kunskap. --MagnusA 6 september 2011 kl. 12.15 (CEST)

Men som Elinnea m.fl. berättar gång på gång: Detta är är inte Sveriges Wikipedia, detta är Wikipedia på svenska. Av naturliga skäl blir det ofta en bra täckning inom Sverige och Finland eftersom majoriteten av jordens svenskspråkiga befolkning bor där och kan mest om, men det är i sig ingen anledning till att svwiki som helhet ska fokusera på städer i just Sverige. Man kan gärna skriva en fyllig artikel om en liten ort i Långtbortistan och dess historia som en om Knäckebröhult i Sverige. --MagnusA 6 september 2011 kl. 12.26 (CEST)

Vill man skapa kartor och skriva vad som är specifikt för olika orter så kan man givetvis göra det, oavsett var i världen dessa orter ligger. Det jag vände mig mot var att man bara skulle fokusera på just de svenska orterna. / Elinnea 6 september 2011 kl. 12.12 (CEST)

Tänkte kartor så att man ser vart orten ligger. T.ex att Trekanten ligger i sydöstra Sverige och inte i Norrlands inland ;) Kartor över orten i sig betraktar jag som överkurs..Schh 6 september 2011 kl. 15.35 (CEST)

Jag har använt Toolservern och hittat en del artiklar som jag skapat själv. Det fins dock ganska många artiklar med en 20-40 iw-länkar, som saknas här (oftast är de omdirigeringar). Jag hittade också en glömd iw, Sexuellt övergrepp finns inte med i engelska Wikipedias iw-länkar. Några missade artiklar är (lämnar en del oöversatta) Skräckväldet, Höjdskräck (Acrophobia), Guantanamo_Bay_detention_camp, Annie_Girardot, själviskhet (selfishness), R._D._Laing, Blindtarmsbihang, Trumhinna (Eardrum), Urinledare (Ureter), Tarmtömning (Defecation), Jejunum, Nefron (Nephron), Förlängda märgen (Medulla_oblongata), Mitthjärna (Midbrain), Substantia_nigra, Plastid, Vaccin, Parasitologi, Människokroppen osv.

Vad jag har sett så behöver några ämnen en öm och nitisk hand samt översyn, däribland anatomi och medicinsk kemi samt psykoanalys.--90.233.129.225 18 augusti 2011 kl. 14.01 (CEST)

Ett annat eftersatt område på svwp är musikdramatik. Våra operaartiklar är alltför ofta stubbar à la Ödets makt (opera), och på operettfronten är det än värre - här saknar vi exempelvis totalt artiklar om några av de mest kända och spelade styckena såsom Tiggarstudenten och Zigenarbaronen. /FredrikT 18 augusti 2011 kl. 15.43 (CEST)

Så var det tidigare med poplåtar också. Korta, dåliga artiklar utan källor, skrinva runt 2004-2005. Så började jag ta tag i artiklarna häromåret. Stubbar utökades, fick listplaceringar och infobox samt källor. Nästan alla artiklar skrivna från 2006 och framåt som handlar om låtar inom mainstream-populärmusik före 1995 har jag startat. Ett undantag är Beatleslåtarna, där någon annan skrev om de flesta. J 1982 18 augusti 2011 kl. 16.40 (CEST)

Kan ingen förbarma sig över den röda länken plastid. Den har 46 iw-länkar. Jag knåpade ihop en liten stub om menstruation i natt som hade 45 iw-länkar och har under dagen gjort några andra nedslag i glömda artiklar (manipulation, psykologisk manipulation, fytohormoner, masspsykologi och koenzym Q10).--90.233.129.225 18 augusti 2011 kl. 22.21 (CEST)

Fixat kort artikel om plastider. Lsj 23 augusti 2011 kl. 10.25 (CEST)

Kan inte spara

Jag har haft problem med att spara den senaste veckan. Det går jättebra att surfa runt på Wikipedia men nästan varje gång jag försöker spara (misstänker att när ni väl ser detta har jag försökt spara säkert 5-10 gånger utan att lyckas) så möts jag bara av webbläsarens standardmeddelande vid timeout, och webbadressen i fråga är action=submit av sidan jag försökt redigera. Baserat på att det är livat på SÄ som vanligt misstänker jag att inte alla råkar ut för det här. Är det någon som vet varför? /Grillo 26 augusti 2011 kl. 11.11 (CEST)

Om vi är för många som redigerar så blir det ju livat på SÄ samtidigt som serverna knäar. Lika illa som du har jag inte haft, men jag har misslyckats med sparandet flera gånger den här veckan (felmeddelandet har för mig kommit från servern och ofta har sidan ändå sparats), medan det normalt händer någon gång i månaden. --LPfi 26 augusti 2011 kl. 11.20 (CEST)

Jag har iaf haft stora problem med att ladda upp bilder på Commons den här veckan. Att ladda uppladdningssidan etc. är det inget problem med, men när man klickar på "Ladda upp fil" så står den bara och tuggar... Jag har dock inte gjort det så ofta, så det kanske inte är något nytt. Jopparn 26 augusti 2011 kl. 11.36 (CEST)

Uppladdningarna på commons är lite märkliga. Man verkar inte få ngn respons att uppladdningen är klar, men kollar man sin bevakning, så märker man att filen är uppladdad trots att uppladdningsfönsteret fortfarande tuggar. -- Lavallen 26 augusti 2011 kl. 11.41 (CEST)

Jag tänkte på det, men det har tyvärr inte varit fallet de senaste två dagarna. Jopparn 26 augusti 2011 kl. 11.43 (CEST)

Jag tror att det beror på att det går snabbare att ladda upp filer än att rendrera de omskalade bilder som ska visas på bildsidan som man ska komma till när uppladdningen är klar. /εsquilo 26 augusti 2011 kl. 14.46 (CEST)

Även det har hänt ett par gånger, men problemet har alltså varit att jag har klickat på "Ladda upp fil" och då har sidan blivit vit med ny url-adress, men ingenting händer och inte heller har bilden registrerats. I en del fall har jag laddat upp samma fil upp till tre gånger innan den verkligen sparats på servern. Det är jäkligt irriterande och man tappar snabbt sugen på att fortsätta. Jopparn 26 augusti 2011 kl. 14.51 (CEST)

Det finns en bugzilla:30086. Om detta är samma fel, vet jag dock inte, eftersom jag upplever att det blivit bättre sedan den här postades första gången. -- Lavallen 26 augusti 2011 kl. 17.33 (CEST)

Instämmer (nu är det bättre). Det var dock serverproblem runt den 22:e. Det _kan_ den här gången eventuellt ha haft att göra med Libyen (!). På åtminstone enwp har det varit full rulle senaste månaden/månaderna med mängder av nya artiklar, täta uppdateringar och många _långa_ artiklar med över 200-300 referenser var. Jag gissar att även allmänhetens intresse av att kolla läget i och runt Tripoli ökade den senaste veckan. Sådant kan fresta på webbservrar.--Paracel63 6 september 2011 kl. 01.20 (CEST)

Standardtext när andra bryter mot upphovsbrottet

Har vi utarbetat någon standardtext vi kan skicka till de som exempelvis här bryter mot upphovsrätten, här inte bara genom att missa attribuera Wikipedia utan också genom att sätta ut äganderätten till texten (som f.ö. felaktigt tagits från häradsartiklen, inte sockenartikeln..).Yger 4 september 2011 kl. 08.06 (CEST)

Det finns ett förslag till text här. [8]. ///Mvh--Quadrigarius 4 september 2011 kl. 08.35 (CEST)

Jag tycker fortfarande att vi ska skicka ut ett mycket konkret förslag med en sådan juiridiskt skrämmande text. Ungefär:

Skriv så här; Texten är hämtad från svenskspråkiga wikipedia och artikeln XX som är släppt under Creative Commons erkännande-dela lika 3.0

Om det räcker. Enligt samma princip som bit inte nybörjarna och wikikärlek. Eftersom vi kallar oss den fria encyklopedin är det mycket lätt att tro att texten bara är att kopiera rätt av.--LittleGun 4 september 2011 kl. 08.54 (CEST)

Läs åtminstone användningsvillkoren (länk i nedre kanten av varje Wikipedia-sida), gärna också den egentliga licenstexten (inte sammandraget eller översättningen) för vad som gäller juridiskt om texten skall gälla också för andra bidragsgivare än den som tar kontakt.

Också en länk till licensen krävs. Artikelns namn räcker inte, då artikeln kan flyttas och en annan hamna under samma namn, också om knappast någon ids bråka om det i nuläget. Men en permanent länk till den använda versionen borde ge en fungerande koppling till rätt historik. Jag är osäker, då jag inte riktigt förstår hur flytt av artikelversioner påverkar saken - men det är mer eller mindre vårt problem, inte återanvändarens.

Det är beklagligt att det är så här svårt, men i praktiken tar vi främst kontakt med dem som helt kallt kopierar utan att överhuvudtaget ange licens och källa. När de gör det i kommersiellt syfte tycker jag gärna de kunde sätta sin juristavdelning att reda ut vad de måste göra för att uppfylla licensen.

--LPfi 4 september 2011 kl. 10.25 (CEST)

Jag kan inte se att Skärkinds byalag har gjort något fel. De anger tydligt att det är Wikipedia som är källa och har dessutom en länk till artikeln vilket jag tycker är föredömligt. /εsquilo 4 september 2011 kl. 10.55 (CEST)

Jag verkar läst lite slarvigt, men det jag reagerade mest på var copyright markeringen som väl ändå måste vara fel?Yger 4 september 2011 kl. 11.18 (CEST)

Jo, copyright, och "skrivet av" fångar ögonen mycket mer än källangivelsen i parentes. :S Moberg 4 september 2011 kl. 11.24 (CEST)

Det är precis lika mycket upphovsrättsbrott som då någon kopierar text från en annan webbplats och lägger en länk till webbplatsen under Källor. Om texten är kopierad så skall man ha tillstånd. Att använda Wikipedia som källa är en helt annan sak och källhänvisningen är främst en sak mellan författaren och läsaren (hövlighet, god sed och eventuella avtal kan förutsätta källangivelse, men det har inget med upphovsrätt att göra). --LPfi 4 september 2011 kl. 12.34 (CEST)

Skärkinds byalag använder inte hela Wikipedia-texten, utan har gjort sin egen version. Att de länka till WP-artiklar, borde inte påverka, det står på en WP att hotlinks tillåts. Det finns en klar angivelse av källa, och dessutom en länk till aktuell WP-artikel. Det tycker jag är korrekt. Sedan krävs egentligen en licens-angivelse, men vid tidigare diskutioner här har folk upplyst mig om att det skulle i så fall vara Creative Commons som skulle stämma någon för att licens inte anges, och CC kommer inte att stämma någon för det.

Läser man "Om Skärkinds Byalag" ser man direkt att det inte är en fungerande förening, utan en start. Det är alltså lämpligt att anta att de inte har haft tillgång till omfattande juridisk konsultation. Man kan vidare anta att de antagit att man borde skriva "Copyright" eftersom så många gör så idag, även om det kan vara tvivelaktigt om en sammanfattning av WP skulle räknas som verkshöjd, och likaså kanske inte informationen om byalaget fullt når verkshöjd. Så långt kan jag bara säga att de gjort förbuffande mycket rätt, och enda störande felet är kanske angivandet av tvivelaktigt Copyright.

Wikipedias experter skiver "osäker,... jag inte riktigt förstår hur flytt... påverkar". Om Wikipedias experter har så svårt att tolka licens-texten, hur svårt skall då inte den ha, som inte läst licens-texten flera gånger? Slutligen refererar "Användarvillkor" till en kombinerad text för både skribenter och återanvändare, som dessutom är på engelska, ganska kompakt, samt hänvisar till den engelska licensen. Eftersom jag här på WP och Commons efterlyst, och ännu inte hittat, någon som kan säga sig verkligen förstå licensen, så anser jag inte att man kan begära att ett byalag som kanske bildats av mindre än tio personer, utan ekonomisk vinning eller resurser, ska kunna ha djupa detaljkunskaper om licenser. Slutligen är väl detta egentligen ett skol-exempel på hur WP är tänkt att användas - för att sprida information fritt! Att andra kan utnyttja det jobb som gjorts av WP!--Janwikifoto 4 september 2011 kl. 14.55 (CEST)

Jag gör vad du skriver och låter detta fall vara. Det rör sig nog en enda entusiast och jag börjar tro att det är hans webbpubliceringsverktyg som generar fotraden med eller utan att killen är medveten om det.Yger 4 september 2011 kl. 17.30 (CEST)

Med tanke på att vi här på Wikipedia inte inte gör mer än att länka till bildsidan på Commons när vi använder bilder så tycker jag inte att vi kan kräva mer än så av externa användare heller. /εsquilo 4 september 2011 kl. 19.03 (CEST)

> tro att det är hans webbpubliceringsverktyg som generar fotraden

Mycket troligt. Svenskan där är i alla fall ganska rutten. Det viktiga är dock att hade jag enbart själv skrivit texten om Skärkind på WP, så hade jag nästan fått tårar i ögonen av den korrekta användningen. Fri info, fria upplysningar. Med länk till rätt artikel på WP (inte bara "från Wikipedia"). Klockrent icke-komersiellt.

Hur vissa kan tycka att det är grovt fel, det övergår mitt förstånd. Är det en fri encyklopedi? Är det fri information? Hur man kan skriva "tro att texten bara är att kopiera rätt av" samt "lika mycket upphovsrättsbrott som då någon kopierar text från en annan webbplats", det förstår jag inte. "Skrivet av" betyder att killen skrev texten, en förkortning av texten på WP. Om denna omskrivning inte är tillåten, ja då kan väl inte WP formulera om typ Nordisk Familjebok? Det känns som att det är väldigt fritt att suga in in WP, men väldigt ofritt att låta info komma världen tillgodo ur WP. Annat är möjligen med Kafka-liknande byråkrati på hur det skall attribueras.

Jag efterlyser fortfarande den expert på copyright och CC, som jag skulle behöva ha kontakt med. Det känns inte som någon av de som yttrat sig är i närheten av att vara experter ens på bara CC-3 licensen.

Slutligen, i detta fall verkar det av historiken att döma vara en enda skribent som fyllt på med text. För att vara 'fair', bör man då nämna denne enstaka person, eller WP anonymt-kollektivt? Jag menar bara, om man nu verkligen vill vara fair och ge folk credit. --Janwikifoto 4 september 2011 kl. 22.53 (CEST)

Jag är ilsken på företag som använder våra artiklar för att ge sken att de erbjuder en fin tjänst, och därmed få besökare, utan att göra någon som helst insats för den fria kunskapen. Det är för sådana jag skulle behöva standardtext. Därför diskuterar jag det juridiska och inte det roliga i att våra texter används.

När en text endast har en eller ett fåtal författare (vars bidrag har verkshöjd, andra kan ha gjort småfix) så vore det utan vidare lämpligt att explicit nämna dessa. Däremot kräver det ofta en hel del Wikipedia-kunskap att se hur många som bidragit väsentligt till artikeln, likaså är gränsdragningen svår. Dessutom vill många inte ståta med sin pseudonym. Att länka så att läsaren lätt kan hitta historiken är alltid ok.

--LPfi 4 september 2011 kl. 23.11 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Min kommentar var allmänt menad, i det här fallet håller jag med om att det sannolikt är ett litet projekt som vi inte skall vara stränga mot.

Jag läste inte artikeltexten noga, så jag kan ha misstagit mig på hur mycket den var omskriven, men nog verkade det som om man kopierat och sedan formulerat om litet här och var, inte använt Wikipedia-texten som faktabas för självständig text. Om det vore det senare skulle licensen få väljas fritt, precis som när vi använder vetenskapliga artiklar som källa. Med i det förra bör man i princip följa licensen till punkt och pricka.

Creative Commons har inget med saken att göra (annat än att vi gett dem fullmakt att genom nya versioner av licensen ge något större frihet för andra att utnyttja våra verk, på samma sätt som FSF skrev en ny version av GFDL som tillät oss att byta licens till CC-BY-SA utan att kontakta upphovsmännen). Inte heller Wikimedia Foundation har någon rätt att stämma å våra vägnar.

Det är alltså varje upphovsman här som självständigt väljer huruvida man vill stämma någon som på ett sätt som strider mot licensen utnyttjar en artikel man väsentligt bidragit till.

(Och visst är det beklagligt att villkoren är så illa kända. Men att nämna och länka till licensen och nämna och länka källan och via den upphovsmännen, såsom vi rekommenderar i Wikipedia:Att återanvända material från Wikipedia är inte särskilt svårt. Den som gör så behöver inte bekymra sig särskilt mycket om juridiska spetsfundigheter.)

--LPfi 4 september 2011 kl. 23.01 (CEST)

> LPfi "läste inte artikeltexten noga". Hrm, stider det inte mot en:Five Pillars "and assume good faith on the part of others", att döma snabbt utan utredning? :-) --Janwikifoto 6 september 2011 kl. 10.53 (CEST)

Jag dömer inte, som jag sagt två gånger ovan och inte tänker säga fler gånger i den här tråden. Jag skriver angående "Har vi utarbetat någon standardtext vi kan skicka till de som ... bryter mot upphovsrätten" (intron till tråden) och diskussionen som följer. För den diskussionen är det enskilda fallet inte särskilt viktigt. Diskussionen innehöll ingen analys av huruvida det var ett upphovsrättsintrång, varken av mig eller andra (det första inlägget utgick från att det var det och ditt konstaterande att licensen borde ha bibehållits tyder också på det).

Men eftersom jag skrev att artikeln verkade som upphovsrättsbrott (och du verkar tycka annorlunda) skall skulle jag läsa en gång till, noga den här gången (men texten har ersatts med en länk till Wikipedia).

--LPfi 6 september 2011 kl. 11.34 (CEST)

> LPfi skrev: "texten har ersatts med en länk till Wikipedia".
Sant. Uppenbarligen har någon hotat Skärkinds Byalag. Förmodligen med copyright-brott. Som jag ser det, ett klart brott mot WP:Five Pillars - "should interact .. in a respectful and civil manner. be polite... even when you disagree".
Undrar vem det är som har varit så effektiv? Kan den som kommunicerat med Skärkinds Byalag framträda? Det var en överraskning även för mig att texten ersatts med en länk. Jag får tårar i ögonen. --Janwikifoto 6 september 2011 kl. 12.01 (CEST)

11 september-attackerna

Om några dagar är det tio år sedan 11 september-attackerna. Jag kan tänka mig att antalet läsare av den artikeln kommer att öka från ett par hundra om dagen till tusentals. Det kan vara läge att se över den så den är så bra som möjligt, intresserade uppmanas att hjälpa till! //Knuckles...wha? 5 september 2011 kl. 11.46 (CEST)

Det skulle nog vara bra att se över både Anna Lindhs artikel, och artikeln om Militärkuppen i Chile 1973 med. Båda dessa händelser hände 11 september och har påverkat Sverige väldigt mycket med. Chiles militärkupp gjorde att många chilenare kom till Sverige, och vi i Sverige fick en ny folkhjälte via Harald Edelstam (vilken kanske med skulle uppdateras) Adville 5 september 2011 kl. 12.57 (CEST)

Artikeln Mordet på Anna Lindh bedömdes 2008 som "Bra artikel" och den visas nu den 10 september under denna rubrik på huvudsidan. Därför borde även den artikeln kollas. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 5 september 2011 kl. 17.16 (CEST)

Jag kanske låter lite patriotisk, men borde inte hennes artikel visas på hennes dödsdag, eftersom det är svwp? Sedan kan artikeln om WTC ligga bland andra aktuella artiklar den dagen, precis som militärkuppen i Chile som även den påverkade Sverige mycket (som jag skrev ovanför). Adville 5 september 2011 kl. 21.38 (CEST)

Adville, jag tror att du blandat ihop språkkoder och landskoder. {{Sertion|♥}} 5 september 2011 kl. 22.10 (CEST)

Nej, jag vet att vi skall skriva med ett världsövergripande synsätt. både eswp och enwp är stora wp:s, och den dagen har det hänt stora saker inom båda språkwp:na. Att en minister i ett av länderna som talar svenska blir mördad, och det även var en världsnyhet, borde göra att den hamnar högt upp i aktuella sidor. Speciellt eftersom jag antar att WTC kommer att bli en väldigt besökt sida även om den inte ligger överst, medan de andra två katastroferna är väldigt stora, men blivit mer bortglömda eftersom världen ofta utgår ifrån ett "Nordamerikanskt" tänkande. (Jag vill inte förringa de 7-8 000 dödade i WTC, men om man skall se till antalet offer så blir ändå militärkuppen i Chile värst med fler dödade och torterade eller tvingade i exil än WTC. Lindh var dock bara en person, men en viktig utrikesminister...) Adville 5 september 2011 kl. 23.01 (CEST)

9/11-attackerna, måste jag säga, har haft en något tyngre effekt på världen som helhet än mordet på Anna Lindh. {{Sertion|♥}} 5 september 2011 kl. 23.05 (CEST)

Men det jag undrar är om det måste vara den händelse som har haft störst tyngd som ligger under sidhuvudet på aktuell artikel, eller kan det vara en artikel som även den är viktig men inte den som alla söker (eftersom alla vet om det, men många glömmer Lindh och Chile)? Anledningen att jag driver detta så hårt just nu är att det förra året i svenska tidningar (alltså inget med språkversioner på wp) knappt nämndes om Lindh (och absolut inte om Chile fast det finns minst 30 000 invandrare därifrån+ alla barn födda här), men det var spaltmetrar om alla möjliga och omöjliga aspekter om WTC... Varför då inte gå mot strömmen och behålla neutraliteten (dvs inte göra som tidningarna och glömma bort de andra katastroferna)? (men visst har WTC påverkat även mig mycket med alla nya flygregler mm..) Adville 5 september 2011 kl. 23.12 (CEST)

Det är helt enkelt inte vad Wikipedia är till för. Vi återspeglar "verkligheten" (läs "media" eller "auktoriteter"). {{Sertion|♥}} 5 september 2011 kl. 23.24 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Jag är beredd att hålla med Sertion på den här punkten. 11 septemberattakerna har påverkat hela världen, och det å det grövsta. På det hela taget har påverkan alltjämt varit negativ, bland annat nära decennielångt krig med hundratusentals mördade/dödade och sårade, otaligt fler har förlorat sin tillvaro och tidigare i jämförelse goda och stabila liv, och för denna fest står vi i västvärlden som värd. All anledning att uppmärksamma och visa vår stolthet över (?), tyvärr lär vi (västvärlden) i sedvanlig mening bara fokusera på dem som dog i tvillingtornen. Det var trots allt något grymmare än att göra Afghanistan till en parkering och "befria" världen från en diktator i Irak som bara åren innan och under många decennier åtnjutit sin ställning med västvärldens goda minne och USAs stöd. Vi har 1 maj, vi har 8 mars, vi har 9 november; det första datumet är arbetarnas högtidsdag, det andra internationella kvinnodagen och det tredje är till minnet av kristallnatten och mot rasism. 11 september borde nog bli en dag; Internationella hyckleridagen. Nej, jag är inte bitter, men bra upprörd. Massor med människor har i flera dagar nu, IRL, tjatat om de där tornen. Jag önskar att SvWP inte låter sig dras ner i västvärldens självförhärligande kråssmörjning. Vad jag antagligen försöker säga är att vi borde ha en större temagrej om vi alls skall uppmärksamma 11 septemberattacken. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 5 september 2011 kl. 23.28 (CEST)

dnm:s sista mening tycker jag låter bättre än att bara köra WTC. (Chile började ju tack vara stöd av USA, så hyckleri...ja), men tema med kanske flera artiklar som ligger med mera text den dagen skulle vara bra, tror jag (istället för Aktuell artikel, och bara text om WTC lägga två/tre på raken den dagen eftersom alla tre är så nära) Adville 5 september 2011 kl. 23.35 (CEST)

Öh, och så glömmer vi inte att förbättra artiklarna, okej? //Knuckles...wha? 6 september 2011 kl. 06.06 (CEST)

En historisk händelse ägde rum för 10 år sen bör man prioritera framför en som ägde rum för ojämna 38 år sen, eller 8 år sen. Militärkuppen i Chile 1973 kan vi uppmärksamma 2013, då det är jämna 40 år sen istället. Låt oss se till att alla dessa artiklar, vars läsarantal troligtvis höjs nu, håller god kvalitet. /Elinnea 6 september 2011 kl. 10.34 (CEST)

Dessutom är det väl inte Wikipedia som skall uppmärksamma saker för andra? Vi ska möjligen förbereda oss på vad vi tror att andra kommer att uppmärksamma och vill fördjupa sig i. --MagnusA 6 september 2011 kl. 13.37 (CEST)

Jag vill förtydliga att det jag menade med en "temagrej" var inte att uppmärksamma alla grejer som hänt 11 september. Ifall man skulle uppmärksamma skulle det vara något i stil med "Världen - 10 år med 11 september" där vi uppmärksammar såväl den utlösande faktorn, själva terrorattacken mot tvillingtornen och dess eftereffekter som frihetsinskräkningar i hela västvärlden i form av terrorlagstiftning, det totala sönderbombandet av Afghanistan, kriget mot Irak osv. Att allt sätts in i det sammanhanget. Detta är dock svårt att göra på 5 dagar. Intressant skulle även varit att göra en "upprinnelsen" till det hela, men den tror jag skulle bli för politiskt kontroversiell eftersom det finns så otroligt många olika förklaringsvariabler. dnm ^{(d | b)} 6 september 2011 kl. 16.45 (CEST)

Genom att lyfta fram artiklar på huvudsidan på uppmärksammar vi saker för andra, som du (MagnusA) uttrycker det. Jag tycker inte det är något fel på det, och det strider inte mot att vi skall vara neutrala vad gäller innehållet i enskilda artiklar. Och jag tycker vi inte behöver följa strömmen, vara lämlar, som Mauno Koivisto liknade pressen vid då han var president (att lämmeltåg är en myt hör inte hit). Vi kan försöka ha det mer långsiktiga, djupgående och analyserande perspektivet, både i artiklar och i vad vi uppmärksammar. --LPfi 6 september 2011 kl. 17.47 (CEST)

Hur gör man för att lägga in text om bilden fast inte bildtext?

Jag läste under inlägget om förbättringar som gynnar de med dålig syn. Där nämndes att en bild om har en beskrivande text är bra. Men det är inte bildtext som menas. Hur får man in den texten som åsyftas? B.Odins 5 september 2011 kl. 12.21 (CEST)

[[Bild:Sweden Royal Palace.JPG|Kungliga Slottet i Stockholm.]] /εsquilo 5 september 2011 kl. 12.29 (CEST)

Innan storlek och placering alltså?? B.Odins 5 september 2011 kl. 12.54 (CEST)

Jag brukar skriva texten sist, men jag tror inte att ordningen spelar någon roll. /εsquilo 5 september 2011 kl. 13.02 (CEST)

Ordningen spelar ingen roll, men exemplet ger vanlig bildtext, inte alt-text. För det är syntaxen [[Bild:Sweden Royal Palace.JPG|alt=Kungliga Slottet i Stockholm.]]. /Dcastor 5 september 2011 kl. 13.05 (CEST)

Alt-texten är väl normalt densamma som undertexten, men visas bara som det senare om man också skriver "miniatyr" eller motsvarande? Om man skriver [[Bild:Sweden Royal Palace.JPG|alt=Kungliga Slottet i Stockholm.|miniatyr|Kungliga Slottet ligger i Stockholm]] så är "Kungliga Slottet ligger i Stockholm" undertext, medan "Kungliga Slottet i Stockholm." är alt-text, men om man skriver [[Bild:Sweden Royal Palace.JPG|Kungliga Slottet i Stockholm.|miniatyr]] så är "Kungliga Slottet i Stockholm." både under- och alternativtext.

andejons 5 september 2011 kl. 13.24 (CEST)

Så är det nog, ja. Jag hade för mig att bildtexten skrevs ut även utan miniatyr-taggen, men där mindes jag fel. /Dcastor 5 september 2011 kl. 13.43 (CEST)

Nu när jag har kollat på den rendrerade HTML-koden så måste jag tyvärr säga att så är det inte. Alternativtexten är tom på alla miniatyrbilder. /εsquilo 5 september 2011 kl. 14.14 (CEST)

Det känns inte som om det vore alltför svårt att göra så att bildtexten även blir en alttext. Är detta verkligen något som WMF aldrig tänkt på? /Grillo 6 september 2011 kl. 16.43 (CEST)

Bildtexten torde synas också för blinda (den är kodad som vanlig text om man undantar CSS) och ersätter inte en ALT-text, som riktar sig uttryckligen till dem som inte ser bilden. Dessutom ger HTML möjlighet att skilt ange "tooltip" och titel för bilden (så att ALT inte behöver användas för de funktionerna). --LPfi 6 september 2011 kl. 17.59 (CEST)

Märkliga raderingsmotiveringar

Flyttat till MediaWiki-diskussion:Deletereason-dropdown#Märkliga raderingsmotiveringar av Essin 5 oktober 2011 kl. 21.31 (CEST).

Mall:Bokgrannar

Jag tog precis upp något som tydligen Sertion tog upp för två år sedan utan att få någon respons. Fler åsikter på mallens diskussionssida hade varit bra. /Grillo 6 september 2011 kl. 19.21 (CEST)

Libyen

Är det dags att byta flaggor för Libyen i berörda artiklar? Och är det dags att nu ta bort Muammar al-Gaddafi som landets ledare? Jag vet att vi inte ska ha bråttom med uppdateringar och att detta inte är någon nyhetssida. Men samtidigt ska vi inte heller ha kvar saker som helt uppenbart inte längre stämmer. Och frågan är om inte tiden nu blivit mogen att ändra på artikeln om Libyen och byta ut Libyens flagga mot den nya flagga som de nu använder?--Bruno Rosta 31 augusti 2011 kl. 21.18 (CEST)

Låter rimligt med tanke på att ett stort antal stater erkänt den nya regimen (någon som vet vilken FN:s ställning i frågan är?) /FredrikT 1 september 2011 kl. 09.37 (CEST)

Tills dess att Gaddafi har ersatts så känns det lite vanskligt att redan börja ändra, även om han inte längre de facto är landets ledare. Ännu återstår det många stater som inte har erkänt rebellernas nya ställning så jag tycker gott att vi kan ha is i magen till dess att det faktiskt finns något konkret att ändra till. Jag förstår inte riktigt din fråga FredrikT, kan du förtydliga vad du menar? Jopparn 2 september 2011 kl. 01.19 (CEST)

Jag menar att om FN har erkänt rebellrådet som Libyens nya regering så borde det inte vara någon tvekan om att vi på wp också kan göra det. /FredrikT 2 september 2011 kl. 10.18 (CEST)

Frågan kanske borde vara, på vilken grund bör statstillståndet i en stat bestämmas? antal stater? viktiga stater (G7?) ?, FN? territorialkontroll? Svenska regeringen? osv.. Vad lär samhällslärare ut nu egentligen? Schh 4 september 2011 kl. 03.14 (CEST)

Förutom det bör man vara försiktig med vilka flaggor man byter när man byter: nuvarande flagga (då ändringen accepterats) skall knappast representera landet i historiska sammanhang.

Men jag tror FN är den största auktoriteten vi har. Om G7 eller en majoritet av stater inte får igenom sin åsikt i FN är det ett ställningstagande att följa dem. Något enskilt land, Sverige lika litet som något annat, kan vi inte gå efter.

--LPfi 4 september 2011 kl. 22.37 (CEST)

Kopierar in diskussionen på artikeln "Libyen". --Allexim 7 september 2011 kl. 01.08 (CEST)

Är du synskadad?

Under en diskussion inom Wikimedia Sverige, kom frågan upp om vi som förening borde göra något för att förbättra tillgången till fri kunskap (främst Wikipedia) för synskadade. Är du synskadad eller känner du någon som är det, och som kan berätta något om problem och svårigheter med Wikipedia idag? Eller vet du någon organisation för synskadade som redan bedriver projekt på det här området, som vi borde kontakta? Eller fungerar allt bra redan idag, så att vi kan stryka den här idén? --LA2 4 september 2011 kl. 14.07 (CEST)

En idé kan ju vara att rendera wikikoden på ett smart sätt direkt till talsyntes.Schh 4 september 2011 kl. 14.15 (CEST)

Något jag insett när jag talat med en synskadad, är att Wikisource är mer eller mindre en blind fläck, eftersom talsyntesen inte klarar 1800-tals-svenska särskilt bra. -- Lavallen 4 september 2011 kl. 14.21 (CEST)

Vilka program finns för talsyntes, som klarar svenska? Finns den kanske bara för Macintosh? Finns det fri programvara, som kan anpassas för svenska? --LA2 4 september 2011 kl. 14.41 (CEST)

Vi måste väl kunna översätta gammalstafvad svenska till modern stavning, som screen-readern kan tolka? Detta borde gå att lösa med någon gadget på Wikisource. --LA2 4 september 2011 kl. 14.56 (CEST)

Personen ifråga finns just nu halvvägs till andra sidan jorden så jag kan inte fråga honom. När det gäller att utveckla en gadget så är jag inte hemma i tekniken. Vill du testa att utveckla ngt själv så är du välkommen! -- Lavallen 4 september 2011 kl. 15.07 (CEST)

Maskinöversättning till nusvenska skulle kunna bli ett riktigt fint exjobb vid någon institution för datorlingvistik, t.ex. där du huserar LA2. På engelska finns ju endel gjort redan, t.ex. översättningsprogram och labbövning.

Att maskinöversätta runstenar och medeltida lagar vore intressant även för icke synskadade, men vanskligt - tolkningsdiskussionerna är många. De översättningar av medeltida texter till nusvenska som finns är ofta upphovsrättligs skyddade och kan inte läggas ut på wikisource, men kanske kan vara användbara för att träna ett översättningsprogram. Vet inte hur juridiken ser ut där.

Sekelskiftes- och 1800-talslitteratur borde vara avsevärt lättare, så det är en bra ände att börja i. Det behövs kanske inte fler regler än att de kan identifieras för hand. Om man vill använda statistisk maskinöversättning (typ google translate), finns det då några redan översätta texter från den tiden som man kan använda för att träna ett programmet? En ordbok som SAOB kan också vara en bra utgångspunkt. Mange01 4 september 2011 kl. 16.49 (CEST)

Bibeln brukar vara en god utgångspunkt. Den finns i olika varianter på svenska kontinuerligt från 1400-tal till åtminstone 2003. -- Lavallen 4 september 2011 kl. 16.58 (CEST)

Om vi går in för att översätta gammalsvenska så bör det antagligen göras i form av nya sidor, inte tillfälliga versioner enligt behov. Då har man chans att korrekturläsa och rätta problematiska passager för hand. Ett problem blir att många vanliga läsare kommer att använda dessa istället för originalen, också då kvaliteten är usel. --LPfi 7 september 2011 kl. 10.13 (CEST)

Det beror på synskada, givetvis, men jag tycker det skulle vara föredömligt ifall vi, likt tidningar har, erbjuder läsaren möjlighet att justera textstorleken genom enkel knapptryckning på några iconer. Jag har haft visst engagemang med dyslektiker (har inget med synskada att göra!) för några år sedan och, givetvis broende på ålder och individuell kunskapsnivå, lyfte flera fram att de önskar sig korta artiklar sammanfattade på lätt svenska på Wikipedia (detta var innan min aktiva tid på här). Det senare innebär ju en del arbete, men man kanske skulle titta över om vi skulle kunna göra något sådant med åtminstone våra rekommenderade (eller högre utnämnda) artiklar? Vänligen, dnm ^{(d | b)} 4 september 2011 kl. 16.54 (CEST)

Det finns förvisso en språkversion på "simple English", men WMF har gjort klart att några andra versioner på "enkelt språk" inte kommer att få startas. Angående förstoring av text finns det ju standardfunktion för det i alla webbläsare. Känner inte synskadade i allmänhet till hur detta görs? /Grillo 4 september 2011 kl. 17.55 (CEST)

En bra sak man kan göra är att åtgärda Syntaxfel 30, Bild utan beskrivning. Bilder utan beskrivning förmedlar ingen information till de som inte kan se vad de föreställer. Om de har en beskrivning kan man iaf få reda på vad den föreställer. Det gäller även (eller kanske i synnerhet) de bilder som ingår i mallar där beskrivningen i stället hamnar i attributet bildtext. Den har då ingen annan koppling till bilden än att den råkar stå på raden under. /εsquilo 4 september 2011 kl. 18.56 (CEST)

Grillo: Poängen är inte vad man kan göra i sin egen webbläsare, utan det är hur lättillgängligt vi väljer att göra vårt uppslagsverk. Här är den egna webbläsarens funktioner irrelevant. Ifall vi skulle tillhandahålla tjänsten kommer det underlätta och verka tillmötesgående. Jag tror inte nättidningar diskuterat i termer "de kan göra det själv i sin webbläsare" av mycket goda skäl. Vi borde också det.

Varför har WMF tagit ett sådant beslut? Spontant, då jag inte vet om orsakerna, känns det oerhört korkat. dnm ^{(d | b)} 4 september 2011 kl. 19.51 (CEST)

Gällande språkpolicy tillåter enbart start för språk som har en ISO-639-kod. Se till exempel diskussionerna på m:Requests for new languages/Wikipedia Simple German, m:Requests for new languages/Wikipedia Simple German 2 och m:Requests for new languages/Wikipedia Simple German 3. Lite förenklat handlar det om att Wikipedia bara skall ha versioner av accepterade språk, och att man inte vill att Wikipedia skall avgöra vad som är ett språk eller inte. Det finns ett visst motstånd mot att inte ha förenklade versioner av stora språk eftersom de så att säga faller tillbaka på de språk de är enklare versioner av, men nuvarande språkpolicy tillåter det inte på grund av avsaknad av standarder et cetera. På m:Language proposal policy/New policy verkar finnas ett förslag som skulle kunna öppna något mer, men i praktiken bara för enstaka ytterligare språk. Personligen är jag skeptisk till möjligheterna för enkla versioner av språk som inte tillhör de allra största språkversionerna (i dagsläget i princip engelska, tyska och franska), och jag ser inte riktigt hur vi skulle kunna få ordentligt med information på en förenklad svensk version. Det är dock ett sidospår: det är inte jag som avgör den frågan. /Julle 4 september 2011 kl. 20.29 (CEST)

Varför blandar man in "lätt svenska" i en diskussion om tillgänglighet för synskadade??? Vi synskadade behöver inte ett förenklat språk (åtminstone inte mer är fullseende), Vi behöver kunna komma åt att läsa texten ifråga! För synsvaga (såsom undertecknad) räcker det ofta med uppförstorad text, vilket kan åstadkommas med specialprogram, webbläsaren och/eller operativsystemet. När förstoring inte räcker måste det till andra knep exempelvis talsynteser och skärmläsare (specialprogram som fångar upp och tolkar texten samt skickar den till talsyntesen som läser upp den). Det har absolut ingenting med förenklat språk att göra! --MagnusA 4 september 2011 kl. 20.53 (CEST)

dnm: vi bör försöka att ha standardinställningar som i möjligaste mån gör att lätt svagsynta kan läsa våra artiklar (vilket är den främsta anledningen till att använda mindre textstorlek för fotnoter är en dålig idé), men det är nog bättre att vi först kollar med synsvaga innan vi börjar bygga om så att vi inte lägger ner arbete i onödan. På Synskadades riksförbunds hemsida hittade jag följande om hur de byggt upp sin sida:

• Du kan navigera på webbplatsen genom att använda tangentbordet.
• Bilder, dokument och länkar har beskrivande alternativtexter.
• Design, färger och teckensnitt är valda utifrån läsbarhet och tydlighet i kontraster.
• Inga blinkande bilder eller figurer finns.
• Webbplatsen stöder standard för webbläsare och operativssystem.

Förutom det där med blinkande figurer (vilket ändå inte verkar speciellt uppslagsverksmässigt), så är nog det främsta vi kan arbeta med det som Esquilo påpekade: se till att alla bilder har en beskrivande alternativtext.

andejons 4 september 2011 kl. 21.13 (CEST)

Kan komplettera Andejons länk med SRF:s tips för tillgängliga hemsidor. Även här dyker beskrivande bildtexter upp mycket tidigt bland de konkreta tipsen. --MagnusA 4 september 2011 kl. 21.20 (CEST)

Det här med tydliga kontraster är också något vi måste jobba med. Antagligen oftast av obetänksamhet skapar folk mallar med färger som inte alls kontrasterar bra mot varandra. Blå text (i länkar) mot blå bakgrund är inte helt ovanligt. Det finns en webbtjänst som mäter kontrasten mellan olika färger, men jag minns inte var jag hittade den nu. Jag använde den för att byta färger på ett antal mallar för några år sedan, men har inte rört de sedan då. I diskussioner om att förminska text och liknande har jag ofta på Wikipedia i samtal med främst yngre skribenter hört sådant som "men då får väl de synskadade zooma på sidan" och liknande, så jag har en känsla av att folk av obetänksamhet inte tänker efter när de väljer färg och textstorlek... Det här med att sätta bildtext till alla bilder gäller för övrigt inte bara bilder som har en automatisk bildtext med thumb utan även alla bilder i infoboxar och liknande. Talsynteser kan läsa bildernas alttext även om de inte syns som bildtexter. I HTML skiljer man till och med på title (bildtext) och alt (alternativtext). /Grillo 4 september 2011 kl. 23.05 (CEST)

@dnm: Vilka webbtidningar är det som har zoom-funktionallitet? Jag kan inte hitta det på varken Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter eller Svenska Dagbladet. De enda ställen där jag har träffat på det är på Google Books eller motsvarande sajter som har en egen applikation för att visa innehållet. Där behövs funktionaliteten eftersom webbläsarens egen zoom-funktion inte kan användas. I Wikipedias fall tycker jag bara att det verkar dumt att försöka implementera en funktion som redan finns i webläsarna. /εsquilo 5 september 2011 kl. 09.56 (CEST)

Lite fakta: Ett irländskt företag har utvecklat programvaran BrowseAloud, som färgar webbläsarens markör gul och låter webbsurfare markera delar av en webbsida för att läsas upp med talsyntes. Detta hjälpmedel sägs fungera ihop med Wikipedia (jag har inte provat). Det heter på svenska "Talande Webb" och säljs av FunkaNu.se. Talsyntesen använder "rösten Alva", som är utvecklad av det amerikanska företaget Nuance Communications. Inget av detta är fri programvara. --LA2 5 september 2011 kl. 12.12 (CEST)

@Esquilo: Alla de fyra du nämner har funktionen. Hos Expressen & Aftonbladet ligger den ovanför artikeln (ovanför eventuell bild). Hos DN ligger den längst ner, under blogglänkar och annonser. Hos SVD ligger den i högerspalt, under länkarna till sociala medier. I åtminstone de två senare är funktionen dock tillräckligt undanskymd för att den skall vara lite svårfunnen – särskilt för en synskadad kan jag tänka mig. Skillnaden mellan dessa funktioner och webbläsarens är att tidningarnas variant bara ändrar storlek på artikeltexten, men bibehåller sidlayouten i övrigt. När man ändrar med webbläsarens funktion förstoras allt, inklusive bilder, rubriker, menyer, etc., och texten flyttas om därefter. Nu har vi ju som målsättning med Wikimedia att inte styra layouten hårdare än att den skall fungera i de flesta upplösningar så jag ser inget problem med att hänvisa till webbläsarnas inbyggda funktionalitet, som förstås synskadade webbsurfare kan förväntas känna väl till. (Ctrl-plus i alla de webbläsare jag har installerade.) /Dcastor 5 september 2011 kl. 12.51 (CEST)

En relaterad sak: Jag är valigt röd-grön färgblind likt tio procent (eller vad siffran nu är) av alla män är, och jag har ofta svårt att se olika färger på diverse kartor etc på wikipedia. Man borde se över riktlinjerna för färger (gäller så klart inte bara svwiki) då problemet påverkar väldigt många. Iusethis 5 september 2011 kl. 13.23 (CEST)

Ja! Ingen orsak att göra det svårt för läsarna.

Vad gäller förstoringsknapparna: om man vill ändra bokstävernas storlek men behålla bildernas så är det bara att ändra fontstorleken (typgraden) - förutsatt att webbdesignern inte låst den. Ofta är förstoringsknapparna ett surrogat som behövs just för att man förstört den normala flexibiliteten.

Jag vet inte vad synskadade i allmänhet använder, men en möjlighet är att använda en textbaserad webbläsare, såsom lynx eller elinks och koppla den till en talsyntetisator. En sida som i första hand är uppbyggd av text (som i de flesta artiklar på Wikipedia) och väl beskriven (rubriker och inte bara större typgrad o.s.v.) borde fungera rätt bra också för helt blinda.

Fria talsyntetisatorer finns, se t.ex. festival (datorprogram) (webbplats) och sidan linux-sound.org/speech.html med ett antal länkar.

--LPfi 5 september 2011 kl. 20.23 (CEST)

Beskrivna i engelska Wikipedia är de fria programvarorna eSpeak, som redan stöder svenska, och Festival Speech Synthesis System, som stöder finska men skulle kunna utökas till svenska. Är stödet bra? Kan det förbättras? Kan vi (wikipedianer + föreningen Wikimedia Sverige) förbättra detta för svenska och/eller andra språk? --LA2 6 september 2011 kl. 00.00 (CEST)

Unga Synskadade har ett dataläger i Örebro den 14-16 oktober. --LA2 6 september 2011 kl. 01.48 (CEST)

Här är ett blogginlägg, MediaWiki is used by the visually impaired, som handlar om hur synskadade redigerar Wikipedia i blindskrift och lyssnar på artiklar med eSpeak -- på malaysiska! --LA2 6 september 2011 kl. 02.30 (CEST)

Festivals stöd för finska bygger (åtminstone senast jag kollade) på att det spanska uttalet liknar det finska, då man justerar för några bokstäver. Och det finska uttalet liknar det finlandssvenska (utom att svenskan har fler undantag i kopplingen mellan skrift och tal), så jag tror man ganska lätt kunde få stöd svenskan. --LPfi 6 september 2011 kl. 09.25 (CEST)

Inledningen till Röda rummet av August Strindberg, uppläst av den svenska rösten till eSpeak

Inledningen till Wikipedia-artikeln Paris, uppläst av eSpeak

eSpeak ingår som standard i Ubuntu Linux och har en svensk röst som inte låter vackert, men läser begripligt nästan hela tiden. I den lite ålderdomliga texten här intill låter dock "bofinkarne" som bofink-Arne. Programmet består av en generell talsyntes som läser en fonetisk notation och ett regelverk för att omvandla svensk stavning till denna fonetisk skrift. Regler för ytterligare ord borde vara allt som behövs. --LA2 6 september 2011 kl. 13.39 (CEST)

Begripligt hela tiden? Eller är det meningen att man ska vänja sig? Det lät bara hackigt och jag hörde faktiskt inte vad som sades alls. Jo jag hörde August Strindberg.B.Odins 6 september 2011 kl. 13.46 (CEST)

Lyckas du lyssna på andra ogg-filer från Commons? Visst är det lite hoppigt, men det kan förstås bli värre om uppspelningen eller din nätanslutning krånglar. Om jag vore synskadad, skulle jag vara glad över möjligheten att få fram tal så här enkelt. Sedan är det önskvärt att få bättre kvalitet, men det tror jag är ett lösbart problem som vi kan arbeta med. Att uttala Wikipedia rätt (med betoning på é) borde vara prioriterat. --LA2 6 september 2011 kl. 14.23 (CEST)

Även jag får ett extremt obegripligt resultat av eSpeak, på två olika datorer. /jssfrk (d|b) 6 september 2011 kl. 20.47 (CEST)

@MagnusA (4 september 2011 kl. 20.53): Jag gjorde en åtskillnad mellan mitt enkla förslag om att läsaren enkelt skulle kunna förändra storleken på artikeltexterna och det faktum att Wikipedia är svårtillgängligt för många dyslektiker. Det kan ha varit dumt att även ta med den dimensionen, men jag sa aldrig något om att det hade med varandra att göra förutom att båda förutsättningarna försvårar tillgodogörandet av våra artiklar och att vi borde åtgärda detta. Jag ser ingen motsättning mellan att tala om det ena och lyfta även det andra. Vi borde ta ett helhetsgrepp om problem som personer med funktionsnedsättningar kan möta här. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 6 september 2011 kl. 21.00 (CEST)

Fredag den 14 oktober besöker jag Unga Synskadades dataläger i Örebro, för att höra vilka synpunkter och önskemål de har om Wikipedia. Är det någon som är intresserad av att följa med? Maila mig. --LA2 7 september 2011 kl. 17.58 (CEST)

Svenska wikipedia saknar många artiklar om grundläggande koncept

Jag har noterat att WP-sv saknar grundläggande (basala) artiklar om t.ex Kommutator, RGB färgrymd, sRGB, Nit (enhet), Kymatik, Effective radiated power, Kondensatorpest, Snöras osv.. Skulle vara bra om fler fyllde på med kortare artiklar om grundläggande koncept som behövs för att förstå andra artiklar där flera koncept används i sammansatta maskiner eller fenomen. Så att när man skriver sådan behöver man inte börja från noll eller hänvisa till WP-en utan gå direkt på huvudartikeln. För att t.ex förstå hur en mikrovågsugn fungerar är det en stor fördel att kunna slå upp hur transformator, elektromagnetiska vågor, faradays bur, elektroner, magnetron, vågledare, styrelektronik osv fungerar. Schh 6 september 2011 kl. 02.55 (CEST)

Jag noterar att du redan själv har skapat de efterlysta artiklarna. Utmärkt initiativ, det är så Wikipedia blir bättre och mer heltäckande! Lsj 6 september 2011 kl. 09.39 (CEST)

(Redigeringskonflikt) De saknade grundläggande artiklarna om facktermer hittas lättast som rödlänkar. Annars är det väl att kolla index i en lärobok man läser som bäst och skapa de artiklar som saknas (och förbättra de undermåliga; blålänkar kan vara omdirigeringar eller handla om något annat).

Ofta klarar den som skriver den större artikeln att snabbt skapa en stub som förklarar begreppet nödtorftigt. Men om man skall hitta goda källor så blir det arbetet av en helt annan storleksordning och den större artikeln blir oskriven (eller full med rödlänkar för andra att ta hand om).

Jag har sagt det förut: jag tycker vi inte skall kräva att man letar rätt på källor då man skapar stubbar om begrepp man har tillräcklig koll på, just för att de kan användas för att förklara facktermer eller ge annan kort bakgrundsinfo. När man utvidgar artikeln utöver det som är välkänt för fackfolk (eller uppenbart då det väl nämns), då är det dags att använda källor och källhänvisningar. (Vilket förstås inte betyder att det inte är bra att komplettera också stubbar med källor.)

--LPfi 6 september 2011 kl. 09.47 (CEST)

Ibland när artikelförfattare avkrävs källor hit och dit så skulle man vilja utropa "men tänk efter själv" ;) då dom många gånger är rätt uppenbara om man är insatt. Frågan är då hur man får andra att förstå detta. Till saken så skulle jag önska att fler letade rätt på artiklar som saknas av ovanstående typ och skrev en förklaring. Så att när man skriver artikeln "så fungerar en mikrovågsugn" slipper man förklara faradays bur osv. ;-) Schh 6 september 2011 kl. 11.36 (CEST)

När jag skriver vetenskapliga artiklar så källbelägger jag inte den sortens allmängods som alla i branschen vet. I wikipedia så kan det ibland vara bra med en källa även för självklarheter, men ofta kan detta lösas enkelt genom att lägga in valfri lärobok i ämnet som källa. Annars har du en poäng i att sådana här basbegrepp definitivt behöver artiklar. Jag länkar begreppen i ditt första inlägg, så får vi se vilka som blir röda och behöver skrivas. Det är en god princip, länka allt du tycker behövs, så syns det om artiklarna saknas. Lsj 6 september 2011 kl. 13.47 (CEST)

Bara man inte lämnar kvar rödlänkar i artiklarna. Dom har en tendens att bli långvariga.Schh 6 september 2011 kl. 15.27 (CEST)

Alternativet är ännu värre: att skribenter undviker att länka till begrepp eller personer som saknar artiklar men som borde ha. Vi kan inte kräva att den som behandlar ett uppslagsord skall ta tag i alla närliggande, även om det givetvis är önskvärt. Ingen användare har plikter, det är viktigt att hålla i minnet. Fernbom2 6 september 2011 kl. 15.40 (CEST)

När jag skriver en ny artikel om något allmänt begrepp så har jag för vana att söka efter det begreppet för att hitta ställen där det nämns men inte är länkat. Många tycker säkert att deras artiklar ser "finare" ut utan röda länkar, men det blir mer arbete att åtgärda det när artikeln väl ar skriven. (T.ex. var det nästan lika mycket arbete att fixa alla länkar till metalldetektor som det var att skriva artikeln). /εsquilo 6 september 2011 kl. 17.13 (CEST)

Vad inte rädda för rödlänkar! Hela Wikipedia bygger på att folk bygger ett nät. Rödlänkar är bra! De visar att en artikel ännu inte finns. Genom att ta bort rödlänkar är det svårt att veta vad det är vettigt att skriva om, och listan över röda länkar som förekommer oftast blir värdelös. /Grillo 6 september 2011 kl. 19.04 (CEST)

Problemet är att det i vissa fall sker en överrödlänkning av alla möjliga ord och begrepp som inte är lämpliga ämnen för en encyklopedisk artikel eller av personer som omnämns i artiklarna, men inte är relevanta för egna artiklar. Detta kan ge nybörjare en missvisande bild av vad som är lämpligt att skriva om, samtidigt som länkarna kommer att förbli röda tills dess att någon tar bort dem. Slentrianmässig och oövertänkt rödlänkning bör därför undvikas. /Annika 6 september 2011 kl. 19.24 (CEST)

Givetvis, men jag ser motsatsen som vanligare förekommande (även om jag alls inte förnekar att det Annika påpekar kan vara ett problem - det är nog ett vanligt nybörjarfel). När jag skriver en biografi gör jag som Equilo: jag försöker leta upp personen överallt där vederbörande nämns och upptäcker då ofta att artiklarna endast länkar till dem som fanns på svenska Wikipedia när de startades. Grillo uttrycker det som borde vara den självklara inställninge hos oss alla. Fernbom2 6 september 2011 kl. 23.54 (CEST)

Jag förstår till exempel inte varför hundratals artiklar länkar till Utnämning. Vad är det tänkt att vara för innehåll i den artikeln? En ren ordboksartikel som hör hemma på Wictionary eller en totalt överblickbar artikel om utnämningsprocesserna till alla möjliga ämbeten runt om i världen? Den typen av länkning framstår för mig som helt överflödig. Att ord som endast kan bli ordboksartiklar lyser röda (och artiklarna därför raderas om de skulle skapas) kan knappast ses som något positivt.

Om man skapat en biografisk artikel om en person som man misstänker finns omnämnd i andra artiklar så är man ändå tvungen att använda sökfunktionen för att finna dessa omnämnanden på grund av att när det gäller äldre tid i väldigt i regel finns en hel rad förekommande namnformer. Om namnen är länkade eller ej saknar betydelse eftersom med mycket stor sannolikhet skiftande namnformer används i artiklarna. I andra fall har olika användare begagnat sig av olika särskiljande tillägg för samma person vilket orsakar samma typ av problem, samtidigt som rödlänkning ökar risken för att det uppstår länkar som leder till fel person. Överdriven nit i rödlänkning löser därigenom i många fall inte några problem, utan riskerar i stället att krångla till det (det finns naturligtvis även fall där rödlänkning framstår som högst lämpligt). /Annika 7 september 2011 kl. 19.32 (CEST)

För saknade artiklar efter antalet iw-länkar finns meta:Common Interwiki links#sv, där ISO 3166-1 (än så länge bara en omdirigering) är den mest saknade artikeln med hela 91 iw-länkar! Listan har dock inte uppdaterats sedan maj 2011, vilket märks då både tvåa Irland (ö) och leonesiska är skapade. Finns det möjlighet att någon kunnig skulle kunna göra en mer uppdaterad version av listan, vilket senare skulle kunna göras en tävling av på WP:VT. --Fredde^✔ 6 september 2011 kl. 19.47 (CEST)

Jag brukar skriva artiklar från denna lite då och då som t.ex. Leonesiska. Listan är nästan samma som meta:Common Interwiki links#sv men dagsaktuell. Tyvärr är sökning på ENWP lite för tung så annat språk rekomenderas. --NERIUM 6 september 2011 kl. 20.37 (CEST)

Får jag passa på att påminna om våra basartiklar? Tanzania 6 september 2011 kl. 20.39 (CEST)

Jag försökte skriva några artiklar om grundläggande för några år sedan, de raderdes som "ordboksartikel" (fast egentligen handlar det om hur artikeln är utformad, en artikel kan stå både här, med fokus på fenomenet, och i ordboken, då med fokus på själva ordet rent språkvetenskapligt, hur gammalt det är och liknande). J 1982 7 september 2011 kl. 22.45 (CEST)

Användning av small-taggen

När är det egentligen meningen att taggen <small> ska användas?

Jag har noterat att den används väldigt flitigt i ett flertal sportartiklar. Ibland så flitigt att huvuddelen av artikeln skrivs med liten font, vilket gör den svår att läsa. Med tanke på diskussionen om tillgänglighet för synskadade ovan så vill jag gärna höra övriga wikipedianers åsikter som taggen <small> och dess användning. /εsquilo 6 september 2011 kl. 17.23 (CEST)

Den ska väl inte användas för större delar text, men för små noter eller i mallar? Blåmes 6 september 2011 kl. 18.02 (CEST)

Hoppas på att det är den korrekta användningen, då det är så jag har gjort hela tiden. Har för övrigt aldrig stött på någon artikel där "huvuddelen av artikeln skrivs med liten font". Inte för att jag tvivlar på ditt ord, Esquilo, men jag skulle gärna vilja se ett exempel.--~In Donaldismo Veritas 6 september 2011 kl. 18.15 (CEST)

Jag anser att taggen ska användas väldigt restriktivt, och kan inte direkt komma på något bra skäl att använda den. Möjligt undantag är om man behöver få plats med text i en tabell. Ska man få plats med så mycket text i en tabell att taggen behövs kanske man dock ska fundera på om all den texten behövs där. Noter förminskas redan till 95% av storleken och bör inte förminskas mer än så. Ibland har jag sett den användas i bildtexter. Även där är det onödigt eftersom bildtexter redan förminskas. Jag har då och då gjort sökningar i databasen efter smalltaggar, men det var längesen sist. /Grillo 6 september 2011 kl. 19.02 (CEST)

13 410 artiklar använder smalltaggen... Det är säkerligen minst tiotusen för många. /Grillo 6 september 2011 kl. 19.09 (CEST)

Exempel: Los Angeles Kings, Pittsburgh Penguins, Chicago Blackhawks och Bulgariens herrlandslag i basket. /εsquilo 6 september 2011 kl. 23.46 (CEST)

Lista på potentiellt döda

• Flygolyckan i Jaroslavl 2011#Passagerare.

Hur har diskussionerna gått tidigare, vilket är det encyklopediska värdet i en lista på olycksoffer? --Mercurial 7 september 2011 kl. 19.27 (CEST)

Självklart ska det bort så länge det inte finns källor. Det stod ju rakt ut att uppgifterna inte var bekräftade... Jag tog därför bort stycket helt. /Grillo 7 september 2011 kl. 19.29 (CEST)

Utan att kommentera när, vad som är verifierat et cetera: det här fallet, liksom med en:Munich air disaster#Fatalities, tycker jag skiljer sig från de flesta olyckor genom att involvera många som vi har eller borde ha artiklar om. /Julle 7 september 2011 kl. 20.56 (CEST)

Jag är inte emot att vi skriver om det men alla uppgifter måste vara klara innan vi börjar skriva ner vilka som dött. /Grillo 7 september 2011 kl. 21.11 (CEST)

Jag ser att listan har återkommit. Nu har källor angetts till vissa spelare, men långt ifrån alla. /Grillo 7 september 2011 kl. 21.13 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Även med källor, varför är informationen viktig för Wikipedia? Nu finns även [[Kategori:Personer som omkom i flygolyckan i Jaroslavl]]. Kategoriserar vi vilka som dör I AIDS? Listar vi offer i Utöya som är mer eller mindre prominenta? (Jag har inte kontrollerat och vill inte argumentera, söker bara svar, om inte annat kanske vi kan uppdatera WP:BIO e dyl.).--Mercurial 7 september 2011 kl. 21.18 (CEST)

Jag kan nog tycka att det är relevant. Det är trots allt ett helt ishockeylag inom en av världens främsta serier som blivit i princip helt utplånat. Det är nog inte någon som skulle ifrågasätta relevansen om exempelvis AIK:s fotbollslags flyg skulle krascha. Kategorin känns dock lite onödig, det räcker att lista dem i artikeln om olyckan. Vi brukar inte kategorisera efter dödsorsak. Du kan förresten länka till kategorier genom att sätta ett kolon framför "Kategori". /Grillo 7 september 2011 kl. 22.32 (CEST)

Jämför t.ex. The Day the Music Died. Men vi har faktiskt kategorier för dödsorsaker.

andejons 8 september 2011 kl. 08.46 (CEST)

Reklam

Ibland har artiklar raderats för "reklam" när någon tycker företaget är för litet. Men reklam handlar ju om hur artikeln är utformad, inte företagets storlek. Det borde ändras i raderingen så det står "reklamutformad" i stället. J 1982 7 september 2011 kl. 22.51 (CEST)

Nej, reklam behöver inte vara utformad på något visst sätt. Vissa lägger till artiklar på Wikipedia om sitt företag i reklamsyfte, för att de vill synas här. Att ha en artikel på Wikipedia är bra reklam och såna artiklar bör raderas. Det har inget att göra med hur artikeln är utformad. / Elinnea 7 september 2011 kl. 23.18 (CEST)

Här ställer jag mig djupt skeptisk. Det är faktiskt för det mesta värdelös reklam att råka ha en artikel på Wikipedia. De flesta företagsartiklar har en typisk dag fem, tio läsare, som får några rader till livs om företagets storlek och historia. Det säljer man inte mycket på, om vi säger så. Jag skulle säga att allmänintresset för att kunna få reda på någonting om de företag man kommer i kontakt med nästan allt väger många gånger tyngre än reklamvärdet. /Julle 7 september 2011 kl. 23.29 (CEST)

Jag skulle inte säga att det är antalet läsare på Wikipedia som är av vikt i sammanhanget, utan bara det faktum att man finns på Wikipedia, som är av betydelse. Att höra till de som är så pass betydelsefulla att man står med i ett uppslagsverk. Och sen så hittas man väl lättare av google om man har en Wikipedia-artikel? / Elinnea 7 september 2011 kl. 23.38 (CEST)

Håller med Julle och J 1982. Det kan snarare vara till nackdel att ha sitt företag på wikipedia eftersom det som står i artikeln inte är påverkbart på samma sätt som egenägda sidor. Det kan dessutom finnas information på wikipedia om ägarförhållanden, omsättning och kritik som företaget inte vill få fram. Helst vill man också äga förstaplatsen på sökmotorer för företagsnamnet och då är det till stor nackdel om wikipedia kommer först. --NERIUM 7 september 2011 kl. 23.40 (CEST)

Även de här nya småartiklarna om företag brukar ha en ton som är mer marknadsföringsmässig än encyklopedisk och då brukar i alla fall jag välja att 'malla upp' dem med "reklam" istället för det lite krångligare "relevanskontroll". Tills de skrivs bättre ska de i alla fall bort, annonsvärdet kanske inte är så stort men det ser märkligt ut om WP har sidor som ser lite köpta ut. --Mercurial 7 september 2011 kl. 23.45 (CEST)

Fast nu snackar vi ju inte om stora globala företag utan obetydliga småföretag typ "Fiffis frisersalong" som inte har råd med en massa reklam, att då få synas på en av världens mest lästa webbplatser innebär faktiskt ett värde. Om det skulle vara så betydelselöst som ni hävdar så skulle ju knappast hålla på och lägga in dessa artiklar. Deras syfte är att få synas, det är därför de lägger in artikeln. / Elinnea 7 september 2011 kl. 23.49 (CEST)

Fast man kan ändra raderingsmotiveringen till "obetydligt småföretag" istället för "reklam", det kanske är tydligare? / Elinnea 7 september 2011 kl. 23.50 (CEST)

Lite mer diplomatiska än så kan vi nog vara: den som skapade artikeln, oavsett förhållande till företaget, anser nog inte att det är obetydlgit. Att det inte uppnår Wikipedias riktlinjer är en annan sak än att vara obetydligt, så bättre är att hänvisa explicit till relevanskriterierna. Och ja, reklam bör faktiskt inte klistras fast någonting som inte är reklam.

Själv tycker jag att vi raderar företagsartiklar som är i allra högsta grad relevanta eftersom många tusen personer faktiskt kommer i kontakt med dem, vilket skapar ett allmänintresse. Vi borde vara mindre oroliga över att ha artiklar om företag på Wikipedia (så länge som de är neutralt utformade) och mer oroliga över att förneka våra läsare information. /Julle 7 september 2011 kl. 23.58 (CEST)

Hålle med Julle och även småföretag som Fiffis frisersalong ligger på mängder av webbplatser. --NERIUM 8 september 2011 kl. 08.15 (CEST)

Det är enkelt att konstatera att Fiffis frisersalong inte uppfyller våra kriterier för inkludering och det kan man konstatera i vänlig ton, utan att man därmed öppnar för en ändlös diskussion. Motsvarande kan man konstatera att en viss artikel är skriven på ett icke-encyklopediskt sätt, som tyder på intressekonflikt, varvid artikelämnet får vänta på att någon utan intressekonflikt upplever den tillräckligt viktig. De två raderingsmotiveringarna skall inte förväxlas.

Problemet med småföretag är att vi inte har tillräckligt många redaktörer som är intresserade av att hålla koll på informationen (och framförallt inte att göra dessa artiklar bra). Info som finns i företagskataloger är mestadels neutral och verifierbar, men kommer antagligen att skrivas i nu-form utan att uppdateras annat än sporadiskt. Vi kommer också att få information à la den den lokala gratistidningen publicerar invid annonsen i anledningen av frisersalongens femårsjubileum.

Därför behöver vi tillräckliga minimikrav.

--LPfi 8 september 2011 kl. 10.28 (CEST)

Jag håller helt med LPfi i sak. Men det betyder att verifierbarhetsargumentet inte gäller. J1982 menar att det inte är fiffis fel att "redaktörerna" inte är intresserade men att det inte betyder att hennes salong är irrelevant, den är ju verifierbar. Vi har valt kriterierna för att kunna hänvisa till dem, men det betyder inte att de är "rätt" valda, eller inte kan ändras. Och jag tycker ändå att fiffis salong inte är relevant.--LittleGun 8 september 2011 kl. 10.37 (CEST)

Instämmer även jag med LPfi, och även med Grillo nedan. WP:V är ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för att en artikel ska platsa. Relevanströskeln sätter vi ganska högt bland annat just därför att ämnen som bara intresserar de närmast sörjande är omöjliga att hålla NPOV. Ska vi kunna hålla NPOV med frivilligkrafter behöver vi begränsa oss till artikelämnen som intresserar en bredare krets. Och NPOV är inte förhandlingsbart. Därför platsar inte Fiffi, även om det vore verifierbart. Lsj 8 september 2011 kl. 10.49 (CEST)

Det här är ytterligare en situation som svenska Wikipedia inte kan hantera eftersom vi är så fruktansvärt dåliga på grundprincipen verifierbarhet. Artiklar som inte går att verifiera mer än med företagets egen webbplats behålls eftersom tillräckligt många personer säger "jag tycker det är relevant" utan att egentligen kunna bygga sin åsikt på något. Att lägga upp en artikel om sitt företag på Wikipedia är kanske inte reklam men dock marknadsföring. Marknadsföring behöver inte vara utformad som en säljande annons utan kan vara bra mycket mer subtil än så. Vi bör vara mycket hårda mot sådant beteende och det lättaste sättet att vara det är att konstatera att verifierbarhet saknas. Ingen uppmärksamhet i externa källor gör att artikeln måste raderas. Att finnas på Wikipedia innebär ofta att få en toppträff i Google. Detta är det viktiga. Exakt vad som står i artikeln är mindre relevant, men det finns sällan något speciellt gott skäl att lägga in annat än positivt om små företag, framförallt, som sagt, eftersom det är så svårt att hitta källor om dem. Är det några nybörjare som jag tycker det är befogat att vara hårda mot så är det de som försöker använda Wikipedia som en marknadsföringskanal. Det är i min mening absolut oacceptabelt. /Grillo 8 september 2011 kl. 01.42 (CEST) (föga förvånande var den svenska artikeln om marknadsföring urusel...)

Artiklar som inte kan veriferieras skall raderas. Men det är en fråga om verifierbarhet, och inte någonting annat. Vi hänvisar alldeles för sällan till verifierbarhet i raderingsdiskussioner. /Julle 8 september 2011 kl. 02.08 (CEST)

Jo, det är det jag menar, och det som essin pratar lite om längre upp i Bybrunnen just nu. Det är onödigt att använda en "svagare" raderingsmotivering än nödvändigt. Är artikeln inte verifierbar, vilket den oftast inte är när det gäller småföretag, så ska den raderas oavsett om den är reklam eller inte. Frågan om reklam är i sådana fall "moot" (vad man kallar det på svenska är jag inte säker). /Grillo 8 september 2011 kl. 02.19 (CEST)

Instämmer att wikipedia definitivt ska vara något annat än ett lovligt byte i marknadsföring. Kanske det är mer en fråga om relevans än om något annat dock. Företag som man kommer i kontakt med i vardagsivet är ju bra att kunna få reda på vad dom handlar om. Nisses frisersalong i Byske kanske inte känns som något av betydelse nog att behandlas på wikipedia. Medan t.ex Volvo kan vara mer relevant osv. Nackdelen är här att det indirekt premierar stora organisationer.Schh 8 september 2011 kl. 02.22 (CEST)

Poängen som jag och Julle försöker göra här är att "relevans" inte behöver blandas in här, eftersom vi har demt betydligt starkare inklusionskriteriet WP:V. /Grillo 8 september 2011 kl. 02.26 (CEST)

Var går då gränsen för veriferbarhet? Alla företag finns ju med på de mer oberoende siterna "Alla bolag" och "Eniro" och "hitta" och alla möjliga sorters bransch och företagskataloger. Alla restauranger har någon gång recenserats i en lokaltidning. Reklam har ingenting med utformning att göra, vi kan kalla det marknadsföring istället men det är fortfarande reklam. Jag menar att reklam är jämförbart med fåfänga eftersom en fåfängeartikel är med av samma aledning. Att antalet sidbesök är lågt hindrar inte att det handlar om att vilja synas, tex för att kunna påvisa betydelse. Jag brukar förklara för ideella organisationer och källarband på just det sättet; "reklam innebär inte att det är kommersiellt, byt ut reklam mot fåfänga så förstår du vad jag menar". Jag vet inte om det är ett argumentionsfel och halmdocka men ingen har protesterat gällande det kriteriet då. Jag har tolkat det som att de är medvetna om att de skrivit atikeln av just det skälet.--LittleGun 8 september 2011 kl. 07.55 (CEST)

Håller med LittleGun här. Jag tycker att företag är det allra lättaste att verifiera. --NERIUM 8 september 2011 kl. 08.15 (CEST)

Brukar du fiska, jag vet! Men det känns lite krystat att neka ett litet företag en artikel här med siffror som speglar enkla nyckeltal, när vissa andra företag har hela sin produktkatalog här. -- Lavallen 8 september 2011 kl. 08.38 (CEST)

Hela och hela... det är ju bara mobilerna som ligger där. Ericsson har väl fortfarande (det är nästan ett decennium sedan jag jobbade för dem) sin huvudinkomst från själva systemen. Nintendo är väl ett bättre exempel i så fall, allt de gör blir per automatik relevant under nuvarande praxis för datorspel. GameOn 8 september 2011 kl. 08.48 (CEST)

Det blir avigt om relevanskriterierna automatiskt inkluderar alla produkter för ett varumärke, men automatiskt exkluderar produkter av ett mindre känt varumärke. Det måste vara varje produkt för sig som ska uppfylla relevanskriterierna. -- Lavallen 8 september 2011 kl. 09.24 (CEST)

Mycket intressant diskussion. Jag tror för min egen del att nyckeln till en korrekt hantering av det som möjligen kan ses som intressekonflikt finns i orden verifierbarhet (dvs att det går att påvisa att informationen är korrekt) och utformning (dvs att texten inte tar ställning). För det finns en liten begreppsförvirring här, vilket påpekas av bl a Julle här ovan. SvWP träffar inte alltid helt rätt i vår vokabulär när vi försöker förklara vår praxis och våra rutiner. Det gäller det gamla kära begreppet "relevant" (som vi inte ska diskutera här men som är ett bra exempel på att insatta och utomstående har svårt att förstå varandra). Det gäller även begreppet "fåfänga", som väl inte används så ofta här numera, men som har en lätt annorlunda betydelse än det engelska "vanity". Och det gäller även ordet "reklam", som egentligen syftar på speciella aktiviteter (annonsering, DR o dyl)inom det betydligt bredare begreppet "marknadsföring", vilket i sin tur även kan inbegripa en mängd olika aktiviteter som PR, event och - som i detta fall - faktabaserad exponering på olika webbar m m. För min egen del tycker jag att styftet med ett företags eller annan aktörs intresse av att synas här är ganska ointressant, så länge som artikeln kan bedömas som relevant, innehållet är verifierbart och texten är utformad enligt våra regler och riktlinjer. Janders 8 september 2011 kl. 09.24 (CEST)

Håller med Janders att syftet med att synas är ointressant. Är texten verifierbar, upplysande, och relativt uttömmande, så kan vad som helst vara med. Ska allt bort som kan ge 'marknadsföring', ja då måste väl Volvo och SAAB bort, likaså Socialdemokraterna och Moderaterna, de tjänar ju kanske också på att synas. Vad blir kvar? Kanske några gamla kungar, och några fågelarter? Plats finns säkert på disken, till alla bra artiklar. --Janwikifoto 8 september 2011 kl. 12.05 (CEST)

Det är fortfarande skillnad mellan Bosses bilfirma och Volvo. Visst kan man fortfarande peka på att företaget är helt för litet för att platsa i ett uppslagsverk, men jag anser ändå att verifierbarhet är ett bra argument. Då inte verifierbarhet för att företaget existerar, men för att påståendena i artikeln går att styrka, och för att artikeln går att bygga ut med annat än rena nyckeltal som man kan få tag i från allabolag. /Grillo 8 september 2011 kl. 17.47 (CEST)

Sidospår Mall:Företag

För att underlätta för nya skribenter som försöker skriva om ett företag kanske vi borde ha en motsvarighet till Mall:Politik, att lägga på användarsidan så att de bättre förstår vad som krävs för att skriva beständigt, vilken typ av konflikter som finns och praktiska tips.--Mercurial 8 september 2011 kl. 00.04 (CEST)

Jag har tänkt den tanken fler gånger men aldrig fått ur mig något konkret. Om företaget ger ut böcker har jag inget emot att de skriver om författarna och därmed bidrar till uppslagsverket. Problemen är text som:

Författare författarsson född 1 januari 1974 i Mellby^{not 1} i Skåne län är en svensk författare som skrivit den fantastiska boken Boken boken som alla borde köpa.

Texten passar uppenbart inte in i ett uppslagsverk. Ärligt talat skulle både wikipedia och det fiktiva bokförlaget ha att vinna på att de la upp text som var neutralt skriven. Vi skulle få en till användare som la in artiklar någon annan kanske skulle "behöva" skriva annars, den nya användaren kanske till och med skulle ta sig tiden att skriva mer i databasartikeln om Mellby också. Om inte annat kunde kanske texten: "Författare författarsson växte upp i Mellby^{not 1} och enligt Kritiker Kritikersson speglas detta i hans författarskap.^{not 2}" läggas till. Och förlaget får en, ytterst liten men ändock, ökad synlighet för sina produkter.

Nu var detta bara ett exempel, men det fungerar för min del lika bra om det är andra företag, ex. ett skivbolag som skriver neutralt om sina artister. Det är också en form av reklam. Men så länge den är neutral ser jag inte att det är någon skillnad om någon från Scranta Grammofon skriver om Sten & Stanley än om jag gör det så länge det är neutralt, relevant och går att källbelägga.

Å andra sidan föreslog jag (om jag nu minns rätt) för någon som ville få in reklam om någon serietidning en gång i tiden att lägga in infoboxar i andra serier från samma förlag, men det var inte det den personen hade "fått i uppgift" och det slutade med att allt reklamaktigt togs bort och artiklarna fortsatte sakna infobox. Svårigheten kan väl vara att få den man meddelar att inse att tipsen den får faktiskt hjälper både wikipedia och dem själva. GameOn 8 september 2011 kl. 08.34 (CEST)

Tycker inte att rubriken är ett sidospår, utan det är just det här det handlar om. Kanske kan en instruktion hjälpa, där man kan ge exempel på de uppgifter som till exempel är neutrala och verifierbara och bör framgå av artikeln. (Sen kan man ha en företagsmall, så det är lätt att fylla i). Sådana uppgifter kan vara bolagsform, ägare, antalet anställda, år för grundande, företagshistoria (med till exempel fusioner, uppköp, expansion, namnbyten med mera), typ av produkter, årsomsättning, position på marknaden (om den kan bedömas neutralt) med mera. Med lite hjälp, tror jag de flesta förstår att de tjänar mer på att undvika till exempel värdeord i sin text, och att den också därigenom får bättre "tyngd". Sen har jag min egen åsikt om vad som är "relevant" och tycker att alltför många artiklar stryks av skälet "saknar relevans". --Xauxa 8 september 2011 kl. 10.27 (CEST)

De som skriver 'dåliga' företagsartiklar är troligen så inne i sina egna formuleringar, att en mall inte gör någon nytta. Däremot om någon orkar skriva ett exempel (kan vara verkligt, kan vara konstruerat), med 'dålig' artikel från början, specificiera vilka punkter som inte är bra, och sedan samma artikel, men nu i 'bra' version, ja då tror jag att ett sådant exempel skulle kunna göra nytta. Inte för att alla som skriver läser det först, men det kanske är bättre än att bara radera att skriva 'du har försökt skriva om företaget STORHANDEL, men det finns brister, titta här för tips om hur det kanske borde vara'. Bra exempel tror jag mer på än mallar. --Janwikifoto 8 september 2011 kl. 12.12 (CEST)

GameOn pekar kanske omedvetet på vad hela riktlinjen intressekonflikt handlar om. Det är ganska lätt även av ett företag att i marknadsföringssyfte skriva förment neutralt. Det räcker att låta bli att nämna kritik (som när den är snyggt skriven är inbakad i resten av texten) och med ett neutralt språkbruk bara framhäva det positiva. Detta är ytterligare en av de saker som svwp är så fruktansvärt dåliga på, och en anledning till att jag tycker det är tråkigt att riktlinjen om intressekonflikt under de senaste åren urholkats totalt. Företag och andra "reklamare" måste lära sig att även om alla får skriva på Wikipedia, så är de inte välkomna. Wikipedia är inte gratisreklam, och med reklam ingår all sorts uppmärksamhet. Vi måste tvärtom vara bättre på att få ut detta budskap, och bättre på att radera eller hårt redigera artiklar som skrivits av artikelsubjektet. Förmen neutralitet är inte neutralt! /Grillo 8 september 2011 kl. 17.51 (CEST)

Alltså: för Wikipedias integritets skull måste vi ibland skapa oss fiender. Detta är inte nödvändigtvis något dåligt. Vi kan inte till varje pris vara vän med alla. /Grillo 8 september 2011 kl. 17.52 (CEST)

Jag tror att det handlar om wikipedia måste bli bättre på att vinklingen av artikeln och reagera på den - inte på vem som eventuellt skriver artikeln. Risken är i sådana fall en fortsatt utbredning av det som redan förekommer - att företag eller personer betalar skribenter för att författa wikipediaartiklar åt dem. Jag ser det som ett ännu större hot än reklamartiklarna i sig. Och då blir det också ännu svårare att upptäcka vilka reklamartiklarna är.--FBQ 8 september 2011 kl. 19.04 (CEST)

Grillo skrev:

> Företag måste lära sig att även om alla får skriva på Wikipedia, så är de inte välkomna.

> med reklam ingår all sorts uppmärksamhet

Var finns källor till regler eller konsensus, som säger detta? Det är skrivet så att det synes vara wikipedia-fakta, men verkar vid närmare genomläsning mer likna påståenden eller tyckande. Om det inte är verifierbart eller finns källor, måste jag anta att detta skrivits för att påverka. POV. --Janwikifoto 9 september 2011 kl. 11.37 (CEST)

Företag skriver alla fall inga artiklar på wikipedia - det gör människor. De kan vara anställda eller ägare av företag, eller på annat sätt han intresse av att främhäva det. Det man kan hänvisa till är Wikipedia:Intressekonflikter - Wikipedia:Att skriva om företag och varumärken är egentligen inte mer specificerad, snarast mindre. Nu är problemet att det är en rättighet att redigera anonymt på wikipedia. Ingen har skyldig att uppge namnet på sin arbetsgivare, sin flickvän, sin bostadsadress eller var man har sina barn på dagis. Man är inte ens skyldig att uppge om man har flera konton, eller om flera personer redigerar på samma konto - eller ha ett konto för den delen. Därmed blir intressekonflikt en riktlinje, men knappast någon regel och i sådana fall en ganska tandlös sådan.--FBQ 9 september 2011 kl. 12.01 (CEST)

Ett problem är ju att meningen: Tydliggör dina avsikter [redigera]Användare på Wikipedia har rätt att vara anonyma, men för att undvika bortkastat arbete, så uppmanas skribenter med potentiella intressekonflikter att beskriva sin roll och sina goda avsikter på sin användarsida, då det brukar leda till ett mindre konfliktfyllt mottagande av Wikipedia-gemenskapen och ofta även till hjälp och engagemang från andra bidragsgivare med att förklara riktlinjer och justera eventuella brister i bidragen. inte gäller. Tvärtom brukar det leda just till att man drar på sig extra konflikter. Ta bara Ygers kyrkoherdeartikel. Han råkade vara ärlig och berätta att det handlade om en anfader, och plötsligt var han mitt i stormen. Troligen hade ingen haft en aning om det om han inte berättat, och just den biten hade passerat helt i tysthet. Jag tror att det är farligt med riktlinjer som uppmuntrar användare att dölja sina avsikter när de skriver.--FBQ 9 september 2011 kl. 12.07 (CEST)

Jag tycker inte vi bör uppmuntra företag eller andra personer med intressekonflikt att skriva, men om de trots allt gör det, vilket de kommer att göra, så tycker jag att det är viktigt att i de fallen de trots allt är öppna med det bemöta det med respekt och påpeka bristerna i objektiviteten av artikeln snarare än det faktum att det finns en intressekonflikt.

Det finns givetvis en annan möjlighet - att endast tillåta personer vars identitet är känd att redigera på wikipedia.--FBQ 9 september 2011 kl. 12.16 (CEST)

Det är inte identiteten på upphovsmannen/skribenten, eller dennes eventuella avsikter som är problemet, utan att han/hon ibland skapar ett obalanserat innehåll. Vi ska ställa krav på innehållet, radera sådant som inte klarar kvalitetskraven och påtala övertramp. Men eftersom vi inte har en redaktion med kända identiteter måste vi i praktiken tillåta vem som helst att fylla på och bearbeta detta innehåll, utan att snegla på (eller misstänka) bakomligande syften. De skribenter som håller sig inom ramarna bidrar till att utveckla produkten. De som inte gör det ska upplysas om regler och praxis och - om inte budskapet går fram - förhindras att arbeta vidare här. Janders 9 september 2011 kl. 12.21 (CEST)

Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910

För den som är sugen på att skriva eller förbättra biografier över gamla teaterstjärnor från anno dazumal finns numera stora delar av Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910 : personalhistoriska anteckningar av Johannes Svanberg på Wikisource. /jssfrk (d|b) 10 september 2011 kl. 18.13 (CEST)

Vill ni länka till ett visst stycke i boken så går det att lägga till src:Mall:Ankare i texten. Det går därefter att länka till det ankaret på samma sätt som vi länkar till rubriker här. -- Lavallen 10 september 2011 kl. 18.23 (CEST)

Ska eller skall

Flyttad till Wikipediadiskussion:Språkvård av /WeRon 11 september 2011 kl. 13.49 (CEST)

SBL söker frivilliga testare

Så här skriver redaktionen för Svenskt biografiskt lexikon på Facebook: SBL söker ett tiotal personer som är villiga att under en kortare tid testa användargränssnittet till vår nya, Internetbaserade databas som kommer att släppas under hösten. Frågor vi hoppas kunna få svar på är t ex om instruktionstexterna är tillräckligt lätta att förstå eller om sökfunktionerna funkar som de ska. Alla kommentarer mottas tacksamt. Vi söker personer med olika sysselsättningar och intressen, allt från en intresserad allmänhet till professionella forskare. Hugade anmäler förslagsvis intresse genom att kommentera detta inlägg, eller genom att e-posta en rad till roger.axelsson [snabel-a] riksarkivet.se. Redaktionen kommer under nästa vecka, enväldigt och utan möjlighet för övriga till överklagan, att ta kontakt med utvalda testare för vidare information. -- Jag har inget med implementationen att göra, men SBL bör ju vara av intresse för många wikipedianer. --LA2 8 september 2011 kl. 09.15 (CEST)

Ja, jag upptäckte nyligen att de inte längre satsar på CD-versionen. Jag köpte den strax innan de slutade sälja den och förstår problemet med nyare program. Jag ser därför fram emot databasen! Fernbom2 8 september 2011 kl. 12.51 (CEST)

Timingen antyder att de tänker lansera detta under bokmässan i slutet av september. --LA2 11 september 2011 kl. 17.06 (CEST)

Nordisk familjeboks månadskrönika

De som laborerar med årtalsartiklar och funderar över hur detaljerade de kan göras, kanske är intresserade av Nordisk familjeboks månadskrönika (1938-1939) som nu finns i Projekt Runeberg. Det är en blandning mellan supplement till uppslagsboken (3:e upplagan) och populärvetenskaplig månadstidskrift (nästan som Illustrerad vetenskap) och påminner starkt om Svenska Dagbladets Årsbok, varav årgångarna 1927-1929 redan finns i Projekt Runeberg. Varje månadshäfte avslutas med en månadskrönika och dödsfall, som påminner om våra artiklar 1938 och 1939. --LA2 11 september 2011 kl. 17.59 (CEST)

Wikipedia, fotboll och politik!

Vad har politiker, italienska fotbollsspelare och wikipedianer gemensamt? Samtliga tävlar numera i att diskutera. Delta i veckans tävling, som denna vecka syftar till att skriva diskussionsinlägg. Tävlingsformen är kanske en aning okonventionell, men jag hoppas det faller ut väl. Zaijaj 5 september 2011 kl. 21.56 (CEST)

Utfallet blev sannerligen inte väl. Zaijaj 12 september 2011 kl. 19.42 (CEST)

Dagens skandinaviske artikkel

Diskussionen flyttad till och kan fortsätta på Portaldiskussion:Huvudsida#Dagens skandinaviske artikkel. --MagnusA 12 september 2011 kl. 19.40 (CEST)

Spårvagnsolyckan i Göteborg 2011

Är detta en lämplig titel för en ny artikel, eller har olyckan i Göteborg täckts redan i en artikel med annat namn? Kan inte hitta något tyvärr. »нотвист_(d.|b.) 9 september 2011 kl. 07.39 (CEST)

Kan förresten vara värt att notera också att artikeln om en tidigare spårvagnsolycka har titeln Spårvagnsolyckan vid Vasaplatsen, Göteborg, så frågan är om man bör döpa efter år eller plats, eller kanske både och. I så fall bör de väl ändras så att de överensstämmer. »нотвист_(d.|b.) 9 september 2011 kl. 07.42 (CEST)

Artikeln finns här. 81.232.127.31 9 september 2011 kl. 08.01 (CEST)

Har svårt att se att den aktuella krocken skulle vara relevant för en artikel, annat än på Wikinews. I den andra olyckan omkom 13 personer; här är två personer allvarligt skadade. -Laxskinn 9 september 2011 kl. 15.29 (CEST)

Instämmer - möjligen en liten notis i den tidigre olycksartikeln. Wvs 9 september 2011 kl. 15.42 (CEST)

Mycket konstigt resonemang. Det finns många saker att fördjupa sig i när det kommer till just denna olyckan utöver hur många som skadats, till exempel vad en senare utredning visar är orsaken och hur detta kan sättas i ett större sammanhang av spårvagnsfel och olyckor i Göteborg. Ett garageband som gett ut en skiva på valfritt skivbolag förtjänar en artikel, men en olycka som tilldragit sig nationell uppmärksamhet i media med flera allvarligt skadade (några fortfarande på sjukhus) där utgången fortfarande är osäker förtjänar "en notis"? Oavsett antal skadade eller döda anser jag att en olycka som tilldrar sig rikstäckande uppmärksamhet i media förtjänar en artikel. Paragrafrytteriet när det kommer till Wikipedias relevansregler dödar tillströmningen av nya bidragsgivare ännu mer. »нотвист_(d.|b.) 10 september 2011 kl. 12.20 (CEST)

Instämmer. Ymer 9 september 2011 kl. 16.01 (CEST)

Jag tycker månadsartiklarna är rätt plats för sådant. Gärna mer nyhetsmaterial, men bara precis i form av notiser där. /NH 9 september 2011 kl. 16.12 (CEST)

Varför inte helt enkelt skriva några rader under Göteborgs spårväg#Olyckor så hamnar det i ett sammanhang där man inte behöver diskutera relevansen? Där är infon också enklast att hitta för den som inte kommer ihåg alla detaljer. /Ascilto 10 september 2011 kl. 21.03 (CEST)

@notvist: Du får väl ha lite proportion på tillvaron. Vem har intresse av en sådan här spårvagnskrock i Göteborg om fem år? Wvs 11 september 2011 kl. 11.49 (CEST)

Måste hålla med Ascilto i detta läge, en notis i huvudartikeln räcker. Likande olyckor har hänt tidigare och kommer hända igen. Om det skulle visa sig att just denna olycka skulle leda till ett väldigt stort avsnitt så kan vi i så fall bryta ut den senare till en egen artikel. Tycker vi blivit snabbare och snabbare att skapa nya artiklar om allt mindre händelser. Bättre att vi sätter ner foten nu och ifrågasätter oss själva än att vi gör det när vi börjar komma ner till att Karlsson och Svensson körde ihop nere i korsningen nere i stan vilket resulterade i att det blev extra långa bilköer den dagen. Att något fått genomslag i riksmedia för en dag ger inte med automatik relevans. Skulle vi tänka så så skulle de flesta lite större olyckorna ha en egen artikel. För väldigt ofta så ser vi nyhetssidor i våra dagstidningar om saker som i morgon är glömda. --Civilspanaren 11 september 2011 kl. 11.59 (CEST)

Håller med, för relevans i en olycka krävs "exceptionell omfattning" (i antal svårt skadade eller döda) eller att händelsen får stora konsekvenser (t.ex. genom att något helt nytt säkerhetssystem uppfinns, hela vagnparken skrotas, ett trafikslag läggs ner, nya lagar införs eller liknade...). Tumregeln "är detta fortfarande värt ett eget uppslagsord om några år" är rätt bra. Tomas e 12 september 2011 kl. 14.36 (CEST)

Göteborgs Spårvägar (GS) verkar ha otur lite väl ofta. Schh 12 september 2011 kl. 14.59 (CEST)

sök-problem

Är sökfunktionen nere för alla eller är det bara för mig som den inte fungerar? /Lokal_Profil 11 september 2011 kl. 15.18 (CEST)

Bara för mig också! -- Lavallen 11 september 2011 kl. 15.21 (CEST)

Den fungerar inte för mig heller. Jag får inga träffar. - Green Yoshi (^d_b) 11 september 2011 kl. 15.26 (CEST)

Verkar vara lokalt for sv.wiki. Bade commons en.wiki och da.wiki kan jag soka pa. /Lokal_Profil 11 september 2011 kl. 15.36 (CEST)

Verkar ha gatt over. /Lokal_Profil 12 september 2011 kl. 13.37 (CEST)

Harry Potter-sport som verklig sport

I Harry Potter-böckerna finns sporten Quidditch. Sen några år finns dock även en verklig sport med samma namn. Finns en artikel om detta i tidningen Land nr 37 2011. Där står bland annat att det anordnats två SM, lite om de svenska reglerna, och att sporten blivit stor bland studentföreningar i USA (som har lite mer avancerade regler och som även behållit kvastarna). Hur skall detta hanteras, skall det vara en eller två artiklar i ämnet? --Mats33 12 september 2011 kl. 10.40 (CEST)

Om den verkliga sporten utövas på identiskt samma sätt som i Harry Potter-böckerna så borde det räcka med en artikel. Men jag antar (utan att ha läst böckerna eller på annat sätt tillgodogjort mig information i ämnet) att så icke är fallet. I så fall behövs definitivt tvenne artiklar. ChrisΨ 12 september 2011 kl. 10.57 (CEST)

Identiskt sätt skulle innebära att man flög på kvastar, så dit har man inte riktigt kommit än tyvärr! :) /Julle 12 september 2011 kl. 11.00 (CEST)

Såg just det! Om den "riktiga" sporten är relevant nog så behövs det definitivt två artiklar! ChrisΨ 12 september 2011 kl. 11.01 (CEST)

Mugglar-quidditch ? Ḇọⅰⅵḙ 12 september 2011 kl. 11.09 (CEST)

Det är amerikanska varianten som beskrivs. Den är mer avancerad än den svenska. Bl.a. har de kvastar i amerikansk mugglar-quidditch, som hålls mellan benen. Svenska varianten är mer avskalad, men också "snällare" enligt artikeln i Land. --Mats33 12 september 2011 kl. 12.36 (CEST)

Christer Sturmark utan ett förflutet?

Det skulle vara bra om någon kunde ta en titt på artikeln om Christer Sturmark. Vi tycks vara på väg att tappa en viktig bit av hans bakgrund, men jag tror att jag bör avvakta lite med att återställa den själv. --David 12 september 2011 kl. 22.30 (CEST)

Wiki Loves Monuments har startat

Fototävlingen Wiki loves monuments har nu startat och alla som vill är hjärtligt välkomna att delta! Hittills har vi fått in 168 bilder och många av dom uppladdade av nya användare vilket är roligt att se. Mer information finns på tävlingen hemsida där det också finns en karta med Sveriges byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen. På hemsidan finns också länkar till de speciella uppladdningsformulären på Commons, annars går det att använda följande direktlänkar:

• för byggnaden som finns med i Bebyggelseregistret de byggnaderna hittar ni förutom på kartan i de här listorna på Wikipedia. Ange id-numret som finns för varje byggnad.
• för objekt som finns med i Fornminnesregistret. Registret hittar ni här. Även här ska id-numret på objektet anges i uppladdningsformuläret.
• Övriga objekt som k-märkta fartyg och offentliga konstverk.

För er som vill använda det vanliga formuläret eller redan har laddat upp bilder under september:

• lägg till mallen {{Wiki Loves Monuments 2011|se}}
• samt {{BBR|id-nummer}} eller {{Fornminne|1=|RAÄ-nr=}}

Vad ni kan hjälpa till med:

• gå igenom listorna över byggnadsminnen (varför det är viktigt både för tävlingen och för Wikipedia i framtiden förklaras här)
• gå igenom bilderna som laddas upp och som finns i tävlingskategorin på Commons för att se att bilderna är med i alla relevanta kategorier (något som nya användare kan missa).

Och vi har fortfarande en plats öppen i juryn om någon Wikipedian vill vara med. Kontakta mig här eller via epost.

--ArildV 3 september 2011 kl. 14.38 (CEST)

I fornminnesregistret hittar jag beteckningen som ska stå efter RAÄ-nr= men inte numret som ska stå efter 1=. Var hittar jag numret? --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 4 september 2011 kl. 20.48 (CEST)

Jag önskade att det fanns en elegantare lösning, men vi har inte hittat någon. Däremot en som fungerar, om du har letat upp ett objekt i registret så finns numret du behöver i webbadressen. För exempelvis Ströbo hög http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html;jsessionid=4026CB46A15B825519F4AB5992A46A32?objektid=10230200560001&tab=3 är alltså id-numret 10230200560001.--ArildV 4 september 2011 kl. 21.01 (CEST)

Tack, nu blev det rätt. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 5 september 2011 kl. 17.12 (CEST)

Fotografens namn ignoreras, blir wp-namnet

Jag har laddat upp en del bilder på byggnader med det alldeles utmärkta uppladdningsformuläret. Men när jag kommer till steget "Välj licens", står det:

Jag, [Rolf B], upphovsrättshavaren till detta verk ...

Då ändrar jag alltid Rolf B till Rolf Broberg för att jag vill ha mitt hela namn med när bilderna används utanför Wikipedia. Men det verkar inte som om min ändring tas omhand. Jag får i efterhand gå in och ändra i informatin-mallen i bildens Summary-avsnitt. Har jag missuppfattat något? /Rolf B 11 september 2011 kl. 13.22 (CEST)

Det verkar vara en bugg. Har lamnat en buggraport här. Om jag inte hör nått om det så får jag ta det via mailinglistan istället. /Lokal_Profil 11 september 2011 kl. 13.44 (CEST)

Tack, Profil! /Rolf B 11 september 2011 kl. 13.56 (CEST)

... och nu verkar det ha fixats också! /Rolf B 12 september 2011 kl. 21.19 (CEST)

Bra =) /Lokal_Profil 13 september 2011 kl. 16.22 (CEST)

Politikersidor

Vad gör vi med sidor som är skyltfönster för politiker? Senast såg jag Fredrik Malm som jag tycker är oencyklopediskt, främst då avsnittet "Politiska ställningstaganden". Ska det vara ett baskrav att också kritiska synpunkter förs fram?--Mercurial 5 september 2011 kl. 21.05 (CEST)

Instämmer om problemet. Fredrik Malm är åtminstone relevant, men delar av artikeln kunde vara skriven av hans pressekreterare. Men inte lätt att åtgärda generellt, vem orkar sitta och googla alla politikens halvkändisar och leta rätt på kritiska perspektiv?

Detta påminner mig om att vi hade en diskussion för ett år sedan om politikers relevanskriterier här, som egentligen nådde nära nog konsensus, men som aldrig verkställdes. Kanske dags att återuppliva den frågan, och se till att verkligen få in tydliga kriterier i stil med förslaget i den tidigare diskussionen? Lsj 5 september 2011 kl. 21.21 (CEST)

Att hitta kritik mot enskilda politiker är nog knappast lätt. Jag undrar också om det är helt nödvändigt. Jag tror det är bättre att jobba med tonfallet och omfattningen i den nuvarande texten. Citat och enskilda utspel kan förmodligen strykas utan att helhetsintrycket förtas.

andejons 5 september 2011 kl. 21.30 (CEST)

Vissa delar kunde ju definitivt plockas bort, exempelvis Malm har i samband med revolutionen som startade i Mellanöstern år 2011 som benämns som den arabiska våren utryckt att "Sverige måste ställa sig på den egyptiska befolkningens sida. Samtidigt är ett resolut stöd till Egyptens demokrater nödvändigt för att inte en ny diktatur ska upprättas...". Det är ju mest snömos, det säger ju inte ens hur han ville att det stödet skulle se ut. Ganska få politiker gav Hosni Mubarak sitt stöd, hade han gjort det hade det kanske varit intressant. --FBQ 6 september 2011 kl. 01.41 (CEST)

Han stödjer Egyptiska demokrater, varken mer eller mindre? Generellt. Låt konkreta och källangivna ståndpunkter som är relevanta stå kvar. Resten kan med fördel sopas bort! På WP-en har det varit ett stort problem att kampanjorganisationerna skönmålar sina "egna" och tvärtom för alla andra. Således bör WP vara kritisk i denna ämnesgren.Schh 6 september 2011 kl. 02.34 (CEST)

Då man nämner stöd för någondera sidan i ett politiskt skeende kan det vara viktigt att kontrollera när politikern uttryckte sitt stöd. Det är vanligt att politiker ändrar sig när de ser varifrån det blåser och låtsas att de inte gjort det. --LPfi 6 september 2011 kl. 09.33 (CEST)

Jo, fast i stort sett alla politiker i Sverige har ju stött den egytiska demokratirörelser. De som valde att hålla en låg profil i upprorets inledning gjorde det nog knappast för att man stödde Mubarak utan för att inte riskera onödiga internationella konflikter. Att politiker som inte sitt på ansvarig position och därmed inte behöver riskera särskilt mycket med sina uttalanden hör till vanligheterna. Om man hade uttryckt något som på ett eller annat sätt varit kontroversiellt hade det kanske varit intressant - nu tycker jag inte att det är det.--FBQ 6 september 2011 kl. 14.45 (CEST)

Diskussionen har fortsatt på artikelns diskussionssida. Jag undrar om ett ledtecken för dylika artiklar kan vara att utgå från vad politikern har gjort och inte bara tycker; dvs det är relevant att ha rest i Kurdistan och jobbat med organisationer där, men det är ointressant att personen i fråga har gjort ett uttalande där denne bara framför partiets linje. ... ?--Mercurial 11 september 2011 kl. 08.33 (CEST)

Mercurials linje låter vettigt, och passar bra ihop med våra allmänna relevanskriterier, som i många sammanhang säger ungefär att det bara är faktiskt uppnådda meriter som är relevansgrundande, inte planer eller förhoppningar. Mindre snack och mera verkstad. Demoband, politiska kandidater, nystartade företag m.m. är inte relevanta, medan signade band, valda rikspolitiker etc är relevanta. Jag har för övrigt uppdaterat relevanskriterierna för politiker idag, i enlighet med tidigare diskussioner. Lsj 13 september 2011 kl. 11.35 (CEST)

Jag ser fortfarande inte problemet med de nu strukna formuleringarna i Malms artikel. "Politik är att vilja", enligt en klassisk formulering. Därför är åsikter högst relevanta. Däremot bör givetvis inte sådana som endast kandiderar till uppdrag få använda Wikipedia som ett skyltfönster. Fernbom2 13 september 2011 kl. 14.53 (CEST)

Önskade artiklar på startsidan?

För ett tag sedan diskuterades en funktion här som tipsar om önskade artiklar högst upp på bybrunnen, vilket jag har för mig redan fanns på något annat språk. Det blev väl inte så mycket av det då, men nu funderade jag på om man inte skulle kunna ha en sådan funktion på startsidan istället. Det kanske kunde innebära att inbjudan att delta i projektet blir lite mer konkret för potentiella bidragsgivare än länkar där det bara står att alla kan delta i allmänhet. Det blir liksom tydligare att det är ett pågående arbete och att det inte är något stort steg att delta. Dessutom kanske det blir lite mer cirkulation i önskelistorna. -Laxskinn 7 september 2011 kl. 00.01 (CEST)

Spanskspråkiga Wikipedia har något som ser ut som önskade artiklar på Senaste ändringarna. Ḇọⅳⅰḙ 7 september 2011 kl. 00.18 (CEST)

Låter som en mycket bra idé, tycker jag. Vi kan ju välja ut ett antal saknade artiklar varje vecka, som placeras någonstans på startsidan, och som byts ut när veckan är slut. - Green Yoshi (^d_b) 7 september 2011 kl. 09.46 (CEST)

Högst upp på Bybrunnen tror jag att är en dålig plats. Jag brukar snabbt ta mig fram till innehållsförteckningen och därifrån till de trådar jag bevakar eller som verkar intressanta utgående från redigeringskommentarerna. Sidhuvudet noterar jag sällan. Huvudsidan bevakas väl systematiskt av rätt få och för dem som använder den som startsida kan samma gälla som för mig och Bybrunnen - men det kunde kanske vara ett sätt att locka nya medarbetare. --LPfi 7 september 2011 kl. 09.56 (CEST)

Jo jag tänkte mig mest att det skulle vara till för oerfarna användare. Erfarna wikipedianer känner nog redan till önskelistorna. Det kanske skulle gå att klämma in i högerkolumnen, under "deltagande"-boxen. Majoriteten av de som läser på Wikipedia ser nog bara "ytan" och skulle inte hitta länkarna om de låg på bybrunnen. -Laxskinn 7 september 2011 kl. 10.32 (CEST)

Även vi har "Önskade artiklar" under senaste ändringarna [9], om än vår länk är något mer diskret än på den spanska versionen. --Xauxa 7 september 2011 kl. 12.09 (CEST)

Som jag skrev under diskussion om skandinaviska artiklar.. När det gäller vår framsida så tycker jag att vi ska vara mycket försiktiga att lägga in mer på den redan överfulla sidan. Önskade artiklar skulle nog mer lämpligt kunna läggas in på Wikipedia:Deltagarportalen. Det är ju inte så att om man lägger in en massa nya saker på framsidan så kommer besökarna att automatiskt se det, tvärtom så ser de mindre ju mer vi lägger där. Varför inte köra en rotering på sidan, en vecka med utvald bild, en vecka med skandinavisk artikel, en vecka med önskelista? Det skulle uppmärksammas mycket mer. AlphaZeta 7 september 2011 kl. 13.51 (CEST)

AlphaZetas förlags tycker jag var riktigt bra! Jag är för att man bara testar lite olika förslag som kommer upp och ser vad som händer, och det här blir ju ett bra sätt att genomföra det. Annars kan man kanske ta bort alla länkarna till diverse portaler och kategorier i högerkolumnen. Har själv aldrig riktigt hajat vad de ska vara bra för och aldrig haft nytta av dem. -Laxskinn 7 september 2011 kl. 23.35 (CEST)

På Deltagarportalen fanns tidigare Mall:Arbetsuppgifter, där det fanns lite förslag på allt möjligt att göra, t.ex önskade artiklar, men den raderades tyvärr av oklar anledning. / Elinnea 8 september 2011 kl. 00.20 (CEST)

Tycker att mallen ska återställas och användas på deltagarportalen. --Fredde^✔ 9 september 2011 kl. 17.07 (CEST)

Håller helt med Laxskinn och tycker att det som AlphaZeta skrev "en rotering på [huvud]sidan, en vecka med utvald bild, en vecka med skandinavisk artikel, en vecka med önskelista" låter jättejättebra. Moberg 8 september 2011 kl. 10.16 (CEST)

Huvudsidan bör inte innehålla röda länkar, och önskelistorna är rödlänkade. Ämnesportaler, deltagarportaler, projektsidor är bättre platser för dem. Att visa en utvald bild tycker jag är fint och vill ha som beständigt inslag, och inte rotera så att det t.ex bara visas var tredje vecka. Länkarna till höger är bra för att hitta artiklar genom kategorier och portaler, så de fyller en funktion och bör inte tas bort. Höstblomma 8 september 2011 kl. 16.44 (CEST)

Jag ställer mig helt bakom Höstblommas resonemang. Rödlänkar i artiklar som visas räcker gott. Fernbom2 8 september 2011 kl. 16.46 (CEST)

Bara för att vara lite tvärtemot så röstar jag för röda länkar på startsidan (det var ju trots allt mitt förslag :p). De lär ju dra till sig uppmärksamheten bättre än andra länkar och om man lägger upp det lite snyggt så behöver det inte svida så mycket i ögonen på erfarna användare, vilket jag antar är argumentet emot. Problemet med portaler osv är ju att ingen verkar besöka dem, och när det gäller önskelistorna så handlar det ju ofta om lite mer udda ämnen som antagligen behöver många personer som ser dem innan det kommer någon som faktiskt kan skriva om det. Sen tror jag som sagt att rödlänkar på huvudsidan gör det tydligare för potentiella bidragsgivare att det bara är att sätta igång att skriva. -Laxskinn 8 september 2011 kl. 23.18 (CEST)

Det tycker jag var ett bra argument, kör så.--Mercurial 8 september 2011 kl. 23.21 (CEST)

Jag hittar inget substantiellt argument alls i resonemanget. Huvudsidan är väl främst till för den som söker information och inte för att ragga nya användare? Fernbom2 9 september 2011 kl. 16.11 (CEST)

Portaler besöks visst av läsare, t.ex har portal djur 50-100 visningar per dag och portal växter har ungefär lika många. Höstblomma 9 september 2011 kl. 16.29 (CEST)

Deltagarportalen har ca 200 visningar om dagen och är den sida som riktar sig till de som vill redigera, medan huvudsidan snarare är huvudsidan för läsare. Vi behöver inte lägga upp allt på just huvudsidan, tycker det är bra om den är så tydlig och ren som möjligt och inte med så mycket gytter, massa länkar som leder till samma ställe etc. Deltagarportalen tycker jag är rätt plats för detta, inte huvudsidan (som är vårt skyltfönster mot läsare) eller bybrunnen (som är vår diskussionssida). / Elinnea 9 september 2011 kl. 16.49 (CEST)

Instämmer helt med Elinnea! Fernbom2 13 september 2011 kl. 17.12 (CEST)

"Tidigt liv" och "nutid"

Oftast översätts engelska "early life" till "tidigt liv" i rubriker. Jag tycker att det låter som väldigt krystad svenska, men kan inte komma på något jättebra alternativ. Är det någon som har något förslag? Det skulle nog vara relativt enkelt att leta fram och ändra dessa rubriker med robot om vi skulle komma fram till att det är en bra idé.

Detsamma gäller "nutid", i sammanhanget "han har varit aktiv 2007-nutid med sin musikkarriär", oftast då underförstått i infoboxar. Nutid betyder i min mening något helt annat än "today" eller "present time", och har en laddning som indikerar att det handlar om den nutida tidsåldern snarare än 11 september 2011 och inom en snar framtid. När man skriver att något fortfarande pågår i en infobox räcker det att skriva "2007-". Eller har jag tolkat laddningen i ordet "nutid" helt fel? Skriver man löptext fungerar formuleringar som "Han startade sin musikkarriär 2007". Man behöver inte ange att han fortfarande håller på. Det är underförstått fram tills man skriver in att han lagt av. Sådant här är förstås svårare att korrigera med robot...

/Grillo 11 september 2011 kl. 05.14 (CEST)

Jag håller med om att "Tidigt liv" inte känns klockrent, men är lite tveksam till bot-ändringar eftersom jag kan tänka mig att ersättningsuttryck kan vara kontextberoende. Uttryck som, beroende på innehåll, kan användas inkluderar "Uppväxt och utbildning", "Genombrottet", "Familjebakgrund", "Uppväxtförhållanden" etc., men gärna än mer specifika formuleringar där det passar. /Dcastor 11 september 2011 kl. 05.25 (CEST)

En sidokommentar är att bottar som jag förstår det även går att använda för semiautomatiska ändringar. Boten letar upp förekomster, "föraren" bestämmer vad som ska ändras. --flinga 11 september 2011 kl. 15.39 (CEST)

Det bör absolut heta 2007–, inte 2007–nu. Det är underförstått att slutet ligger öppet. /jssfrk (d|b) 11 september 2011 kl. 07.23 (CEST)

"Tidigt liv" kan översättas till "unga år".--Balzac 11 september 2011 kl. 11.26 (CEST)

"Today" brukar jag ibland översätta med "idag" men oftast utelämna helt. "Aktiv 2007–idag" betyder ju att han/hon slutar vara aktiv just idag. /εsquilo 11 september 2011 kl. 12.14 (CEST)

Jag brukar använda "Barndom och uppväxt", om detta är lämpligt med tanke på innehållet. MVH/--Idunius 11 september 2011 kl. 14.15 (CEST)

Jag brukar också använda varianter som eller liknande de ovan. Instämmer i att "tidigt liv" inte låter som idiomatisk svenska (om vi inte talar om tidiga livsformer i den biologiska evolutionen). /FredrikT 11 september 2011 kl. 18.22 (CEST)

"Uppväxt" och "unga år" låter vettigt. Schh 12 september 2011 kl. 14.56 (CEST)

"Tidigt liv" förekommer i 446 artikelrubriker. /Grillo 13 september 2011 kl. 13.32 (CEST)

Jag kan tänka mig att skicka AWB på sidorna och byta ut rubrikerna manuellt. Det viktiga är ju att vi hittar var det förekommer. Det är svårare med "nutid", även om kanske en "-nutid"-sökning skulle hitta de flesta. /Grillo 13 september 2011 kl. 19.45 (CEST)

Aktiviteten på Wikipedia

Frågor om aktiviteten på Wikipedia har då omsänder kommit upp på Bybrunnen. Jag reagerade på en sak i dag, när jag tittade på Huvudsida. Det finns en ruta där för nyskrivna artiklar, i vars undre hörn man hittar en länk till Wikipedia:Veckans nyskrivna artiklar. Man får där ett intryck att dessa och inga andra artiklar har skapats eller utökats. Men så är ju inte fallet. Detta ger enligt min mening inget bra intryck.--90.129.145.92 8 september 2011 kl. 10.58 (CEST)

Letar du möjligtvis efter http://sv.wikipedia.org/wiki/Special:Nya_sidor ? --Mercurial 8 september 2011 kl. 11.03 (CEST)

Jag letade inte efter något särskilt. Jag såg det, tolkade det, och ansåg att fler än jag troligen skulle tolka det på samma sätt.--90.129.145.92 8 september 2011 kl. 11.05 (CEST)

Jag tycker inte att din tolkning är självklar. Till vänster står en text "Från Wikipedias nyaste artiklar", vilket betyder att det är ett urval. Däremot kanske den länk på huvudsidan i högerspalten som visar Nya artiklar bättre återspeglar det du vill se. --Xauxa 8 september 2011 kl. 12.06 (CEST)

Mercurial och Xauxa - fattar ni inte poängen? Om man går till "Veckans nyskrivna artiklar" får man se väldigt få artiklar. Att det står i det finstilta att det är ett urval spelar ingen roll. Det första intrycket är att det är ett väldigt litet antal artiklar som skrivs, och detta intryck är bestående. .92 försöker uppmärksamma detta, inte faktiskt leta efter nya artiklar! Istället för att hänvisa till specialsidor och påpeka detaljer kanske ni kan ägna en liten stund åt att reflektera över om det är bra eller dåligt att besökare möts av intrycket - som inte kommer att titta här för att bli hänvisade till specialsidor och som kommer att missa det finstilta om att det är ett urval - att aktiviteten är låg? Plrk 8 september 2011 kl. 14.02 (CEST)

Hmmm... jag måste ha en dålig dag som missar allt viktigt och dessutom tycker ditt tonfall är otrevligt. Sorry.--Mercurial 8 september 2011 kl. 14.05 (CEST)

poängen kvarstår, och hur du än uppfattar tonfallet (som kanske är frustrerat, vilket kan tolkas som otrevligt) så är en diskussion om det inte något som gynnar Wikipedia. jag håller med om problemet och tycker att det är ett bra påpekande man borde göra något åt. /130.238.65.63 8 september 2011 kl. 17.43 (CEST)

Det står ju faktisk klart och tydligt i ingressen på Wikipedia:Veckans nyskrivna artiklar att det är ett projekt som har som mål att uppmuntra användare att skriva längre artiklar. Där finns också en länk till Special:Nya sidor för den som har hittat fel och vill se alla nya artiklar. /εsquilo 9 september 2011 kl. 09.48 (CEST)

Att ändra rubriken till "Veckans nyskrivna artiklar i urval" kanske kunde funka? Ymer 9 september 2011 kl. 18.26 (CEST)

Men det kan uppfattas som att någon har plockat ut det bästa från det mesta och så är ju inte riktigt fallet.--Mercurial 9 september 2011 kl. 19.06 (CEST)

Såhär såg det ut tidigare: "Från Wikipedias nyaste artiklar • Redigera • Arkiv • Andra nyskrivna artiklar" Tycker det kan återställas, vi kan ha både kan ha Special:Newpages och Wikipedia:Veckans nyskrivna artiklar länkade, förstår inte varför det togs bort. / Elinnea 9 september 2011 kl. 19.28 (CEST)

Jag skulle nästan hävda att WP:NYA är det bästa av det mesta, eller i alla fall borde vara det. Detta eftersom det bara är väl wikiformaterade, kategoriserade, källbelagda artiklar på över 2 kb som kvalar in där. Nu är det tyvärr så esoteriskt förfarande att avsluta en vecka så att det bara är ett fåtal användare som kan/vågar som gör det, vilket tyvärr gör att den sidan inte fyller den roll som den skulle kunna göra som "senaste veckans bästa artiklar". /εsquilo 10 september 2011 kl. 21.24 (CEST)

Jag ifrågasätter "det bästa av det mesta". Plockas bra nya artiklar in "automatiskt" eller krävs det att artikelförfattaren själv anmäler sin artikel? I det senare fallet kommer nya användares artiklar mycket sällan att dyka upp och endast de etablerade användares som aktivt deltar i projektet. --LPfi 14 september 2011 kl. 07.52 (CEST)

Organisering av sexarbetare

Det finns en kategori som heter "sexarbete" med diverse artiklar. Har nu skapat underkategorin "Organisering av sexarbetare" och där lagt in några organisationer. Det jag tänker mig med kategorin är att det skall vara organisationer som arbetar för sexarbetarnas rättigheter, typ som fackföreningar. Begreppet sexarbetare ser jag som bättre än prostituerade eftersom det naturligt har en bredare definition, alltifrån prostituerade till dem som jobbar i sexbutiker, med telefonsex o.s.v. Hoppas ni tycker kategorin är okay. Men det jag undrar är hur man skall göra med artiklar som denna: Adult Webmaster Empire. När jag ändå är inne på det här vill jag också påpeka att föreningen SANS troligtvis inte existerar längre, utan att det är Rose Alliance som tagit över (vilket jag nämnt på diskussionssidan). --Mats33 9 september 2011 kl. 19.10 (CEST)

Har skapat kategorin "chatt" också, och där lagt in Livejasmin, som är knutet till Adult Webmaster Empire. --Mats33 11 september 2011 kl. 18.37 (CEST)

För mig verkar inte "organisering av sexarbetare" som ett riktigt bra kategorinamn, bör det inte vara "organisationer för sexarbetare", om de ska samlas i en kategori? Höstblomma 13 september 2011 kl. 20.26 (CEST)

Ja, om avsikten inte är att inkludera också t.ex. sutenörsverksamhet. Den nämnda artikeln skulle närmast falla i den senare kategorin (om fysisk sex förmedlas med hjälp av nätverket, annars analogt med något annat namn). --LPfi 14 september 2011 kl. 08.37 (CEST)

Copyfraud

Jag skulle vilja flagga för den diskussion som jag har försökt att starta under Diskussion:Copyfraud. Eftersom det är en fråga som är principiellt intressant för Wikigemenskapen i Sverige, vore det bra om den reddes ut. Jag har en känsla av att tillämpad praxis på svenska Wikipedia baserar sig på rättsliga prejudikat från USA, inte på svensk lagstiftning. Hur som helst så tycker jag, efter att ha läst den diskussion som Copyfraud-artikelns diskussionssida hänvisar till, att det finns en stor osäkerhet hur man ska hantera kopierat material i Sverige. Är överhuvudtaget Copyfraud ett relevant begrepp i svensk rättspraxis? Stigfinnare 14 september 2011 kl. 21.19 (CEST) Korrigerad Stigfinnare 14 september 2011 kl. 21.19 (CEST)

Besökt wikilänk = rödfärgad

I artikeln Radiostyrd klocka ser jag att länken "Tidssignal" har röd färg trots att artikeln finns sedan länge. Och blir kodad som:

"<a href="/wiki/Tidssignal" title="Tidssignal" class="stub">Tidssignal</a>"

medan en riktig icke existerande artikel får kodningen:

"<a href="/w/index.php?title=Sekventiell_logik&action=edit&redlink=1" class="new" title="Sekventiell logik [inte skriven än]">sekventiellt logiska</a>" (från CPU).

Tycker det är vilseledande med röd färg på sådant som existerar istället för annan nyans av blå. Schh 12 september 2011 kl. 14.51 (CEST)

Du kan ha slagit på en extrafunktion som finns längst ner i inställningarna under Utseende-fliken. Den är till för att markera artiklar under X byte med stub-classen och på så vis ge dem en annan färg. Slår du av den funktionen eller ändrar stilen för klassen så ska länkarna inte längre vara röda. Detta syns inte för oinloggade användare eller användare som inte slagit på funktionen. {{Sertion|♥}} 12 september 2011 kl. 14.56 (CEST)

Den funktionen har aldrig varit påsatt för mig, ändå dyker det här skräpet upp hela tiden. -- Lavallen 12 september 2011 kl. 15.28 (CEST)

De är heller inte samma röda färg som saknade länkar, mer vinröda/lila. /jssfrk (d|b) 12 september 2011 kl. 15.10 (CEST)

Besökta wikilänkar får generellt en annan blå färg än "oklickade". Denna blå färg drar åt lila - är det den Du avser? /FredrikT 12 september 2011 kl. 15.38 (CEST)

Kan det vara en effekt av cachning? När någon som har denna funktion aktiverad har besökt (eller uppdaterat?) sidan så ligger den html-versionen kvar någonstans så öven efterkommande "ser rött" trots att de har funktionen avaktiverad? Jag har funktionen avaktiverad men ser ändå de där vinröda länkarna då och då, bland annat på Projektkontorets småprojekt. När jag sparar sidan igen blir det den vanliga blåa färgen igen. --MagnusA 12 september 2011 kl. 15.39 (CEST)

Jag efterpatrullerar mina robotar genom att titta på färskiftningen i länken till "diffen" i bidragslistan, och den färskiftningen följer historiken i min webläsare. Byte av webbläsare, byte av dator eller att jag rensar besökta sidor i webläsaren gör att den "vinröda" varianten för besökta sidor försvinner.

Och den här stub-färgen försvann plötsligt igen, kanske för att jag klickade i rutan "Uteslut mig från funktionsexperiment". Jag är urless på alla dessa experiment man utsätts för hela tiden. Det borde finnas en "global" mina inställningar. -- Lavallen 12 september 2011 kl. 16.03 (CEST)

I mina inställningar är "Gräns för stubblänk-formatering" satt till "avaktiverat". Principen om minsta möjliga förvåning verkar inte ha följts. Som konsekvens är "Uteslut obetänksamma utvecklare från arbetsverktygen" i bockad nu :-) Schh 12 september 2011 kl. 16.06 (CEST)

Krävdes visst att man bockade i ovanstående samt ändrade artikeln och sparade den för att tömma cache:n på denna strunt. Då kodas länken istället som:

"<a href="/wiki/Tidssignal" title="Tidssignal">Tidssignal</a>"

Jag uppskattar att man utvecklar wikipedia (mediawiki) men det bör göras utan att skapa problem för dom som använder densamma.Schh 12 september 2011 kl. 16.32 (CEST)

Jag tror det var någon tillfällig bugg eller experiment. Första gången jag såg det här inlägget var den tidssignal i en röd färg. Det är den inte nu. Jag har inte ändrat något i mina inställningar.--LittleGun 12 september 2011 kl. 16.20 (CEST)

Jag har samma erfarenhet som LittleGun. Jag har inte sett det innan, såg det nyss, men ser det inte längre. Och har heller inte ändrat några inställningar på sistone. Ḇọⅰⅵḙ 12 september 2011 kl. 16.23 (CEST)

Ett relaterat tips är dock att man faktiskt kan ha stubb-funktionen till något vettigt. Jag låter stubblänkar vara gröna och redirects mörkgula, för att kunna skilja dem från vanliga artiklar (blåa) och icke-existerande artiklar (röda). Se Användare:Plrk/vector.css. Plrk 16 september 2011 kl. 15.11 (CEST)

Projekt Wikinews Riksmötet

Nu kan man göra ett samarbets-projekt om Riksmötets öppnande (Riksdagens öppnande, på torsdag). Man skulle kunna skapa ett nyhets-flöde, med text och bilder, som är fria att återanvändas av andra medier. Jag undrar om det finns några som är intresserade av att jobba med detta. Det gäller i så fall att skriva text, under torsdagen när det händer. Samt att se till att få ut text och bilder, dvs att kontakta tidningar och nyhets/bild-byråer. Givetvis kan en del skrivas även på Wikipedia, man borde ju kunna förbättra artiklarna avsevärt, i alla fall på svenska och engelska. Men absolut viktigast är spridning av materialet om öppnandet. --Janwikifoto 13 september 2011 kl. 18.57 (CEST)

Bra initiativ! Jag har inte så mycket tid tillgänglig, men skulle kanske hinna göra lite på onsdag för/eftermiddag. Tanzania 13 september 2011 kl. 19.01 (CEST)

Vad vill/tänker du göra? Min mening är att det behövs:

- någon som skriver på torsdag medan det händer (Wikinews)

- gärna på engelska, tyska, etc

- någon som meddelar nyhetsbyråer och tidningar var det finns bilder och text

- utökning och förbättring av artiklarna om riksdagshuset, riksmötets öppnande, samt på utrikiska (varför står det i WP att riksmötett alltid öppnas på tisdag?)

- kanske någon som lägger upp bilderna

- kanske fixa upp "Riksmötets öppnande" nu, så den kan bli aktuell artikel direkt efter att bilder lagts till --Janwikifoto 13 september 2011 kl. 22.01 (CEST)

Kan se om jag hinner kolla över artikeln om Riksmötets öppnande på onsdag. Tanzania 13 september 2011 kl. 22.05 (CEST)

Nu finns det en commonskategori för bilderna så att både Riksmötets öppnande och andra relaterade artiklar kan illustreras. Ett pressmeddelande är utskickat om det också. /Haxpett 16 september 2011 kl. 10.05 (CEST)

Hur raderar man en överflödig kategori?

Kategori:Konst i London är överflödig eftersom det också finns Kategori:Kultur och konst i London. Hur radera?--Mats33 14 september 2011 kl. 22.07 (CEST)

Om du anser att en sida ska raderas så kan du lägga in mallen {{radera}} längst upp med en kort förklaring varför. {{Sertion|♥}} 14 september 2011 kl. 22.11 (CEST)

Den var ju en slags dublett, ja. Men konsten är ju egentligen en del av kulturlivet. En stor stad som London bör kunna ha en egen kategori om sitt konstliv, Kategori:Konst i London borde vara underkategori till Kategori:Kultur i London. J 1982 15 september 2011 kl. 00.54 (CEST)

Håller med J 1982. Konst är ju kultur, så Kategori:Konst i London borde vara överkategorin, så kan det finnas Konst i London, Musik i London, etc i den. -Laxskinn 16 september 2011 kl. 00.11 (CEST)

Kategori:Musik i London finns redan. J 1982 16 september 2011 kl. 14.50 (CEST)

Kategori:Kultur och konst i London borde alltså flyttas till namnet Kategori:Kultur i London och Kategori:Musik i London placeras i den kategorin. Någon motsvarighet till en:Category:Arts in London verkar inte behövas ännu, då det mesta som hör dit finns i Kategori:Konstmuseer och konsthallar i London. -LPfi 16 september 2011 kl. 15.06 (CEST)

Fotorunda i Skåne

Jag undrar om någon är sugen på att anordna en mindre fotorunda i Skåne innan september är slut (för min del gärna nästa helg) å Wiki loves monuments vägnar. Vi hade ju en Markarydsträff planerad som tyvärr har fått ställas in. Jag har dock känt ett visst sug att ordna bilder till tävlingen men eftersom många fotoobjekt är utanför platser man inom rimlig tid kan ta sig kollektivt hade det varit bra att samordna en bil och kanske en fotograf som vet vad h*n sysslar med (även om jag gärna bidrar vid sidan om, ibland blir det rena lyckträffar)... User:Jonas Andréasson var sugen på att fylla upp bilder på minnesmärken i Lunds kommun, det kanske kan vara en bra startpunkt? /Grillo 16 september 2011 kl. 05.59 (CEST)

Eftersom Markarydssafarin inte blir av finns det pengar kvar i fotosafaribudgeten att söka för att täcka kostnader vid en safari. Ansökning skickas till info@wikimedia.se med uppgifter om hur mycket som behövs och till vad. /Haxpett 16 september 2011 kl. 10.11 (CEST)

Jag är intresserad, men är tyvärr bortrest helgerna 17-18 och 24-25. --Petter 16 september 2011 kl. 11.08

Smithdiagram en eftertraktad artikel?

Skapade artikeln Smithdiagram eftersom det är ganska centralt för nätverksanalysatorer som är rätt populära för RF projekt numera. Upptäckte när artikeln var färdig att Smithdiagram sedan länge länkades som saknad artikel på Wikipedia:Projekt matematik, Wikipedia:Önskelista/Teknik, Wikipedia:Önskelista/Matematik, Portal:Naturvetenskap, Portal:Teknik. Kanske fler artiklar skulle dra nytta av att länka artikeln? Schh 17 september 2011 kl. 00.57 (CEST)

När man skapar en ny artikel om något centralt begrepp så är det en god idé att söka efter ordet för att se om det förekommer (olänkat) i andra artiklar, och skapa de saknade länkarna. Jag fixade just länken från Nomogram. /εsquilo 17 september 2011 kl. 11.59 (CEST)

En tävling som hjälp för en tävling

Tävlingen Wiki Loves Monuments rullar som tåget med hittills 1 266 nya bilder över svenska minnesmärken (17 september, kl. 9). Däremot saknas för flera motsvarande artiklar på svenskspråkiga Wikipedia. Nästa veckas tävling syftar på att åtgärda denna brist. Som vanlig finns ärofulla rosetter att vinna. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 17 september 2011 kl. 09.33 (CEST)