Ämnesguider

Wikipedia har artiklar om fiktiva berättelser, som sagor och romaner, filmer och TV-serier, serietidningar, datorspel samt teater, opera, musikal och baletter. Användare är välkomna att skriva flera sådana artiklar; det finns dock några viktiga saker att tänka på.

Relevanskriterier redigera

Fiktiva fenomen och/eller personer (till exempel rollfigurer i Harry Potter) är relevanta eller har encyklopediskt värde om de uppfyller ett av följande kriterier:

  • De är av dokumenterad betydelse i välkända verk (inte fanfiction).
  • De har dokumenterad kulturell betydelse utanför ursprungsverken.
  • En fiktiv person, plats, varelse eller sak kan vara relevant för en egen artikel om den omnämns på ett icke-trivialt sätt i flera olika verk.

Figurer och företeelser som inte är relevanta av egen kraft kan dock vara viktiga nog att nämnas i samlingsartiklar eller artikeln om verket de förekommer i.

Stilråd redigera

  • Gör sammanhanget tydligt. En artikel om en fiktiv person eller plats bör inledas med att klargöra att det rör sig om en uppdiktad sådan och beskriva i vilka berättelser personen eller platsen förekommer. Se Wikipedia:Skriv ut det självklara.
  • Skriv ur ett verklighetsperspektiv. Artiklar om fiktiva personer, platser och liknande ska främst beskrivas utifrån den roll de har i verkligheten och bara i andra hand om den roll de har i sitt fiktiva universum. Exempelvis ges en huvudrollsfigur i verket mer utrymme än en birollsfigur även om birollsfiguren är viktigare i det fiktiva universumets värld.
  • Texten bör vara trovärdig. Fakta i artikeln bör som alltid vara belagda med trovärdiga källor. Egen forskning, som dina egna recensioner och spekulationer, bör skrivas på andra platser än Wikipedia.
  • Samla informationen i rätt artiklar. Enskilda fiktiva personer, fiktiva platser eller liknande bör enbart ha egna artiklar om det finns stor mängd verifierbara fakta från trovärdiga källor. Mindre framträdande delar av historierna bör sammanföras i listor, till exempel lista över rollfigurer i Harry Potter eller mindre karaktärer i Harry Potter. Se vidare Wikipedia:Artikellängd.
  • Beskriv fiktiv handling och verkets existens i nutidsform. Den fiktiva handlingen i ett verk som en bok eller en långfilm är inte tidsbunden utan utspelar sig på nytt för den som konsumerar verket oavsett när det skapades. Se vidare Wikipedia:Skrivregler#Tidsformer.
  • Beskriv allt annat än fiktiv handling och verkets existens i dåtidsform. Ett verk har inte skapats i ett vakum utan av en eller flera människor vid en bestämd plats och tid. Nedlagda tidskrifter, till exempel serietidningar ska även de beskrivas i dåtidsform. Se vidare Wikipedia:Skrivregler#Tidsformer.
  • Respektera upphovsrätten för bilder. För det första är de allra flesta filmer, datorspel, tecknade serier och andra konstnärliga verk skyddade av upphovsrätt. För det andra är många fiktiva figurer upphovsrättsskyddade i sig själva. Se rubriken #Tillåtna bilder nedan.
  • Fokus ska inte ligga på det fiktiva i sig. Handlingar, fiktiva personer eller platser ska beskrivas så kortfattat som möjligt. Beskrivningar av fiktiva företeelser ska inte ta upp huvuddelen av artiklarna. Vissa genrer som fantasy och science fiction använder sig ofta av egna begrepp som bör ges utrymme för koncis förklaring utifrån ett verklighetsperspektiv. Oavsett genre, bör dock tyngdpunkten ligga på ämnen som verkets produktion, inspirationskällor, mottagande och inflytande på andra verk.
  • Titlar anges olika beroende på språk. Tänk på att titlar på verk anges olika i exempelvis svenskan och engelskan. I svenskan skrivs titlar likt vanliga meningar, där det första ordet och egennamn generellt är i versal och övriga gemener, exempelvis Tomten är far till alla barnen och Fanny och Alexander. I engelskan skrivs dessutom de informationstunga orden i versal, exempelvis No Country for Old Men. En annan skillnad är att veckodagar och månader skrivs med inledande versal i engelskan men inte i svenskan, exempelvis Freaky Friday och Fyra veckor i juni. I en wikilänk måste stavningen vara exakt för att fungera och leda direkt till målartikeln.

Disposition redigera

Goda exempel redigera

Svenskspråkiga Wikipedia har en del kvalitetsmärkta artiklar om fiktiva företeelser. Dessa artiklar förklarar sin relevans, de är skrivna på ett sådant sätt att även en person som inte tagit del av verket (det vill säga läst boken eller serietidningen, sett filmen eller tv-serien, eller spelat spelet) förstår texten, referaten av handlingen tar inte upp hela artikeln, de är källbelagda med källor som är fristående från verket. Titta gärna på hur de är uppbyggda och ta efter det som är bra.

Romaner redigera

  • Onkel Toms stuga – utmärkt artikel om en roman, med avsnitt om bland annat teaterversioner

Filmer redigera

TV-serier redigera

  • Life on the Fast Lane – bra artikel om ett enskilt avsnitt i en tv-serie, med ett avsnitt som klargör varför just det avsnittet är särskilt värt att uppmärksamma

Datorspel redigera

Tillåtna bilder redigera

Att illustrera artiklar om fiktion begränsas ofta av upphovsrättsliga regler, som är striktare på svenska Wikipedia och Commons än till exempel på engelska Wikipedia.

Det är i regel inte tillåtet att ladda upp dessa bilder:

  • Stillbilder från filmer, tv-serier etc, och skärmdumpar från icke-fria datorspel.
  • Målningar, bokillustrationer, rutor från tecknade serier och andra tvådimensionella verk.
  • Filmaffischer och liknande.
  • Fotografier på leksaker, kläder och andra föremål som föreställer upphovsrättsskyddade figurer, även om fotografen avsagt sig upphovsrätten.
  • Fan-art, det vill säga upphovsrättsskyddade figurer tecknade av amatörer, även om tecknaren avsagt sig upphovsrätten.

För att illustrera kulturella verk är det däremot vanligen tillåtet att ladda upp:

  • Verk vars upphovsmän varit döda i minst 70 år.
  • Fotografiska verk (konstverk) tagna i Sverige före 1944.
  • Övriga fotografiska bilder tagna i Sverige före 1969 (som inte föreställer något upphovsrättsskyddat verk).
  • Verk framställda av personer som är anställda av USA:s federala statsmakt (till exempel CIA, NASA och USA:s försvarsdepartement) och som skapats i tjänsteutövningen.
  • Fotografier på skådespelare och andra personer, om fotografen avsagt sig upphovsrättsrättsliga anspråk (pressbilder är i allmänhet skyddade).
  • Fotografier på byggnader, statyer och andra permanenta anläggningar på allmän plats, om fotografen avsagt sig upphovsrätten (gäller inte bilder tagna i vissa länder, se commons:Freedom of panorama).
  • Vissa äldre filmer och andra verk som på grund av särskilda omständigheter inte längre är upphovsrättsskyddade i ursprungslandet. Se vidare Wikipedia:Riktlinjer för användande av bilder och Wikipedia:Upphovsrätt.
  • Fotografier på bokomslag och liknande, där upphovsrättsskyddade bilder eller figurer inte går att urskilja.
  • Fotografier från en teaterföreställning, en konsert eller något annat scenframträdande, om fotografen avsagt sig upphovsrätten, och fotograferingsförbud inte gäller.

Se även redigera