Wikipedia:10 saker du kanske inte visste om Wikipedia

(Omdirigerad från Wikipedia:10SDIV)
Denna sida är museimärkt och hålls inte längre uppdaterad. Den behålls främst av historiska skäl.
Se eventuellt diskussionssidan för mer information.


Wikipedias huvudsida

10 saker du kanske inte visste om Wikipedia är en lista med insikter om Wikipedia som är särskilt riktad till folk som inte har så mycket förkunskap om projektet, såsom journalister, nya wikipedianer och nya läsare. Förklaringarna här borde inte förvåna mer erfarna wikipedianer, men kan förhoppningsvis hjälpa resten av världen att få en bättre bild av vad vi håller på med.

Mer information finns på: Wikipedia:Om
  1. Vi är inte till salu.
    Om du väntar på att Wikipedia ska köpas upp av någon internetjätte, håll inte andan medan du väntar. Wikipedia drivs av Wikimedia Foundation, en ideell organisation med säte i San Francisco. Vi får stöd av donationer och stipendier, och vårt mål är att alla på jorden ska ha tillgång till fri information.
    Mer information: http://wikimediafoundation.org/
  2. Allt innehåll kan användas av alla, med några få undantag
    Wikipedia är en del av samma rörelse som producerade GNU/Linux och Mozilla Firefox och som har gjort sig av med restriktionerna i den traditionella copyright-lagstiftningen. Istället har vi anammat det som kallas en "fri innehållslicens" ("free content license"): all text och alla bilder som vi wikipedianer skrivit och tagit är och kommer att förbli fria för vem som helst att kopiera, modifiera och distribuera vidare. Vi begär bara att du anger källan enligt god sed och bibehåller dessa friheter.
    Mer information: Wikipedia:Upphovsrätt
  3. Vi talar chichewa...[1]
    ... och omkring 250 språk till. Det är klart, bara omkring 80 av de Wikipediaversionerna har för tillfället mer än 10 000 artiklar – men det beror inte på att vi inte försöker. Wikimedia Foundation stöds av allt fler självständiga nationella föreningar, för tillfället (2009) i 21 länder, som hjälper oss att få fler människor i respektive land att bli medvetna om oss. I många länder, inklusive USA, är Wikipedia bland de tio mest populära webbsidorna.
    Mer information: List of Wikipedias och http://www.alexa.com/data/details/traffic_details?q=&url=wikipedia.org
    Tyskspråkiga Wikipedia har givit ut några av sina bästa artiklar på en DVD-rom.
  4. Det går egentligen inte att ändra något på Wikipedia...
    ...du kan bara lägga till saker. Wikipedia är en databas med evigt minne. En artikel du läser idag är bara den nuvarande formen; varje gång den ändras sparar vi både den nya versionen och den gamla. Det här gör att vi kan jämföra olika versioner, eller återställa äldre versioner där så behövs. Som läsare kan du till och med citera en specifik version av en artikel du läser. Länka bara till artikeln genom att använda "Permanent länk" i menyn till vänster så kommer länken peka på en sida vars innehåll aldrig ändras.
    Mer information: Wiki
  5. Vi bryr oss om kvaliteten på det vi gör.
    Wikipedia har en rad riktlinjer och kvalitetskontrollprocesser. Läsare kan bevaka de senaste ändringarna medan de sker, bevaka specifika ämnen de kan, följa en användares bidrag, märka artiklar med problem som andra användare kan fixa till, och diskutera hur man bäst utvecklar en artikel med andra användare. Våra bästa artiklar blir "utvalda artiklar", och problemsidor nomineras för radering. Det finns flera olika projekt på Wikipedia som fokuserar på att förbättra särskilda områden. Vi vill att saker ska bli rätt, och vi slutar aldrig att fundera ut nya sätt att komma dit.
    Mer information: Wikipedia:Deltagarportalen
  6. Vi förväntar oss inte att du ska lita på oss.
    Det är naturligt för ett ständigt föränderligt verk såsom Wikipedia att, medan några artiklar uppfyller mycket hög standard, så är andra fulla av skräp. Vi är medvetna om det. Vi försöker självklart se till så att det finns många bra artiklar i jämförelse med antalet dåliga, och att hitta bra sätt att visa i vilket skick en artikel är i just nu. Men även som bäst är Wikipedia en encyklopedi, inte en primärkälla, med alla begränsningar det innebär. Vi ber dig bara att inte fördöma Wikipedia, utan att använda det som en encyklopedi.
    Mer information: Wikipedia:Allmänt förbehåll
    Den här bilden av Vincent van Gogh är bara en av miljoner bilder på Wikimedia Commons. I stort sett alla bilder där får du använda som du vill: till skärmsläckare, på tröjor, på din hemsida eller i uppsatser; kontrollera dock licensen, som ofta kräver att vissa uppgifter bifogas.
  7. Vi är inte ensamma.
    Wikipedia är en del av en ökande rörelse för fri kunskap som börjar sprida sig i forsknings- och utbildningsvärlden. Wikimedia Foundation driver åtta systerprojekt till encyklopedin: Wiktionary (en ordbok), Wikisource (ett bibliotek med källtexter), Wikimedia Commons (ett mediabibliotek med mer än fyra miljoner bilder, videor och ljudfiler), Wikibooks (en samling med manualer och handböcker), Wikiversity (ett interaktivt inlärningscenter), Wikinews (ett experiment i medborgarjournalistik), Wikiquote (en citatsamling), och Wikispecies (en katalog över alla former av liv, för närvarande enbart engelsk version). Precis som Wikipedia, lyder alla dessa projekt under fria licenser och är fria för vem som helst att redigera.
    Mer information: http://wikimediafoundation.org/wiki/Home
  8. Vi är bara samlare.
    Artiklar på Wikipedia är osignerade, och användarna gör allt jobb utan lön. Oavsett om du påstår att du är professor, använder ditt riktiga namn eller föredrar att redigera anonymt, kommer dina redigeringar att bedömas på sina egna meriter. Vi kräver att källor citeras för alla viktiga fakta, och vi tillåter inte att användare publicerar sina personliga slutsatser när de skriver artiklar. Alla wikipedianer måste hålla en neutral synvinkel; de får bara samla relevanta åsikter som kan spåras till pålitliga källor.
    Mer information: Wikipedia:Grundprinciperna och Wikipedia:Verifierbarhet
  9. Vi är ingen diktatur.
    Wikimedia Foundation styrs av sin styrelse, vars ledamöter till majoriteten enligt stadgarna måste bestå av Wikipedianer. Styrelsen och Wikimedia Foundation kan inte besluta i innehållsfrågor, och de olika Wikipediaversionerna styr sig själva efter konsensusbeslut. Wikipedias grundare, Jimmy Wales, har en styrelseplats och rätt att se också censurerade inlägg i alla projekten. Han har också förbehållit sig rätten att i vissa fall, såsom anklagelser om förtal, uppmana till censur och låsning av en sida tills situationen retts upp. Efter kontroversiella ingrepp mot pornografi i media-arkivet Wikimedia Commons avstod Wales från möjligheten att aktivt agera som administratör. Wikipedias organisation är genomskinlig och självkritisk. Konflikter debatteras öppet och diskussionerna kan läsas av envar i Wikipedias arkiv (censur förekommer till exempel då känsliga personuppgifter utelämnats, men normalt tillåts inte försök att gömma undan kontroversiella frågor).
    Mer information: Wikipedia#Kritik
  10. Vi tänker långsiktigt.
    Vi vill att Wikipedia ska finnas om hundra år, om det inte förvandlas till något ännu mer relevant. Allt på Wikipedia kretsar kring det: våra innehållslicenser, vår organisation och vårt styrningssätt, våra internationella satsningar, vårt val att leva på donationer, vår användning av fri programvara, och våra aldrig sinande insatser för att nå vårt mål. Föreställ dig en värld där alla människor fritt kan få ta del av all världens kunskap. Det är vad vi siktar på – och vi behöver din hjälp.
    Mer information: http://wikimediafoundation.org/