Warszawafördraget
Warszawafördraget var ett fördrag som ingicks mellan Förbundsrepubliken Tyskland (Västtyskland) och Folkrepubliken Polen den 7 december 1970.
| Warszawafördraget Warschauer Vertrag Układ PRL-RFN | |
| Typ | bilateralt avtal |
|---|---|
| Innehåll | Erkännandet av Oder–Neisse-linjen som gräns mellan Polen och Västtyskland Fredlig konfliktlösning staterna emellan |
| Signerades | 7 december 1970 |
| Plats | Warsawa, Polen |
| Parter | Polen Västtyskland |
Förhandlingarna fördes under hösten 1970 och i början av december kom den tyske förbundskanslern Willy Brandt till Warszawa där han lade ned en krans och sedan knäföll inför ett minnesmärke över de judar som dödats i det judiska gettot i staden under Warszawaupproret 1943.
Genom fördraget förband sig de två staterna att lösa sina konflikter med icke-våld och att acceptera den befintliga tysk-polska gränsen, Oder-Neisse-linjen.[1] Vid Potsdamkonferensen 1945 hade denna gränslinje förklarats vara provisorisk.
I den tyska Förbundsdagen blev förbundskansler Brandt hårt kritiserad av konservativa CDU eftersom Västtyskland genom fördraget förklarade sig inte ha några anspråk på det territorium öster om Oder-Neisse som före andra världskriget haft en övervägande tyskspråkig befolkning. Oppositionen mot detta ledde så småningom till en förtroendeomröstning i Förbundsdagen den 27 april 1972 som Brandts regering vann med endast två röster. Den 17 maj 1972 ratificerade förbundsdagen fördraget.
Brandts genomförande av avspänning i Europa genom sin Ostpolitik gjorde att han 1971 fick Nobels fredspris.
Källor redigera
- ^ Tomas Lundin (14 juni 2006). ”Grannarna laddar inför bollfejden” (på svenska). Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/grannarna-laddar-infor-bollfejden. Läst 16 mars 2022.