Wales nationalförsamling
Wales lagstiftande självstyrelseförsamling som en del av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland
Wales nationalförsamling (engelska: National Assembly for Wales, kymriska: Cynulliad Cenedlaethol Cymru) är en beslutande församling i Wales. Där sitter 60 medlemmar, som kallas för församlingsmedlemmar, AM (kymriska: Aelod y Cynulliad). De väljs på en fyraårsperiod.
| Wales nationalförsamling National Assembly for Wales Cynulliad Cenedlaethol Cymru | |
| Typ | |
|---|---|
| Utformning | Enkammarparlament |
| Kammare | 1 |
| Struktur | |
| Antal platser | 60 |
| Storbritanniens statsskick | |
.svg) Denna artikel ingår i en artikelserie | |
| Monarkin | |
|---|---|
| Kung Charles III av Storbritannien | |
| Tronföljare: William, prins av Wales | |
| Kronrådet · Kunglig sanktion · Prorogation | |
| Samväldesriken | |
| Lagstiftande makt | |
| Parlamentet | |
| Parlamentsval | |
| Underhuset · Överhuset | |
| Årlig öppningsceremoni | |
| Verkställande makt | |
| Premiärminister Rishi Sunak | |
| Kabinettet · Kronrådet | |
| Cabinet Office | |
| Dömande makt | |
| Högsta domstolen | |
| Common law · Rättsväsen | |
| Engelsk rätt · Skotsk rätt | |
| Självstyre | |
| Skottland: Parlament | |
| Wales: Nationalförsamling | |
| Nordirland: Församling | |
| Administrativ indelning | |
| Riksdelar | |
| Kronbesittningar | |
| Utomeuropeiska territorier |
Daglig pandemikonferens maj 2021: pandemin och alla hälsofrågor i Wales överlämnas till den walesiska regeringen
Församlingen skapades genom Government of Wales Act 1998, som efterföljde en folkomröstning 1997 och i sin tur följdes av det första walesiska valet till nationalförsamlingen 1999[1]. Lagstiftande makt fick den först genom Government of Wales Act 2006.
ReferenserRedigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 2 november 2012.
NoterRedigera
- ^ ”Wales”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/wales#politiska-f%C3%B6rh%C3%A5llanden. Läst 25 januari 2020.