Ytterselö kyrka

Ytterselö kyrka är en kyrkobyggnad i Ytterselö socken i Strängnäs stift. Den är församlingskyrka i Stallarholmens församling.

Ytterselö kyrka
Kyrka
Ytterselö kyrka från sydöst
Land	Sverige
Län	Södermanlands län
Ort	Ytterselö kyrkby
Trossamfund	Svenska kyrkan
Stift	Strängnäs stift
Församling	Stallarholmens församling
Plats	Ytterselövägen, 645 97 Stallarholmen
Invigd	1100-talet
Bebyggelse‐ registret	21300000003405

Kyrkan ligger i sydöstra hörnet av Selaön. Närmaste ort är Stallarholmen.

Kyrkobyggnaden

Peringskiölds ritning från 1684

Karl Gyllenstiernas vapen i Ytterselö kyrka

Kyrkan byggdes med västtorn förmodligen redan under 1100-talet. Det ursprungliga korpartiet är inte känt. Kyrkan förlängdes åt öster, kanske under 1300-talet, och sakristia byggdes till. Omkring 1500 hade kyrkan vapenhus och stjärnformade tegelvalv, tre travéer (nuvarande långhus). Tornrummet, det södra gravkoret, sakristia och vapenhus är kryssvälvda.

1650 uppfördes i söder ett gravkor för ätten Soop på Mälsåker. Johan Peringskiölds skiss från 1684 visar att koret hade kupol med spira. Den visar också att tornets höga, pyramidformade spira fanns redan på 1600-talet.

Nuvarande högkoret byggdes 1728.

Med undantag för kordelen är kyrkan vitrappad och har mönsterlagt tjärat spåntak. Tornet har små, högt sittande ljudgluggar. Långhusets rundbågiga fönsteröppningar är från 1800-talet.

Det karolinska högkoret har ett kopparklätt kupoltak som kröns av en liten lanternin.

Kyrkogården omges av den sedvanliga kallmuren. En kanske medeltida stiglucka finns på västsidan.

Interiör

Vy mot altaret

Kyrkorummet är vitkalkat. Bänkinredningen är från 1909.

Långhuset har stjärnvalv från omkring 1475 som i västra delen vilar på pelare. I östra delen är de byggda direkt på muren.

Predikstolen står mot norra väggen. Triumfkorset återställdes 1964.

Två av kyrkans tolv invigningskors finns bevarade.

På norra väggen finns resten av en målning, kanske ett epitaf målat av AIR (Anders Jordansson Ryttare) som även målade Glanshammars kyrka i Närke 1589.

Wachtmeisterska gravmonumentet

Under högkoret, byggt 1728, finns ett gravkor för ägarna till Mälsåker. Där ligger Anna Maria Soop, hennes barn och hennes två makar, greve Axel H. Wachtmeister och greve Carl E. Gyllenstierna.

Inventarier

Dopfunten är kyrkans äldsta inventarium. Den är av mälarsandsten och dateras till 1100-talet. Kuppan är cylindrisk med konisk sluttning mot foten. Den är mycket rikt dekorerad med djurmotiv och rankverk. Flera liknande dopfuntar finns i Mälardalen. Foten visar omväxlande ett helt djur i profil och ett huvud sett framifrån, huggna i halvrelief. Många dopfuntar "skyddas" genom avskräckande figurer på foten. Närmast kuppan slutar foten i en halvcirkelformad ring.

Orgeln är byggd av Grönlunds Orgelbyggeri AB år 1965.

Man I. Huvudverk	Man II. Bröstverk	Pedal	Koppel
Rörflöjt 8'	Gedackt 8'	Subbas 16'	II/I
Principal 4'	Rörflöjt 4'	Gedackt pommer 8'	II/P
Spetsflöjt 4'	Principal 2'	Skalmeja 4'	I/P
Waldflöjt 2'	Cymbel 2 chor
Mixtur 3 chor	Krumhorn 8'
	Tremulant

Manualomfång: C-g³. Pedalomfång: C-f¹

Altarskåpet

Altarskåpet tillverkades strax efter 1500. Det är ett mycket fint arbete från Antwerpen i Flandern, som tillsammans med Bryssel och Lübeck var tillverkningsort för många av de altarskåp som importerades till Sverige. Antwerpenskåp kännetecknas av den halvcirkelformade upphöjningen av mittpartiet.

Flyglarnas målning är inte bevarad. Överst på skåpet finns en bild av profeten Jesaja.

Från vänster: Sankt Botvid, Maria med Jesusbarnet och Sankt Eskil

Huvudmotivet är Maria med Jesusbarnet. Jungfru Maria flankeras av Mälardalens två helgon från 1000-talet, Sankt Botvid och Sankt Eskil.

Ovanligt för skåpet är personernas mycket "levande" ansiktsdrag. Marias normalt s-formade kroppshållning är spegelvänd. Lekmannen Botvid är betydligt ödmjukare än biskopen Eskil.

Maria är krönt till himmeldrottning och har utslaget hår, tecknet på hennes jungfrulighet. Hon håller en uppslagen bok.

Jesus framställs som naket spädbarn, med en duk över underkroppen. Han leker med boken och knycklar ihop ett blad.

Eskil framställs som biskop, hans attribut är tre stenar.

Olofbilden

Olav Haraldsson lär ha varit kyrkans skyddshelgon^{[källa behövs]}. Den stora Olofbilden från slutet av 1400-talet visar kungen sittande, utan sina vanliga underliggare. Han är skäggig och håller ett riksäpple. Hans vanliga attribut, en stor norsk yxa, har kommit bort.

Mariastaty, predikstol och triumfkrucifix

Kyrkan äger även en staty av Maria med Jesusbarnet från slutet av 1400-talet. Maria är krönt med metallkrona. Jesus framställs som naket spädbarn.

Predikstolen sägs vara från omkring 1600. Den saknar snidade figurer men var målad från början, troligen med evangelisternas bilder i de inramade panelerna.

Triumfkrucifixet hänger numera mitt i kyrkorummet. Det är ett sent arbete från omkring 1510. Evangelisternas symboler är bevarade på korsarmen (Markus, Lukas). Jesus har korslagda fötter och kort, knutet höftskynke. Jesus visas som smärtoman, mager, med stora gapande sår och mycket blodig.

Processionsänglarna är från omkring 1500. Båda saknar den rörliga armen med pinglan. Straffstocken är från 1700-talets slut.

Kyrkogården

u På kyrkogården finns Barbro Alvings, Hjalmar Alvings, Fanny Alvings och Uno Stallarholms gravar

Soopska gravmonumentet

Söder om kyrkan, på kyrkogården, står ett märkligt monument över Hans Åkesson Soop, som dog 1619, och dennes hustru Elin Erikdotter Kagg.

Gravmonumentet är uppbyggt av fyra kalkstenspelare med ett spånklätt valmtak som skyddar den underliggande gravstenen.

Bildgalleri

• 
  Stiglucka
• 
  Dopfunt från 1100-talet
• 
  Predikstol ca 1600-tal
• 
  Triumfkrucifix från ca 1500
• 
  Maria, sent 1400-tal

Externa länkar

• Bebyggelseregistrets anläggningspresentation

• Wikimedia Commons har media som rör Ytterselö kyrka.
  Bilder & media