Öppna huvudmenyn

Omröstning är ett besluts- eller undersökningssätt som innebär att varje part som deltar har en eller flera röster som denne framför till förmån för det alternativ denne gillar bäst. I regel blir det alternativ gällande som får en enkel majoritet av rösterna, men även andra typer av majoriteter kan användas (såsom absolut, kvalificerad eller relativ majoritet).

Omröstning kan, men behöver inte, omfatta exakt rösträkning[1].

En omröstning kan genomföras som en rak omröstning där varje person ger en röst och där det alternativ som erhåller flest röster väljs. Omröstning kan också genomföras utifrån mer komplexa metoder där röster ges vikt och där sammanräkningen också kan göras mer komplicerad, t.ex. vid bolagsstämmor där olika aktieägare innehar olika antal aktier och därmed olika antal röster. Ett annat exempel är flervalsomröstning där de röstande ger på en valfri skala poäng på hur gärna eller ogärna de ser på ett alternativ. De röstande kan också ha olika "värde" vilket påverkar de olika röstandens vikt. Ett resultat av en sådan omröstningen blir att ett av alternativen väljs samt uppgifter om hur stor enighet det råder om att inte andra alternativ väljs i stället.

Ska omröstning ske mellan fler än två alternativ och enkel majoritet krävs, används i Sverige ofta eliminationsmetoden. Ett annat alternativ är seriemetoden som används i flera europeiska parlament.

Innehåll

VoteringRedigera

Termen votering används för att beteckna formella omröstningar i specifikt styrelser och beslutande församlingar[2] (men inte i samband med t.ex. folkomröstningar). Dock förekommer termen varken i riksdagsordningen, kommunallagen, förvaltningslagen, aktiebolagslagen eller i lagen om ekonomiska föreningar där istället uteslutande termen omröstning används.

OmröstningssättRedigera

Det finns flera olika sätt för de röstande att avge sina röster:

Omröstningssätten kan i regel användas med eller utan exakt rösträkning (undantaget acklamation, där rösträkning inte kan ske).

I samband med t.ex. omröstningar i tv-sända tävlar (såsom Eurovision Song Contest), där varje röstande också har obegränsat antal röster, kan röstning ske t.ex. via sms eller telefon.

Sluten, "halvöppen" och öppen omröstningRedigera

Den tyske statsvetaren Thomas Saalfeld (1995)[3] anger tre huvudkategorier av (parlamentariska) omröstningar, baserade på i vilken utsträckning som det är möjligt att identifiera hur var och en av de röstande röstat individuellt:

  1. Sluten eller hemlig omröstning (closed or secret voting) där det inte är möjligt att avgöra hur var och en av de röstande röstat. Till exempel kan detta ske genom användandet av röstsedlar som antingen lämnas ihopvikta/hoprullade eller lämnas i ett kuvert (röstkuvert) på ett sådant sätt att röstsedelns innehåll inte direkt avslöjas. Ett annat tillvägagångssätt är genom ballotering.
  2. "Halvöppen" omröstning (semi-open or anonymous voting; signal voting[4]) som är öppen i bemärkelsen att endast de närvarande vid omröstningen har viss möjlighet att identifiera hur någon röstat (beroende på antalet röstande), men sluten i bemärkelsen att det inte registreras hur varje enskild har röstat och ger därmed en viss anonymitet för den röstande. Rösträkning kan dock ske, men den redovisas inte individuellt. Exempel på omröstningsförfarande är
  3. Öppen omröstning (open or public voting) där det förs till protokollet (eller registreras på annat sätt) hur var och en har röstat. Exempel på omröstningsförfarande är
    • genom namnupprop som i Sveriges riksdag[6] och i Europaparlamentet[7]
    • med omröstningsapparat i norska Stortinget[4] och danska Folketinget[4],
    • med röstsedlar där den röstandes namn framgår liksom den röstandes ställningstagande,
    • med handuppräckning i andra kammaren i nederländska Generalstaterna[4],
    • genom discessus i brittiska överhuset (då kallat divison) där röstande får gå till olika korridorer som betecknar ett visst beslutsalternativ (motsvarande "ja" respektive "nej") där deras individuella röster sedan registreras.

Rösträkning och redovisning av rösternaRedigera

Rösträkning innebär att de avgivna rösterna räknas, antingen manuellt med hjälp av rösträknare eller elektroniskt. Praxis i flera församlingar är att omröstning med rösträkning ska genomföras om så begärs.

Rösträkning sker först och främst som ett sätt att objektivt bestämma om en visst majoritetsförhållande föreligger, och kan användas att kontrollera att ordförande uppfattat majoritetsförhållandet rätt efter en genomförd acklamation eller en visuell försöksvotering. Rösträkning ska t.ex. användas direkt i Sveriges riksdag då en kvalificerad majoritet krävs för beslut[8].

Rösträkning kan också begäras, om församlingen använder öppen votering, för att möjliggöra registrering av hur var och en röstat (t.ex. möjliggöra för en riksdagsledamot att kunna visa för sina väljare hur man faktiskt röstat i olika frågor[9]). Om rösträkningen är förknippad med att eliminationsmetoden kommer att användas, där förslagen ställs mot varandra parvis och utesluts successivt, möjliggör begäran om rösträkning för den röstande att också kunna rösta på alternativ som bedöms som näst bäst[10].

Hur rösterna utfallit redovisas i regel i församlingens protokoll[11]. Även redovisning av antalet ogiltiga röster redovisas. I protokoll från t.ex. parlament anges ofta antalet frånvarande liksom hur varje röstande har röstat individuellt om öppen omröstning används, om det inte redovisas separat.

Lika röstetalRedigera

Om rösterna fördelas lika (lika röstetal eller rösttal) finns det i princip tre metoder för att nå ett beslut: Antingen avgörs ärendet genom lottning, eller så har ordförande utslagsröst (så länge det inte gäller sluten omröstning), eller så faller förslaget automatiskt till förmån för status quo. Lottning används i bl.a. Sveriges riksdag[12] och principen om att ordförande har utslagsröst gäller t.ex. vid svenska förvaltningsmyndigheter[13] och i kommunfullmäktige[14].

Omröstningar i SverigeRedigera

Omröstning i Sveriges riksdagRedigera

I Sveriges riksdag finns utrymme för tre omröstningssätt: uppresning, elektronisk omröstning (med omröstningsapparat) och omröstning genom namnupprop. Enligt terminologin i svenska riksdagsordningen anses inte acklamation vara ett omröstningssätt i formell mening[15], men används vid beslutsfattande om inte omröstning begärs. Val i riksdagen, t.ex. val av talman, kan förrättas med slutna sedlar.

Rösträkning sker endast vid elektronisk omröstning eller vid omröstning med namnupprop (som då är öppna i bemärkelsen att ställningstagandet hos var och en av ledamöterna registreras), liksom vid personval med slutna sedlar (där det inte framgår hur var och en har röstat).

Vid omröstningar med fler än två förslag (dock inte vid personval) används den s.k. eliminationsmetoden (se vidare denna artikel för exempel på förfarande).

Omröstning vid förvaltningsmyndigheterRedigera

Svenska förvaltningsmyndigheter följer samma grundprincip för beslutsfattande som i Sveriges riksdag (benämns ofta kollektiv beslutmetod) och regleras i förvaltningslagen 28–29 §. Ärendet avgörs först och främst genom acklamation, men därefter genom omröstning med rösträkning om så begärs. Omröstning ska ske öppet[16] och eliminationsmetoden ska användas. Vilket omröstningssätt (t.ex. handuppräckning eller omröstning genom namnupprop) som ska användas finns inte reglerad i lagen.

Omröstning till dom (den kollegiala beslutsmetoden)Redigera

Omröstning till dom är reglerat i 29 kap svenska rättegångsbalken om det framförs skiljaktiga meningar vid överläggning.[17]

Vid omröstningen skall den yngste i rätten först yttra sig. Därefter ska ledamöterna yttra sig allt eftersom de har säte i rätten. Om målet har beretts av en viss ledamot, ska denne först säga sin mening. Om nämndemän ingår i rätten, ska dessa säga sin mening sist.

Var och en skall ange de skäl han grundar sin mening på.[18]

Vid omröstning ska den mening gälla som omfattas av mer än hälften av ledamöterna.[19]

FolkomröstningRedigera

Vid folkomröstningar i Sverige används slutna sedlar.

Vid styrelsesammanträden och stämmorRedigera

Vid omröstningar i styrelser och vid stämmor i ideella föreningar och bolag i Sverige, används ofta samma praxis som vid beslut i Sveriges riksdag: Först acklamationsförfarande därefter möjlighet till omröstning med rösträkning om så begärs. Vid fler än två förslag används i regel den s.k. eliminationsmetoden (med användande av kontrapropositionsvotering) vid omröstningar. Vilket omröstningsförfarande som används, t.ex. handuppräckning eller med sedlar, varierar mellan olika organisationer.

FotnoterRedigera

  1. ^ Se t.ex. användning av begreppet omröstning i den svenska riksdagsordningen (tilläggsbestämmelserna 11.10.2–11.10.4) där omröstning dels kan ske elektroniskt, dels med namnupprop, dels genom uppresning – medan rösträkning däremot endast sker vid elektronisk omröstning eller vid omröstning med namnupprop.
  2. ^ ”Nationalencyklopedin, votering”. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/votering. Läst 7 juli 2019. 
  3. ^ Saalfeld, T. (1995). "On Dogs and Whips: Recorded Votes". I H. Döring (red.) Parliaments and majority rule in Western Europe, s. 528–565. Frankfurt : Campus Vlg.
  4. ^ [a b c d e f g] Hug, S., Wegmann, S., & Wüest, R. (2015). ”Parliamentary voting procedures in comparison”. West European Politics 38 (5): sid. 940–968. doi:http://dx.doi.org/10.1080/01402382.2015.1045290. 
  5. ^ Se riksdagsordning (2014:801) tilläggsbestämmelserna 11.10.4 och 11.10.5.
  6. ^ Se riksdagsordning (2014:801) tilläggsbestämmelse 11.10.3.
  7. ^ Europaparlamentets arbetsordning, nionde valperioden juli 2019, artikel 190.
  8. ^ Se riksdagsordningen (2014:801) 11 kap. 8 § andra stycket.
  9. ^ Se t.ex. riksdagsledamot Hamrin resonemang i riksdagens protokoll nr 12 från andra kammaren onsdagen 18 februari 1925 s. 14.
  10. ^ Bo Elmgren (2001). Mötesteknik. Stockholm: Bilda Förlag. sid. 35. 
  11. ^ I den amerikanska handboken för parlamentarisk beslutsfattande Robert’s Rules of Order Newly Revised (2011, s. 418, raderna 26–31) anges att ”The tellers’ report is entered in full in the minutes, becoming a part of the official records of the organization. Under no circumstances should this be omitted in an election or in a vote on a critical motion out of a mistaken deference to the feelings of unsuccessful candidates or members of the losing side.” (D.v.s. rösträknarnas sammanställning av rösterna ska redovisas i sin helhet i protokollet och får under inga omständigheter utelämnas vid ett personval eller en omröstning på grund av hänsyn till känslorna hos den som förlorat valet eller omröstningen.)
  12. ^ Riksdagsordning (2014:801) 11 kap. 11 och 12 §.
  13. ^ Förvaltningslag (2017:900) 29 §.
  14. ^ Kommunallag (2017:725) 5 kap. 56 §.
  15. ^ Jämför riksdagsordning (2014:801) 11 kap. 8–10 § med tillhörande tilläggsbestämmelser.
  16. ^ Förvaltningslag (2017:900) 9 §.
  17. ^ https://lagen.nu/1942:740#K29
  18. ^ https://lagen.nu/1942:740#K29P1
  19. ^ https://lagen.nu/1942:740#K29P3

Se ävenRedigera