Öppna huvudmenyn


von Brömssen med flera alternativa stavningar är en svensk adelsätt, där utvandrade grenar registrerats som adel i Estland och Livland.[1] Offentlig statistik tillgänglig i augusti 2017 anger följande antal personer bosatta i Sverige med namnvarianterna[2]

  • von Brömsen 96
  • von Brömssen 50
von Brömssen
Känd sedan1600-talet
UrsprungJönköping
Upphöjduppflyttades 1778 till dåvarande riddarklassen
StamfarJohan Bröms, adlad von Bröms
Adlad1678
Synonymvon Bröms, Bermzen
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1680
GradAdlig ätt nr 932
Sverige Riddarhuset i Reval
Namnvon Broemsen
Introducerad1745
VärdighetAdlig ätt nr: 82
† Utslocknad i Reval
Utslocknadbörjan av 1800-talet
SverigeRiddarhuset i Riga
Namnvon Broemsen
Introducerad1747
VärdighetAdlig ätt nr: 99
† Utslocknad i Riga

Tillsammans blir detta 146 personer. Utanför Sverige har stavningarna von Borensen och Bremzen förekommit.[1]

SläkthistoriaRedigera

Ätten har tidigare antagits härstamma från Livland, där en tidigare utslocknad ätt med samma namn har funnits. Enligt nyare forskning är emellertid den äldste kände medlemmen av ätten kopparslagaråldermannen Jöran Jönsson Bröms i Jönköping (begravd 1638). Hans son Johan Bröms (död 1684) var borgmästare i Dorpat och adlades 1678 med namnet von Bröms samt introducerades 1680 på Riddarhuset efter namnändring som von Brömssen på nummer 932.[1]

Från Johan von Brömssens söner och sonsöner kan fem ättegrenar urskiljas. Några av dessa har i genealogiska översikter fått något olika namn. Släktträdet nedan återger grenarnas inbördes relationer:

Tre grenar fortlevde i Estland och Livland sedan dessa områden avträtts till Ryssland vid freden i Nystad 1721, Dessa grenar benämns efter de gods de disponerade som Congata-, Drobusch- och Samhoffska genarna. Congata-grenen och Samhoffska grenen blev inskrivna med nummer 99 på Livlands riddarhus 1747 och Samhoffska grenen även på Estlands Riddarhus med nummer 82 två år tidigare. Vid dessa tillfällen skrevs namnet von Broemsen.[1] Congata- och Drobusch-grenarna utslocknade i början av 1800-talet,[3] medan den yngsta, Samhoffska grenen fortlever bland annat i Sverige, där den 1937 återfick representationsrätt på svenska Riddarhuset. Medlemmar av denna gren i Sverige skriver namnet von Brömsen. I Ryssland och USA har namnet Bermzen använts.[1]

De svenska grenarna uppflyttades 1778 till den dåvarande riddarklassen. De stammar från bröderna Henrik Vilhelm von Brömssen och Carl Gustaf von Brömssen, som fortsatte sin militära tjänstgöring i Sverige efter 1721. Från Henrik Vilhelm stammar den svenska huvudgrenen, från Carl Gustaf de båda yngre svenska grenarna. Dessa senare härstammar från två bröder Carl Axel von Brömssen (1794–1830-talet) och Edvard Gustaf von Brömssen (1788–1861), som slutade i det militära som furir respektive sergeant. Den yngre broderns släktlinje utslocknade med dennes son sergeanten Carl Edvin von Brömssen (1841–efter 1923).[4] Ättlingar till Carl Axel har speciellt varit knutna till socknarna i nuvarande Lilla Edets kommun, (Hjärtum, Västerlanda, Fuxerna) där flera varit jordbrukare, hantverkare och fabriksarbetare. Från denna gren härstammar ättens idag mest kände medlem, skådespelaren Tomas von Brömssen (född 1943).

Släktträd, äldre generationer (urval)Redigera

Följande släktträd är baserat på Elgenstjernas genealogiska arbete.[3] Beteckningar Tab 1, Tab 2, et cetera visar till tabellnummer i Elgenstiernas arbete.

  • Johan Bröms, adlad von Brömssen (död 16814), borgmästare i Dorpat. Ättens stamfar. Tab 1
    • Johan (1654–1719), jurist, bland annat vid Dorpats hovrätt, landshövdingÖsel 1718. Tab 2
      • Jacob Julius von Brömssen (död 1722), född i Dorpat, tjänstgjorde vid Dalregementet och Smålands kavalleriregemente. Efter avsked 1720 återfvämde han till Livland, där han dog. Stamfar för Congata-grenen. Tab 3.
      • Henrik Vilhelm von Brömssen (16841738), majors titel ved Hälsinge regemente, död i Stockholm. Stamfar för svenska huvudgrenen. Tab 7.
      • Carl Gustaf von Brömssen (1686–1741), volontär i Dorpat tjänstgjorde vid regementen i Västergötland och Skåne, 1734-1747 i Göteborg. Major. Stamfar för yngre svenska (västsvenskska) grenarna. Tab 14
    • Magnus von Brömssen (1658–734) tjänstgjorde vid Livgardet, Österbottens regemente samt vid regementen i Livland. Överstelöjtnant.Avsked 1721. Död i Ryssland. Stamfar för Drobusch- eller Nötkenshoff-grenen i Livland, Tab 25.
    • Georg, von Brömssen (död 1737), tjänstgjorde vid olika svenska truppslag,, blev 1714 kommendant på Vaxholm . Överestelöjtnants avsked 1721. Flyttade 1726 till sina livländska arvegods, som han sålde. Stamfar för Samhoffska grenen. Tab 29.

Personer med namnetRedigera

Andra adelsätter von BrömssenRedigera

En annan släkt von Brömsen var känd på 1200-talet, men utdog tidigt. En kvinnlig känd medlem av detta släkte var gift med släktet von der Netze och deras ätt upptog namnet von Brömsen. De erhöll riksadelsdiplom 1532 och upphöjdes därmed till riksfriherrar. Något samband mellan denna ätt och den svenska adelsätten finns dock ej.[1]

KällorRedigera

  1. ^ [a b c d e f] von Brömssen i Ätt- och vapendatabas, Riddarhuset, Stockholm.
  2. ^ Sök på namn. Hur många heter...? Statistiska centralbyrån.
  3. ^ [a b] Adliga ätten von Brömssen nr 932 i Adelsvapen-Wiki, baserat på Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.
  4. ^ Adl. ätten von Brömssen N:o 932 i Sveriges Ridderskaps och Adels Kalender, 1923.
  • Svensk Adelskalender - 1900, Karl Karlsson Leijonhufvud, Kungliga Boktryckeriet, P A Norstedt & Söner, Stockholm 1899 s.71
  • Sveriges ridderskap och adels kalender 1998, utgiven av Riddarhusdirektionen, Norstedts 1997 ISBN 91-971722-2-7 ISSN 0347-9633 s.87

Externa länkarRedigera