Wikipedia

Vitklöver

Vitklöver (Trifolium repens L.) är en ört som tillhör klöversläktet.

Vitklöver
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningÄrtordningen
Fabales
FamiljÄrtväxter
Fabaceae
SläkteKlöversläktet
Trifolium
ArtVitklöver
T. repens
Vetenskapligt namn
§ Trifolium repens
AuktorL., 1753
Från Carl Lindman: Bilder från den Nordiska Floran, bild 328 *A. Vitklöver **1. Stamstycke med rötter, rotknölar, blad och stängel **2. Blomma, förstoring × 5 **3. Omogen balja, förstoring × 5 **4. Två frön, förstoring × 10 **5. Frö i längdsnitt, visande det krökta växtanlaget, varav tydligt ses rotanlaget och det ena hjärtbladet, förstoring × 10 *B. Alsikeklöver **Stjälktopp av ett stort exemplar
Från Carl Lindman: Bilder från den Nordiska Floran, bild 328
  • A. Vitklöver
    • 1. Stamstycke med rötter, rotknölar, blad och stängel
    • 2. Blomma, förstoring × 5
    • 3. Omogen balja, förstoring × 5
    • 4. Två frön, förstoring × 10
    • 5. Frö i längdsnitt, visande det krökta växtanlaget, varav tydligt ses rotanlaget och det ena hjärtbladet, förstoring × 10
  • B. Alsikeklöver
    • Stjälktopp av ett stort exemplar

Beskrivning redigera

Vitklöver blommar från juni till september och är en av Nordens allmännaste växter.

Nedliggande stänglar slår rot från lederna; bladens och blomställningarnas stjälkar står däremot upprätta.

På torra betesmarker bildar denna baljväxt tillsammans med vissa gräs och några andra örter den lågväxta vegetationens huvudmassa; mer, desto mer platsen genom trampning och gödsling övergår till kulturmark. Dess täta, låga mattor, till stor del bildade av sterila skott, är mycket begärliga för hästar och all boskap.

Frukten är en balja, som innehåller tre eller fyra frön.

 
Blomhuvud

Blomhuvudets utvecklingsförlopp är det för alla klasartade blomställningar utmärkande, nämligen nedifrån uppåt (centripetalt); dessutom böjer sig varje blomma efter avslutad blomning utåt och nedåt. Blomkronan blir därvid brun utan att falla av, varigenom en tydlig gräns uppkommer mellan unga blommor upptill, och de nedre, som redan befinner sig i postfloration. Blomkronan sitter kvar kring den mogna frukten.

 
Fruktsättning påbörjad

Betraktar man på kvällen vitklöverns lågväxta bestånd på en öppen gräsplan, kan det vara svårt att vid första påseendet känna igen växten; de små treväpplingarna är som försvunna, och i stället ser man en mängd små blad av gråblå färg. Vitklövern uppvisar nämligen, liksom en mängd andra baljväxter, den periodiska rörelse som man kallar växternas sömn eller bladens nattställning: varje blad har till skydd mot den nattliga värmeutstrålningen lagt de båda sidosmåbladen mot varandra och täckt över dem med det mittersta, som därigenom vänder sin gråaktiga sida uppåt.

Vitklövern är den klöverart som lättast bildar genetiska missbildningar (mutationer) i bladen, vilka ger som resultat att bladet i stället för att bli tredelat blir delat på fyra, det vi kallar för fyrklöver. Även blad med fem eller fler flikar förekommer. Femdelade blad är relativt vanligt sett i förhållande till fyrklövern, men blad med sex eller fler flikar är extremt ovanliga, även jämfört med fyrklöver.

Förädlade handelssorter [1] redigera

  • Svalövs Sveavirklöver
  • Morsö, framtagen i Danmark
  • Strynö, framtagen i Danmark
  • Herovitklöver är uppgragen ur Morsöklöver
  • Robusta är uppdragen ur Srynöklöver

Allmänt gäller att frö från sydliga länder har egenskaper, som är mindre lämpade för svenskt klimat.

Habitat redigera

Allmän i hela Europa och ett gott stycke in i den tempererade delen av Asien.

I Sverige saknas vitklöver i fjälltrakterna.

Varianten Trifolium repens ssp pratense var maritimum är endemisk längs Östersjön.

Utbredningkartor redigera

I Norge upp till 1 200 m ö h.
Ej ursprunglig i Nordamerika.

Biotop redigera

Ängsmark av alla slag, på vägkanter och på vallar.

Vitklövern kräver ljus. Om den blir beskuggad av exempelvis högt gräs intill, växer den dåligt, och kan t o m försvinna helt. Den är känslig för torka.

Om betande djur får i sig alltför mycket vitklöver, kan deras avföring bli lös, närmast diarré. [1]

Etymologi redigera

  • Släktnamnet Trifolium är latin, där tris betyder tre och folium blad. Det syftar på de trefingrade bladen.
  • Artepitetet repens är också latin, = krypande och syftar på de nedliggande stjälkarna.

Användning redigera

Främst som betesmark. Kan frösås på betesvallar.

Vid växtfärgning kan vitklöverblommor användas för att med alun som betmedel färga ylle gult.[2]

Inte bara boskap, utan även djurarten människa kan använda blommorna som mat: Vitklöverblommor kan nyttjas som ingrediens i nödbröd.[2]

Bygdemål redigera

Namn Trakt  Referens  Förklaring
Hara-popå Karleby, Gamla Karleby [3] Blomhuvudet av vitklöver eller rödklöver

Folktro redigera

Att lyckas hitta en fyrklöver anses allmänt lyckobringande. Därför förekommer det att man plockar den funna fyrklövern, och lägger in den mellan två blad i en bok som lyckotalisman. Köper man en gammal bok i ett antikvariat är det inte ovanligt att man hitter en sådan lyckoklöver någonstans i boken. Kanske med speciell syftning på det som står på just det uppslaget i boken.

Bilder redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] A Elofson, Joh:s Borg, Bror Wallin: Lönande betesdrift, sida 120, 121, Lantbruksförbundets tidskrifts A-B, Stockholm 1947
  2. ^ [a b] Den virtuella floran - Vitklöver
  3. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862 … 1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [1] sida 244

Se även redigera

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Vitklöver&oldid=54243456”