Öppna huvudmenyn

Virserum

tätort i Hultsfreds kommun, Sverige

Virserum är en tätort i Hultsfreds kommun i Kalmar län.

Virserum
Tätort
Virserums station
Land Sverige Sverige
Landskap Småland
Län Kalmar län
Kommun Hultsfreds kommun
Distrikt Virserums distrikt
Koordinater 57°19′19″N 15°33′57″Ö / 57.32194°N 15.56583°Ö / 57.32194; 15.56583
Area 286 hektar (2015)[1]
Folkmängd 1 867 (2018)[1]
Befolkningstäthet 6,528 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T2464[2]
GeoNames 2662706
Ortens läge i Kalmar län
Red pog.svg
Ortens läge i Kalmar län
Wikimedia Commons: Virserum
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata
Virserums sockenstuga, från omkring 1850
Nils Dacke frihetskämpenav Arvid Källström. Virserumskonstnären Reuben Hedin hade tidigt föreslagit en Dackestaty i samhället och år 1956 kunde den resas på gamla torget.
Posthuset från Virserum uppfördes omkring 1840 och flyttades 1963 till Skansen i Stockholm

HistorikRedigera

Ortnamnet är tidigast belagt år 1278 som Widisrum, vilket ansetts innehålla dels ett äldre namn på Virserumssjön, Vidhir, dels rum, med betydelsen "öppen plats". Den äldsta lämningen är en boplats från äldre stenåldern. Andra fornlämningar är rösegravar från bronsåldern och ett gravfält från järnåldern.

Orten förknippas med Dackefejden. När Gustav Vasa kuvade de upproriska bönderna under Nils Dackes ledning 1543, stod slutstriden enligt traditionen utanför Virserum på sjön Hjortens is.

Åtminstone sedan slutet av medeltiden har den årliga Virserums marknad haft stor betydelse för samhället.

Den del av Virserumsån som flyter genom det centrala samhället kallas på äldre kartor och i äldre texter för de fyra vattenfallen. Dessa var grunden för vattenkraft och industriell utveckling på orten. Flera snickerier och möbelindustrier etablerade sig under industrialismen i mitten av 1800-talet utmed ån. Mellan 1830 och 1890 fanns handpappersbruk, såg, spinneri och färgeri. Fröåsa handpappersbruk finns nu i Virserums hembygdspark. I Björneström utanför Virserum tog Sveriges maskinella möbelindustri sin början på 1880-talet. Virserum förblev ett centrum för möbelindustrin i många år. Som mest fanns på 1950-talet ett fyrtiotal små fabriker kring samhället. Oskar Edvard Ekelunds Snickerifabrik var den största arbetsplatsen i Virserum.

Smalspårsjärnvägen Växjö-Åseda-Hultsfreds Järnväg anslöts från Växjö till Virserum 1911. År 1921 öppnades bandelen från Virserum till Hultsfred.

Under senare år har näringslivet präglats av småindustri och handel. Virserum har under 2000-talet bedrivit utvecklingsarbete kring dels ortens kulturliv, med exempelvis kulturcentret Bolagsområdet med museer och Virserums konsthall, och en musikfestival.

Administrativa tillhörigheterRedigera

Virserum var och är kyrkby i Virserums socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Virserums landskommun, där Virserums municipalsamhälle inrättades 9 februari 1917. Virserum med kringområde utbröts 1956 ur landskommunen och bildade Virserums köping som 1971 uppgick i Hultsfreds kommun.[3]

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Virserums församling.[4]

Orten ingick till 1918 i Aspelands tingslag, därefter till 1964 i Aspelands och Handbörds tingslag och sedan till 1971 i Oskarshamns domsagas tingslag. Från 1971 till 2005 ingick Virserum i Oskarshamns domsaga och orten ingår sedan 2005 i Kalmar domsaga.[5]

SamhälletRedigera

Samhället ligger vid Virserumssjön och Virserumsån. I samhällets västra del ligger Länsmansängen, ett natur- och fritidsområde, med naturreservatet Länsmansgårdsängen. Kaffeberget, bakom Centralskolan, och Gåsehall är ortens två allmänna badplatser i Virserumssjön.

Väster om Virserum finns kulturreservatet Högarps by[6]. Norr om samhället finns Slagdala naturreservat med Virserumsåsen. Nordväst om samhället finns "De fem byarna", Harghult, Högeruda, Skinnskälla, Ryd och Västra Gränö, med natur- och kulturvärden som värderats mycket högt [7] och vilka länge varit föreslagna som kulturreservat [8]. Sydost om Ryd, i Slättemossa, finns en välbevarad varggrop och en förekomst av ögondiorit.[9][10]

I Björneström finns en välbevarad sekelskiftesindustrimiljö med stora röda bostadshus med snickarglädje. I dammen vid vägen står Theodor Karlssons skulptur ”Näcken”.[11]

En utsiktsplats är Dackestupet, samhällets alpina anläggning. På en höjd intill samhället ligger "Käringryggen" en numera nedlagd folkpark.

BebyggelseRedigera

På 1100-talet byggdes en kyrka på den plats där dagens kyrka står. Virserums "gamla kyrka" av trä byggdes på 1300-talet och byggdes till på 1690-talet. Denna träkyrka revs och ersattes med den nuvarande kyrkan i nygotisk stil åren 1879-1881.

Smalspårsjärnvägen, som passerar Virserum, är delvis ett byggnadsminne som även omfattar samhällets stationsbyggnad och en intilliggande magasinsbyggnad. Båda byggnaderna används av smalspårsföreningen. Även den centrala delen av samhället har, med sin "medeltidsaktiga stadsplan", utpekats som kulturhistoriskt värdefull.

Tre byggnader från Virserum finns numera på Skansen i Stockholm: en av samhällets möbelindustrier från den närliggande byn Hultarp, Virserums gamla posthus och Virserumsboden, en knuttimrad loftbod i två våningar från 1600-talet.

KulturRedigera

Flera kulturinstitutioner har samlats på kultur- och turistcentret Bolagsområdet, tidigare kallat Dackestop. Virserums konsthall, som arbetar projektorienterat med etnologisk konst i installationsform, grundades 1999. Sveriges telemuseum öppnades 2001 och är sedan 2004 Sveriges enda telemuseum. Virserums Möbelindustrimuseum, med sitt vattenhjulsdrivna system, är en fullt fungerande tillverkningsmiljö från 1920-talet.

I den centrala delen av samhället står statyn Nils Dacke frihetskämpen av Arvid Källström.

Ett uppmärksammat fornminne är Knallakorset i Björkmossa nära samhället, med ett sägenomspunnet träkors, vars inskription är daterad 1669.[12][13]

EvenemangRedigera

Virserums marknad hålls första lördagen i augusti med en förmarknad på fredagskvällen innan. Marknaden har rötter i sen medeltid och är en av Sveriges största marknader. Under senare tid har marknaden årligen haft drygt 60 000 besökare.

Dacketräffen är en MC-träff arrangerad i Virserum. Träffen arrangeras av Virserums MC-klubb i samband med Virserums marknad och brukar ha cirka 1 000 deltagare.

Virserums Musikdagar är en festival som hållits veckan efter midsommar sedan 1997. I samband med musikdagarna anordnas Virserumsdagarna, ett debattforum med fokus på olika kulturyttringars villkor, förutsättningar och framtid, vanligen med "kultur & hälsa" som röd tråd.

Sommaren 2007 återuppstod Dackespelet, ett humoristiskt bygdespel som bygger på berättelser om upprorsledaren Nils Dackes liv.

FöreningslivRedigera

Virserums Samhällsförening arbetar under varunamnet Virserums Köping för samhällets, handelns och näringslivets utveckling. Föreningen arrangerar Virserums marknad.

Föreningen Smalspåret Växjö-Västervik har sin bas i Virserums stationshus. Sommartid är sträckan längs Virserumssjön och Hjortesjön upplåten för cykeldressiner, som hyrs ut vid stationen. Sedan hösten 2007 körs också museitåg med rälsbussar vid vissa tillfällen, exempelvis vid Virserums marknad.

Virserums hembygdsförening driver Virserums hembygdspark, med omkring 15 byggnader. Hembygdsparkens mest kända byggnad är Fröåsa handpappersbruk. Museitillverkning av papper i samband med visningar förekommer. I parken finns ett stycke klotbergart.

Virserums Sport- och Gymnastikförening, VSGF, har fotboll, ishockey, gymnastik och innebandy på sitt aktivitetsprogram.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Virserum 1960–2015[14]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
2 414
1965
  
2 556
1970
  
2 591
1975
  
2 495
1980
  
2 446
1990
  
2 342 255
1995
  
2 310 259
2000
  
2 066 259
2005
  
1 847 261
2010
  
1 742 262
2015
  
1 769 286

BildgalleriRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017 och 28 mars 2019
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 20 november 2013
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  5. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Oskarhamns tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  6. ^ ”Länsstyrelsen: Högarp”. Arkiverad från originalet den 28 juni 2013. https://archive.is/20130628113152/http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturlandskap/Pages/hogarp.aspx. Läst 28 juni 2013. 
  7. ^ I Barometern OT den 17 aug 2013 listar länsantikvarien i Kalmar län dessa byar som nummer två bland de fyra platser i länet som han varmt rekommenderar.
  8. ^ ”Länsstyrelsen: De fem byarna”. Arkiverad från originalet den 7 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160707135307/http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/kulturreservat/utredningsomraden/Pages/default.aspx. Läst 12 juni 2013. 
  9. ^ Varggropen i Slättemossa.
  10. ^ Klotgranit.
  11. ^ Näcken i Björneström.
  12. ^ Teori om Knallakors Arkiverad 21 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  13. ^ Bild på Knallakorset
  14. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.