Viola profonda är ett fyrsträngat stråkinstrument, vars egen klangfärg fyller ut tenorläget och reformerar den harmoniska relationen och jämvikten i den klassiska stråkkvartetten.

Viola profonda, viola, violin
Viola profonda, viola, violin
TypStråkinstrument
FamiljFiolfamiljen
SträngarG – d – a – e¹ eller F – c – g – d¹
SpelsättMot axeln
KlavG-klav, C-klav
Förekommer iNutida musik, 2008–

Instrumentet redigera

I klassiska instrumentfamiljer som till exempel träblåsinstrument, bleckblåsinstrument och även körer, representeras de fyra stämmorna (sopran, alt, tenor, bas) av en egen klangfärg.

Den traditionella stråkkvartetten fyller sin fyrstämmighet med bara tre klangfärger (två violiner, viola, violoncell).

Genom Viola profonda kompletteras den klassiska stråkkvartetten med en egen fjärde klangfärg.

  Traditionell stråkkvartett Reformerad stråkkvartett
Sopran Förstaviolin Violin
Alt Andraviolin Viola
Tenor Viola Viola profonda
Bas Violoncell Violoncell

Liksom violoncellen ligger en oktav under violan, så ligger viola profonda på motsvarande sätt en oktav under violinen.

  • Strängstämning: G – d – a – e¹ eller F – c – g – d¹
  • Notskrift: Med G-klav klingar den en oktav djupare och transponerad till C-klav klingar den en kvart djupare än noterat.
  • Spelsätt: Viola profonda är större än en viola och spelas vilande på axeln (som en violin eller viola).

Historik redigera

Konceptet till viola profonda har utvecklats av den bolivianske tonsättaren, dirigenten och instrumentutvecklaren Gerardo Yañez. Det har också namngetts och patenterats i sin fullständiga form. I november 2007 byggdes prototypen och den 2 november 2008 ägde världspremiären rum i Thomaskyrkan i Leipzig.[1] Den 14 januari 2010 spelades viola profonda för första gången i konsert på Berliner Philharmonie.[2]

Kompositioner redigera

2010
2009
2008
  • ”Elegiaco” – viola profonda och gitarrCarlo Domeniconi.
  • ”Prelude”– viola profonda och gitarr – Carlé Costa.
  • ”Epitaph” – viola profonda och piano – Helmut Friedrich Fenzl.
  • ”Guantanamo” (Blues) – viola profonda och piano – Gerardo Yañez.
  • ”Der Titan” (Prelude) – viola profonda solo – Gerardo Yañez.
2002
  • ”Ofrenda” (Meditation) – viola profonda solo – Gerardo Yañez.

Referenser redigera

Externa länkar redigera