Vilhelm av Champeaux (franska Guillaume de Champeaux), född omkring 1070 i Champeaux, död 18 januari 1121 i Châlons-sur-Marne, var en fransk medeltidsfilosof och skolastiker.

Vilhelm av Champeaux
Föddomkring 1070
Champeaux, Seine-et-Marne, Kungariket Frankrike
Död18 januari 1121
Châlons-sur-Marne, Marne, Kungariket Frankrike
RegionVästerländsk filosofi
SkolaSkolastik
InfluenserAnselm av LaonBernhard av ClairvauxRoscelin av Compiègne

Vilhelm var lärare vid katedralskolan vid Notre-Dame i Paris, där Abélard hörde honom och disputerade med honom.[1] En tid var han korherre vid klostret Saint-Victor och anses ha givit uppslaget till den mystika riktning, som sedan utgick därifrån. Vid sin död var han biskop i Châlons-sur-Marne. I universaliefrågan var han en till ytterlighet gående realist.[2] Bland hans skrifter kan nämnas Sententiæ.

Vilhelm anses vara grundaren av den extrema realismen, som framhåller att universalierna (allmänbegreppen) existerar oberoende av både det mänskliga sinnet och de enskilda tingen. Han fann till detta influenser i Platons realism.

BibliografiRedigera

  • De origine animæ
  • De eucharistia
  • De natura et origine placita
  • Sententiæ
  • Introductiones dialecticae et Discussion sur l'oratio
  • Commentaire sur les 'Topiques' de Boèce
  • Sur l'essence de Dieu

KällorRedigera

  • Vilhelm från Champeaux i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
  • Artz, Frederick Binkerd (1965) (på engelska). The Mind of the Middle Ages A.D. 200–1500: An Historical Survey (3. ed., rev.). New York: Alfred A. Knopf. Libris 1716995 
  • Leff, Gordon (1962) (på engelska). Medieval Thought: St Augustine to Ockham. Harmondsworth: Penguin Books 

NoterRedigera

  1. ^ Artz 1965, s. 257.
  2. ^ Leff 1962, s. 108.