Victoriasporrhöna

afrikansk hönsfågel
(Omdirigerad från Victoriafrankolin)

Victoriasporrhöna[2] (Pternistis rufopictus) är en fågel i familjen fasanfåglar inom ordningen hönsfåglar.[3]

Victoriasporrhöna
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHönsfåglar
Galliformes
FamiljFasanfåglar
Phasianidae
SläktePternistis
ArtVictoriasporrhöna
P. rufopictus
Vetenskapligt namn
§ Pternistis rufopictus
AuktorReichenow, 1867
Utbredning
Synonymer
  • Francolinus rufopictus
  • Viktoriafrankolin
  • Victoriafrankolin

Utseende och läte redigera

Victoriasporrhönan är en stor sporrhöna i grått och brunt samt med röd bar hud runt ögonen och på strupen. Vidare har den röd näbb, mörkgrå ben och teckningar i kastanjebrunt, svart och beige utmed buksidorna. I flykten syns ljusa fläckar i vingarna tydligt. Arten liknar rödstrupig sporrhöna men överlappar knappt i utbredningsområde med denna. Den har vidare bland annat bruna ben, ej röda. Victoriasporrhönan är även lik gulstrupig sporrhöna men skiljs lätt på röd eller ibland orangefärgad strupe, aldrig gul. Lätet är en avtagande serie med raspiga "kreaaak".

Utbredning och systematik redigera

Fågeln förekommer i nordvästra Tanzania (Victoriasjön till Serengeti och söderut till Wembere).[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet redigera

Tidigare placerades den i släktet Francolinus. Flera genetiska studier visar dock att Francolinus är starkt parafyletiskt, där arterna i Pternistis står närmare t.ex. vaktlar i Coturnix och snöhöns.[5][6][7][8][9] Även de svenska trivialnamnen på arterna i släktet har justerats från tidigare frankoliner till sporrhöns (från engelskans spurfowl) för att bättre återspegla släktskapet.[2]

Levnadssätt redigera

Victoriasporrhönan hittas i rätt torr törnsavann, skogslandskap och buskmarker. Där ses den vanligen i par eller smågrupper.

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Pternistis rufopictus Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 26 januari 2015.
  2. ^ [a b] BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.1). doi : 10.14344/IOC.ML.5.1.
  4. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  5. ^ Bloomer, P. & Crowe, T.M. (1998) Francolin phylogenetics: molecular, morphobehavioral, and combined evidence. Mol. Phyl. & Evol. 9(2): 236–254.
  6. ^ Crowe, T.M., R.C.K. Bowie, P. Bloomer, T.G. Mandiwana, T.A.J. Hedderson, E. Randi, S. Pereira, and J. Wakeling (2006a), Phylogenetics, biogeography and classification of, and character evolution in, gamebirds (Aves: Galliformes): Effects of character exclusion, data partitioning and missing data, Cladistics 22, 495-532.
  7. ^ Crowe, T.M., P. Bloomer, E. Randi, V. Lucchini, R. Kimball, E. Braun, and J.G. Groth (2006b), Supra-generic cladistics of landfowl (Order Galliformes), Acta Zool. Sinica 52, S358-S361.
  8. ^ Meng, Y., B. Dai, J. Ran, J. Li, B. Yue (2008), Phylogenetic position of the genus Tetraophasis (Aves, Galliformes, Phasianidae) as inferred from mitochondrial and nuclear sequences, Biochem. Syst. Ecol. 36, 626-637.
  9. ^ Mandiwana-Neudani, T.G., R.C.K. Bowie, M. Hausberger, L. Henry, and T.M. Crowe (2014), Taxonomic and phylogenetic utility of variation in advertising calls of francolins and spurfowls (Galliformes: Phasianidae), Afr. Zool. 49, 54-82.

Externa länkar redigera