Varietéförbudet
Varietéförbudet (även varietéspritförbudet[1]) var 1896–1955[2] ett i Sverige gällande ett förbud mot alkoholservering i samband med varietéframträdanden.
Restaurangerna förbjöds servera mat och dryck i samband med artistframträdanden, då detta enligt myndigheterna kunde hetsa till en dryckeskonsumtion. Till en början tilläts underhållning i intilliggande varietélokaler, men förbudet stramades snart åt så att matsal och underhållningslokal var tvungna att ligga i helt åtskilda delar i byggnaden, alternativt i helt separata hus. Den tidigare livliga varietén kom därmed att ersättas av en städad publik sittande i bänkrader. Som en följd av detta vann istället teaterformen nummerrevyn intåg i landet, där salongen släcktes ned innan föreställningen började.[3]
Ren instrumentalunderhållning i restaurangmatsalarna var fortsatt tillåtna, och den så kallade "restaurang-trion", bestående av fiol, violincello och piano blev ett etablerat begrepp.[3]
Förbudet avskaffades tillsammans med motboken 1955.[3]
Källor redigera
- Tellström, Richard; Jönsson Håkan (2018). Från krog till krog: svenskt uteätande under 700 år (Första utgåvan). Stockholm: Natur & kultur. Libris 22363882. ISBN 9789127145917
Noter redigera
- ^ ”Varietéspritförbudet beslutadt.”. 20 april 1896. s. 2 (spalt 6, stycke 23). https://tidningar.kb.se/4112778/1896-04-20/edition/155086/part/1/page/2/. Läst 5 december 2019.
- ^ Nils Johan Tjärnlund (13 maj 2019). ”Nykterhetsspionerna”. Timbro. Arkiverad 5 december 2019. https://timbro.se/smedjan/nykterhetsspionerna/. Läst 5 december 2019.
- ^ [a b c] Från krog till krog: svenskt uteätande under 700 år