Öppna huvudmenyn

Vargön Alloys

(Omdirigerad från Vargön Alloys AB)


Vargön Alloys AB i Vargön utanför Vänersborg är en av Europas största tillverkare av olika typer av ferrolegeringar (ferrokrom och ferrokisel). Årsproduktionen låg på cirka 300 000 ton[källa behövs], varav två tredjedelar exporterades. Under lågkonjunkturen 2009 minskades antalet anställda från 234 personer 2008 till cirka 140 personer i januari 2010[1]

Innehåll

HistoriaRedigera

BakgrundRedigera

 
Vargön Alloys smältverk vid Göta Älv.

1874 bildades Wargöns AB, då i form av ett träsliperi på en udde i Göta Älv, ett par km öster om Vänersborg. 1912 utökades verksamheten med ett smältverk för tillverkning av legeringar som ferromangan och kiselmangan. Anledningen till att starta en legeringsstillverkning var att, vid försäljningen av fallrättigheterna i Vargön till staten 1911, blev företaget av staten ålagd att konsumer 3 700 hästkrafer el. . Efter mycket övervägande fann företagsledningen möjligheten att tillverka ferrolegeringar vilket är energikrävande. Råmaterial fanns i egna mangangruvor i Spexeryd och eget kvartsitbrott i Fröskog, samt reduktionsmedel i form av träkol från egna skogsfastigheter. Från början fanns bara fyra ugnar, men då tillverkningen visade sig vara lönsam byggdes smältverket snart ut med ytterligare fem ugnar. Vid 1900-talets början Wargöns AB utvecklats till ett storföretag genom en rad uppköp av andra företag och bruksegendomar.

Airco Alloys bildasRedigera

1968 köptes Wargöns AB av amerikanska Airco (eg. Air Reduction Company). Pappers- och sulfitmassetillverkningen samt rättigheterna till namnet Wargön såldes till Holmens Bruk AB (vilket ingår nuvarande Holmen AB). Pappersbruket drevs inom Holmenkoncernen fram till nedläggning 2009. Även Wargöns stora jordbruks- och skogdomäner såldes. Det som sedan var kvar av det gamla företaget ombildades till ett dotterbolag under Airco med namnet Airco Alloys. Ferromangan-tillverkningen lades sedan ned, under mitten av 70-talet och istället inriktade man sig på tillverkning av ferrokrom och ferrokisel. 1972 invigdes också världens dittills största smältugn för Ferrokisel 75%, som 1977 lades om till att producera ChargeCrome.

Namnbyte till Vargön AlloysRedigera

1978 förvärvade Airco-koncernen British Oxygen Corp. (BOC). I samband med det såldes Airco Alloys AB 1979 till Fides AG, Schweiz, och namnet ändrades till Vargön Alloys AB. I slutet av 1980-talet förändrades ägarbilden igen när en MBO (management buy-outs) skedde av företaget tillsammans med Löntagarfonden. Löntagarfonden sålde emellertid sina aktier till de fyra i företagsledningen 1993. I februari 2008 såldes Vargön Alloys till den turkiska koncernen Yildirim.

Företaget hade varit till salu en tid när den turkiska koncernen Yildirim köpte upp bolaget. De fyra ägarna i bolagets styrelse motiverade försäljningen med åldersskäl och att man nu fick tillgång till råvaran i sin framställning av kisel- och ferrokrom - krommalm inom koncernen. Dessutom såg Yildirim Vargön Alloys som ett komplement till sina egna fabriker och en möjlighet att komma in på andra marknader där man nu inte har särskilt stora andelar som däremot Vargön Alloys har.

I dagsläget har man tecknat ett 10-årigt elavtal med Vattenfall som säkrar driften i minst 10 år framåt. Man har även planer på att i början på nästa år starta upp en avställd ugn för ferrokromtillverkning - det vill säga man återgår till fyrugnsdrift.

Idag finns fyra ugnar vid anläggningen i Vargön (Ugn 8, produktionskapacitet: 65.000 ton/år – ferrokisel, Ugn 9, produktionskapacitet: 25-35.000 ton/år – ferrokrom, Ugn 10, produktionskapacitet: 25-35.000 ton/år – ferrokrom, Ugn 12, produktionskapacitet: 110-130.000 ton/år – ferrokrom).

Vargön Alloys logotyp är ett minne från Airco-tiden. Bokstaven V i företagsnamnet är i själva verket ett uppochnervänt A, vilket ursprungligen stod för Airco Alloys.

MiljöRedigera

Smältverket är förmodligen världens mest effektiva och renaste smältverk. Rökgaserna renas till 99,7% och man har utvecklat ett eget system med värmåtervinning för att ta tillvara spillvärmen från tillverkningen. Fram till 2008 då pappersbruket lade ner sin produktion såldes värmen dels som överhettad ånga till närliggande Wargöns Bruk, dels som hetvatten till Vattenfalls fjärrvärmenät i Vänersborg. Numera är det endast fjärrvämenätet som förses med energi. Rökgas- och energiåtervinning började man jobba med redan under 1950-talet. Första ångpannan för att ta vara på spillvärme installerades 1957. Det är i dagsläget inte ekonomiskt eller ur miljösynpunkt försvarbart att öka reningsgraden. Stoft från rökgasrening vid tillverkning av ferrokisel kan säljas som bindemedel till betongindustrin. Stoft från ferrokromugnarna samlas upp, behandlas och deponeras på företagets ombyggda deponi på Mjölkberget. Slaggen från ferrokromtillverkningen säljs som makadam, vägfylle, dränering m.m. Smältverket är idag ihopkopplat även med fjärrvärmenätet i Trollhättan genom en 8 km lång rörledning och 2400 kubikmeter stor ackumulatortank. [2]

Externa länkarRedigera

KällorRedigera