Vanlig skorv

sjukdom på potatis

Vanlig skorv är en växtsjukdom på potatis som orsakas av bakterien Streptomyces scabies. Bakterien lever i de flesta jordar men trivs särskilt i mullfattiga, kalkrika och luckra jordar. Torra, varma somrar gynnar bakterien och orsakar då allvarligare angrepp. Bakterien angriper främst skalet på potatisen då det bildas såriga fläckar, men också stoloner och underjordiska stjälkar drabbas och visar symptom som bruna fläckar[1].

Sjukdomen sprids med smittat utsäde, jord och vinderosion[2]. Gödsling med halmrik stallgödsel eller djupströ kan öka risken för skorv då det luckrar upp jorden[3]. Bakterien lever vidare i marken och intensiv potatisodling på samma fält ger därför förhöjda risker med skorvangrepp. Bakterien har andra värdväxter som rödbeta (Beta vulgaris), rädisa (Raphanus raphanistrum subsp. sativus) och kålrot (Brassica napus napobrassica) [1].

LivscykelRedigera

Sporer från bakterien överlever i marken eller som mycel på växtrester (t.ex potatis) och infekterar potatisknölarnas lenticeller eller sår när potatisen är i ett tidigt utvecklingsstadium. Där tillväxer sporerna och bildar mycel. Knölens yttersta lager förstörs av bakteriens bildade mycel och knölen bildar åter ny korkvävnad men detta slits åter bort av bakteriemycel vilket bildar skorven. [4]

Betydelse för lantbruksgrödorRedigera

Symptom kan främst skådas på skalet på potatisen då det bildas mörka skorvfläckar (ytskorv). Angreppen kan även orsaka djupare gropar i potatisen (djupskorv). Detta orsakar kvalitetsfel på potatisen som ger sämre betalt för odlaren. Ytlig skorv kan dock lätt skalas bort[1].

BekämpningsåtgärderRedigera

Kemisk bekämpning görs inte då det inte förekommer lämpade preparat, odlaren måste därför arbeta förebyggande för skorvbekämpning. Odlaren ska använda friskt utsäde och inte odla potatis eller andra värdväxter för bakterien oftare än vart 4-5 år på samma fält. Utsädet ska väljas efter bra motståndskraft mot skorv. Sjukdomsangreppen minskas om jorden är ordentligt bearbetad före sättning samt att grödan får en god bevattning under växtsäsongen[1].

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c d] Olofsson, B. (1996). Skorv på potatis. [Brochyr]. Uppsala. Sveriges Lantbruksuniversitet. Faktablad om växtskydd jordbruk 77J. Tillgänglig: https://www.slu.se/globalassets/ew/org/inst/ekol/faktablad/faktablad-vaxtskydd/faktablad_om_vaxtskydd_77j.pdf 2019-12-22
  2. ^ ”Vanlig skrov”. Svensk potatis AB. https://svenskpotatis.se/anslutna-foretag/skador-och-sjukdomar/vanlig-skorv/. Läst 22 december 2019. 
  3. ^ Jordbruksverket. (2017). Ekologisk odling av matpotatis. JO 17:3.
  4. ^ Bång, H. (1995). Vanlig skorv och nätskorv på potatis.[Brochyr]. Uppsala. Sveriges Lantbruksuniversitet. Faktablad om växtskydd jordbruk 51J.Tillgänglig:https://www.slu.se/globalassets/ew/org/inst/ekol/faktablad/faktablad-vaxtskydd/faktablad_om_vaxtskydd_51j.pdf [2020-01-02]