Van Biesbroecks stjärna

röd dvärg i Örnens stjärnbild

Van Biesbroecks stjärna, eller VB 10, är en liten och väldigt ljussvag röd dvärg i stjärnbilden Örnen, [3] som ingår i en dubbelstjärna. Trots att den befinner sig nära solsystemet är den endast av magnitud 17, vilket gör den omöjlig att iaktta i ett amatörteleskop, där den förlorar sig i glansen av primärkomponenten, Gliese 752.[1]

Van Biesbroecks stjärna
VB 10
En animation av bilder tagna med 5,1 m Haleteleskopet vid Palomarobservatoriet över en tidsperiod av nio år som visar egenrörelsen hos Van Biesbroecks stjärna.
En animation av bilder tagna med 5,1 m Haleteleskopet vid Palomarobservatoriet över en tidsperiod av nio år som visar egenrörelsen hos Van Biesbroecks stjärna.
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildÖrnen
Rektascension19t 16m 57,62s[1]
Deklination+05° 09′ 02,18″[1]
Skenbar magnitud ()17,28-17,48[2]
Stjärntyp
SpektraltypM8.0V[1]
VariabeltypFlarestjärna (UV)[2]
Astrometri
Radialhastighet ()29±5 km/s
Egenrörelse (µ)RA: -582,307±0,800 mas/år
Dek.: -1371,830±0,800 mas/år
Parallax ()170,1±0,8 mas
Avstånd18,72  (5,74 pc)
Absolut magnitud ()18,7
Detaljer
Massa0,075±0,005 M
Radie0,102 R
Luminositet0,000003 L
Temperatur2 600 K
Metallicitet0
Andra beteckningar
V1298 Aquilae, Gliese 752B, GJ 752B, NLTT 47621, WDS J19169+0510B, LDS 6334Bm LFT 1467, 8pc 170.26B, Zkh 289, CCDM J19169+0510B, LHS 474, UBV 16317, B2006 J191657.6+050902, CSI+04 4048 2, LSPM J1916+0509, USNO-B1.0 0951-00432259, GKL99 370, GKL99, CSV 102917, LTT 15646, USNO 885, RHG95 3038, GEN# +1.00180617B, 2MASS J19165762+0509021[1]

Stjärnan är en flarestjärna av UV Ceti-typ med variabeldesignationen V1298 Aquilae. Den varierar i ljusstyrka 17,28-17,48 och har rikligt med utbrott.[2][3] Den studerades med Hubbleteleskopet i mitten av 1990-talet. Fastän dess yttemperatur normalt är så låg som 2 600 K kan den vid utbrotten få temperaturer på upp till 100 000 K.[4]

Dess massa har bestämts till 0,08 solmassor, vilket gör att den ligger vid den nedre gränsen för kärnfusion och att fortfarande vara en stjärna och inte en brun dvärg.Vid upptäckten blev den stjärnan med den lägsta kända massan. Den tidigare rekordhållaren var Wolf 359 med 0,09 solmassor.[4]

Historik redigera

VB 10 upptäcktes 1944 av den belgisk-amerikanske astronomen George van Biesbroeck med Otto Struve-teleskopet vid McDonaldobservatoriet i Texas, USA. Han upptäckte stjärnan när han avsökte omgivningarna av den röda dvärgen Gliese 752 (Wolf 1055) efter följeslagare. Wolf 1055 hade katalogiserats 25 år tidigare av den tyske astronomen Max Wolf med liknande astrofotografisk teknik. Stjärnan fick designationen VB 10 i Van Biesbroecks stjärnkatalog (1961). Senare började andra astronomer kalla den Van Biesbroecks stjärna efter dess upptäckare. Eftersom den är så ljussvag och också så nära systemets primärkomponent hade den missats vid tidigare undersökningar, trots att dess stora parallax och egenrörelse borde ha uppmärksammats på fotografiska plåtar som tagits över området.[5]

Upptäckten av en exoplanet redigera

2009 tillkännagavs upptäckten av exoplaneten VB 10b via astrometrimetoden. Planeten ska ha en massa om 7 jupitermassor och gå i bana runt den röda dvärgen. Om exoplanetens existens kan bekräftas skulle det bli den första som faktiskt upptäckts med astrometrimetoden.[6][7] Senare mätningar med radialhastighetsmetoden har emellertid uteslutit existens av denna planet[8][9]

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e] ”Basic data: * V1298 Aql – Flare Star bet Aql” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=Gl752B&NbIdent=1&Radius=2&Radius.unit=arcmin&submit=submit+id. Läst 2 februari 2017. 
  2. ^ [a b c] ”V1298 Aql” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=2437. Läst 2 februari 2017. 
  3. ^ [a b] ”V1298 Aql” (på engelska). General Catalogue of Variable Stars. Sternberg Astronomical Institute, Moskva. http://www.sai.msu.su/groups/cluster/gcvs/cgi-bin/search.cgi?search=V1298+Aql. Läst 2 februari 2017. 
  4. ^ [a b] Linsky; Wood, Brian E.; Brown, Alexander; Giampapa, Mark S.; Ambruster, Carol (20 december 1995). ”Stellar Activity at the End of the Main Sequence: GHRS Observations of the M8 Ve Star VB 10” (på engelska). The Astrophysical Journal 455: sid. 670–676. doi:10.1086/176614. 
  5. ^ van Biesbroeck, G. (augusti 1944) (på engelska). The star of lowest known luminosity. "51". sid. 61–62. doi:10.1086/105801. http://articles.adsabs.harvard.edu/full/seri/AJ.../0051//0000061.000.html?high=49ee8336c004367. 
  6. ^ Pravdo, Steven H.; Shaklan, Stuart B. (16 mars 2009). ”An Ultracool Star's Candidate Planet” (på engelska). Insänt till Astrophysical Journal. Arkiverad från originalet den 4 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090604100620/http://steps.jpl.nasa.gov/links/docs/pravdoshaklan09vb10b.pdf. Läst 30 maj 2009. 
  7. ^ ”First find Planet-hunting method succeeds at last” (på engelska). PlanetQuest. 28 maj 2009. Arkiverad från originalet den 4 september 2009. https://web.archive.org/web/20090904010715/http://planetquest.jpl.nasa.gov/news/firstFind.cfm. Läst 29 maj 2009. 
  8. ^ Bean et al., J. et al.; Andreas Seifahrt; Henrik Hartman; Hampus Nilsson; Ansgar Reiners; Stefan Dreizler; Henry; Guenter Wiedemann (2009) (på engelska). The Proposed Giant Planet Orbiting VB 10 Does Not Exist. Läst 1 mars 2010 
  9. ^ Anglada-Escude, G. el al.; Shkolnik; Weinberger; Thompson; Osip; Debes (2010) (på engelska). Strong Constraints to the Putative Planet Candidate around VB 10 Using Doppler Spectroscopy. Läst 1 mars 2010