Valborg Aulin

svensk kompositör

Laura Valborg Aulin, född 9 januari 1860 i Gävle, död 13 mars 1928 i Örebro, var en svensk tonsättare, pianist och musiklärare. Hon var dotter till Lars Axel Alfred Aulin.

Valborg Aulin
Valborg Aulin
Valborg Aulin
Levnad
FödelsenamnLaura Valborg Aulin
Född9 januari 1860
Gävle, Sverige Sverige
Död13 mars 1928 (68 år)
Örebro, Sverige Sverige
BegravdNikolai kyrkogård[1]
Tonsättare
InstrumentPiano
Aktiva år18801903

BiografiRedigera

Aulin studerade vid Stockholms musikkonservatorium 18771882, där hon hade Ludvig Norman, Albert Rubenson, August Lagergren och Hermann Behrens som kompositionslärare, samt Hilda Thegerström som lärare i piano.

Efter studierna bedrev hon undervisning i piano och musiklära i Stockholm, så småningom även i Örebro. Hon framträdde som pianist i kammarmusikverk med sin bror Tor Aulin i Aulin-kvartetten och i andra sammanhang.

Hon fick med hjälp av Norman Jenny Linds resestipendium, med vilket hon inledde studier i Köpenhamn, Berlin och Paris mellan 1885 och 1887. Lärare under dessa år var bland andra Niels W Gade, Benjamin Godard och Jules Massenet. I Paris komponerade hon Tableaux Parisiens, en svit för orkester, och Procul este, en ballad för vokalsolist, blandad kör och stråkorkester.

Kompositionsarbetet rönte en del framgångar, bland annat belönades hon 1895 i Köpenhamn för sina 3 damkörer ("Tre körer för fruntimmersröster"). Aulin framträdde med egna kompositionsaftnar 1896 och 1901, där enbart hennes egna verk spelades.

Efter Ludvig Normans död 1885 försvann Aulins största stöd. Efter ett antal år med både framgångar och motgångar flyttade hon plötsligt 1903 till Örebro, fortsatte där som pedagog och konsertarrangör under återstoden av sitt liv och drog sig därmed tillbaka från det offentliga stockholmska musiklivet. Kompositionsarbetet upphörde under denna tid.

Aulin komponerade många verk i kammarmusikformat: två stråkkvartetter samt stycken för piano och sånger. Dessutom skrev hon orgelverk, likt kollegan Elfrida Andrée. Verket Pie Jesu Domine (Missa solemnis för blandad kör och orkester, op. 13) komponerades till Ludvig Normans minne. Däremot försökte hon sig inte på operagenren, som Andrée och Helena Munktell.

Stilmässigt lägger hon sig i den nordiska fåran, med ett lyriskt temperament.

VerkförteckningRedigera

OrkesterRedigera

  • Tableaux Parisiens, op. 15, orkestersvit. Komponerad 1886.[2]

KammarmusikRedigera

  • Stråkkvartett nr 1 i F-dur, op. 8. Komponerad 1884 och utgiven 1888 av Musikaliska konstföreningen.[2]
  • Stråkkvartett nr 2 i e-moll, op. 17 (1889).[2]
  • Albumblad för violin och piano, utgiven 1889 i Musik för hemmet.[2]
  • Violinsonat i g-moll
  • Var det en dröm? för stråkar med obligat violin [ursprungligen för sång och piano]
  • Ballad och Noveletta för violin och piano.[2]
  • Vals-Elegie för violin och piano. Arrangemang över pianostycket Elegie ur sju stycken för piano, op. 8, nummer 3. Utgiven av E. & S.[2]

PianoRedigera

  • 'Albumblad. Utgiven 1889 i Musik för hemmet.[2]
  • 5 tondikter för pianoforte, op. 7. Tillägnad hovkapellmästare Ludvig Norman. Utgiven 1882 av Julius Bagge, Stockholm.[3]
    1. ”Vågornas vaggsång”
    2. ”Mazurka”
    3. ”'Vårhälsning”
    4. ”Impromptu”
    5. "Minnen"
  • Sju stycken för piano, op. 8. Utgiven 1884 av E & S.[2]
    1. ”Romans”
    2. ”Vals”
    3. ”Elegi”
    4. ”Polonäs”
    5. ”Scherzo”
    6. ”Caprice”
    7. ”Fantasi”
  • Grande sonate sérieuse pour le piano, op. 14, pianosonat i f-moll, komponerad 1885.[2]
  • Albumblad, op. 29. Utgiven 1898 i Musik för piano af svenske tonsättare, Stockholm.[2]
  • Tre fantasistycken för piano, op. 30. Komponerade 1898.[2]
  • Valse elegiaque i ciss-moll. Troligen komponerad 1892, utgiven i Album för piano av Carl Gehrmans förlag.[2]
  • Suite för piano i d-moll
  • Miniature tillägnad Märta Helsing

OrgelRedigera

  • Meditation i Ass-dur, ingår i Organistens orgelalbum, häfte 2:20. Utgiven 1900.[2]

KörmusikRedigera

  • Herr Olof, op. 3, ballad för tenorsolo, blandad kör och orkester till text av Carl David af Wirsén. Komponerad 1880.[2]
  • Tre sånger, op. 5, för blandad kör a cappella
    1. ”Qvällen” till text av Carl David af Wirsén
    2. ”Slåttern” till text av Herman Sätherberg
    3. ”Sången” till text av Carl David af Wirsén
  • Pie Jesu Domine, op. 13, missa solemnis för blandad kör och orkester till minne av Ludvig Norman (1885?)
  • Julsång, op. 23, för åttastämmig blandad kör och orgel till text av Karl Alfred Melin efter Thomas Moore.[2]
  • Två körer, op. 24, för blandad kör a cappella. Komponerad 1893 och utgiven 1898 av Wilhelm Hansen, Köpenhamn[2]
    1. ”Min lycka varade så kort”
    2. ”2. Lysen stjernor”
  • Procul este!, op. 28, lyrisk dikt för sopran, blandad kör, harpa och stråkar till text av Carl David af Wirsén. Komponerad 1886.[2]
  • Veni sanctu spiritus, op. 31 (32?), hymn för blandad kör och orkester eller piano. Komponerad 1898.[2]
  • Tre körer för fruntimmersröster för damkör och piano. Uruppförda 1895 vid utställningen för kvinnliga industri, Köpenhamn. Verket är prisbelönt.[2]
    1. ”När rosorna blomma” till text av J Lamm
    2. ”Barkarol” till text av J. Lamm
    3. ”Klagar rosen klagar kaprifolen?” till text av Karl Alfred Melin efter Thomas Moore

SångerRedigera

  • 4 sånger (romanser) ur ”Buch der Lieder”, op. 9, för röst och piano till text av Heinrich Heine. Komponerad 1883.[2]
    1. ”Deine weissen Lilienfinger”
    2. ”Es fällt ein Stern herunter”
    3. ”Ich stand in dunklen Träumen”
    4. ”Der Mond ist aufgegangen”
  • Vid Rånö ström, op. 18, för röst och piano till text av Karl Alfred Melin. Utgiven 1890 av E. & S.[2]
  • 2 sånger för röst och piano, op. 19
    1. "Vaggsång" till text av Karl Alfred Melin
    2. "Var det en dröm?" till text av Josef Julius Wecksell.[2]
  • Kom! för röst och piano till text av Carl David af Wirsén. Utgiven 1881 i Ny illustrerad tidning, Stockholm.[2]
  • Roddaren för röst och piano till text av Johan Ludvig Runeberg. Utgiven 1881 i Svenska familje journalen.[2]
  • Ynglingen för röst och piano till text av Johan Ludvig Runeberg. utgiven 1881 i Svensk musiktidning.[2]
  • Det finns en gosse och han är min för röst och till text av Albert Gellerstedt. Utgiven 1884 i Sånger från skilda länder, Stockholm.[2]
  • Saknaden för röst och piano till text av Johan Ludvig Runeberg. Utgiven 1886 i Svenska familje journalen.[2]
  • Carina för röst och piano till text av Karl Alfred Melin. Utgiven 1891 av E & S.[2]
  • Hvad du sörjer öfver och är så blek för röst och piano. Utgiven mellan 1891−1895 av E & S.[2]
  • Borta för röst och piano. Komponerad senast 1892.[2]
  • Vårsång för röst och piano. komponerad senast 1892, utgiven av E & S.[2]
  • Skärgårdsvisa för röst och piano till text av Karl Alfred Melin. Utgiven 1892 av E & S.[2]
  • För länge se’n för röst och piano till text av Karl Alfred Melin. Komponerad senast 1896, utgiven 1900 i Svensk sång.[2]
  • Der Todtengräber för basröst och piano
  • Där kärlek i hjertat bott en gång för röst och piano till text av Karl Alfred Melin
  • O! du sommartid för röst och piano till text av Karl Alfred Melin
  • Säg ej så för röst och piano till text av Thomas Moore i översättning av Karl Alfred Melin(?)

ArrangemangRedigera

  1. Det kommer en dag
  2. En sång i juli Jag sjunger en sång

KällorRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Svenska gravar, omnämnd som: Aulin, Laura Valborg, läs online, läst: 21 januari 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah] Schmidt, Pia (1982). Kvinnliga tonsättare i Sverige 1800-1935. En verkförteckning. Borås. Libris 322474 
  3. ^ Valborg, Aulin (1882). Stockholm: Julius Bagge. Libris 8425133 

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera