Ej att förväxla med Valack.

Valaker (eller valacher, vlacher, med flera stavningar; relaterat till Valakiet) är idag vanligtvis en samlande benämning på de romansktalande folken i östra och sydöstra Europa. Termen valaker/vlacher/vlaker användes första gången på 700-talet.

Man från Valakiet 1657; från Claes Rålambs turkiska dräktbok.

Utbredning redigera

Termen valaker avser främst på Balkanhalvön med omgivningar boende romansktalande De finns även i Polen, Tjeckien och Turkiet, där de ibland kallas för rumäner, arumäner, morlaker, meglenrumäner och istrorumäner. Vlachiska är på samma sätt en rubrik för språken arumänska, som ibland vlachiska syftar på, morlakiska, meglenorumämänska och istrorumänska. [1] I Nordmakedonien bor valaker huvudsakligen kring städerna Bitola, Resen och Krusevo.

Ursprung redigera

Valakerna/vlacherna/vlakerna är en folkgrupp av omtvistat ursprung. De anses härstamma från de dako-romanska folken i antikens romerska Dakien (Dacia), som sträckte sig från öster om dagens Belgrad åt nordost över det moderna Rumänien och en bit in i dagens Ukraina. Valakerna blev i likhet med olika slaviska folkgrupper pressade mot väst och sydväst och Balkan av hunnernas härjningar under 400-talet.[2][3]

Valackare redigera

Valakerna har historiskt sett ofta ägnat sig åt djurhållning, och tidigare exporterade man kastrerade hästar till Nordeuropa. Därav har namnet vallack uppkommit. En person som kastrerar hästar kallas valackare.

Kända valaker redigera

Referenser redigera

  1. ^ Weigand, Gustav (1888) Die Sprache der Olympo-Wallachen, nebst einer Einleitung über Land und Leute. Leipzig: Johann Ambrosius Barth.
  2. ^ Bjöl, Erling & Torbacke, Jarl, (1983). Bonniers världshistoria, band 21. Historisk atlas. Bonnier Fakta Bokförlag 
  3. ^ Heather, Peter (1995) "The Huns and the End of the Roman Empire in Western Europe" i English Historical Review, 90: 4-41.

Vidare läsning redigera

  • Karlsson, Ingmar (2018). ”Vlacher, gagauzer och lippovaner — de kristna småfolken i sydöstra Europa”. De små folkens historia : minoriteter i Europa. Lund: Historiska media. sid. 183-213. Libris 21750130. ISBN 9789175456188