Wikipedia

Vadstena klosterkyrka

kyrkobyggnad i Vadstena kommun
(Omdirigerad från Vadstena kyrka)

Vadstena klosterkyrka är en kyrkobyggnad i Vadstena, invigd år 1430. Den byggdes enligt heliga Birgittas anvisningar som klosterkyrka till det intilliggande birgittinerklostret, men är numera församlingskyrka i Linköpings stift i Svenska kyrkan, tillhörande Vadstena församling. Vadstena klosterkyrka är bland de större medeltida kyrkobyggnaderna i Sverige och tillsammans med Vadstena slott dominerar den staden.

Vadstena klosterkyrka
Kyrka
Vadstena klosterkyrka
Vadstena klosterkyrka
Land Sverige Sverige
Län Östergötlands län Östergötlands län
Ort Vadstena
Trossamfund Svenska kyrkan Svenska kyrkan
Stift Linköpings stift
Församling Vadstena församling
Koordinater 58°27′2.52″N 14°53′30.12″Ö / 58.4507000°N 14.8917000°Ö / 58.4507000; 14.8917000
Invigd 1430
Vadstena klosterkyrka interiör med valvtak och mittskepp.
Kyrkans västgavel
Markeringarna i murverket anger ingångarna för herrskapsläktaren respektive nunneläktaren.

Vadstena klosterkyrka kallas ofta Blåkyrkan, eftersom stenen den är byggd av skimrar i blått. Klosterkyrkan besöks sommartid av 2500-3000 personer varje dag. Klosterkyrkan har tre stjärnor i Michelinguiden.[1]

I klosterkyrkan finns Birgittaskrinet med reliker från den heliga Birgitta, vilket gör klosterkyrkan till ett viktigt pilgrimsmål för många kristna.[2]

1989 besökte påve Johannes Paulus II klosterkyrkan och här konfirmerades prins Carl Philip år 1994 [3] och prinsessan Madeleine år 1997.[4]

Kyrkobyggnaden redigera

Kyrkan med höga smala fönster och utvändiga kraftiga strävpelare är byggd av kalksten från trakten. Den är försedd med säteritak men saknar torn; i stället finns en takryttare. Kyrkklockorna hänger i det närbelägna Rödtornet.

Kyrkans huvudingång ligger i öster. Det saknas vapenhus, varför man kommer direkt in i långhuset, som är uppdelat i tre lika höga skepp, fem travéer långa. I motsatt ände ett smalare kor, vilket enligt heliga Birgittas anvisningar alltså ligger i väster (mot Vättern) och var brödernas kor. Kyrkan är en hallkyrka, där interiören gör intryck på besökaren genom sin stora rymd. I taket stjärnvalv av tegel, vilka bärs upp av åttkantiga kalkstenspelare; i brödrakoret finns ett kryssvalv.

I heliga Birgittas uppenbarelser säger Kristus, att det inte får finnas några dekorationsmålningar på kyrkväggarna, förutom sådana bilder som framställer hans lidande eller helgonens liv. Vid senaste renoveringen 1978–1983 upptäckte man i stjärnvalven emellertid kalkmålningar i form av stiliserade klöverblad och andra växtliknande ornament utmed valvribborna. Det är inte omöjligt att det tidigare även funnits bibliska motiv, likt i den danska birgittinska klosterkyrkan i Mariager. Eventuella sådana försvann emellertid, då man under 1890-talets renovering knackade bort kalkputsen på väggarna.

Klosterkyrkans kor redigera

Klosterkyrkans centrala kor är placerat i väster, med ett altarskåp med temat Jungfru Marie förhärligande, från omkring år 1520. Bakom koret finns högkoret, med Birgittaskåpet, beställt från Lübeck under mitten av 1400-talet. Vid klosterkyrkans ena sida finns Rosenkransaltaret.

Historik redigera

Den heliga Birgitta lämnade mycket noggranna föreskrifter inför byggandet av en kyrka till klostret i Vadstena. Klosterkyrkan skulle vara av "slät gärning, ödmjuk och stark" enligt den heliga Birgitta. [5] Sannolikt påbörjades uppförandet av en stor, treskeppig hallkyrka av kvadersten redan kort tid efter birgittinordens stadfästelse 1370. År 1384 invigdes klostret och redan då fanns en provisorisk träkyrka på platsen. Denna brann 1388 men återuppfördes. Munkkoret var färdigt 1405 och år 1430 ägde den högtidliga invigningen av stenkyrkan rum. Dock blev kyrkan ej helt klar förrän ett tiotal år senare.

 
Klosterkyrkans kor.
 
Klosterkyrkan från väster.

Högkoret i väster var platsen för högaltaret och tolv apostlaaltare. De munkar som vigts till präster hade sin plats bakom det; i öster fanns ett Mariakor inom synhåll för nunnorna. Klostersystrarna, max 60 stycken, höll till på en läktare mitt i kyrkan cirka sex meter över golvet. Man kunde höra deras sång och läsningar därifrån men inte se dem. Ingången från nunneklostret norr om kyrkan till den nu försvunna läktaren finns fortfarande kvar i nordväggen. Bröderna hade under klostertiden sin plats i väster bakom högaltaret. Enligt Birgitta skulle det i klostret finnas 25 bröder, varav 13 präster, 4 diakoner och 8 lekbröder. Största delen av kyrkan var avsedd för menigheten, såväl andliga pilgrimer som lekmän. Där fanns det ett stort antal privata altare, inbyggda kapell och rikemansgravar. Förnäma besökare hade troligen en särskild loge i nordmuren. Öppningen till den syns idag i den norra muren.

I och med reformationen förändrades kyrkans funktion och struktur. När de sista munkarna omkring 1550 lämnat klostret övertog lokalförsamlingen tillfälligt kyrkan som församlingskyrka och Birgittaaltaret i öster övertog rollen som kyrkans högaltare. Långhuset försågs med bänkar och predikstol i samband med detta. Högaltaret hade sin placering i öster fram till det sena 1800-talets restaurering, då det åter fick sin plats i väster. Från 1550 till 1595, då även nunneklostret stängdes, använde nunnorna det tidigare munkkoret i väster för sina gudstjänster.

Under medeltiden, 1600- och 1700-talen fungerade Sankt Pers kyrka, utanför klosterområdet, som församlingskyrka. Klosterkyrkan användes efter klosterstängningen 1595 framför allt vid begravningar och andra högtidliga tillfällen. Vid en ombyggnad 1781–1786 sänktes Blåkyrkans ursprungligen mycket högresta takkonstruktion, varvid de tre takfallen omvandlades till ett enda.

År 1829 blev Blåkyrkan åter församlingskyrka och Sankt Pers kyrka revs. Dock sparades dess trappgavelprydda tegeltorn (Rödtornet) från 1400-talet, eftersom Blåkyrkan saknar klocktorn och klockstapel. Sammanringningar sker därifrån än idag.

En omfattande restaurering gjordes av Blåkyrkan 1892–1898 under ledning av arkitekt Gustaf Petterson (1855–1933), varvid taket höjdes och ett andra takfall liksom en takryttare tillkom. Pettersson hade tidigare varit ledare för restaureringen av Visby domkyrkas interiör 1890–1892.

1900-tal redigera

År 1926 uppfördes en ny sakristia som förlades på den södra sidan i vinkeln mellan långhuset och koret. På samma plats hade tidigare brödernas sakristia varit placerad.

I Klosterkyrkan har flera historiska evenemang ägt rum. År 1989 besökte påve Johannes Paulus II Vadstena och däribland klosterkyrkan. Påven firade mässa på Vadstena slotts borggård i Vadstena, utöver besöket i klosterkyrkan. I klosterkyrkan ägde prins Carl Phlips konfirmation 1994 rum, samt prinsessan Madeleines konfirmation 1997.

Societas Sanctæ Birgittæ redigera

I Vadstena klosterkyrka högtidlighålls sedan 1920-talet årligen heliga Birgittas dödsdag den 23 juli genom omfattade liturgiska festgudstjänster i anslutning till Societas Sanctæ Birgittæs generalkapitel. Klosterkyrkan är huvudkyrkan för Societas Sanctæ Birgittæ. Under generalkapitlet i juli firas det högmässa och andra högtidliga gudstjänster i samband med den heliga Birgittas himmelska födelsedag.

Den heliga Birgitta redigera

I klosterkyrkan finns den heliga Birgittas skrin, med hennes reliker, tillverkat till skrinläggningen 1393, två år efter hennes helgonförklaring av Påve Bonifatius IX 1391.1999 utnämndes den heliga Birgitta till ett av Europas tre kvinnliga skyddshelgon av Påve Johannes Paulus II. Vid 700-års minnet av den heliga Birgittas födelse 2003, flyttas relikskrinet upp från brödrakoret till drottningkoret. [1] [6]

Birgittafester redigera

I klosterkyrkan firas det flera minnesdagar för den heliga Birgitta: [6]

  • 1 juni (eller närmaste lördag): Skrinläggningsdagen.
  • 23 juli: Den heliga Birgittas himmelska födelsedag med Societas Sanctæ Birgittæ.
  • 7 oktober: Den heliga Birgittas helgonförklaringsdag.

Inventarier redigera

Klosterkyrkan hade under medeltiden ett sextiotal altare och en stor samling liturgiska textilier, träskulpturer och altarskåp finns ännu kvar. Många av skulpturerna är uppställda i kyrkorummet. Några finns också i klostermuseet intill kyrkan, tillsammans med ett flertal av textilierna. Textilierna är delvis utförda av nunnorna och delvis importerade alster av hög klass. Berömda skulpturer är det stora triumfkrucifixet och bilden av den extatiska Birgitta, en sannolikt nordtysk skulptur som invigdes 1435. Båda har tillskrivits Johannes Junge.[7] Det som har ansetts (men senare betvivlats[8]) vara Birgittas reliker förvaras i det ursprungliga röda sammetsskrinet i det norra skeppet nära högkoret. I det forna brödrakoret finns korstolar från 1400-talet. Den fasta inredningen i nygotik härrör från 1890-talet. Kyrkans väggar kläs med ett flertal epitafier. På klosterkyrkans norra vägg finns ett sakramentsskåp placerat. Sakramentsskåpet invigdes 2015 av biskop Martin Lönnebo, som även utformade det.[1]

Kyrkklockor redigera

I Rödtornet hänger tre kyrkklockor, eftersom klosterkyrkan saknar klocktorn. Rödtornet behölls således som klocktorn när S:t Pers kyrka revs. Storklockan är gjuten år 1626. De två mindre klockorna år 1698 i Stockholm. Klockorna har tonerna, från den största till den minsta: h0-diss1-c2. Timslag slås på mellanklockan. Ringningar till veckans tideböner sker i regel med lillklockan. Inför högmässa och andra större kyrkliga händelser rings det med fler klockor.

Bildgalleri redigera

  • Bilder från kyrkorummet
  •  
    Birgittaskrinet med heliga Birgittas reliker (enligt legenden).
  •  
    Drottningarna Filippas och Katarinas gravstenar.
  •  
    Mittskeppet.
  •  
    Interiör 2020
  •  
    Interiör 2020
  •  
    Interiör 2020.
  •  
    Takvalvet.
  •  
    Takvalvet.
  •  
    Birgittaaltarskåp
  •  
    Detalj från altaret.
  •  
    Triumfkrucifixet av Johannes Junge.
  •  
    Altarskåpet
Objekt Material Bild Tid Ursprung Upphovsman Fotografi
Gravmonument Hertig Magnus Vasa ca 1599 Hans Fleming
Gravmonument Filippa av England, svensk drottning
Gravmonument Drottning Katarina
Gumsehuvud
Gravmonument Bo Jonsson (Grip)
Altarskåp ek 1500-talets första fjärdedel Bryssel Bilder
Altarskåp ek 1400-talets tredje fjärdedel Nordtyskland Hans Hesse &
Johannes Stenrat 		Bilder
Altarskåp ek ca 1500 Nordtyskand Bilder
Krucifix ek Krucifix 1400-talets sista fjärdedel Sverige Bilder
Krucifix ek (figur)
furu (kors) 		Krucifix 1300-talets andra hälft Östergötland Bilder
Krucifix ek, valnöt Krucifix 1400-talets första hälft Nordtyskland Johannes Junge (tillskriven)[7] Bilder
Träskulptur
till krucifix 		ek Krucifix 1400-talets första hälft Östergötland Bilder
Träskulptur ek Smärtoman m. ängel 1400-talets första fjärdedel Östergötland Bilder
Träskulptur ek Ursula ca 1500 Nordtyskland Bilder
Träskulptur ek Visitatio 1400-talets sista fjärdedel Nordtyskland Bilder
Träskulptur ek Påve ca 1400 Nordtyskland Bilder
Träskulptur ek Katarina av Alexandria ca 1400 Nordtyskland Bilder
Träskulptur ek Biskop 1400-talets första hälft Nordtyskland Bilder
Träskulptur ek Andreas 1400-talets mitt Bilder
Träskulptur ek Anna själv tredje 1400-talets första hälft Nordtyskland Bilder
Träskulptur ek Johannes döparen 1400-talets tredje fjärdedel Nordtyskland Bilder
Träskulptur valnöt Hieronymus 1400-talets andra hälft Flandern Bilder
Träskulptur ek Heliga Birgitta ("Den extatiska Birgitta") 1400-talets andra fjärdedel Nordtyskland Johannes Junge (attribuering ifrågasatt)[7] Bilder
Träskulptur ek Jakob d.ä. 1400-talets tredje fjärdedel Sverige Serverus Frater Bilder
Träskulptur ek ljusbärande änglar 1400-talets sista fjärdedel Östergötland Bilder
Träskulptur ek Anna själv tredje 1400-talets andra hälft Sverige Bilder
Träskulptur lövträ Heliga Birgitta ("Den porträttlika Birgitta") ca 1400 - Bilder
Träskulptur ek Anna själv tredje 1400-talets första fjärdedel Nordtyskland Johannes Junge (tillskriven)[7] Bilder
Träskulptur ek Johannes döparen 1400-talets första hälft Nordtyskland Bilder
Träskulptur valnöt Madonna 1400-talets mitt Flandern Bilder
Träskulptur ek diakon 1400-talets första hälft Sverige Bilder
Träskulptur ek Madonna ca 1400 Nordtyskland Bilder

Omgivningen runt klosterkyrkan redigera

Klosterkyrkan är centralt belägen i Vadstena. Framför kyrkan finns en av stadens kyrkogårdar. Kyrkan är omgiven av Vadstena kloster. I närheten finns Pilgrimscentrum, ett centrum för de pilgrimer som befinner sig i staden. I staden finns också Sankta Birgittas kloster Pax Mariae. Sancta Birgittas klostermuseum finns också i närheten av klosterkyrkan. Klosterkyrkan är således ett av Vadstenas landmärken, med sin tunna spira som tornar upp över staden.

Bildgalleri exteriör redigera

  •  
  •  
  •  
  •  
    Rödtornet, klosterkyrkans klocktorn
  •  

Orglar redigera

Huvudorgel redigera

Nuvarande disposition redigera

Manual I C-a³ Manual II C-a³ Manual III C-a³ Pedal C-f¹
Principal 8' Gedackt 16’ Kvintadena 16' Principal 16'
Dubbelflöjt 8' Basetthorn 8' Violinprincipal 8' Subbas 16’
Gedackt 8’ Rörflöjt 8’ Flûte harmonique 8’ Ekobas 16’ (transm.)
Oktava 4' Kvintadena 8’ (1958) Salicional 8' Oktava 8’
Flöjt 4' Principal 4' (1958) Voix Celéste 8’' Gedackt 8'
Kvinta 2 2/3’ Koppelflöjt 4’ (1958) Traversflöjt 4’ Oktava 4’
Oktava 2' Waldflöjt 2' Fugara 4' Gedacktflöjt 4' (1958)
Cornett III Nasard 1 1/3’ (1958) Flautino 2’ Nachthorn 2’ (1958)
Mixtur IV-VI (1958) Sivflöjt 1' (1958) Mixtur III Mixtur IV (1958)
Cymbel III (1958) Sesquialtera II, 2 2/3’ + 1 3/5’ Oboe 8’ (1958) Basun 16’
Trumpet 8' Scharf IV-V Crescendosvällare Skalmeja 4’ (1958)
Krumhorn 8’ (1958)
Koppel Regal 4’ (1958) Koppel
II/I Tremulant I/P
III/I II/P
16'II/I Koppel Koppel III/P
4’I/I III/II 16'III/III 4'II/P
Registersvällare

Kororgel redigera

Disposition

Manual C-f³ Positiv C-f³ Pedal C-d¹ Koppel
Quintadena 16' Gedackt 8' Subbas 16' Manual/pedal
Principal 8' Principal 4' Dubbelflöjt 8'* Positiv/pedal
Dubbelflöjt 8'* Rörflöjt 4' Trumpet 8'* Positiv/manual
Viola di Gamba 8' Wallflöjt 2'
Octava 4' Vox humana 8’
Spetsflöjt 4’ Tremulant *växelregister Cymbelstjärna
Quinta 3’ (eg. 2 2/3’)
Octava 2'
Mixtur IV chor
Trumpet 8'*

Diskografi redigera

Inspelningar av musik framförd på kyrkans orglar.

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c] ”Vadstena klosterkyrka”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/vadstena/klosterkyrkan. Läst 15 oktober 2021. 
  2. ^ ”Heliga Birgitta”. www.svenskakyrkan.se. 9 mars 2023. https://www.svenskakyrkan.se/vadstena/heliga-birgitta. Läst 6 augusti 2023. 
  3. ^ Dagens Nyheter 10 juli 1997: Prins Carl Philip konfirmerad, läst 7 januari 2022
  4. ^ Dagens Nyheter 9 augusti 2022: Kunglig konfirmation läst 7 januari 2022
  5. ^ UpplevVadstena, Bernd Beckmann. ”Kyrkor och kloster i Vadstena”. www.upplevvadstena.se. https://www.upplevvadstena.se/kyrkor.htm. Läst 15 juni 2022. 
  6. ^ [a b] ”Heliga Birgitta”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/vadstena/heliga-birgitta. Läst 4 december 2021. 
  7. ^ [a b c d] Mereth Lindgren, Louise Lyberg, Birgitta Sandström, Anna Greta Wahlberg (1988). Svensk konsthistoria (andra tryckningen). Uddevalla: Bokförlaget Signum. sid. 92–96. ISBN 91-85330-72-8 
  8. ^ PLoS one artikel
  9. ^ Vadstena LIa:2 (1666-1700) Sida: 153, 310-311

Källförteckning redigera

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Vadstena_klosterkyrka&oldid=54450161”