VR-Group Abp (finska: VR-Yhtymä Oyj) är det statliga järnvägsbolaget i Finland. VR stod tidigare för det finska namnet på Statsjärnvägarna (Valtionrautatiet),[3] ur vilka VR-Group bildades 1995 genom bolagisering av järnvägstrafiken. VR-Group har av kommunikationsministeriet beviljats monopol på persontrafiken på järnväg till slutet av år 2024.[4]
| VR-Group Abp | |
 Logotyp | |
| Typ | Statligt aktiebolag |
|---|---|
| Huvudkontor |  Helsingfors, Finland |
| Nyckelpersoner | Esa Rautalinko Styrelseordförande Elisa Markula[1] VD |
| Bransch | Järnväg |
| Antal anställda | 5 818 – 2020 |
| Historik | |
| Grundat | 1995 |
| Ersätter | Statsjärnvägarna |
| Ekonomi | |
| Omsättning | ▼ €792 miljoner (2020)[2] |
| Struktur | |
| Ägare | Finska staten – 100 % |
| Dotterbolag | VR FleetCare VR Sverige VR Transpoint Avecra Pohjolan Liikenne |
| Övrigt | |
| Webbplats | vrgroup.fi (koncern) vr.fi (kunder) |
Före 2003 stod VR-Group för all järnvägstrafik i Finland. Internationell godstrafik öppnades för konkurrens 2003 och godstrafik inom landet öppnades för konkurrens 2007. [5] Finland har bredspår (1524 mm), som ursprungligen valdes för att passa ihop med spårvidden i Ryssland, vilket idag försvårar marknadstillgången för utländska tågoperatörer med normalspårsmateriel.
VR-koncernen består av VR-Group Ab (koncernmoderbolag och järnvägstrafiken), VR Track Oy (banarbetsentreprenör), Avecra Oy (restaurangverksamhet), Oy Pohjolan Liikenne Ab (busstrafik) och Transpoint International (FI) Oy (lastbilstrafik).[6] Koncernens personalstyrka uppgick 2016 till närmare 8000 årsverk, framförallt i Finland men även i Sverige och Ryssland.[7]
Trafik redigera
Närtrafik redigera
Närtågtrafiken i Finland trafikerar fyra banor: Helsingfors - Sjundeå (kustbanan), Helsingfors - Flygplatsen - Helsingfors (Ringbanan), Helsingfors - Tammerfors samt Helsingfors - Lahtis. Kustbanan mellan Helsingfors och Kyrkslätt var den första rutten i Finland som elektrifierades. Samtidigt planeras en ny bana Helsingfors - Esbo - Salo(fi).[källa behövs]
Fjärrtrafik redigera
VR kör all fjärrtrafik med passagerartåg i Finland. Dock kördes tågen över gränsen till Ryssland av ett samriskföretag, Karelian Trains, som samägs med ryska statsjärnvägarna (RZD), vars trafik lades ned 2022. VR:s nordligaste trafik är till Kolari i Lappland.
Fordon redigera
Lok redigera
- Dv12 - mellantungt dieselhydrauliskt linje- och växellok av finländskt fabrikat, sth 125 km/h
- Dr14 - tungt dieselhydrauliskt växellok tillverkat i Finland
- Dr16 - tungt dieselelektriskt linjelok tillverkat i Finland, sth 140 km/h
- Sr1 - tungt linjeellok av sovjetiskt fabrikat, sth 140 km/h
- Sr2 - tungt linjeellok av Lok2000-modellen, korgen tillverkad i Finland, sth 210 km/h
- Sr3 - tungt linjeellok av Vectron-modellen, sth 200 km/h
Utgångna redigera
- Hr1 (P1) – tungt ånglok för snälltåg, i användning från 1937 till 1971
- Dv16 – mellantungt dieselhydrauliskt växellok, i användning mellan 1962 och januari 2008
Motorvagnar redigera
- Dm12 - dieselmotorvagn av tjeckiskt fabrikat (tillverkade under åren 2004-2006) med 63 sittplatser, används på mindre trafikerade banor, sth 120 km/h
- Sm2 - elmotorvagnstågsätt för huvudstadsregionens närtrafik, tillverkade 1975-1981, närapå identiska med Sm1
- Sm3 - Pendolino, snabbtåg tillverkade 1995–2006 i Italien, sth 220 km/h
- Sm4 - elmotorvagnstågsätt (huvudstadsregionens närtrafik) med låggolvsavdelningar, tillverkade 1998–2005 i Spanien och Frankrike av CAF och Alstom, sth 160 km/h
- Sm5 - elmotorvagnstågsätt för huvudstadsregionens närtrafik, körs av VR, men ägs av ett särskilt bolag. Tillverkade 2008-2015 av schweiziska Stadler
- Sm6 - Allegro, snabbtåg av Pendolinotyp med tvåströmsdrift, tillverkade 2009–2011 i Italien av Alstom, sth 220 km/h, ägs gemensamt med RZD, går till/från Sankt Petersburg, spårvidd 1522 mm.
Utgångna redigera
- Dm7 - rälsbussar med dieseldrift, i reguljär trafik mellan 1955 och 1988, sth 95 km/h, finsk variant av svenska Y6-generationen
- Sm1 - elmotorvagnstågsätt avsett för huvudstadsregionens närtrafik, tillverkade 1968–1973 av Valmet i Tammerfors, sth 120 km/h
Vagnar redigera
- Blåa vagnar - 1961-1987 tillverkade stålkarossvagnar
Verksamhet i Sverige redigera
Den 24 mars 2022 meddelades att VR Group förvärvar Arriva Sverige AB från Deutsche Bahn. Arriva Sverige är bland annat operatör för Pågatågen och Östgötapendeln samt buss- och lokalbanetrafik i Stockholms län. Transaktionen förväntas slutföras i början av 2022, förutsatt att transaktionen godkänns av Tysklands digital- och transportministerium och Deutsche Bahns styrelse samt att erforderliga myndighetsgodkännanden erhålls och att andra sedvanliga villkor uppfylls.[8]
VR Group tog över företaget den 1 juli 2022 och företaget bytte samtidigt namn till VR Sverige AB.[9]
Se även redigera
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ ”VR:n uudeksi toimitusjohtajaksi on nimitetty Elisa Markula”. Yle Uutiset. https://yle.fi/uutiset/3-12595248. Läst 7 oktober 2022.
- ^ ”Toimintakertomus ja tilinpäätös – Vuosiraportti 2020”. https://vrgroup.studio.crasman.fi/file/dl/a/kQlJvA/WAtcMk9syfnNofLA1XzfaA/VR_Group_Toimintakertomus_ja_tilinpaatos_2020.pdf. Läst 28 augusti 2022. VR-Group.
- ^ "VR". NE.se. Läst 30 december 2014.
- ^ VR:s fjärrtågsmonopol fortsätter till 2024. Hufvudstadsbladet 3.7.2013
- ^ Ikkanen, Pekka. Konkurrensutsättning inom godstransporter på järnväg samt bedömning av konsekvenser. Strategier och utredningar 1/2007. Banförvaltningscentralen. Helsingfors 2007.
- ^ ”Virre (söktjänst)”. Patent- och Registerstyrelsen. https://virre.prh.fi/novus/home?execution=e3s1. Läst 7 juli 2017.
- ^ http://2016.vrgroupraportti.fi/en/annual-report-2016/
- ^ VR Group (2022-03-24). ”Finska VR Group förvärvar Arriva Sverige – satsar på miljövänlig kollektivtrafik”. Pressmeddelande. Läst 2022-03-24.
- ^ VR Sverige (2022-07-01). ”Arriva Sverige AB helägt av VR Group från den 1 juli 2022”. Pressmeddelande. Läst 2022-07-02.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör VR.- Officiell webbplats för VR-koncernen
