VEI-skalan

index som anger styrkan hos vulkanutbrott

VEI-skalan (av engelskans Volcanic Explosivity Index, vulkanexplosivitetsindex) är ett index som anger styrkan hos vulkanutbrott. Skalan går från 0 till 8 där vulkaner som ligger på 8 på skalan klassas som supervulkan. Det som mäts är volymen pyroklastiskt material (såsom aska), höjden på askplymen och längden på intrvallet mellan utbrott.[1] VEI-skalan utarbetades 1982 av Chris Newhall vid United States Geological Survey och Stephen Self vid University of Hawaii at Manoa.

Vulkanexplosivitetsindex
Nivå Utkastat material Rökmolnets höjd Beskrivning Intervall Exempel
0 1 000–10 000 m³ under 100 m icke-explosiv dagligen Mauna Loa
1 10 000–100 000 m³ 100–1 000 m mild dagligen Stromboli
2 100 000–1000 000 m³ 1–5 km explosiv varje vecka Galeras (1993)
3 1–100 milj. m³ 3–15 km svår varje år Korjakskij (1956)
4 100–1 000 milj. m³ 10–25 km kataklysmisk mer än vart 10:e år Eyjafjallajökull (2010)
Soufrière Hills (1995)
5 1–10 km³ över 25 km paroxysmal mer än var 50:e år Mount St. Helens (1980)
Vesuvius (79 e.Kr.)
6 10–100 km³ över 25 km kolossal mer än vart 100:e år Pinatubo (1991)
Laki (1783)
Krakatau (1883)
7 100–1 000 km³ över 25 km super-kolossal mer än vart 1 000:e år Tambora (1815)
Thera (1625 f.Kr)
8 1 000–10 000 km³ över 25 km apokalyptisk mer än vart 10 000:e år Toba (73 000 år sedan)
La Garita Caldera (27,8 miljoner år sedan)

Jämför med redigera

Referenser redigera