Öppna huvudmenyn

Vårdsbergs kyrka är en kyrkobyggnad i Vårdsbergs socken och Åkerbo församling, Östergötland. Kyrkan ligger en knapp mil öster om Linköping och tillhör Linköpings stift.

Vårdsbergs kyrka
Kyrka
Vårdsbergskyrka1.JPG
Land Sverige
Län Östergötland
Stift Linköpings stift
Församling Åkerbo församling
Plats Prästgården, 585 92 Linköping
 - koordinater 58°24′14″N 15°45′6″Ö / 58.40389°N 15.75167°Ö / 58.40389; 15.75167
Invigd 1100-tal
Webbplats: Vårdsbergs kyrka, Svenska kyrkan

Innehåll

KyrkobyggnadenRedigera

 
Här blottas den gamla rundkyrkans ursprungliga skepnad
 
Tetragrammet JHWH i en solsymbol ovanför altarfönster

Vårdsbergs kyrka byggdes som försvarskyrka på "vaktberget". Den hade ett strategiskt viktigt läge vid Vårdsbergsån, dessutom vid den led som blev väg för Eriksgatan. En gravhäll från 1000-talets senare del vittnar om tidigt kristnande. Kyrkans kärna är en medeltida rundkyrka. I öster ansluter sig ett högt tvärskepp och ett rakslutet kor, i väster ett fyrkantigt torn med lanternin. Sakristian är vidbyggd i vinkeln mellan koret och norra korsarmen. Byggnadsmaterialet är i huvudsak gråsten.

HistorikRedigera

Rundkyrkan härstammar från 1100-talets senare hälft. Uppförda över cirkelformad plan är rundkyrkor i regel byggda i tvenne våningar. Den nedre utgör det egentliga kyrkorummet, den övre har ofta skottgluggar och har sålunda tjänat försvarsändamål. Vårdsbergs kyrka är konstruerad som ett runt hus med en genombruten pelare i mitten och skottgluggar i den övre delen. Den korsformiga tillbyggnaden i öster tillkom under senare delen av 1200-talet, likaså sakristian. Korskyrkans valv slogs vid 1400-talets mitt.

Under tidernas lopp har kyrkan råkat ut för flera olyckliga öden. Carl Fredric Broocman meddelar att "år 1567 hafwa the Danske, uti Kon. ERIC then Fjortondes tid, plundrat henne; och år 1654 then 27 Maji har Åskan klufwit tredingen af förra Tornet upifrån Hanen til muren, så at thet fallit till jorden, afbrändt Tornet och Kyrktaket samt smält Klockorna. Thet förbättrade Tornet hade åter thet öde år 1680, Lucienatt, at ett starkt blåsväder kastade thet omkull: hwarefter thet igen blef byggdt år 1685, och stod til år 1753".

År 1753 beslöt församlingen, med tillstyrkan av biskop Andreas Olavi Rhyzelius, att bygga om kyrkans västra del som tidigare varit fästning. "Thet ottakantiga Sten-Tornet, som theröfwer stod öfwerst på taket, blef i en hast nedkastadt; det starka Stenhwalfwet, och the 6 therunder satte ofanteligen tjåcke Sten-pelare nederbrutne och utu Kyrkan förde; muren å alla sidor förbättrad; Pelare och Hwalfbågar åt Kyrkon befästade; ett ansenliget brädes-hwalf förfärdigadt, och stora Fenster på båda sidor bekostade. Härigenom blef then delen af Kyrkan, som tilförene warit mer til hinder än til tienst och nytta, then rumligaste och ansenligaste". Även sakristian byggdes ut och ett nytt klocktorn murades upp till 30 alnars höjd och spiran "utzirades med förgyld Glob, Hane och Flygel". Kyrkklockorna flyttades upp i det nya tornet och klockstapeln togs ned.

Följande inskription med förgyllda bokstäver sattes upp över västportalen:

I. N. J. C.
Thetta Sten- och Klåcketorn
Bygdes med Kyrkions och Soknens bekostnad
År 1753 och 1754
Under K. ADOLPH FRIDRIKS Regering,
Warande tå Kyrko - Herde Doct. Andr. Ol. Rhyzelius, Episc. Linc.
Kyrkans Förstånd. Daniel Palmgren, Kronans Fogde
Och Capellan Johan Lindstedt.
Gudi all ära!

En ny predikstol beställdes av Niclas Österbom, Norrköping. Den uppsattes sommaren 1757 och "fägnar Församlingen med sina sinnerika Zirater och behageliga utstoffering". Fyra år senare installerade Jonas Wistenius en 10-stämmig piporgel.

Fönstren fick nuvarande utseende 1845. För övrigt återfick kyrkorummet en del av sin ursprungliga karaktär vid restaureringen 1939-1940, korskyrkans målningar från tidigt 1600-tal togs fram, och i rundkyrkan restaurerades väggnischer och rundfönster. Kyrkans medeltida altarskåp (bilder) förvaras numera på Statens historiska museum, Stockholm.

2009 blev Vårdsbergs kyrka en av tio i Åkerbo församling, som bildades genom sammanslagning av lika många församlingar i den östra delen av Linköpings kommun.

InventarierRedigera

 
Äldre mässhake med tetragrammet JHWH på framsidan

.

Thenna Klocka blef omguten, Therför’ månge Christne fromma, Wille hwar sin hielp tilskiuta Hwilket skedde på then tiden,
Sedan som den sönderbruten Som uti Kyrkon gierna komma, At man måtte henne giuta Då när Sachsar köpte friden,
Hade mist sitt sköna ljud. Til att tidigt tiena Gud, Så hon mycket bättre blef Och man thetta året skref: 1708.

OrglarRedigera

LäktarorgelRedigera

Manual Pedal C-a
Principal 8' D Bihängd
Qvintadena 8'
Gedact 8'
Principal 4'
Gedact-fleut 4'
Gemshorn 4'
Qvinta 3'
Octava 2'
Mixtur 3 chor
Trompet 8' B/D
Vox Humana 8' D
Trompet 4' B
Tremulant

Disposition:

Huvudverk I Svällverk II Pedal Koppel
Borduna 16' Rörflöjt 8' Subbas 16' II/I
Principal 8' Salicional 8' Oktavbas 8' 4' II/I
Flûte harmonique 8’ Voix céleste 8' Koralbas 4’ 4' I/I
Kvintadena 8' Principal 4' 16' II/II
Gamba 8’ Flûte octaviante 4’ I/P
Oktava 4' Kvinta 2 2/3' II/P
Oktava 2' Blockflöjt 2' 4' II/P
Mixtur IV chor Ters 1 3/5’ 2 fria komb.
Trumpet 8' Krumhorn 8’ Registersvällare
Crescendosvällare Autom. pedalväxl.

KororgelRedigera

1981: Robert Gustavsson, Härnösand (länk), installerar en mekanisk kororgel.

Disposition:

Manual Pedal
Trägedackt 8' bihängd
Principal 4'
Rörflöjt 4'
Nasat 3' (eg. 2 2/3')
Gemshorn 2'
Sedecima 1'
Crescendosvällare

RunstenRedigera

Vid tornbygget 1753 murades en runsten in i tornmuren. Runstenen betecknas Östergötlands runinskrifter 11.

Externa länkar och källorRedigera

Litteratur och källorRedigera

  • Carl Fredric Broocman: Beskrifning Öfwer the i Öster-Götland Befintelige Städer, Slott, Sokne-Kyrkor .... Tryckt i Norrköping hos Johan Edman år 1760 / G. Ekströms förlag 1993.
  • Erik Lundberg & Bengt Cnattingius: Vårdsbergs kyrka, Linköping (195?) (8 sid.)
  • Våra kyrkor, 734 sidor, Klarkullens förlag, Västervik, 1990, ISBN 91-971561-0-8
  • Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8 
  • Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6 
  • Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1989:II, Linköpings stift, Visby stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. ISSN 1100-2700 

FotnoterRedigera

  1. ^ [a b] Länsstyrelsen i Östergötland. Läst 24 september 2017[död länk]
  2. ^ Abr. Hülphers, Historisk Afhandling om Musik och Instrument särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige (1773), s. 265.

Vidare läsningRedigera