Västra Eneby kyrka

kyrkobyggnad i Kinda kommun

Västra Eneby kyrka är en kyrkobyggnad i Västra Eneby socken i Kinda kommun i Östergötland. Den ligger 6 km öster om Kisa och tillhör Västra Eneby församling i Linköpings stift.

Västra Eneby kyrka
Kyrka
Land Sverige Sverige
Län Östergötlands län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Linköpings stift
Församling Västra Eneby församling
Plats 590 39 Kisa
 - koordinater 58°0′35.70″N 15°42′22.47″Ö / 58.0099167°N 15.7062417°Ö / 58.0099167; 15.7062417
Invigd 1780

Kyrkobyggnaden

redigera

Västra Eneby kyrka är uppförd i gustaviansk stil 1779-1780. Den är vitmenad med stora rundbågiga fönster, brutet plåttak, torn i väster, tresidigt kor i öster och en vidbyggd sakristia i norr.

Invändigt är kyrkan försedd med öppna bänkkvarter, till vänster på evangeliesidan hänger predikstolen med ljudtak och i väster finns orgelläktaren med en mycket värdefull piporgel av Sven Nordström. Långhuset täcks av ett tunnvälvt brädtak.

Historik

redigera

När man reser i Västra Eneby socken, berättar Carl Fredric Broocman, förstår man varför våra förfäder tagit sig för att kalla kyrkan Eneby; skogarna här är nämligen mer beväxta med enar än eljest är vanligt. Tyvärr vet vi inte så mycket om den gamla stenkyrkan; i alla fall bör den ha funnits år 1381 då den förste kyrkoherden nämns i källorna. De tidigaste uppgifterna om kyrkobyggnaden återfinns i den äldsta kyrkoboken, som är från 1590.

År 1500 tillverkades korskrank och predikstol av Göran snickare, vilka sedan bemålades av Gullich målare. Kort därefter tillkom de första kyrkbänkarna, som bemålades av Karin målerska. År 1621 uppsattes en klockstapel - kyrkan saknar nämligen torn - och i mitten på 1600-talet utvidgades fönstren och långhuset försågs med en läktare längs södra kyrkomuren. Under 1700-talet tillbyggdes koret och långhuset åt väster med 14 alnar, så att längden blev 42 alnar och bredden 10 alnar.

År 1745 fick kyrkan en ny predikstol som tillverkats av bildhuggare Niclas Österbom, Norrköping, och skänkts av baron Carl Cronhielm och hans hustru friherrinnan Charlotta Palmstierna. Den gamla predikstolen såldes till Ulrika kyrka.

Den medeltida kyrkan började bli för trång och år 1765 ansågs tiden mogen att bygga en ny kyrka. Murmästaren och klockaren Anders Hansson i Kärna socken besiktigade kyrkobyggnaden och föreslog att en ny skulle uppföras på norra delen av kyrkogården. Vid kyrkostämman lyckades man emellertid inte uppnå enighet om förslaget och nybyggnadsplanerna skrinlades tills vidare. Den gamla klockstapeln var i dåligt skick och man hade därför önskemål om att kyrkan skulle förses med ett modernt torn.

År 1776 lade byggmästare Johan Fredric Fehmer fram ett nybyggnadsförslag, som accepterades av stämman och 1779 satte arbetet igång. Kyrkan byggs tidsenligt med ett tämligen högt långhus och ett tresidigt kor av samma bredd som långhuset. Den förses med brutet tak med plåttäckning. I väster uppförs ett torn, som är ganska lågt och avslutas med en karnisformad plåthuv på toppen krönt av ett förgyllt kors. På norra sidan uppförs en rymlig sakristia. Kyrkobyggnaden blev klar 1780.

År 1781 fick den nya kyrkan en ny predikstol troligen tillverkad av mäster Jonas Berggren, Målilla. Den är försedd med reliefer inom snirklade rokokokartuscher i en övergångsstil mellan rokoko och gustaviansk stil. Relieferna återger i mitten kors och bok, till vänster lagens tavlor och bok samt till höger altare och eld. Den tidigare predikstolen ställdes undan i tornkammaren. Samtidigt tillkom en altartavla, ”Frälsaren vid Jakobs brunn, av en okänd konstnär. Ovanför altartavlan har ett tidigare runt fönster satts igen och täcks nu av en målning visande kvinnorna vid Kristi grav.

Under 1900-talet har kyrkan försetts med nya bänkar och i altarringen har man tagit fram den gamla färgen på de mörkt marmorerade speglarna.

Inventarier

redigera
Förr än min far blef far, jag måst i wagga ligga,
Wäl i trehundra år, och spena miölken tigga:
Är nu tredubbelt störr’, har också högre ljud,
Och sammankallar Folk, att höra HErrans bud.

Disposition

redigera
Huvudverk I C-f³ Öververk II C-f³ Pedal C-h° Koppel
Borduna 16', B/D Corno di Basetti 8' bihängd huvudverket Öververk/manual
Principal 8' Flöjt 8'
Fleut d'Amour 8' Fugara 8'
Octava 4' Principal 4'
Flöjt 4' Flöjt 4'
Octava 2' Octava 2'
Scharf III ch. Oboe 8', D
Basun 16', B
Trumpet 16', D
Trumpet 8', B/D

Diskografi

redigera

Fornborg

redigera

Hovby skans, en av Östergötlands största fornborgar, ligger i närheten av kyrkan.

Bildgalleri

redigera

Externa länkar och källor

redigera

Litteratur och källor

redigera
  • Carl Fredric Broocman: Beskrifning Öfwer the i Öster-Götland Befintelige Städer, Slott, Sokne-Kyrkor .... Tryckt i Norrköping hos Johan Edman år 1760 / G. Ekströms förlag 1993.
  • Bengt Cnattingius: Västra Eneby kyrka, Linköpings stiftsråds kyrkobeskrivningskommitté 1959
  • Våra kyrkor, 734 sidor, Klarkullens förlag, Västervik, 1990, ISBN 91-971561-0-8
  • Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8 
  • Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6 
  • Einar Erici & R. Axel Unnerbäck (1988). Orgelinventarium. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-557-7 
  • Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson: Inventarium över svenska orglar 1989:II, Linköpings stift, Förlag Svenska orglar, Tostared 1990
  • Arne Land, Ljungsbro (2001)

Fotnoter

redigera
  1. ^ Abr. Hülphers, Historisk Afhandling om Musik och Instrument särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige (1773), s. 266.