Västgöta dragonregemente

(Omdirigerad från Västgöta kavalleri)

Den här artikeln handlar om Västgöta dragonregemente. För tiden som infanteriregemente, se Västgöta regemente.

Västgöta dragonregemente var ett kavalleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1628–1811. Förbandsledningen var förlagd på Axevalla hed mellan Skara och Skövde.[1][2][3]

Västgöta dragonregemente
HMS Västergötland vapen.svg
Västergötlands vapenbild
Officiellt namnKungl. Västgöta dragonregemente
Datum1628–1713, 1713–1811
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypKavalleriet
RollUtbildningsförband
StorlekRegemente
EfterföljareVästgöta regemente
HögkvarterVänersborgs garnison
FörläggningsortVänersborg
FärgerGult och svart          
Befälhavare
RegementschefErnst Nils David af Sandeberg [a]
Framstående befälhavareErik Soop [b]
Gustaf Adolf von Siegroth [c]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg

HistoriaRedigera

 
Carl Vilhelm Åkerhielm iklädd uniform m/1756 och harnesk för Västgöta kavalleriregemente. På en målning från ca 1760 av okänd konstnär.

Regementet har historiska traditioner från de ryttarfanor som sattes upp i Västergötland under 1500-talet och som 1628 bildade ett regemente, Västgöta regemente till häst. I 1634 års regeringsform fastställdes den svenska regementetsindelningen, där det angavs att armén skulle bestå av 28 regementen till häst och fot, med fördelningen av åtta till häst och 20 till fot. De indelta och roterande regementena namngavs efter län eller landskap, medan de värvade regementena uppkallades efter sin chef. Regeringsformen angav Västgöta och Dals ryttare som det tredje kavalleriregementet i ordningen. Dock blev det ett nummer som aldrig användes, annat än för att ange regementets plats, enligt den då gällande rangordning.[4] Regementets första chef var Erik Soop. År 1655 ändrades namnet till Västgöta kavalleriregemente och 1691 blev regementet indelt.[1]

Regementet deltog i slaget vid Gadebusch, men har inte fått det segernamnet tilldelat sig. Efter Gadebusch marscherade den svenska hären, vilken bland annat bestod av Västgöta regemente, västerut. Då både förplägnad och ammunition sinade tvingades Magnus Stenbock med sin kvarvarande armé att kapitulera den 6 maj 1713 vid Tönnigen i norra Tyskland, något som kom att kallas för Stenbocks kapitulation vid Tönnigen. Kapitulationen resulterade i att flera svenska regementen upplöstes och hamnade i dansk fångenskap, däribland hela Västgöta regemente. Regementet återuppsattes senare samma år i Sverige igen.[2]

År 1792 omorganiserades regementet till dragonregemente och 1802 erhöll det namnet Västgöta linjedragonregemente. År 1806 ändrades namnet till Västgöta dragonregemente. År 1811 överfördes regementet från kavalleriet till infanteriet och fick det nya namnet Västgöta regemente.[1]

Förläggningar och övningsplatserRedigera

FörläggningRedigera

Regementet som samlats och vapenövats på mötesplatsen vid Axevalla hed under längre tid, skulle i december 1916 få ny hemort. Detta då det 1906 beslutades att förlägga regementet till Vänersborg i syfte att få fart på stadens långsamma utveckling, men även som en kompensation för att Västgöta-Dals regemente, som haft sin mötesplats på Grunnebo hed med expedition i Vänersborg, omlokaliserats till Halmstad. I gengäld fick staden upplåta Holmängen och landerierna Källshagen och Niklasberg till regementet för dess kaserner och skjutbanor.

ÖvningsplatserRedigera

Regementet övades från 1689 på Eggby ängar, öster om Skara och från 1745 på Axevalla hed, mellan Skara och Skövde. Förbandets klassiska övningsplats var Axevalla hed, där kasernbyggnaderna har övertagits av Axevalla folkhögskola, men blev senare förlagt i Vänersborg.

Heraldik och traditionerRedigera

Regementets fana "på duk ginstyckad i svart och gult i en runt fält Västergötlands vapenbild i omvända tinkturer; ett upprest lejon åtföljt i övre yttre och nedre inre hörnet av en stjärna av silver. Segernamn runt skölden". Regementet mottog sina två sista fanor den 17 november 1854, vilka överlämnades av kronprinsen, senare kung Carl XV. Efter att regementet avvecklades överlämnades fanorna till 3. arméfördelningens expedition i Skövde. Traditionerna över regementet kom från den 1 januari 1928 av Skaraborgs regemente.[1]

FörbandscheferRedigera

Regementschefer verksamma vid regementet åren 1679–1811.[2]

Namn, beteckning och förläggningsortRedigera

Namn
Kungl. Västgöta regemente till häst 1628-??-?? 1634-??-??
Kungl. Västgöta och Dals ryttare 1634-??-?? 1655-??-??
Kungl. Västgöta kavalleriregemente 1655-??-?? 1713-05-06
Kungl. Västgöta kavalleriregemente 1713-??-?? 1802-??-??
Kungl. Västgöta linjedragonregemente 1802-??-?? 1806-??-??
Kungl. Västgöta dragonregemente 1806-??-?? 1811-??-??
Mötesplatser och förläggningsorter
Eggby ängar (M) 1689-??-?? 1745-08-25
Axevalla hed (M) 1745-08-26 1811-??-??

GalleriRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

AnmärkningarRedigera

  1. ^ Måns Palmstierna blev sista chefen för regementet organiserat som kavalleri.
  2. ^ Regementschef under Trettioåriga kriget.
  3. ^ Kornett vid regementet 1744.

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] Braunstein (2003), s. 43-44
  2. ^ [a b c] Kjellander (2003), s. 328-329
  3. ^ Holmberg (1993), s. 9
  4. ^ Björkenstam (1994), s. 10-11

Tryckta källorRedigera

WebbkällorRedigera

Vidare läsningRedigera

  • Belfrage, Nils [Gustaf]; Kocken Carl Thorsten, Belfrage Nils (1947). Kungl. Västgöta regemente. 1, Biografiska uppgifter om officerare och likställda vid Västgötaorganisationer 1540-1723. Stockholm: [Västgöta reg:tes historiefond]. Libris 1510763 
  • Belfrage, Nils [Gustaf]; Kocken, Carl Thorsten (1948). Kungl. Västgöta regemente. 2, Biografiska uppgifter om officerare och likställda vid Västgötakavalleriregemente 1724-1792, Västgöta dragonregemente 1792-1811, Kungl Västgöta regemente 1811-1927. Stockholm: [Västgöta reg:tes historiefond]. Libris 1510764 
  • Mankell, Julius (1866). Anteckningar rörande svenska regementernas historia (2. uppl.). Örebro: Lindh. sid. 206-218. Libris 1549756. http://runeberg.org/mjantreg/ 
  • Rosenberg, Göthe, red (1977). Västgöta regemente genom tiderna. Vänersborg: Fören. Libris 378790 

Externa länkarRedigera