Västerhaninge kyrka

kyrkobyggnad i Haninge kommun
För andra betydelser, se Västerhaninge (olika betydelser).

Västerhaninge kyrka är en kyrkobyggnad i Västerhaninge. Den var tidigare församlingskyrka i Västerhaninge församling, men efter församlingssammanslagningen 2002 hör den till Västerhaninge-Muskö församling i Stockholms stift.

Västerhaninge kyrka
Kyrka
Västerhaninge kyrka från luften maj 2011.
Västerhaninge kyrka från luften maj 2011.
Land Sverige Sverige
Län Stockholms län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Stockholms stift
Församling Västerhaninge-Muskö
församling
Plats Kyrkvägen 7, 137 38 Västerhaninge
 - koordinater 59°07′17.04″N 18°06′32.94″Ö / 59.1214000°N 18.1091500°Ö / 59.1214000; 18.1091500
Invigd 1200-talet
Bebyggelse‐
registret
21300000004367
Kyrkorummet mot altaret.
Kyrkorummet mot altaret.
Kyrkorummet mot altaret.

Kyrkobyggnaden

redigera

Kyrkobyggnaden består av långhus med ett kor i samma höjd och bredd. Vid västra sidan finns ett kraftigt kyrktorn med så kallade höfter, som gör att tornets nederdel är jämnbred med övriga kyrkan. I norr finns en vidbyggd sakristia. Murarna är av gråsten och putsade i beigegult. Kyrkan har ett sadeltak som är plåttäckt.

Historik

redigera

Medeltida kyrkan

redigera

Kyrkans äldsta delar uppfördes under 1200-talet och består av kyrktorn och nuvarande långhus. Denna ursprungliga kyrkobyggnad hade ett kor som var smalare än långhuset. Under medeltidens senare del revs det gamla koret och nuvarande kor uppfördes i samma bredd som långhuset. En sittnisch murades i ena korväggen. Tornet var under äldre tider nästan dubbelt så högt som nu. Under 1400-talet tillbyggdes sakristian, som försågs med tegelvalv. Under samma sekel tillkom ett vapenhus i söder som sedermera brann ner och revs. I början av 1500-talet slogs stjärnvalven av tegel i korets och långhusets två travéer. Tornrummet fick ha ett platt trätak.

Kyrkbränder

redigera

Kyrkan har brunnit minst två gånger, 1641 och 1831. Vid den senare tidpunkten slog blixten ned i den höga tornspiran och orsakade en förödande eldsvåda. Efter de närmast följande årens iståndsättning framstår kyrkan som ett exempel på tidstypisk Karl Johansstil. Tornet erhöll en lanternin, ritad av A.C. Djurson. Vapenhuset revs och den medeltida, anspråkslösa sydingången ombyggdes till en hög, ståtlig portal med överliggare. De båda tegelvalven från 1500-talet återuppbyggdes. Även interiören förändrades eftersom nästan all inredning måste nyanskaffas efter branden. Från denna tid härrör bland annat orgelläktaren i väster.

Nutida restaureringar

redigera
 
Altaret och östfönstret.

Glasmålningen i korets östfönster, som tjänar som altartavla, insattes dock 1928. Den är komponerad av Agda Österberg. Nuvarande bänkar insattes vid restaureringen 1966 och då inreddes även brudrum och kapprum i tornets bottenvåning.

Vid en renovering 2002 till 2005 uppfördes en tillbyggnad i tegel vid sakristians västra sida. I denna tillbyggnad lät man inrymma väntrum och toalett. Väntrummet i tornets bottenvåning avlägsnades och ett kyrktorg skapades då bänkrader norr om mittgången längst bak i kyrkan togs bort.

Inventarier

redigera
  • Predikstolen tillverkades 1847 av snickaren O L Dahlman i Västerås. Dahlman tillverkade samtidigt en altarprydnad bestående av ett förgyllt kors med törnekrona och purpurmantel. Altarprydnaden hänger numera på norra långhusväggen.
  • Över ingången till sakristian hänger en oljemålning som målades på 1500-talet av en konstnär i Paolo Veroneses skola. Dess motiv är "Konungarnas tillbedjan".
  • I sakristian förvaras en medeltida trärelief som inköptes i Spanien vid 1960-talets restaurering.
  • Ett dopbord av kalksten är från 1966. Den äldre dopskålen av silver tillverkades av John Nützel (1676–1715).

Interiörbilder

redigera
 
Orgeln.
Huvudverk I Svällverk II Pedal Koppel
Principal 8' Gedakt 8´ Subbas 16´ I/P
Rörflöjt 8' Fugara 8' Oktavbas 8´ II/P
Oktava 4' Oktava 4' Gedaktbas 8´ II/I
Spetsflöjt 4' Koppelflöjt 4' Pommer 4'
Quinta 2 2/3' Nasard 2 2/3' Nachthorn 2'
Oktava 2' Piccolo 2' Rauschquint III
Mixtur V Ters 1 3/5' Basun 16'
Trumpet 8' Scharf III
Oboe 8'
Tremulant
Crescendosvällare

Kororgel

redigera
Manual Pedal Koppel
Rörflöjt 8´ Fagott 16´ Man/Ped
Principal 4'
Koppelflöjt 4'
Waldflöjt 2'
Scharff 3 chor
Regal 8'

Referenser

redigera
  1. ^ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 277. Libris 2413220 
  2. ^ ”Renoverad kyrkorgel.”. Södermanlands Läns Tidning, notis 4:e kolumnen. 7 september 1891. https://tidningar.kb.se/2822409/1891-09-07/edition/170081/part/1/page/2/?q=orgel%20Lundahl&from=1891-01-01&to=1891-12-31. Läst 22 augusti 2022. 

Litteratur

redigera
  • Christina Nilsson: Kyrkguiden: vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Svenska kyrkan. Stockholms stift, ISBN 978-91-975146-5-1
  • Kyrkor kring Stockholm, Stig Haglund (red.) & Rolf Arensberg (ill.), Förlaget Kulturkonst 1981
  • Dag Edholm, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1989:III, Strängnäs stift; Stockholms stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 

Externa länkar

redigera