Pliktrådet, tidigare Värnpliktsrådet är ett råd bestående av förtroendevalda militärer ur olika förband som företräder värnpliktiga soldater i Sverige. De besöker förband och arbetar opinionsbildande kring värnplikten. Deras beslutande organ är en årlig värnpliktskongress där även kommande års pliktråd väljs.[1]

1970-taletRedigera

1968 hölls en Värnpliktsriksdag i Stockholm, värnpliktiga med olika erfarenheter delade med sig av dessa till varandra. Försvarsmakten anammade idén och 1970 genomfördes den första värnpliktskonferensen i deras regi. Då tillsattes också den första Värnpliktiga arbetsgruppen. Deras uppgift var att bevaka de beslut som fattades på konferensen och se till att de inte föll i glömska, de ansvarade också för kontinuiteten i arbetet. Genom tillkomsten av denna fick värnpliktsrörelsen mer stadga och genomslagskraft. Nu kunde värnpliktiga från hela landet utbyta erfarenheter, formulera gemensamma ståndpunkter och därmed ge tyngd åt påtryckningar på myndigheterna.

Under 70-talet var värnpliktsrörelsens viktigaste krav:

  • lagreglerat medinflytande för värnpliktiga
  • avskaffande av arreststraffet
  • införande av ständig nattpermission
  • höjt utryckningsbidrag
  • fria resor varje tjänstefri helg

Från början var metoderna radikala och kampmetoder som massjukskrivningar, demonstrationer och namninsamlingar förekom. En förändrad syn på medinflytande och värnpliktiga över huvud taget har gjort att rörelsen och rådet har kunnat arbeta mer genom dialog efterhand åren har gått. Det har också inneburit att medlemmarnas partitillhörighet som från början var ganska tydlig med olika läger inom värnpliktsrörelsen och därmed stora splittringar har kunnat arbetas bort. Nu återstår i det närmaste ingen sådan problematik och Värnpliktsrådet är idag partipolitiskt obundet.

1980-taletRedigera

1987 infördes en ny medinflytandeförordning, som Sveriges Centrala Värnpliktsråd (SCVR) var med och utarbetade. Den innebär att SCVR är obligatorisk samtalspart med myndigheter på alla nivåer avseende frågor med anknytning till de värnpliktiga.

1990-taletRedigera

1990 års försvarsbudget innehöll, som första budget genom tiderna, en utgiftspost för förplägnadsersättning på helger till alla värnpliktiga. Värnpliktsrörelsens kamp för matersättning på helger gav därmed ett välkommet resultat.

Strävan att förbättra har ökade i och med de försämringar som inträffade under 1992 och början av 1993. Mer än någonsin tidigare försämrades värnpliktigas förmåner. Antalet hemresor halverades och regeringen beslutade om att frysa dagersättningen under ett år. Engagemanget i hemresefrågan var mycket stort bland de värnpliktiga och resulterade i att de fria hemresorna återinfördes den 1 juli 1995, för varje tjänstefri helg.

Från 1994 har förordningen ändrats så att samtliga värnpliktsrådsledamöter arbetar heltid under värnpliktsförmåner.

Sedan den 1 juli 1995 råder en ny pliktlag, lagen om totalförsvarsplikt. I och med den integrerades Värnpliktsrådets och de civilpliktigas motsvarighet, Civilpliktsrådets, verksamhet. De driver i många fall samma krav och har därför en gemensam ambition att likrikta kravdrivningar och andra frågeställningar. Detta samarbete är fortfarande under utveckling och kommer att behöva en löpande diskussion.

Från och med Värnpliktskongressen 1997 övertog Värnpliktsrådet huvudmannaskapet för Värnpliktskongressen.

Ett steg mot att öka kontinuiteten från ett verksamhetsår till ett annat var anställandet av en generalsekreterare. Denna person var anställd av Värnpliktsrådet och tillsattes inte av Värnpliktskongressen. Syftet var att skapa en kontinuitetsbrygga som skulle sträcka sig över ett antal år.

2000-taletRedigera

Mellan 2000 och 2010 minskade antalet värnpliktiga i Sverige drastiskt vilket också påverkade Värnpliktsrådet. Trots detta fortsatte Värnpliktsrådet sitt arbete ända in i det sista. Den 1 juli 2010 slutade Sverige att tillämpa värnplikten och som en konsekvens av detta lades Värnpliktsrådet ner vid nyår samma år.

Försvarsmaktens personalförsörjning bygger nu på frivillighet och vissa frågor som Värnpliktsrådet arbetat för genom tiderna tas nu över av respektive soldats fackförbund. Dock kommer den kunskap som värnpliktsrörelsen byggt upp föras över till en nystartad organisation: Intresseorganisationen Svensk Soldat, som fortsätter att kämpa för soldatens rättigheter.

2010-taletRedigera

I samband med att värnplikten återinfördes i Sverige från att varit vilande, valdes i april 2019 fem nya representanter från olika förband. Representanterna kommer arbeta heltid från ett kansli som upprättats i Stockholm.[2]

NamnbytenRedigera

  • 1970-1984 Värnpliktiga arbetsgruppen
  • 1984-1994 Sveriges Centrala Värnpliktsråd, SCVR
  • 1994-2010 Värnpliktsrådet
  • 2019– Pliktrådet

Ledning för VärnpliktsrådetRedigera

År ordförande vice ordförande generalsekreterare
1983-84 Lars Bryntesson
1984-85 Håkan Ekengren
1985-86 Ronnie Nilsson Fredrik Reinfeldt
1986-87 Olle Fack
1987-88 John Carlander Mattias Iweborg
1988-89 Magnus G Graner Carl Fredrik Johansson
1989-90
1990-91 Aleksander Gabelic
1991-92
1992-93 Erik Gärdén
1993-94 Mathias Pedersen Lars Persson Skandevall
1994-95 Jonas Burvall
1995-96 Joacim Olsson Stefan Billinger
1996-97 Jonas Törnblom Robert Park Dimmlich
1997-98 Andreas Malm Klas Lindström Mikal Björkström
1998-99 Peder Spens Clason Klas Lindström
1999-2000 Jakob Wide Johan Åsberg (senare Johan Karlbom)
2000-01 Anders Huszár Andreas Wallner
2001-02 Magnus Tillqvist Michael Lindeen Andreas Wallner
2002-03 Jonas Ramber Robert Wildow Simon Rothstein
2003-04 Erik Haara Christina Ehrenborg Simon Rothstein
2004-05 Johan Rindewall Simon Rothstein
2005-06 Fredrik Lundgren Simon Rothstein
2006-07 Ylva Forsberg Salim Tamini
2007-08 Carl Lundgren Salim Tamini
2008-09 Björn Dahlén Anders Eriksson
2009-10 Oscar Rosén Antoine Gabert Anders Eriksson
2010-11 Jesper Holm Daniel Karlsson Anders Eriksson
2019-20 Julia Hjertén Lisa Holmqvist Erik Arroy
2020-21 Lisa Holmqvist
2021-22 Johan Gunnarsson Anton Hanny

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera