Värmlandsbanan

järnvägen Laxå–Karlstad–Kil–Charlottenberg.

Värmlandsbanan är en järnväg, tidigare kallad Nordvästra stambanan och är Sveriges mest trafikerade enkelspårsbana[1].

Värmlandsbanan
Arvika station2.jpg
Ett persontåg på Arvika station.
Allmänt
PlatsSverige
SträckaLaxå - Charlottenberg - Norge
Anslutande järnvägslinjerVästra stambanan
Nora Bergslags järnväg
Inlandsbanan
Bergslagsbanan
Fryksdalsbanan
Vänerbanan
Kongsvingerbanen
Organisation
Invigd1871
ÄgareSvenska staten
BanoperatörTrafikverket
TrafikoperatörSJ AB
Värmlandstrafik
Vy Tåg
Tågåkeriet i Bergslagen
samt ett antal godstågsoperatörer
Tekniska fakta
Längd202 kilometer
Antal spårEnkelspår med mötesspår (dubbelspår Klingerud - Stenåsen)
Spårvidd1435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellastLaxå - Kil 25 ton
Kil - Charlottenberg 22,5 ton
ATCJa
FjärrblockeringJa
Hastighet200 km/h
ElektrifieradJa
Linjekarta
 v  r 
Restricted border on track
208 Kongsvingerbanen mot Oslo(137 km från gränsen)
Station on track
203 Charlottenberg
Unknown BSicon "eHST"
199 Åsnedlagd dec 2016
Unknown BSicon "eHST"
195 Lerotnedlagd dec 2016
Stop on track
188 ÅmotforsEndast vissa tåg
Unknown BSicon "eHST"
177 Ottebolnedlagd dec 2016
Station on track
168 Arvika
Enter and exit short tunnel
 Gryttomtunneln 75 m
Stop on track
154 EdaneEndast vissa tåg
Enter and exit tunnel
 Brunsbergstunneln 365 m
Unknown BSicon "eHST"
145 Brunsbergnedlagd dec 2016
Stop on track
136 HögbodaEndast vissa tåg
Unknown BSicon "eHST"
132 Lenenedlagd dec 2016
Stop on track
126 FageråsEndast vissa tåg
Unknown BSicon "ABZg+l"
Fryksdalsbanan mot Torsby
Unknown BSicon "ABZg+r"
Norge/Vänerbanan mot Göteborg
Station on track
120 Kil
Unknown BSicon "ABZgl"
Bergslagsbanan mot Gävle
Unknown BSicon "PSL"
118 Stenåsen - Mötesstation
Unknown BSicon "PSL"
116 Klingerud - Mötesstation
Unknown BSicon "PSL"
108 Skåre - Mötesstation
Unknown BSicon "ABZg+r"
Karlstad-Skoghalls Järnväg mot SkoghallEndast godståg
Station on track
100 Karlstad C
Stop on track
95 VälsvikenEndast vissa tåg
Unknown BSicon "PSL"
89 Skattkärr - Mötesstation
Stop on track
77 VäseEndast vissa tåg
Unknown BSicon "PSL"
68 Ölme - Mötesstation
Station on track
60 Kristinehamn
Unknown BSicon "ABZgl"
Inlandsbanan mot Filipstad
Unknown BSicon "PSL"
48 Björneborg - Mötesstation
Unknown BSicon "PSL"
37 Strömtorp - Mötesstation
Unknown BSicon "ABZgl"
Nora Bergslags järnväg mot Karlskoga
Station on track
34 Degerfors
Unknown BSicon "PSL"
21 Svartå - Mötesstation
Unknown BSicon "eABZgl"
Svartåbanan - Mot Örebro S, nedlagd 1985
Unknown BSicon "PSL"
11 Hasselfors - Mötesstation
Junction both to and from left
Västra stambanan mot Stockholm
Station on track
0 Laxå
Straight track
Västra stambanan mot Göteborg

SträckningRedigera

Järnvägen går mellan Laxå och riksgränsen mellan Sverige och Norge väster om orten Eda glasbruk i Värmland.

AnslutningarRedigera

Vid gränsen ansluter den norska Kongsvingerbanen som fortsätter via Kongsvinger till Oslo Sentralstasjon i Oslo.

I Kil ansluter Fryksdalsbanan, Norge/Vänerbanan och Bergslagsbanan, i Kristinehamn ansluter Inlandsbanan och i Laxå ansluter Västra stambanan.

Tidigare anslutningarRedigera

HistoriaRedigera

Nordvästra stambanan byggdes som en statlig stambana för att förbinda Stockholm med Kristiania (nuvarande Oslo). Den öppnades 1866 till 1871. Från Kristiania till norsk-svenska gränsen var banan klar 1865. Nordvästra stambanan elektrifierades 1937. 1962 byggdes ett triangelspår vid Laxå, vilket gjorde att tågen Stockholm-Karlstad-Oslo inte passerade Laxå mer.

NamnbyteRedigera

1990 bytte Banverket (nuvarande Trafikverket) namn på Nordvästra stambanan till Värmlandsbanan.

PersontrafikRedigera

Stationer för resandeutbyte på banan är, från väster till öster: (Charlottenberg), (Åmotfors), (Ottebol), Arvika, (Edane), (Högboda), (Fagerås), Kil, Karlstad C, (Välsviken), (Väse), Kristinehamn, Degerfors och för enstaka tåg Laxå. Vid stationer inom parentes stannar enbart lokaltåg.

Under en vardag går det elva dubbelturer med lokaltåget mellan Charlottenberg och Karlstad, samt 16 dubbelturer mellan Arvika och Karlstad. Antalet avgångar är fler i Karlstadsregionen, det vill säga på sträckan mellan Kil–Karlstad–Kristinehamn.

Restiderna mellan Stockholm och Karlstad är 2h 10 min-2h 20 min med SJ snabbtåg och mellan Karlstad och Oslo 2h 25 min.

Karlstad-Kil tar vanligen 15 minuter, Karlstad-Kristinehamn 25 minuter och Karlstad-Arvika cirka 50 min-1h med lokaltåget. [2]

Planer för persontrafikenRedigera

Värmlandstrafik har sedan 2012 i åtskilliga utredningar försökt att korta restiden mellan Charlottenberg och Karlstad genom att dra in stoppen vid Ås, Lerot, Ottebol, Brunsberg och Lene. Detta görs enligt Värmlandstrafik för att göra tåget mer attraktivt som färdmedel, kortare restid gör tåget mer attraktivt och kan i sin tur bidra till att fler turer införs, p.g.a. det större passagerarantalet, som beräknas komma.[3] Hållplatserna lades ned den 10 december 2016.

Värmlandstrafik vill också införa halvtimmestrafik i rusningstid (klockan 6:00-9:00 och 15:00-18:00) mellan Arvika och Kristinehamn under åren 2017-2021 med sammanlagt 6 extra dubbelturer.[4]

GodstrafikRedigera

Värmlandsbanan är en viktig länk för export av svenska varor till Norge[5]. Värmlandsbanan ansluter till de viktiga godsstråken på Bergslagsbanan, Norge/Vänerbanan och Fryksdalsbanan vid Kil järnvägsstation, dessutom Inlandsbanan vid Kristinehamn C och Västra stambanan vid Laxå järnvägsstation.

Större banprojektRedigera

Ett stort antal åtgärder planeras på Värmlandsbanan, bl.a. kapacitetshöjande- [6] och säkerhetshöjande[7] åtgärder. Det finns flera orsaker till att Trafikverket planerar omfattande åtgärder på Värmlandsbanan, bl.a. är punktligheten låg pga brister i kapacitet[8].

PråmkanalenRedigera

Pråmkanalen är namnet på den första klara deletappen av projektet Tåg i tid som i fyra steg ska utveckla tågtrafiken på Värmlandsbanan fram till 2025. Projektet innebar att Trafikverket har byggt bort den flaskhals (Värmlands getingmidja) som begränsar tågtrafiken över Karlstad C genom ett nytt mötesspår från Karlstad C över Pråmkanalen till Karlstad Östra bangård. Mötesspåret frigör spår som i sin tur kan leda till ökad persontrafik inne i Karlstad. Mötesspåret är ca 1.100 meter långt och stora delar av spåret har byggts på redan spårbelagda områden samt på en ny järnvägsbro över Pråmkanalen.

Nytt mötesspår och en ny bro över Pråmkanalen började byggas i slutet av september 2018. Bygget av det nya spåret påbörjas under våren 2019 och i mitten av december 2019 kunde tågtrafiken på sträckan öppnas.[9]

Välsviken järnvägsstationRedigera

I maj 2020 börjades bygget av en ny mötesstation, nytt mötesspår (ca 1.600 meter långt), ytterligare en plattform och förlängning av den befintliga med ungefär 50 meter vid Välsviken järnvägsstation. Välsvikenbygget är en deletapp av Trafikverkets projekt Tåg i tid som ska utveckla tågtrafiken på Värmlandsbanan fram till år 2025.[10]

Karlstad Centralstation / Karlstad ResecentrumRedigera

Karlstad Centralstation är den största knutpunkten på Värmlandsbanan och är en av flera flaskhalsar på den hårt trafikerade sträckan Kil–Karlstad C­–Kristinehamn. Trafikverket planerar att bygga en ny plattform för att fler persontåg ska kunna trafikera Karlstad C.

Trafikverket, Region Värmland och Karlstad kommun startade ett samarbete år 2011 bl.a. med syfte att förbättra samverkan mellan nationell, regional och lokal kollektivtrafik genom att utveckla ett resecentrum i anslutning till Karlstad C. En viktig del av det nya resecentrum som ska byggas vid järnvägsstationen är Vikenpassagen som blir en förbindelse till den nya plattformen och som dessutom kommer att ersätta Vikentunneln som ska rivas. Byggstart planeras till år 2022. [11][12]

Väse järnvägsstationRedigera

Väse är en del av projektet Tåg i tid och den järnvägsstation på järnvägssträckan Kristinehamn–Karlstad C som har flest tågmöten. För att fler tåg ska kunna mötas på Värmlandsbanan byggs mötesspåret ut med ett partiellt dubbelspår, för att tre tåg ska kunna mötas på stationsområdet. I byggprojektet ingår också att höja säkerheten för oskyddade trafikanter genom att bygga om järnvägskorsningen till planskildhet. Byggprojektet sker i två etapper. Den första etappen omfattar nya spårväxlar, plattformar, en planskild korsning samt en gång- och cykelbro över Storgatan, norr om mötesstationen, samt förlängning av befintligt mötesspår med cirka 600 meter västerut mot Karlstad C. Etapp två omfattar 1.100 meter mötesspår västerut mot Karlstad, ett nytt datorbaserat signalställverk (95) och resterande spårväxlar. Trafikverket ska dessutom slutföra återstående BEST-arbeten (ut- och ombyggnad av Bana, El, Signal och Tele). Byggstart sommaren 2021.[13]

SkåreRedigera

Projektet i Skåre omfattar byte av spårväxlar (spårväxlar ska flyttas från kurva till rakspår samt förlängning söderut av befintligt mötesspår (cirka 250 meter söderut i riktning mot Karlstad). Det förlängda mötesspåret innebär att 650 meter långa tåg ska kunna passera med samtidig infart. Andra åtgärder som planeras är förlängning av GC-port under Värmlandsbanan, en följd av att ett mötesspår byggs vid sidan av det befintliga, och att järnvägsbron, gamla Skårevägen, slopas. Byggstart tidigast 2022.[14][15][16]

Dubbelspår har diskuteras, men även att avlasta Värmlandsbanan genom en kortare anslutning, Vålbergsrakan, för Norge/Vänerbanan direkt från Vålberg till Karlstad C, utan att passera Kil [17].

Skarvfri räls Kil-LaxåRedigera

Eftersom större delen av Värmlandsbanan har låg teknisk standard, vilket medför höga underhållskostnader och störningar för tågtrafiken, ska samtlig räls och slipers på en sträcka av cirka 110 kilometer bytas ut. Även spårväxlarna har nått slutet av sin tekniska livslängd. Det gamla spåret byts mot skarvfri räls på betongslipers dessutom byts spårväxlarna ut till robustare och driftsäkrare växlar som behöver mindre underhåll. Samtidigt förbättras ballasten längs med hela sträckan, genom ballastrening och utbyte av ballast.

Arbetet kommer att pågå under sex års tid och spår-och växelbytet koncentreras till olika delar av sträckan.

Längs järnvägen ses även ett antal järnvägsbroar över. Ballasten byts ut i trågbroarna, insidan av trågen inspekteras och delar av broarnas stålkonstruktion målas om.

Förarbeten inför det kommande spårbytet inleddes under 2019 och 2020. Kablar har lokaliserat, vissa kablar sänks ner i banvallen, inmätning har genomförts och markprover för miljöanalys har tagits. Byggstart planerad till 2022.[18]

Åtgärdsvalsstudier (ÅVS)Redigera

Trafikverket arbetar med två åtgärdsvalsstudier för Värmlandsbanan[19]. Trafikverket för dialog med de värmländska kommunerna och Region Värmland, för att få en helhetsbild och hitta hållbara förslag på åtgärder. De formella planeringsprocesserna för större åtgärder på Värmlandsbanan föregås av en åtgärdsvalsstudie[20].

ÅVS - Gods VärmlandRedigera

Värmland är ett län som är beroende av den tunga industrin, där en stor mängd av det gods som transporteras i länet har de stora industrierna runt Vänern som målpunkt. Även handeln är en stor näringssektor med många externa köpcenter och en expansiv gränshandel. Samtliga sektorer genererar omfattande godsflöden och är transportintensiva. Värmlandsbanan ligger mitt i stråket Stockholm–Oslo och en hög andel gods transporteras genom länet i öst-västlig riktning på järnväg, men även på väg och en del av transporterna, främst till pappersindustrierna, går även via båt på Vänern.

I åtgärdsvalsstudien Gods Värmland utreds bland annat gods på järnväg till och från Karlstad med koppling till flera verksamhetsområden, bland annat godshantering i Välsviken och anslutningsspår till Karlstads hamn, tillgänglighet mellan Värmlandsbanan och Skoghallsbanan väster om Karlstad C, tillgänglighet mellan Värmlandsbanan och Norge/Vänerbanan väster om Kil samt gods på järnväg och sjö i anslutning till Kristinehamns hamn.

Syftet med studien Gods Värmland är att föreslå åtgärder för att effektivisera godstransporter inom och genom Värmland och att öka andelen godstransporter på järnväg och sjöfart. Studien kommer att genomlysa hela logistikkedjan för att få en heltäckande bild av nuläge, behov och för att föreslå hållbara och effektiva åtgärder.

Studien är ett led i att ta fram genomförbara och kostnadseffektiva åtgärder inför revideringen av nationell- och regional transportplan 2022–2033.[21]

ÅVS - Oslo-Stockholm 2 timmar 55 minuterRedigera

Under 2016–2017 genomfördes en nationell trafikslagsövergripande åtgärdsvalsstudie för hela stråket Stockholm–Oslo, där Värmlandsbanan var en del av den järnvägsinfrastruktur som utreddes. De nationella transportpolitiska målen var vägledande för arbetet. I samverkan med stråkets aktörer togs stråkspecifika mål fram. De långsiktiga målen för järnvägen sammanfattades: stärkt konkurrenskraft, en restid på max tre timmar mellan Stockholm och Oslo och att attraktivt transportsystem för daglig pendling mellan utpekade nodstäder. Det slogs även fast i studien att stråket Stockholm–Oslo kännetecknas av bristande kapacitet och det råder långa restider, där bland annat Värmlandsbanan utgör en stor del.

På sträckan Oslo-Stockholm är det årligen 1,4 miljoner flygpassagerare per år, fler flygpassagerare än Stockholm-Göteborg.[22] Genom att bygga en ny järnvägssträcka över gränsen, till exempel Lillestrøm-Åmotfors, skulle 1 timme och 10 minuster sparas i tid, bara på den sträckan, och tillsammans med utbyggnad av järnväg mellan Kristinehamn C och Örebro (Nobelbanan) skulle medge tåg Oslo-Stockholm på 2:55.[23]

I utredningen ska det tas fram åtgärdsförslag för en dubbelspårsutbyggnad på sträckan Kristinehamn–Kil med etappindelning och utbyggnadsordning, samt förslag på kompletterande mötesspår för delen Kil–Arvika respektive relevanta kapacitetshöjande åtgärder för sträckan Arvika – riksgränsen.

Målet med studien är att ta fram förslag på åtgärder för att stärka kapaciteten och framkomligheten utifrån dagens respektive framtida trafikering i det internationella och nationella stråket Stockholm–Oslo som även ska fungera i ett regionalt och lokalt perspektiv.

Trafikverket projekt- och processleder studien. Förutom Trafikverket är primära intressenter Region Värmland, kommunerna Kristinehamn, Karlstad, Kil, Arvika, Eda samt stora industrier, transportköpare, transportörer, operatörer med flera. Utredningen genomförs under 2019 och 2020 och beräknas vara klar under 2020.[24] Oslo-Stockholm 2.55 AB är ett bolag som ägs av Karlstad kommun, Region Värmland, Region Västmanland, Region Örebro län, Västerås stad och Örebro kommun. Bolaget har till syfte att påskynda utbyggnaden av bättre tågtrafik mellan Oslo och Stockholm och på delsträckorna där emellan[25].

Framtida banbyggnaderRedigera

Med anledning av Värmlandsbanans placering, som en viktig länk mellan Oslo och Stockholm, och det omfattande flygresandet mellan de två nordiska huvudstäderna, debatteras, lobbas och diskuteras ett stort antal framtida åtgärder på Värmlandsbanan.

VålbergsrakanRedigera

Banverket (nuvarande Trafikverket) hade tidigare ett spår, Vålbergsrakan, på sträckan Karlstad–Vålberg för anslutning till Norge/Vänerbanan i sin långsiktiga planering[26].

HöghastighetsjärnvägRedigera

Förslag har funnits, exempelvis riksdagsmotioner, om en höghastighetsbana Karlstad-Karlskoga-Örebro (till exempel motion nr 1990/91:T533 och 1991/92:T501) med tåg som fortsätter till Stockholm. Det kunde ge en restid på 1:40 Karlstad C-Stockholm C och förutsätter järnväg via Karlskoga, den så kallade Nobelbanan.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Trafikverket. ”Värmlandsbanan, Laxå–Charlottenberg, kapacitetshöjande åtgärder”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/nara-dig/Varmland/vi-bygger-och-forbattrar/varmlandsbanan/. Läst 6 augusti 2020. 
  2. ^ http://tagtidtabeller.resrobot.se Tabell 70 och 76
  3. ^ http://www.varmlandstrafik.se/tagfakta/hur-blir-det-med-vara-jarnvagsstationer/
  4. ^ http://www.varmlandstrafik.se/wp-content/uploads/2014/03/Bana-vag-for-framtiden.pdf
  5. ^ ”Regional transportplan för Värmlands Län - 2018-2029”. Region Värmland. https://www.regionvarmland.se/globalassets/global/utveckling-och-tillvaxt/hamta-material/program-och-planer/regional-transportplan-for-varmlands-lan-2018-2029.pdf. Läst 6 augusti 2020. 
  6. ^ Trafikverket. ”Värmlandsbanan, Laxå–Charlottenberg, kapacitetshöjande åtgärder”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/nara-dig/Varmland/vi-bygger-och-forbattrar/varmlandsbanan/. Läst 6 augusti 2020. 
  7. ^ Heldmark, Thomas (31 oktober 2019). ”Här är järnvägskorsningarna som ska bli säkrare”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7335195. Läst 6 augusti 2020. 
  8. ^ ”Rättelse: Ökad punktlighet på Värmlandsbanan | Trafikverket”. via.tt.se. https://via.tt.se/pressmeddelande/rattelse-okad-punktlighet-pa-varmlandsbanan?publisherId=44450&releaseId=202528. Läst 6 augusti 2020. 
  9. ^ ”Pråmkanalen, Karlstad”. peab.se. https://peab.se/div/projekt/pramkanalen-karlstad/. Läst 6 augusti 2020. 
  10. ^ Trafikverket. ”Laxå–Arvika, Välsviken, Mötesstation”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/nara-dig/Varmland/vi-bygger-och-forbattrar/varmlandsbanan/valsviken/. Läst 6 augusti 2020. 
  11. ^ ”Resecentrum i Karlstad”. karlstad.se. https://karlstad.se/karlstadvaxer/projekt/tag-i-tid/resecentrum/. Läst 6 augusti 2020. 
  12. ^ Trafikverket. ”Laxå–Arvika, Karlstad C”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/nara-dig/Varmland/vi-bygger-och-forbattrar/varmlandsbanan/karlstad-c2/. Läst 6 augusti 2020. 
  13. ^ Trafikverket. ”Väse, ny mötesstation och planskild korsning”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/nara-dig/Varmland/vi-bygger-och-forbattrar/varmlandsbanan/Varmlandsbanan-motesstationer-KilLaxa/Motesspar-Vase/. Läst 6 augusti 2020. 
  14. ^ Mötesspår Kil–Karlstad klart 2013 Arkiverad 27 september 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ Trafikverket. ”Skåre, spårväxelbyte och förlängt mötesspår”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/nara-dig/Varmland/vi-bygger-och-forbattrar/varmlandsbanan/Skare/. Läst 6 augusti 2020. 
  16. ^ Skåre-Kil, mötesspår Klingerud-Stenåsen Arkiverad 4 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  17. ^ Wik, Christer (19 februari 2016). ”Vill att Vålbergsrakan byggs”. NWT. https://www.nwt.se/2016/02/19/vill-att-valbergsrakan-byggs/. Läst 6 augusti 2020. 
  18. ^ Trafikverket. ”Laxå-Kil, spår- och växelbyte”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/nara-dig/Varmland/vi-bygger-och-forbattrar/varmlandsbanan/laxa-kil-spar--och-vaxelbyte/. Läst 6 augusti 2020. 
  19. ^ Trafikverket. ”Åtgärdsvalsstudier i Värmland”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/nara-dig/Varmland/vi-planerar-for-framtiden-i-varmlands-lan/Atgardsvalsstudier-i-Varmland/. Läst 6 augusti 2020. 
  20. ^ Trafikverket. ”Åtgärdsvalsstudier”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/Planerings--och-analysmetoder/Atgardsval/. Läst 6 augusti 2020. 
  21. ^ Trafikverket. ”Åtgärdsvalsstudier i Värmland”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/nara-dig/Varmland/vi-planerar-for-framtiden-i-varmlands-lan/Atgardsvalsstudier-i-Varmland/. Läst 6 augusti 2020. 
  22. ^ Eurostat>Transport>Data>Database Sök efter "avia_par_se" och "avia_par_no"
  23. ^ Rapporter – Oslo-Sthlm 2.55
  24. ^ Trafikverket. ”Åtgärdsvalsstudier i Värmland”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/nara-dig/Varmland/vi-planerar-for-framtiden-i-varmlands-lan/Atgardsvalsstudier-i-Varmland/. Läst 6 augusti 2020. 
  25. ^ ”Om Oslo-Sthlm 2.55 – Oslo-Sthlm 2.55”. https://www.oslo-sthlm.se/om/. Läst 6 augusti 2020. 
  26. ^ ”Vålbergsrakan – Ny järnväg kortar restiden med 40 minuter”. SVT Nyheter. 16 juli 2007. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/valbergsrakan-ny-jarnvag-kortar-restiden-med-40-minuter. Läst 6 augusti 2020. 

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera