Öppna huvudmenyn

Världsmästerskapet i ishockey för herrar

årlig internationell ishockeyturnering för herrlandslag

Världsmästerskapet i ishockey (engelska: Ice Hockey World Championships, franska: Championnat du monde de hockey sur glace) är en mästerskapstävling i ishockey för herrlandslag som anordnas av International Ice Hockey Federation. I turneringen, som spelas årligen och ursprungligen brukade spelas i januarifebruari men brukar avgöras i aprilmaj, deltar 16 lag. Tävlingen har endast vunnits av nationer från Nordamerika och Europa, om Sovjetunionen ses som europeiskt i sammanhanget. I 2004 års världsmästerskap kom 13 lag från Europa, två från Nordamerika och ett ifrån Asien. Asien hade en friplats i världsmästerskap åren 1998–2004, vilken det kvalspelades om i Asien. Japan vann detta kvalspel alla gångerna.

Världsmästerskapet i ishockey för herrar
IIHF World Championship Gold Medal.JPG
Guldmedalj från 2001 års turnering i Tyskland. Den gången blev det Tjeckien som vann.
Sport(er)ishockey
Platsolika platser runtom i hela världen
Tidpunktaprilmaj
År1920
Geografisk omfattninghela världen
ArrangörIIHF
För damernas turnering, se Världsmästerskapet i ishockey för damer.
Sveriges landslag firar VM-trofén på scen i Kungsträdgården efter att ha vunnit 2013 års turnering i Sverige.
Ryska landslaget med president Dmitrij Medvedev som håller i VM-pokalen efter vinsten 2008 i Kanada.

Det första världsmästerskapet i ishockey för herrar spelades 1920. Åren 1924–1968 spelades Olympiska spelen och världsmästerskap ihop. Från och med 1972 spelas olympiska spel och världsmästerskap som separata turneringar. Under och strax efter andra världskriget (1940–1946) spelades inga världsmästerskap i ishockey. Sedan 1990 anordnar IIHF även turneringar för damlag – se vidare världsmästerskapet i ishockey för damer.

Kanada deltog inte i turneringen åren 1970–1976 på grund av förbundsmotsättningar.

BakgrundRedigera

Internationella Ishockeyförbundet (IIHF), ishockeyns styrande organ, grundades den 15 maj 1908 i Paris under namnet Ligue Internationale de Hockey Sur Glace (LIHG).[1] Organiserad ishockey var 1908 ännu relativt ny som idrott. Den första organiserade ishockeymatchen spelades den 3 mars 1875 i Montreals Victoria Skating Rink mellan två lag från McGill University, Montréal, Québec i Kanada. [2] År 1887 bildade fyra klubbar från Montreal Amateur Hockey förbundet Association of Canada (AHAC) och utvecklade ett strukturerade regelprogram. Lord Stanley donerade Stanley Cup 1892, och troféns förvaltare bestämde sig för att tilldela pokalen till det bästa laget i AHAC, eller till ett lag som vann över innehavaren av trofén i en godkänd utmaningsmatch. Eastern Canada Amateur Hockey Association (ECAHA) grundades 1905 och ligan blandade professionella och amatörspelare i lagen. När ECAHA upplöstes 1909 blev en av konsekvenserna bildandet av National Hockey Association (NHA).

Europamästerskapet i ishockey, som hölls första gången i januari 1910 i Les Avants, Schweiz, var föregångaren till VM. Det var den första officiella landslagsturneringen och i den deltog fyra nationer, Storbritannien, Tyskland, Belgien och Schweiz. Europeiska mästerskapen blev en årlig återkommande händelse, förutom en paus under första världskriget. I Nordamerika fortsatte dock professionell ishockey att växa och National Hockey League (NHL) bildades 1917.

Spelplatser och medaljörerRedigera

Årtal Värdnation (-er) Värdort (-er) Guldmedalj Silvermedalj Bronsmedalj Anmärkningar
1920   Belgien Antwerpen (OS¹)   Kanada   USA   Tjeckoslovakien  
1924   Frankrike Chamonix (OS)   Kanada   USA   Storbritannien Kanada gjorde 85-0 i sina tre gruppspelsmatcher.
1928   Schweiz Sankt Moritz (OS)   Kanada   Sverige   Schweiz Kanada hade förtur till slutgruppspelet och gjorde där 38-0 i sina tre matcher. Sveriges första medalj.
1930   Frankrike
  Tyskland
  Österrike
Chamonix
Wien
Berlin
  Kanada   Tyskland   Schweiz Första gången VM arrangerades av mer än ett land. Kanada hade friplats till finalen.
1931   Polen Krynica   Kanada   USA   Österrike Kanadas första poängförlust i en tävlingsmatch efter 0-0 mot Sverige.
1932   USA Lake Placid (OS)   Kanada   USA   Tyskland Endast fyra lag deltog, förutom medaljörerna deltog Polen som fjärde lag.
1933   Tjeckoslovakien Prag   USA   Kanada   Tjeckoslovakien Första gången ett annat lag än Kanada vann ishockey-VM.
1934   Italien Milano   Kanada   USA   Tyskland  
1935   Schweiz Davos   Kanada   Schweiz   Storbritannien  
1936   Tyskland Garmisch-Partenkirchen (OS)   Storbritannien   Kanada   USA Första gången som ett icke-nordamerikanskt lag vann ishockey-VM.
1937   Storbritannien London   Kanada   Storbritannien   Schweiz  
1938   Tjeckoslovakien Prag   Kanada   Storbritannien   Tjeckoslovakien Första gången Sverige spelade med Tre Kronor som symbol på tröjorna, gula kronor på blå tröja.
1939   Schweiz Zürich, Basel   Kanada   USA   Schweiz  
1947   Tjeckoslovakien Prag   Tjeckoslovakien   Sverige   Österrike Första gången mästerskapet avgjordes i ren serieform där alla mötte alla. Tjeckoslovakiens första guld. Kanada deltog inte.
1948   Schweiz Sankt Moritz (OS)   Kanada   Tjeckoslovakien   Schweiz På grund av en dispyt anlände två lag från USA till turneringen vilket till slut ledde till att USA blev fyra i VM men diskvalificerades i OS.
1949   Sverige Stockholm   Tjeckoslovakien   Kanada   USA Första gången som ishockey-VM spelades i Sverige. Största segern i A-VM efter Kanadas seger mot Danmark med 47-0.
1950   Storbritannien London   Kanada   USA   Schweiz  
1951   Frankrike Paris   Kanada   Sverige   Schweiz  
1952   Norge Oslo (OS)   Kanada   USA   Sverige  
1953   Schweiz Zürich, Basel   Sverige   Västtyskland   Schweiz Sveriges första guld. Endast fyra lag deltog i turneringen. Kanada och USA var inte välkomna till Schweiz efter en skandalmatch i Basel 1952.
1954   Sverige Stockholm   Sovjetunionen   Kanada   Sverige Sovjetunionens första guld. (Det var även Sovjetunionens första deltagande.)
1955   Västtyskland Krefeld, Dortmund, Köln   Kanada   Sovjetunionen   Tjeckoslovakien  
1956   Italien Cortina d'Ampezzo (OS)   Sovjetunionen   USA   Kanada  
1957   Sovjetunionen Moskva   Sverige   Sovjetunionen   Tjeckoslovakien Kanada och USA med flera bojkottade mästerskapen.
1958   Norge Oslo   Kanada   Sovjetunionen   Sverige  
1959   Tjeckoslovakien Prag, Bratislava   Kanada   Sovjetunionen   Tjeckoslovakien  
1960   USA Squaw Valley (OS)   USA   Kanada   Sovjetunionen USA:s andra guld.
1961   Schweiz Genève, Lausanne   Kanada   Tjeckoslovakien   Sovjetunionen  
1962   USA Colorado Springs, Denver   Sverige   Kanada   USA Sovjetunionen och Tjeckoslovakien deltog inte.
1963   Sverige Stockholm   Sovjetunionen   Sverige   Tjeckoslovakien  
1964   Österrike Innsbruck (OS)   Sovjetunionen   Sverige   Tjeckoslovakien  
1965   Finland Tammerfors   Sovjetunionen   Tjeckoslovakien   Sverige  
1966   SFR Jugoslavien Ljubljana   Sovjetunionen   Tjeckoslovakien   Kanada  
1967   Österrike Wien   Sovjetunionen   Sverige   Kanada  
1968   Frankrike Grenoble (OS)   Sovjetunionen   Tjeckoslovakien   Kanada  
1969   Sverige Stockholm   Sovjetunionen   Sverige   Tjeckoslovakien  
1970   Sverige Stockholm   Sovjetunionen   Sverige   Tjeckoslovakien Sverige blev först att arrangera VM två år i rad. Kanada deltog inte.
1971   Schweiz Bern, Genève   Sovjetunionen   Tjeckoslovakien   Sverige Kanada deltog inte.
1972   Tjeckoslovakien Prag   Tjeckoslovakien   Sovjetunionen   Sverige Kanada deltog inte.
1973   Sovjetunionen Moskva   Sovjetunionen   Sverige   Tjeckoslovakien Kanada deltog inte.
1974   Finland Helsingfors   Sovjetunionen   Tjeckoslovakien   Sverige Kanada deltog inte.
1975   Västtyskland München, Düsseldorf   Sovjetunionen   Tjeckoslovakien   Sverige Kanada deltog inte.
1976   Polen Katowice   Tjeckoslovakien   Sovjetunionen   Sverige Kanada deltog inte.
1977   Österrike Wien   Tjeckoslovakien   Sverige   Sovjetunionen  
1978   Tjeckoslovakien Prag   Sovjetunionen   Tjeckoslovakien   Kanada  
1979   Sovjetunionen Moskva   Sovjetunionen   Tjeckoslovakien   Sverige  
1981   Sverige Stockholm, Göteborg   Sovjetunionen   Sverige   Tjeckoslovakien  
1982   Finland Helsingfors   Sovjetunionen   Tjeckoslovakien   Kanada  
1983   Västtyskland Dortmund, Düsseldorf, München   Sovjetunionen   Tjeckoslovakien   Kanada  
1985   Tjeckoslovakien Prag   Tjeckoslovakien   Kanada   Sovjetunionen  
1986   Sovjetunionen Moskva   Sovjetunionen   Sverige   Kanada  
1987   Österrike Wien   Sverige   Sovjetunionen   Tjeckoslovakien Sveriges första guld sedan 1962.
1989   Sverige Stockholm, Södertälje   Sovjetunionen   Kanada   Tjeckoslovakien  
1990   Schweiz Bern, Fribourg   Sovjetunionen   Sverige   Tjeckoslovakien Sovjetunionens sista guld.
1991   Finland Helsingfors, Åbo, Tammerfors   Sverige   Kanada   Sovjetunionen Sovjetunionens sista medalj.
1992   Tjeckoslovakien Prag, Bratislava   Sverige   Finland   Tjeckoslovakien Tjeckoslovakiens sista medalj och Finlands första medalj.
1993   Tyskland München, Dortmund   Ryssland   Sverige   Tjeckien Rysslands och Tjeckiens första medalj.
1994   Italien Bolzano, Milano, Canazei   Kanada   Finland   Sverige Kanadas första guld sedan 1961.
1995   Sverige Stockholm, Gävle   Finland   Sverige   Kanada Finlands första guld.
1996   Österrike Wien   Tjeckien   Kanada   USA Tjeckiens första guld och USA:s första medalj sedan 1962.
1997   Finland Åbo, Tammerfors, Helsingfors   Kanada   Sverige   Tjeckien  
1998   Schweiz Zürich, Basel   Sverige   Finland   Tjeckien  
1999   Norge Oslo, Hamar, Lillehammer   Tjeckien   Finland   Sverige  
2000   Ryssland St Petersburg   Tjeckien   Slovakien   Finland Slovakiens första medalj.
2001   Tyskland Nürnberg, Köln, Hannover   Tjeckien   Finland   Sverige  
2002   Sverige Göteborg, Karlstad, Jönköping   Slovakien   Ryssland   Sverige Slovakiens första guld.
2003   Finland Åbo, Tammerfors, Helsingfors   Kanada   Sverige   Slovakien  
2004   Tjeckien Prag, Ostrava   Kanada   Sverige   USA  
2005   Österrike Innsbruck, Wien   Tjeckien   Kanada   Ryssland  
2006   Lettland Riga   Sverige   Tjeckien   Finland Sverige blev först med att vinna både OS-guld och VM-guld samma år (som separata turneringar).
2007   Ryssland Moskva   Kanada   Finland   Ryssland
2008   Kanada Québec, Halifax   Ryssland   Kanada   Finland Första gången herrarnas separata VM spelades i Kanada.
2009   Schweiz Zürich, Bern   Ryssland   Kanada   Sverige
2010   Tyskland Köln, Mannheim   Tjeckien   Ryssland   Sverige
2011   Slovakien Bratislava, Košice   Finland   Sverige   Tjeckien
2012   Finland
  Sverige
Helsingfors, Stockholm   Ryssland   Slovakien   Tjeckien Andra gången (första gången var 1930) som ett VM arrangerades av mer än ett land.
2013   Sverige
  Finland
Stockholm, Helsingfors   Sverige   Schweiz   USA Schweiz andra silvermedalj (och första sedan 1935); man vann under turneringen matcher mot fyra av de fem högst placerade lagen i VM:s medaljliga.[3] Schweiz första medalj sedan 1953.

Sveriges första guld på hemmaplan någonsin. Första guldet till en värdnation sedan 1986.

2014   Vitryssland Minsk   Ryssland   Finland   Sverige
2015   Tjeckien Prag, Ostrava   Kanada   Ryssland   USA Kanadas första guld sedan 2007 och medalj sedan 2009.
2016   Ryssland Moskva, Sankt Petersburg   Kanada   Finland   Ryssland Första gången sedan 2009 som ett lag försvarat ett VM-guld.
2017   Tyskland
  Frankrike
Köln, Paris   Sverige   Kanada   Ryssland Första gången sedan 1968 som Frankrike arrangerade VM.
2018   Danmark Köpenhamn, Herning   Sverige   Schweiz   USA Första gången toppdivisionen spelades i Danmark.

Sverige vann i och med segern mot Schweiz sitt andra raka VM-guld, något som inte skett sedan 1992. (VM-guld efter gruppslutspel 1991 och i final mot Finland 1992).

2019   Slovakien Bratislava, Košice   Finland   Kanada   Ryssland 18 VM-debutanter i Finlands lag.
2020   Schweiz Zürich, Lausanne   ?   ?   ?
2021   Lettland
  Vitryssland
Riga, Minsk   ?   ?   ?
2022   Finland Helsingfors, Tammerfors   ?   ?   ?
2023   Ryssland Sankt Petersburg   ?   ?   ?
2024   Tjeckien   ?   ?   ?
2025   Sverige
  Danmark
  ?   ?   ?
1) VM-turneringen 1920 ingick som uppvisningssport i Olympiska sommarspelen 1920 men förklarades senare som officiell VM-turnering.

MedaljliganRedigera

Länder i kursiv stil deltar inte längre i världsmästerskapet i ishockey.

Nation Deltagit Guld Silver Brons Totalt
  Ryssland
  Sovjetunionen
Totalt 
27
34
62
5
22
27
3
7
10
4
5
10
12
34
47
  Kanada 73 26 15 09 50
  Tjeckien
  Tjeckoslovakien
Totalt 
26
52
78
6
6
12
1
12
13
5
16
21
12
34
46
  Sverige 77 11 19 017 47
  Finland 066 03 08 03 14
  USA 070 02 09 08 19
  Storbritannien 015 1 02 02 5
  Slovakien 023 01 02 01 04
  Schweiz 053 00 03 08 011
  Tyskland
  Västtyskland
Totalt 
39
25
64
0
0
0
1
1
2
2
0
2
3
1
4
  Österrike 034 00 00 02 02
Summa 83 83 83 249

Medaljligan för värdnationerRedigera

Nr Nation Guld Silver Brons Totalt
1   Kanada 26 15 9 50
2   Tjeckoslovakien 12 13 21 46
3   Sverige 11 20 17 38
4   Sovjetunionen 22 7 5 34
5   USA 2 9 8 19
6   Schweiz 1 3 12 16
7 🇫🇮Finland 3 8 3 14
8   Ryssland 5 3 5 13
9   Tyskland 0 5 4 9
10   Storbritannien 1 2 2 5
11 🇸🇰 Slovakien 1 2 1 5

Individuell spelarstatistikRedigera

Spelare med flest VM-deltagandenRedigera

Tabellen redovisar de antal VM som respektive spelare deltagit i.

Nr Spelare Nation Antal VM År
1 Mathias Seger   Schweiz 16 1998–2014
2 Petteri Nummelin   Finland 15 1995–2010
3 Sven Tumba   Sverige 14 1952–1966
Jiří Holík   Tjeckoslovakien 1964–1977
5 Lasse Oksanen   Finland 13 1964–1977
Vladislav Tretjak   Sovjetunionen 1970–1983
Udo Kiessling   Västtyskland 1973–1991 + BVM 1974–1975
Dieter Hegen   Västtyskland 1982–1998

[4]

Spelare med flest VM-matcherRedigera

I tabellen redovisas de VM-matcher som respektive spelare kommit upp i. Observera att i denna tabell redovisas endast VM-matcher, inga andra landskamper eller OS-spel ingår.

Nr Spelare Nation Antal
matcher
1 Jiří Holík   Tjeckoslovakien 123
2 Lasse Oksanen   Finland 117
Vladislav Tretjak   Sovjetunionen
Dieter Hegen   Västtyskland
Vjatjeslav Fetisov   Sovjetunionen
6 Oldřich Macháč   Tjeckoslovakien 113
7 Boris Michajlov   Sovjetunionen 105
Valerij Charlamov   Sovjetunionen
9 Petteri Nummelin   Finland 104
10 Udo Kiessling   Västtyskland 103
11 Vladimir Petrov   Sovjetunionen 102
Vladimír Martinec   Tjeckoslovakien
Frantisek Pospisíl   Tjeckoslovakien
14 Alexander Maltsev   Sovjetunionen 101
Sergei Makarov   Sovjetunionen
Valerij Vasiljev   Sovjetunionen

[4]

Spelare med flest gjorda VM-poängRedigera

I tabellen redovisas de spelare som leder poängligan i VM genom alla tider. Ett mål eller en assist ger en poäng var.

Nr Spelare Nation Antal
poäng
1 Boris Michajlov   Sovjetunionen 164[5]
2 Valerij Charlamov   Sovjetunionen 156[6]
3 Aleksandr Maltsev   Sovjetunionen 153[7]
4 Vladimir Petrov   Sovjetunionen 152[8]
5 Sergej Makarov   Sovjetunionen 124[9]
6 Veniamin Aleksandrov   Sovjetunionen 116[10]
7 Sven Tumba   Sverige 113[11]
8 Vladimír Martinec   Tjeckoslovakien 111[12]
9 Anatolij Firsov   Sovjetunionen 110[13]
10 Jiří Holík   Tjeckoslovakien 103[14]

VM-placeringarRedigera

1920-1939Redigera

Tjugoen skilda länder deltog i VM-turneringarna under perioden från det första VM:et i 1920, som blev spelat som en del av OS 1920 i Antwerpen, till VM 1939 i Schweiz – det sista VM-turneringen innan andra världskriget.

Land 1920 1924 1928 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939
  Kanada 1 1 1 1 1 1 2 1 1 2 1 1 1
  USA 2 2 2 2 1 2 3 8 2
   Schweiz 5 8 3 3 5 4 2 IR 3 6 3
  Tjeckoslovakien 3 5 IR 6 5 3 5 4 4 6 3 4
  Tyskland IR 2 3 5 3 9 5 4 4 5
  Storbritannien 3 4 10 8 8 3 1 2 2 8
  Sverige 4 4 2 6 5 6 10 5 -
  Österrike IR 4 3 4 7 6 7 7 12 -
  Polen IR 5 4 4 7 10 IR 8 9 6
  Ungern IR 6 7 7 6 12 8 5 7 7
  Frankrike 6 6 IR 6 9 11 7 IR -
  Japan 6 IR -
  Italien 10 11 9 7 IR 9
  Belgien 7 7 IR 10 12 11 14 IR 12
  Lettland 10 13 IR 10 10
  Rumänien 10 9 10 11 11 13 -
  Litauen 11 -
  Norge 9 14 -
  Nederländerna 15 11
  Jugoslavien 13
  Finland 14
IR: Utslaget i den inledande omgången utan efterföljande placeringsmatcher.

1947-1967Redigera

Tjugofem skilda lag deltog i VM-turneringarna under perioden 1947-1967.

           Land            1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967
  Sovjetunionen 1 2 1 2 2 2 3 3 1 1 1 1 1
  Kanada 1 2 1 1 1 2 1 3 1 1 2 1 2 4 4 4 3 3
  Tjeckoslovakien 1 2 1 4 4 4 3 5 3 4 3 4 2 3 3 2 2 4
  Sverige 2 5 4 5 2 3 1 3 5 4 1 3 5 5 4 1 2 2 3 4 2
  USA 5 4 3 2 6 2 4 2 5 4 1 6 3 7 5 6 6 5
  Östtyskland 5 9 5 6 5 5 7
  Finland 7 7 7 6 9 4 6 6 7 7 4 5 6 7 7 6
  Västtyskland 8 2 5 6 6 7 6 8 6 8 7 11 9 8
  Polen 6 7 6 7 8 6 8 11 13 12 9 9 8 9
   Schweiz 4 3 5 3 3 5 3 7 8 9 12 11 7 10 8 10 14 15
  Norge 8 6 4 9 8 7 8 9 5 9 10 8 12 11
  Italien 9 8 12 5 10 7 10 12 15 16 17 13
           Land            1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967
  Jugoslavien 13 13 17 13 14 15 11 12
  Japan 8 8 9 11 17
  Österrike 3 8 6 12 11 7 11 10 7 15 14 10 16 13 13 13 14
  Rumänien 7 13 15 11 12 10 10
  Storbritannien 6 4 5 10 6 10 8 15 14 16 -
  Ungern 14 17 16 12 15 16
  Frankrike 9 9 15 9 16 11 14 17 20
  Nederländerna 8 10 13 8 12 18 12 21 21
  Danmark 10 14 18 18 18
  Bulgarien 19 19
  Belgien 8 9 7 11 14 14 20 22 -
  Australien 9 13 -
  Sydafrika 19 19 -

1968-1992Redigera

Trettio skilda lag deltog i VM-turneringarna under perioden 1968-1992 - från Ishockey vid olympiska vinterspelen 1968 i Grenoble till de nya östeuropeiska länderna gjorde intåg vid Vm i ishockey. Kanada bojkottade VM-turneringarna 1970-1976 i protest mot den så kallade amatörproblematiken, kanadabråket, vilken medförde att de bästa kanadensiska spelarna inte kunde ställa upp i VM.

           Land            1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1981 1982 1983 1985 1986 1987 1989 1990 1991
  Sovjetunionen 1 1 1 1 2 1 1 1 2 3 1 1 1 1 1 3 1 2 1 1 3
  Tjeckoslovakien 2 3 3 2 1 3 2 2 1 1 2 2 3 2 2 1 5 3 3 3 6
  Sverige 4 2 2 3 3 2 3 3 3 2 4 3 2 4 4 6 2 1 4 2 1
  Kanada 3 4 4 3 4 4 3 3 2 3 4 2 4 2
  Finland 6 5 4 4 4 4 4 4 5 5 7 5 6 5 7 5 4 5 5 6 5
  USA 5 6 7 6 8 8 7 6 4 6 6 7 5 8 9 4 6 7 6 5 4
  Västtyskland (a) 7 10 8 5 5 6 9 8 6 7 5 6 7 6 5 7 7 6 7 7 8
  Östtyskland 8 7 5 9 9 7 6 7 8 9 8 10 12 9 6 8 11 13 13 13 -
  Polen 8 6 8 7 5 5 5 7 10 9 8 10 11 10 9 8 9 8 14 12
   Schweiz 16 12 7 6 13 15 9 12 13 11 13 11 14 14 10 9 8 12 9 7
  Norge 11 11 9 10 13 15 13 15 11 12 14 12 14 12 12 15 17 10 9 8 10
  Italien 14 16 14 15 14 16 13 15 18 15 20 9 7 8 11 10 14 10 10 9
  Jugoslavien 9 9 10 11 12 9 8 10 13 15 16 19 15 18 16 18 15 20 18 17 14
  Japan 10 15 11 12 11 12 10 12 10 11 10 14 16 17 13 13 16 17 15 15 16
  Österrike 13 13 15 13 14 11 14 17 17 17 18 15 17 10 11 12 14 11 14 11 13
  Rumänien 12 12 13 15 10 10 12 11 9 8 12 11 13 13 15 20 20 19 26 20 19
Land 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1981 1982 1983 1985 1986 1987 1989 1990 1991
  Nederländerna 18 20 20 20 16 11 14 14 16 17 9 8 16 17 14 13 15 17 16 15
  Ungern 17 18 17 18 17 18 18 18 14 13 17 19 21 18 16 22 21 20 23 22
  Frankrike 14 17 16 20 19 19 19 21 22 21 21 20 21 17 12 12 11 12 11
  Danmark 20 19 21 19 21 20 20 19 19 16 20 19 20 21 21 18 16 18 17
  Bulgarien 19 14 19 17 18 17 16 16 20 21 22 22 22 22 22 19 23 21 22 20
  Kina 16 19 20 20 18 18 15 19 19 18 16 19 19 18
  Storbritannien 18 22 21 24 23 24 27 26 21
  Belgien 21 22 21 23 24 24 25 24 25
  Australien 21 26 26 25 24 27 -
  Nordkorea 22 23 24 23 23 22 22 21 23
  Sydkorea 25 24 25 26 23 25 24
  Spanien 22 23 24 23 23 24 24 28 28 -
  Nya Zeeland 27 29 -
  Hongkong 28 -
(a) År 1991: Tyskland.

1992-2015Redigera

I början av 1990-talet blev kretsen av deltagande länder kraftigt utvidgad, bland annat på grund av Sovjetunionens, Jugoslaviens och Tjeckoslovakiens upplösning samt sportens intåg i de östliga medelhavsländerna. 1993 debuterade Estland, Vitryssland, Ukraina, Kazakstan, Slovenien och Kroatien, samtidig med att Lettland och Litauen deltog för första gången sidan 1939 respektive 1938. Slutligen deltog Slovakien for första gången i VM 1994.

Land 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
  Kanada 8 4 1 3 2 1 6 4 4 5 6 1 1 2 4 1 2 2 7 5 5 5 5 1
  Ryssland[15] 5 1 5 5 4 4 5 5 11 6 2 6 10 3 5 3 1 1 2 4 1 6 1 2
  USA 7 6 4 6 3 6 12 6 5 4 7 13 3 6 7 5 6 4 13 8 7 3 6 3
  Tjeckien[16] 3 3 7 4 1 3 3 1 1 1 5 4 5 1 2 7 5 6 1 3 3 7 4 4
  Sverige 1 2 3 2 6 2 1 3 7 3 3 2 2 4 1 4 4 3 3 2 6 1 3 5
  Finland 2 7 2 1 5 5 2 2 3 2 4 5 6 7 3 2 3 5 6 1 4 4 2 6
  Vitryssland [17] 22 21 15 13 8 9 9 14 17 14 18 10 6 11 9 8 10 14 14 14 7 7
  Schweiz 4 12 13 12 14 15 4 8 6 9 10 8 8 8 9 8 7 9 5 9 11 2 10 8
  Slovakien 21 13 10 9 7 7 2 7 1 3 4 5 8 6 13 10 12 10 2 8 9 9
  Tyskland 6 5 9 9 8 11 11 20 17 8 8 7 9 15 17 9 10 15 4 7 12 9 14 10
  Norge 10 11 11 10 9 12 21 12 10 15 22 20 20 17 11 14 8 11 9 6 8 10 12 11
  Frankrike 11 10 10 8 11 10 13 15 15 20 19 18 16 20 20 18 14 12 14 12 9 13 8 12
  Lettland 21 14 14 13 7 9 11 8 13 11 9 7 9 10 13 11 7 11 13 10 11 11 13
  Danmark 16 16 17 17 18 20 20 17 21 22 18 11 12 14 13 10 12 13 8 11 13 12 13 14
  Österrike 13 9 8 11 12 16 14 10 13 11 12 10 11 16 18 15 17 14 17 15 18 15 18 15
  Slovenien 24 25 27 23 22 18 21 23 17 13 15 17 13 16 17 15 19 18 16 17 16 17 16
Land 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
  Kazakstan 23 24 22 21 14 15 19 18 21 21 17 13 12 15 21 20 17 16 17 16 17 16 17
  Ungern 24 25 26 26 24 26 25 24 25 23 20 21 24 21 23 19 18 16 20 19 19 19 21 18
  Polen 12 14 15 15 17 17 23 23 20 18 14 19 21 19 21 20 22 23 22 23 24 24 23 19
  Japan 15 17 16 18 20 24 16 16 16 16 16 16 15 24 22 22 21 21 21 28[18] 20 20 19 20
  Italien 9 8 6 7 7 8 10 13 12 12 15 23 19 18 14 12 16 18 15 18 15 18 15 21
  Ukraina 22 23 23 22 21 17 14 14 10 9 12 14 11 12 16 19 20 19 21 22 23 20 22
  Sydkorea 26 29 30 33 33 30 31 30 29 30 27 29 27 34 31 30 28 29 25 22 23 21 22 23
  Storbritannien 21 13 12 19 16 18 22 18 19 19 23 25 25 25 26 24 23 22 23 20 21 22 26 24
  Litauen [17] [19] 31 29 28 27 27 28 28 30 28 29 26 19 26 24 24 26 25 27 27 25 25
  Kroatien [17] 31 30 28 29 29 29 27 24 26 27 32 29 27 29 25 26 28 31 31 29 24 26
  Estland [17] 28 24 25 23 19 22 22 27 29 22 23 23 24 23 27 31 29 27 29 28 29 27
  Nederländerna 14 15 18 16 19 19 24 25 24 24 24 24 22 22 25 25 26 25 24 24 25 25 26 28
Land 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
  Rumänien 18 18 19 20 26 25 26 26 30 29 25 26 26 27 29 27 29 28 31 29 26 26 28 29
  Belgien 25 28 32 34 32 36 36 35 35 37 31 30 28 36 34 32 31 32 33 35 35 30 33 30
  Serbien[20] 20 28 30 32 30 32 34 32 31 31 32 35 35 33 30 27 33 33 33 31 31
  Spanien 27 30 29 32 31 31 32 32 31 31 33 33 35 38 37 33 34 33 30 26 30 34 35 32
  Island 40 38 38 38 39 41 39 41 36 37 35 34 34 32 31 30 33
  Australien 23 27 33 36 36 34 34 34 36 33 36 36 33 31 33 31 30 27 32 30 28 32 32 34
  Kina 19 19 20 25 27 27 28 28 26 25 28 32 30 28 30 28 32 34 38 36 36 38 38 35
  Nya Zeeland 39 [21] 38 38 37 39 39 43 41 37 37 39 40 39 41 36 32 34 36 37 36
  Mexiko 40 40 42 40 43 41 38 37 35 37 37 37 38 37 36 37
  Bulgarien 17 20 27 29 34 35 33 31 33 35 35 34 36 35 32 38 38 36 35 38 37 40 41 38
  Israel 30 31 34 35 35 33 35 33 34 32 34 37 38 30 28 34 36 38 39 40 39 35 34 39
  Sydafrika 28 32 35 37 37 37 36 37 36 37 38 40 42 40 43 42 40 45 41 40 41 39 40
Land 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
  Nordkorea 22 26 41 35 34 33 36 41 39 41 42 42 42 41
  Turkiet 32 [17] [19] [21] 39 39 38 42 39 43 42 40 42 39 44 42 40 42 41 39 40 42
  Luxemburg 31 41 40 42 39 43 45 42 43 43 45 43 43 43 43 43
  Hongkong - - 44 44
  Georgien 48 46 45
  Förenade Arabemiraten 47 46 45 46
  Bosnien-Herc. 47 - 47
  Irland 44 44 44 41 40 45 41 39 44 44 - -
  Grekland 29 [17] 38 [21] 40 39 45 44 43 44 45 45 - -
  Mongoliet 44 46 47 46 47 - -
  Armenien 45 45 43 48 - -

2016-2019Redigera

Nedanstående tabell över uppnådda placeringar är sorterad efter placeringen vid senaste VM.

Land - VM 2016 2017 2018 2019
  Finland 2 4 5 1
  Kanada 1 2 4 2
  Ryssland 3 3 6 3
  Tjeckien 5 7 7 4
  Sverige 6 1 1 5
  Tyskland 7 8 11 6
  USA 4 5 3 7
  Schweiz 11 6 2 8
  Slovakien 9 14 9 9
  Lettland 13 10 8 10
  Danmark 8 12 10 11
  Norge 10 11 13 12
  Storbritannien 24 23 17 13
  Italien 18 16 18 14
  Frankrike 14 9 12 15
  Österrike 20 17 14 16
Land - Division I 2016 2017 2018 2019
  Kazakstan 16 19 19 17
  Vitryssland 12 13 15 18
  Sydkorea 21 18 16 19
  Slovenien 17 15 21 20
  Ungern 15 21 20 21
  Litauen 25 25 23 22
  Rumänien 28 29 27 23
  Polen 19 20 22 24
  Japan 22 24 24 25
  Estland 27 26 25 26
  Ukraina 23 22 26 27
  Nederländerna 29 28 29 28
Land - Division II 2016 2017 2018 2019
  Serbien 32 31 31 29
  Kroatien 26 27 28 30
  Australien 35 30 30 31
  Spanien 30 34 35 32
  Kina 34 35 32 33
  Belgien 31 32 33 34
  Israel 37 37 37 35
  Island 33 33 34 36
  Nya Zeeland 38 36 36 37
  Georgien 42 43 41 38
  Mexiko 36 39 39 39
  Nordkorea 39 38 38 40
Land - Division III 2016 2017 2018 2019
  Bulgarien 40 42 42 41
  Turkiet 41 40 43 42
  Turkmenistan 46 44 47 43
  Luxemburg 44 41 40 44
  Kinesiska Taipei 43 44 45
  Sydafrika 43 45 46
  Förenade Arabemiraten 49 47
  Hongkong 46 44 46 48
  Thailand 49
  Bosnien och Hercegovina 45 48 50
  Kuwait 49 51
  Kirgizistan 52

TVRedigera

I Sverige visades turneringen i SVT:s kanaler under större delen av monopolets dagar, 1989–2011 visades turneringen i Modern Times Groups kanaler TV 3, TV6, Viasat Sport och Viasat Hockey. Mellan 2012 och 2017 sändes turneringen i TV4, TV4 Sport och TV12. Efter det var det tänkt att åren 2018-2023 skulle SVT ha sändningsrättigheterna.[22] I slutet av maj 2017 meddelade SVT dock att man sålde vissa turneringar, som i stället gick till Modern Times Group. Det innebär att under den perioden sänder MTG under jämna år medan SVT sänder under ojämna år.[23] I oktober 2019 meddelade Nordic Entertainment Group att man köpt rättigheter till turneringen från 2024 till 2028.[24]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ ”IIHF - Who we are” (på en). IIHF International Ice Hockey Federation. https://www.iihf.com/en/statichub/4682/who-we-are. Läst 16 november 2018. 
  2. ^ ”Ice Hockey in Canada | The Canadian Encyclopedia” (på en). www.thecanadianencyclopedia.ca. https://www.thecanadianencyclopedia.ca/en/article/ice-hockey. Läst 16 november 2018. 
  3. ^ "All Medallists – Men". IIhf.com. Läst 19 maj 2013. (engelska) Se även IIHF:s världsranking. (engelska)
  4. ^ [a b] IIHF:s rekordbok
  5. ^ "Boris Mikhailov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  6. ^ "Valeri Kharlamov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  7. ^ "Alexander Maltsev". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  8. ^ "Vladimir Petrov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  9. ^ "Sergei Makarov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  10. ^ "Veniamin Alexandrov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  11. ^ "Sven Tumba". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  12. ^ "Vladimír Martinec". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  13. ^ "Anatoli Firsov". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  14. ^ "Jiri Holík". eliteprospects.com. Läst 19 april 2016. (engelska)
  15. ^ I 1992: Sovjetunionen. Därefter övertog Ryssland Sovjetunionens plats i A-gruppen.
  16. ^ I 1992-93: Tjeckoslovakien. Därefter övertog Tjeckien Tjeckoslovakiens plats i A-gruppen.
  17. ^ [a b c d e f] Utslaget vid kvalifikationen till C-VM 1993.
  18. ^ Japan deltog inte i Världsmästerskapet i ishockey för herrar 2011 på grund av katastrofsituationen i landet efter Jordbävningen vid Tohoku. IIHF betraktade avbudet som en force majeure-situation och placerade Japan på sistaplatsen i division I.
  19. ^ [a b] Utslaget vid kvalifikationen till C2-VM 1994.
  20. ^ Till 2002: Jugoslavien. I 2003-2006: Serbien och Montenegro. Därefter övertog Serbien lagets plats i VM-hierarkien.
  21. ^ [a b c] Utslaget vid Kvalifikationen till D-VM 1996.
  22. ^ Martin Tolén, Peo Larsson (7 juli 2015). ”TV-bomben: SVT köper ishockey-VM” (på svenska). Sportbladet. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/sportitv/article21084413.ab. Läst 8 juli 2015. 
  23. ^ Martin Tolén (24 maj 2017). ”Klart: SVT säljer ut hockey-VM” (på svenska). Sportbladet. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/a/vRJdl/klart-svt-saljer-ut-hockey-vm. Läst 16 januari 2018. 
  24. ^ Karlsson, Mattias (17 oktober 2019). ”De återtar exklusiva rättigheterna till ishockey-VM”. Sportbladet. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/a/rA31PA/de-atertar-exklusiva-rattigheterna-till-ishockey-vm?fbclid=IwAR1Yegmt0F23XXkNsIxfaDm2Fzux7N93nndX7nlNMLmTHar1Cq_6y-VmMNs. Läst 17 oktober 2019. 

Externa länkarRedigera