Världsmästerskapet i schack 1990 var en titelmatch mellan den regerande världsmästaren Garri Kasparov och utmanaren Anatolij Karpov. Den spelades i New York mellan 8 oktober och 7 november och i Lyon mellan 26 november och 30 december 1990. Matchen spelades över 24 partier och slutade med att Kasparov behöll världsmästartiteln.

Regerande världsmästare Utmanare
Garry Kasparov
Garry Kasparov
Anatoly Karpov
Anatoly Karpov
Sovjetunionen Garri Kasparov Sovjetunionen Anatolij Karpov
12½ 11½
27 år 39 år
Rating: 2800
(1:a i världen)[1]
Rating: 2730
(2:a i världen)[1]
1987 1993

Det var första gången sedan 1907 som en VM-match spelades i USA. Det var också den femte och sista matchen mellan Kasparov och Karpov. De hade tidigare mötts i titelmatcherna 1984, 1985, 1986 och 1987.[2][3][4][5]

Kvalificering till titelmatchen redigera

Kvalificeringen till titelmatchen skedde i flera steg, från zonturneringar till tre interzonturneringar till kandidatmatcher.

Interzonturneringarna redigera

Det spelades tre interzonturneringar under juni till augusti 1987. I varje turnering deltog 16 till 18 spelare och de tre främsta från varje turnering kvalificerade sig för kandidatmatcherna.

Från den första turneringen, som spelades i Subotica, kvalificerade sig Gyula Sax, Nigel Short och Jon Speelman. Thomas Ernst slutade på tolfte plats. Från den andra turneringen, som spelades i Szirák, kvalificerade sig Valerij Salov, Jóhann Hjartarson och Lajos Portisch (Portisch efter särspel mot John Nunn). Här kom Ulf Andersson på sjätte plats. Från den tredje turneringen, som spelades i Zagreb, kvalificerade sig Viktor Kortjnoj, Jaan Ehlvest och Yasser Seirawan.[6]

Utöver dessa nio så var fem spelare direktkvalificerade till kandidatmatcherna; förloraren i titelmatchen 1987 (Anatolij Karpov) och de fyra främsta i kandidatturneringen i VM-cykeln 1987 (Artur Jusupov, Rafael Vaganjan, Andrej Sokolov och Jan Timman). Arrangörerna av åttondelsfinalerna hade också rätt att utse en deltagare (wild card) och de valde kanadensaren Kevin Spraggett.

Kandidatmatcherna redigera

Kandidatmatcherna spelades från 1988 till 1990. De två första omgångarna avgjordes i bäst av 6 partier, semifinalen i bäst av 8 och finalen i bäst av 12. Snabbschackspartier spelades som tie-break när matcherna slutade oavgjort.

Åttondelsfinalerna spelades i Saint John i Kanada under januari–februari 1988,[7] kvartsfinalerna under augusti 1988 till februari 1989,[8][9] semifinalerna i London i oktober 1989[10] och finalen i Kuala Lumpur i mars 1990.[11]

Karpov besegrade Timman i kandidatfinalen och kvalificerade sig för titelmatchen mot Kasparov.

  Åttondelsfinaler Kvartsfinaler Semifinaler Final
                                   
   Lajos Portisch   
   Rafael Vaganjan   
     Lajos Portisch   
 
     Jan Timman   
   Valerij Salov 
   Jan Timman   
     Jan Timman   
     Jon Speelman   
   Jon Speelman  4  
   Yasser Seirawan  1  
     Jon Speelman 
 
     Nigel Short   
   Nigel Short 
   Gyula Sax   
     Jan Timman 
     Anatolij Karpov 
   Artur Jusupov   
   Jaan Ehlvest   
     Artur Jusupov  3 (2)
 
     Kevin Spraggett  3 (1)  
   Kevin Spraggett  3 (3½)
   Andrej Sokolov  3 (2½)  
     Artur Jusupov  3½'
     Anatolij Karpov   
   Jóhann Hjartarson  3 (1½)  
   Viktor Kortjnoj  3 (½)  
     Jóhann Hjartarson 
 
     Anatolij Karpov   
 – 
   Anatolij Karpov   

Regler redigera

Titelmatchen spelades över 24 partier. Varje spelare hade rätt att skjuta upp tre partier till en senare dag. Om matchen slutade oavgjort (12–12) behöll den regerande världsmästaren titeln. Betänketiden var 40 drag på två och en halv timme, därefter 16 drag per timme.

Resultat redigera

Namn Rating Parti Poäng
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24
  Garri Kasparov 2800 ½ 1 ½ ½ ½ ½ 0 ½ ½ ½ ½ ½ ½ ½ ½ 1 0 1 ½ 1 ½ ½ 0 ½ 12½
  Anatolij Karpov 2730 ½ 0 ½ ½ ½ ½ 1 ½ ½ ½ ½ ½ ½ ½ ½ 0 1 0 ½ 0 ½ ½ 1 ½ 11½

Partier redigera

abcdefgh
8
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
8
77
66
55
44
33
22
11
abcdefgh
Kasparov–Karpov. Ställningen i det tjugonde partiet efter 31…De5

I de flesta partierna där Kasparov var vit blev öppningen spanskt parti. I de partier där Karpov var vit blev det oftast kungsindiskt försvar.

Efter de första tolv partierna i New York var ställningen lika. I den andra halvan i Lyon tog Kasparov ledningen två gånger. I det tjugonde partiet, som är det mest kända från matchen, gick han upp i en tvåpoängsledning efter ett kraftfullt angreppsparti.

I diagramställningen har Kasparov som vit offrat en löpare men sedan vunnit tillbaka en kvalitet. Han har nu alltså ett torn mot löpare och springare men ett kraftigt angrepp mot svarts kung. Partiet fortsatte 32.Sg5 Df6 (32…Dxe1 gick inte på grund av 33.Sf7#) 33.Te8! Lf5 34.Dxh6+! Dxh6 35.Sf7+ Kh7 36.Lxf5+ Dg6 37.Lxg6+ Kg7 38.Txa8. När krutröken har lagt sig har vit torn och kvalitet mer och en lätt vunnen ställning. Båda spelarna var i tidsnöd så Karpov hoppades på att b2-bonden skulle kunna gå i dam, och spelade på fram till tidskontrollen. Partiet slutade 38…Le7 39.Tb8 a5 40.Le4+ Kxf7 41.Lxd5+ uppgivet.

Kampen om titeln var avgjord efter 22 partier eftersom Kasparov skulle behålla den vid ett oavgjort resultat. De två sista partierna spelades bara för att bestämma fördelningen av prissumman på 13,5 miljoner kronor. Om Karpov hade nått 12–12 så hade han fått hälften av den, nu fick han nöja sig med tre åttondelar.

Se även redigera

Referenser redigera