Världsmästerskapet i innebandy för damer
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Världsmästerskapet i innebandy för damer spelas vartannat år sedan 1997.
| Världsmästerskapet i innebandy för damer | |
| Sport(er) | innebandy |
|---|---|
| Plats | hela världen |
| Tidpunkt | november–december (maj 1997–2007) |
| År | 1997– |
| Geografisk omfattning | hela världen |
| Arrangör | IFF |
Tävlingarna anordnas av International Floorball Federation (IFF), det internationella innebandyförbundet, men organiseras av de olika nationella förbunden. Efter att ha spelat VM i maj–juni beslöt IFF 2007 att istället börja spela turneringen i december från och med 2009.[1]
Schweiz blev både världsmästarinnor 2005 och det enda landslaget utom Sverige som vunnit en VM-final mot Finland, som hittills blivit världsmästarinnor blott två gånger, 1999 och 2001, medan samtliga världsmästerskap annars vunnits av Sverige. Endast Sverige och Finland har vunnit medalj i samtliga VM, medan Schweiz nått semifinal i samtliga VM (och hittills vunnit 10 medaljer av 14 möjliga).
På grund av de stora klasskillnaderna mellan lagen beslutade man att sedan år 2013 så möts de bästa lagen i en övre halva, medan de sämsta lagen möts i en nedre halva av turneringen. De bästa lagen i övre halvan går till slutspel medan de sämsta lagen i den övre halvan och de bästa lagen i den nedre halvan kvalar till slutspelet. Och på det sättet blir det jämnare resultat i turneringen.
Turneringar
redigera| År | Värdnation |
Final | Match om tredjepris | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
Vinnare  |
Resultat |  Tvåa |
Trea  |
Resultat | Fyra | ||
| 1997 |  Finland |
Sverige  |
4–2 | Finland |
Norge  |
4–3 (str.) |  Schweiz |
| 1999 | Sverige |
Finland |
3–1 | Schweiz |
Sverige |
5–1 | Norge |
| 2001 |  Lettland |
Finland |
2–0 | Sverige |
Norge |
4–3 | Schweiz |
| 2003 | Schweiz |
Sverige |
8–1 | Schweiz |
Finland |
4–2 | Norge |
| 2005 |  Singapore |
Schweiz |
4–3 | Finland |
Sverige |
15–1 | Norge |
| 2007 |  Danmark |
Sverige |
7–3 | Finland |
Schweiz |
7–1 | Lettland |
| 2009 | Sverige |
Sverige |
6–2 | Schweiz |
Finland |
3–1 |  Tjeckien |
| 2011 | Schweiz |
Sverige |
4–2 | Finland |
Tjeckien |
3–2 | Schweiz |
| 2013 | Tjeckien |
Sverige |
5–1 | Finland |
Schweiz |
4–3 (SD) | Tjeckien |
| 2015 | Finland |
Sverige |
5–4 (str.) | Finland |
Schweiz |
5–4 | Tjeckien |
| 2017 |  Slovakien |
Sverige |
6–5 (str.) | Finland |
Schweiz |
3–2 | Tjeckien |
| 2019 | Schweiz |
Sverige |
3–2 (SD) | Schweiz |
Finland |
5–4 (SD) | Tjeckien |
| 2021 | Sverige |
Sverige |
4–3 (SD) | Finland |
Schweiz |
5–2 (SD) | Tjeckien |
| 2023 | Singapore |
Sverige |
6–4 | Finland |
Tjeckien |
5–4 | Schweiz |
| 2025 | Tjeckien |
– | – | ||||
| 2027 | Finland |
– | – | ||||
Medaljligan
redigera| Nation | Guld | Silver | Brons | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Sverige
|
11 | 1 | 2 | 14 |
| 2 | Finland
|
2 | 9 | 3 | 14 |
| 3 | Schweiz
|
1 | 4 | 5 | 10 |
| 4 | Norge
|
0 | 0 | 2 | 2 |
| 5 | Tjeckien
|
0 | 0 | 2 | 2 |
Turneringens mest värdefulla spelare
redigeraPriset som turneringens mest värdefulla spelare har gått till följande spelare:
- 1997 – Åsa Karlsson, Sverige
- 1999 – Anna-Maija Keränen, Finland
- 2001 – Birgitte Lersbryggen, Norge
- 2003 – Johanna Ekeroth, Sverige och Anne Suomalainen, Finland
- 2005 – Johanna Ekeroth, Sverige
- 2007 – Karolina Widar, Sverige
- 2009 – Hermine Dahlerus, Sverige
- 2011 – Sara Kristoffersson, Sverige
- 2013 – Sandra Mattson, Sverige
- 2015 – Anna Wijk, Sverige
- 2017 – Emelie Wibron, Sverige
- 2019 – Oona Kauppi, Finland
Källor
redigera- ^ ”Stjärna tveksam till VM-flytt” (på svenska). Sveriges Radio. 1 mars 2007. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=179&artikel=1230683. Läst 15 december 2013.