Världscupen i skidskytte
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Världscupen i skidskytte är en världscupserie i skidskytte. Världscupen arrangeras med deltävlingar på olika orter runtom i världen, främst Europa, Nordamerika , under norra halvklotets vinterperiod. Vanligtvis påbörjas säsongen mot slutet av november/början av december och löper fram till mars, och vanligtvis tävlar man från onsdag/torsdag-söndag under tävlingsveckorna. Poängen räknas sedan samman.
| Världscupen i skidskytte | |
 | |
| Sport(er) | skidskytte |
|---|---|
| Plats | hela världen |
| Tidpunkt | november/december-mars (över årsskiftet) |
| År | 1977/1978- (herrar) 1982/1983- (damer, som öppen Europacup, damklass från 1987/1988) |
| Geografisk omfattning | Hela världen |
| Arrangör | IBU |
 Världscupen i skidskytte 2024/2025 | |
Herrtävlingen hade premiär säsongen 1977/1978, damtävlingen säsongen 1982/1983 men kallades "Europacupen" fram till säsongen 1986/1987 även om deltagandet inte var begränsat till européer.
I skidskytte fick man tidigare världscuppoäng i olympiska spel. Detta skedde sista gången 2010.[1] I världsmästerskapen var 2021 sista tillfället då resultaten räknades in i världscupen, därefter ger inte heller dessa tävlingar poäng.[2] Världsmästerskap hålls varje år, förutom de år det skulle sammanfalla med de olympiska spelen.
Organisation
redigeraTävlingsserien består av nio tävlingstillfällen med två-fyra tävlingar. Säsongen omfattar vanligtvis ca 22 enskilda tävlingar och sex stafetter. Jämfört med den första tiden av världscupen har antalet tävlingar ökat gradvis från säsongen 2008/2009, och med denna utveckling utvidgades schemat till tio tävlingstillfällen, men detta ändrades tillbaka efter protester från tränarkårerna.
Kompetenskrav
redigeraFör att delta i individuella eller gemensamma tävlingar i världscupen, VM eller OS, måste vissa krav uppfyllas i resultat från tidigare eller nuvarande säsong. Idrottaren måste göra dessa resultat i sprint eller distans på antingen europacupen eller i europamästerskapen, där man i 20 % av tävlingarna ska placera sig bland de tre bästa. Eventuellt kan man kvala in genom att på JVM vara i den övre halvan av resultatlistan.
Antal startande
redigeraI grunden har varje nationellt förbund i den första världscups-sprinten eller distansen rätt till två startande. Tre startande får de 22 bästa från föregående säsongs ranking ha. Följande riktlinjer gäller:
| Antal startande per land | ||||
|---|---|---|---|---|
| Placering i nationscupen | 1 – 4 | 5 – 8 | 9 – 12 | 13 + |
| Antal startande | 7 | 6 | 5 | 4 |
Poängsystem
redigeraUtifrån sin placering delas det ut poäng som läggs ihop i totalcupen och de olika disciplincuperna. Poängmallen för tävlingarna skiljer sig från de i alpin skidåkning och längdskidåkning, där en tävlande får bättre poängutdelning vid vinster och höga placeringar medan man i skidskytte vinner på att ligga på en jämn nivå över hela säsongen utan att man behöver vinna flera tävlingar. I skidskytte ges poäng enbart utifrån resultatet i tävlingen.
Ledaren i totalcupen har under loppen en gul väst, och den som leder den gällande disciplincupen har en röd. Det finns även en röd-gul väst för den som leder både totalen och disciplinen. I slutet av säsongen delas det ut troféer, stora och små kristallkulor, till vinnarna i cuperna.
Poängsystem
redigera| Poängsystem från och med säsongen 2024/2025 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Placering | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | 32 | 33 | 34 | 35 | 36 | 37 | 38 | 39 | 40 |
| Poäng | 90 | 75 | 65 | 55 | 50 | 45 | 41 | 37 | 34 | 31 | 30 | 29 | 28 | 27 | 26 | 25 | 24 | 23 | 22 | 21 | 20 | 19 | 18 | 17 | 16 | 15 | 14 | 13 | 12 | 11 | 10 | 9 | 8 | 7 | 6 | 5 | 4 | 3 | 2 | 1 |
| Poängsystem under säsongerna 2022/2023 och 2023/2024 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Placering | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | 32 | 33 | 34 | 35 | 36 | 37 | 38 | 39 | 40 |
| Poäng | 90 | 75 | 60 | 50 | 45 | 40 | 36 | 34 | 32 | 31 | 30 | 29 | 28 | 27 | 26 | 25 | 24 | 23 | 22 | 21 | 20 | 19 | 18 | 17 | 16 | 15 | 14 | 13 | 12 | 11 | 10 | 9 | 8 | 7 | 6 | 5 | 4 | 3 | 2 | 1 |
| Poängsystem mellan säsongen 2008/2009 och säsongen 2021/2022 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Placering | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | 32 | 33 | 34 | 35 | 36 | 37 | 38 | 39 | 40 |
| Poäng | 60 | 54 | 48 | 43 | 40 | 38 | 36 | 34 | 32 | 31 | 30 | 29 | 28 | 27 | 26 | 25 | 24 | 23 | 22 | 21 | 20 | 19 | 18 | 17 | 16 | 15 | 14 | 13 | 12 | 11 | 10 | 9 | 8 | 7 | 6 | 5 | 4 | 3 | 2 | 1 |
| Poängsystem mellan säsongen 2000/2001 och säsongen 2007/2008 | ||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Placering | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
| Poäng | 50 | 46 | 43 | 40 | 37 | 34 | 32 | 30 | 28 | 26 | 24 | 22 | 20 | 18 | 16 | 15 | 14 | 13 | 12 | 11 | 10 | 9 | 8 | 7 | 6 | 5 | 4 | 3 | 2 | 1 |
| Poängsystem fram till säsongen 2000/2001 | ||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Placering | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||||
| Poäng | 30 | 26 | 24 | 22 | 21 | 20 | 19 | 18 | 17 | 16 | 15 | 14 | 13 | 12 | 11 | 10 | 9 | 8 | 7 | 6 | 5 | 4 | 3 | 2 | 1 | |||||
Discipliner
redigeraDet tävlas i följande sju discipliner i cupen:
- Sprint är den vanligaste disciplinen i världscupen, arrangeras vid nästan varje tävlingstillfälle. Åkarna startar intervall, vanligen med 30 sekunders mellanrum. Tävlingen körs på 7,5 km för damer och på 10 km för herrar. Det är två skjutningar; en liggande och en stående. Ett missat skott resulterar i att åkaren får köra ett varv i den 150 m långa straffrundan vilket innebär en försening på drygt 20 sekunder.
- Jaktstart är den näst vanligaste disciplinen i cupen. Det är inte en separat tävling utan grundas på tidiga resultat, oftast från en tidigare sprint. De 60 bästa i den tidigare tävlingen får ställa upp i jaktstarten. De startar i resultatordning från den tidigare tävlingen, kom man till exempel 20 sekunder efter segraren i den tidigare tävlingen startar man 20 sekunder efter segraren i jaktstarten. Längden på loppet är 10 km för damer och 12,5 km för herrar. De skjuter två liggande och två stående skjutningar och precis som i sprinten leder ett missat skott till ett varv i straffrundan.
- Masstart är den senaste disciplinen i världscupen. De 25 bästa för tillfället i världscupen, och därutöver de 5 bästa under innevarande tävlingsvecka som inte är topp 25, får ställa upp, ordnade i tre rader vid start. Damerna kör 12,5 km och herrarna 15 km. Två liggande och två stående skjutningar sker utmed loppet, en bom resulterar i ett varv i straffrundan.
- Distans är den mest traditionella disciplinen i världscupen. Åkarna skjuter två gånger liggande och två gånger stående och en bom leder till en minuts tidstillägg. Loppets längd är för damer 15 km och för herrar 20 km. Precis som i sprinten startar man med intervallstart.
- Stafetten deltar fyra åkare i varje lag. Det skjuts två gånger per åkare, en gång liggande och en gång stående, utöver de normalt fem patroner som används för att få ner målet finns i denna disciplin tre extraskott per skjutning att tillgå för att få ner målen och därmed slippa straffrunda. Loppen körs på 7,5 km per åkare för herrar och för damerna 6 km.
- Mixedstafettens regler är precis som den vanliga stafettens, fast här tävlar två damer och två herrar i samma lag.
- Singel mixedstafett, som är en stafettform med en manlig och en kvinnlig deltagare. Se sidan om skidskytte för närmare beskrivning.
Slutsegrare - herrar
redigeraTotala världscupen
redigera
(¹ Vladimir Dratjov bytte medborgarskap från ryskt till vitryskt 2002)
Delcuper
redigera
Slutsegrare - damer
redigeraTotala världscupen
redigera
(¹ Petra Schaaf gifte sig med tyske längdskidåkaren och senare tyske längdskidtränaren Jochen Behle)
Delcuper
redigeraReferenser
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
Noter
redigera- ^ ”World Cup Biathlon Victories: How Many for Ole?” (på engelska). Biathlonworld. 12 mars 2015. Arkiverad från originalet den 20 december 2015. https://web.archive.org/web/20151220234052/http://www3.biathlonworld.com/en/press_releases.html/do/detail?presse=2622. Läst 10 januari 2016.
- ^ ”International Biathlon Union - IBU” (på engelska). International Biathlon Union - IBU. https://www.biathlonworld.com/inside-ibu/sports-and-event/event-competition-rules-biathlon. Läst 19 februari 2025.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Världscupen i skidskytte.- Officiell webbplats
- Världscupen i skidskytte på SVT Play
- Internationale Biathlon-Union: IBU-Handbuch 2011/2012 (ZIP, PDF: 40,3 MB), läst 14 januari 2012
