Uppresning
Uppresning är en omröstningsform som innebär att de röstande ställer sig upp för att därigenom ange sitt ställningstagande i en viss fråga. Metoden kan jämföras med omröstning genom handuppräckning och liknas vid en visuell acklamation (givet att ingen rösträkning sker).
Användning i Sverige redigera
Uppresning användes aktivt i Sveriges riksdag fram till årsskiftet 2014/15 då det slopades för att vinna tid i samband med voteringar[1]. Fortfarande finns möjlighet i 2014 års riksdagsordning till uppresning om talmannen finner det lämpligt[2]. Vid uppresning i Sveriges riksdag sker ingen rösträkning[3] och kan liknas vid en försöksvotering[4].
Referenser redigera
- ^ Se talmannen Urban Ahlins avslutningsanförande från 12 december 2014 (prot. 2014/15:42 s. 136) och konstitutionsutskottets betänkande bet. 2013/14:KU46 s. 13–14.
- ^ Riksdagsordning (2014:801) tilläggsbestämmelserna 11.10.4 och 11.10.5.
- ^ Riksdagsstyrelsens framställning till riksdagen 2013/14:RS3 – Översyn av riksdagsordningen, s. 93.
- ^ Se riksdagsledamot Engbergs resonemang i riksdagens protokoll nr 12 från andra kammaren onsdagen 18 februari 1925 s. 8.