Upplands runinskrifter 959
U 959 är en vikingatida runstensfragment av ljusröd sandsten i Vaksala kyrka, Vaksala socken och Uppsala kommun i Uppland.[1]
| Upplands runinskrifter 959 | |
| Runristning | |
 | |
| Fyndplats | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Uppland |
| Län | Uppsala |
| Kommun | Uppsala |
| Socken | Vaksala |
| Plats | Vaksala kyrka |
| Koordinater | 59°52′33″N 17°41′10″Ö / 59.87595°N 17.68605°Ö |
| Nuvarande plats | I vapenhuset. |
| Kulturmärkning | |
| Bevakningsobjekt | |
| - Referens nr. | Vaksala 241:1 |
| Tillkomsttid | V |
| Signum | U 959 |
| Runristare | (Öpir 1 (A)) [ej Öpir, Åhlén 1997] |
| Stil | Pr5 |
| Information från FMIS samt Samnordisk runtextdatabas. | |
Runstensfragment av sandsten, övre delen av runsten med dimensionerna 0,85 meter i höjd, 0,7 m bred och 0,05–0,15 m i tjocklek, är placerad i Vaksala kyrkas vapenhus vid östra väggen, söder om ingången till kyrkan. Runhöjd är 5–6 cm. [2] Stenen var sönderslagen redan på 1600-talet.
Peringskiöld skrev, att stenen låg på golvet (den var inte inlagd i golvet), och därefter (ca 1700) hittades den nedre hälften av stenen vid en gravs uppgrävning , och Peringskiöld kunde därför göra ritning av hela ristningen. Sannolikt har stenen ursprungligen uppsatts på kyrkogården. Att den användas som material för kyrkobyggnaden men blir kvar är mindre troligt.[3]
Inskriften redigera
Translitterering av runraden:
- [nesbiarn '] uk ' runa ' anutar ' totiR ' litu ' rita ' staina ' at ' s[uhik'ierf ' sun : sin][1]
Normalisering till runsvenska:
- Næsbiorn ok Runa, AnundaR dottiR, letu retta stæina at suhikierf, sun sinn.[1]
Översättning till nusvenska:
- Näsbjörn och Runa, Anunds dotter, läto uppresa stenarna efter suhik ' ierf, sin son.[3]
Namnet på den döde kunde vara felristning av VigdiarfR. Sannolikare är det namnet SigdiarfR, som omnämns[4] också på U 109, U 647, U 903, U 968, U 1031, U 1046 och M3. Namnet Runa finns på U 687. Ordet stæina i pluralformen visar, att det fanns minst två stenar efter Näsbjörns och Runas son. Runor och ornamentik påminnar om Öpirs stil.[3]
Källor redigera
- ^ [a b c] Samnordisk runtextdatabas, U 959, 2014
- ^ Fornminnesregistret: Vaksala 241:1
- ^ [a b c] Elias Wessén, Sven B.F. Jansson, red (1953-1958). Sveriges runinskrifter. Bd 9, Upplands runinskrifter, del 4. Stockholm: KVHAA. sid. 87-89. http://www.raa.se/runinskrifter/sri_uppland_b09_h01_text_2.pdf
- ^ Elias Wessén, Sven B.F. Jansson, red (1953-1958). Sveriges runinskrifter. Bd 6, Upplands runinskrifter, del 2. Stockholm: KVHAA. sid. 156. http://www.raa.se/runinskrifter/sri_uppland_b06_text_2.pdf