Öppna huvudmenyn

Undersköterska, förkortat usk, är i Sverige en person som arbetar med praktisk omvårdnad inom sjukvård, hemsjukvård, äldreomsorg och hemtjänst. Internationellt finns motsvarigheter i form av vårdpersonal med mindre omfattande vårdutbildning än en sjuksköterska. Under 1960-talet skedde en stor och snabb expansion av vården vilket ökade behovet av vårdpersonal. Sjuksköterskan förflyttades till expeditioner och undersköterskor utförde det mesta av själva omvårdnaden.[1]

Undersköterska avses vanligen en person som genomgått gymnasieskolans kommunala vård- och omsorgsprogram eller liknande och/eller äldre utbildning via exempelvis landstinget. Yrkestiteln är inte skyddad och det finns i dagsläget inte någon undersköterskeexamen.

Under en längre tid fanns i svensk sjukvård yrkeskategorierna undersköterska och sjukvårdsbiträde. Båda yrkeskategorierna arbetade med praktisk omvårdnad, men undersköterskan hade mer utbildning eller erfarenhet och utförde även något mer avancerade arbetsuppgifter. Under 1990-talet började dock en utfasning av sjukvårdsbiträdena (som funnits sedan 1930-talet).[2] Titeln vårdbiträde existerar dock fortfarande och används om outbildadpersonal inom sjukvård, hemtjänst och äldreomsorg som till viss del utför samma sysslor som undersköterskor.[3] Sedan omkring 2016 har vissa sjukhus i Sverige återinfört vårdpersonal med mer begränsad utbildning än undersköterska, vanligen under benämningen vårdbiträde och det finns förslag på att återinföra vårdbiträdesutbildning i större skala.

ArbetsuppgifterRedigera

Arbetsuppgifterna för undersköterskor är inte preciserade och skiljer sig beroende på om personen arbetar inom sjukvård, hemsjukvård, äldreomsorg eller hemtjänst. Arbetsuppgifterna kan omfatta att bädda sängar, tvätta patienter, dela ut mat, hjälpa till vid toalettbesök, sätta kateter, ta temperatur, puls, blodtryck, blodprov. Således omfattar arbetsuppgifterna personnära vård och omsorg, även kallad omvårdnad.[4] Andra medicinska arbetsuppgifter kan innebära att ge insulin, överlämna läkemedel, sätta sondmat, lägga om sår, sätta smärtplåster, med mera.

En undersköterska assisterar även vid vissa undersökningar och behandlingar, till exempel lumbalpunktion, vissa intratekala injektioner,[5] benmärgspunktion och stamcellstransplantationer.

UtbildningRedigera

Titeln undersköterska är i dagsläget inte reglerad eller skyddad. Yrkestiteln undersköterska är en anställningsform som likt vårdbiträde inte tillhör legitimationsyrkena. Därför har man från utbildningssidan inte heller fastställt exakt vad man måste studera för att få ett arbete som undersköterska - det finns alltså inte någon fastställd utbildningsplan som, när man fullgjort den, per automatik gör att man har rätt att titulera sig som undersköterska. Det är en yrkestitel där det är upp till arbetsgivaren att avgöra om baspersonalen har tillräckliga kvalifikationer eller inte - det vill säga den kompetens som arbetet kräver.[6] Gymnasieskolans treåriga Vård- och omsorgsprogram eller på komvux, yrkeshögskola eller via distansundervisning är utbildningar som oftast krävs av arbetsgivaren för att arbeta som undersköterska. Komvux, yrkeshögskolan, högskolor och distansskolor erbjuder även olika sorters påbyggnadsutbildningar.[7] En vanlig vidareutbildning för undersköterskor är olika inriktningar för att bli specialistundersköterska, exempelvis inom palliativ vård eller akutsjukvård.

Socialstyrelsen har gett ut allmänna råd angående vad myndigheten anser bör krävas för att ha kompetens att arbeta som vårdbiträde eller undersköterska i äldreomsorgen, "Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre"[8] och "Vägledning om kunskapsområden för specialiserade arbetsuppgifter inom äldreomsorgen".[9]

Omdiskuterad yrkestitelRedigera

Diskussioner om att utfärda en yrkeslegitimation för undersköterskor pågår i Sverige, men Socialstyrelsen sa senast 2017 i sitt remissvar till regeringen Löfvens utredningsbetänkande (SOU 2017:21) nej till det.[10] I de övriga nordiska grannländerna utöver Sverige är deras motsvarighet till undersköterska redan ett legitimationsyrke.

Hösten 2017 tillsatte regeringen Löfven en särskild utredning, med uppdraget att se över hur yrket undersköterska skulle kunna regleras. Utredningen, med titeln "Stärkt kompetens i vård och omsorg" (SOU 2019:20) presenterades den 29 april 2019. Utredningen föreslår bland annat en nationell standardisering av undersköterskeutbildningen, det vill säga att alla ska ha samma grundkunskaper för att kunna arbeta inom hälso- och sjukvård, äldreomsorg, psykiatri och funktionshinderomsorgen. Den föreslår även att titeln undersköterska blir en skyddad yrkestitel från 1 januari 2025.[11]

StatistikRedigera

Undersköterska är Sveriges vanligaste yrke.[12] År 2016 fanns det 138 161 undersköterskor (benämnt som Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende), varav 92 procent var kvinnor och 8 procent män.[12] Enligt en prognos från 2015 över de kommande 20 åren beräknades det att det kommer saknas 160 000 undersköterskor inom äldreomsorgen år 2035. Enligt samma prognos beräknas tillgången på arbetskraft minska, eftersom för få väljer vård- och omsorgsutbildningen inom gymnasieskolan.[13] Yrket är ett av de 20 yrken som inte kräver högskoleutbildning, där det rådde störst brist på arbetskraft år 2016.[14]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Sjuksköterskans yrkesroll och patientrollen i ett historiskt perspektiv”. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:419575/FULLTEXT01.pdf. Läst 22 november 2018. 
  2. ^ sjukvårdsbiträde i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 31 juli 2015.
  3. ^ MittYrke.se nr 11: Undersköterska Länkad 2015-07-31
  4. ^ Svensk Vård & Kompetensutveckling: Undersköterska Arkiverad 27 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. Länkad 2015-07-31
  5. ^ ”CNS-lymfom, inklusive lymfomatös meningit”. www.internetmedicin.se. http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=3301. Läst 18 september 2017. 
  6. ^ ”Undersköterska - FrågaSYV.se”. www.fragasyv.se. https://www.fragasyv.se/info/underskoterska. Läst 1 november 2017. 
  7. ^ Studentum.se: Undersköterska Arkiverad 23 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ ”Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre”. Socialstyrelsen. 28 november 2011. Arkiverad från originalet den 16 september 2018. https://web.archive.org/web/20180916202623/http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-11-28/. 
  9. ^ ”Vägledning om kunskapsområden för specialiserade arbetsuppgifter inom äldreomsorgen”. Socialstyrelsen. 22 januari 2012. Arkiverad från originalet den 22 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180522090753/http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-1-22. 
  10. ^ ””Därför säger vi nej till legitimation””. www.socialstyrelsen.se. Arkiverad från originalet den 8 april 2018. https://web.archive.org/web/20180408210457/http://www.socialstyrelsen.se/pressrum/debattartiklar/darforsagervinejtilllegitimation. Läst 8 april 2018. 
  11. ^ ”Stärkt kompetens i vård och omsorg, SOU 2019:20”. Regeringskansliet. 29 april 2019. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/04/sou-201920/. Läst 8 maj 2019. 
  12. ^ [a b] ”30 största yrkena”. Statistiska Centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/sysselsattning-forvarvsarbete-och-arbetstider/yrkesregistret-med-yrkesstatistik/pong/tabell-och-diagram/30-storsta-yrkena/. Läst 14 november 2018. 
  13. ^ ”Risk för kraftig personalbrist inom vården”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Risk-for-kraftig-personalbrist-inom-varden/. Läst 9 februari 2016. 
  14. ^ ”Brist på sjuksköterskor och lärare – men stora chanser till jobb inom fler yrken - Arbetsförmedlingen”. www.arbetsformedlingen.se. Arkiverad från originalet den 16 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160216033211/http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-prognoser/Prognoser/Prognoser/Riket/2016-02-03-Brist-pa-sjukskoterskor-och-larare---men-stora-chanser-till-jobb-inom-fler-yrken.html. Läst 11 februari 2016.