Umeå tingslags valkrets
Umeå tingslags valkrets var i valen till andra kammaren 1866–1872 samt 1893–1908 en egen valkrets med ett mandat. Vid valen 1875–1881 ingick området i stället i Umeå, Nordmalings och Bjurholms tingslags valkrets och i valen 1884–1890 i Västerbottens södra domsagas valkrets.
Valkretsen motsvarade geografiskt ungefär dagens Umeå och Vännäs kommuner (med undantag för Umeå stad, som i valen 1866–1872 ingick i Härnösands, Umeå, Luleå och Piteå valkrets, i valet 1875 i Härnösands, Umeå, Skellefteå, Piteå, Luleå och Haparanda valkrets, i valen 1878–1884 i Luleå, Umeå, Piteå, Haparanda och Skellefteå valkrets, från extravalet 1887 till valet 1893 i Härnösands, Umeå och Skellefteå valkrets och från valet 1896 i Umeå, Skellefteå och Piteå valkrets).
Vid införandet av proportionellt valsystem i andrakammarvalet 1911 avskaffades valkretsen slutgiltigt, och området överfördes till Västerbottens läns södra valkrets.
Riksdagsmän redigera
- Olof Nilsson, lmp (1867–1869)
- Per Jonsson (1870–1872)
- Olof Nilsson, lmp (1873–1874)
- Johan Peter Lundberg (3/2–12/4 1875)
1876–1884: se Umeå, Nordmalings och Bjurholms tingslags valkrets; 1885–1893: se Västerbottens södra domsagas valkrets
- Johan Nilsson, gamla lmp 1894, lmp 1895–1902 (1894–1902)
- Johan Andersson, lib s (1903–1908)
- Johan Rehn, vänstervilde 1909, lib s 1910–1911 (1909–1911)
Valresultat redigera
1896 redigera
| Andrakammarvalet i Sverige 1896: Umeå tingslags valkrets | ||||
|---|---|---|---|---|
| Kandidat | Röster | |||
| Antal | % | +− % | ||
| Johan Nilsson | 21 | 87,5 | ||
| Närmaste kandidat | 3 | 12,5 | ||
| Antal giltiga röster | 24 | |||
| Kasserade röster | 0 | |||
| Totalt | 24 | |||
Valkretsen hade 23 604 invånare den 31 december 1895, varav 2 103 eller 9,1 % var valberättigade. 75 personer deltog i valet av 4 elektorer, ett valdeltagande på 3,6 %.[1]
1899 redigera
| Andrakammarvalet i Sverige 1899: Umeå tingslags valkrets | ||||
|---|---|---|---|---|
| Kandidat | Röster | |||
| Antal | % | +− % | ||
| Johan Nilsson | 317 | 63,5 | ▼24,0 | |
| K.W. Wallberg | 77 | 15,4 | ||
| Övriga kandidater | 105 | 21,1 | ||
| Antal giltiga röster | 499 | |||
| Kasserade röster | 0 | |||
| Totalt | 499 | |||
Valet hölls den 10 september 1899. Valkretsen hade 24 308 invånare den 31 december 1898, varav 2 198 eller 9,0 % var valberättigade. 499 personer deltog i valet, ett valdeltagande på 22,7 %. Valet överklagades men fastställdes.[2]
1902 redigera
| Andrakammarvalet i Sverige 1902: Umeå tingslags valkrets | ||||
|---|---|---|---|---|
| Kandidat | Röster | |||
| Antal | % | +− % | ||
| Johan Andersson | 453 | 68,4 | ||
| Johan Nilsson | 201 | 30,4 | ▼4,9 | |
| Övriga kandidater | 8 | 1,2 | ||
| Antal giltiga röster | 662 | |||
| Kasserade röster | 1 | |||
| Totalt | 663 | |||
Valet hölls den 20 september 1902. Valkretsen hade 25 409 invånare den 31 december 1901, varav 2 674 eller 10,5 % var valberättigade. 663 personer deltog i valet, ett valdeltagande på 24,8 %.[3]
1905 redigera
| Andrakammarvalet i Sverige 1905: Umeå tingslags valkrets | ||||
|---|---|---|---|---|
| Kandidat | Röster | |||
| Antal | % | +− % | ||
| Johan Andersson | 658 | 66,9 | ▼1,5 | |
| August Lundberg i Teg | 326 | 33,1 | ||
| Antal giltiga röster | 984 | |||
| Kasserade röster | 2 | |||
| Totalt | 986 | |||
Valet hölls den 17 september 1905. Valkretsen hade 25 895 invånare den 31 december 1904, varav 2 788 eller 10,7 % var valberättigade. 986 personer deltog i valet, ett valdeltagande på 35,4 %.[4]
1908 redigera
| Andrakammarvalet i Sverige 1908: Umeå tingslags valkrets | ||||
|---|---|---|---|---|
| Kandidat | Röster | |||
| Antal | % | +− % | ||
| Johan Rehn | 795 | 52,6 | ||
| Johan Andersson | 717 | 47,4 | ▼19,5 | |
| Antal giltiga röster | 1 512 | |||
| Kasserade röster | 1 | |||
| Totalt | 1 513 | |||
Valet hölls den 27 september 1908. Valkretsen hade 26 777 invånare den 31 december 1907, varav 2 839 eller 10,6 % var valberättigade. 1 513 personer deltog i valet, ett valdeltagande på 53,3 %. Valet överklagades hos både landshövdingen i Västerbottens län och Kunglig Majestät.[5]
Källor redigera
- Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 326
- Östgötaposten, digitaliserad av Kungliga biblioteket
Noter redigera
- ^ Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1894–1896 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine., sidan 42 i pdf:en. (Läst 8 april 2017)
- ^ Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1897–1899 Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., sidan 42 i pdf:en. (Läst 8 april 2017)
- ^ Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1900–1902 Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., sidan 43 i pdf:en. (Läst 8 april 2017)
- ^ Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1903–1905 Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., sidan 41 i pdf:en. (Läst 8 april 2017)
- ^ Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1906–1908 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine., sidan 41 i pdf:en. (Läst 24 maj 2015)