Ulvåsa, ofta skrivet med den äldre stavningen Ulfåsa, är en egendom och ett slott i Motala kommun i västra Östergötland, söder om Boren. Gården, som fram till 1890 ingick i Aska härad och därefter i Bobergs härad, tros härstamma från 1100-talet, men det första skriftliga dokument där gården omnämns är från 1300-talet, då den går under beteckningen Vlwasum (i dativ).
| Ulvåsa | |
| Slott | |
 Ulvåsa slott, flygfoto.
| |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Region | Östergötland |
| Kommun | Motala kommun |
| Koordinater | 58°33′13″N 15°09′00″Ö / 58.55361°N 15.15000°Ö |
| Färdigställande | 1100-talet? Första skriftliga dokumentation från 1300-talet |
| GeoNames | 2666458 |
Ulvåsa på tre platser redigera
Ulvåsa har legat på tre olika platser genom tiderna. Den första var på den plats som idag kallas för Birgittas udde, den andra (kallad Gamlegården) där man nu hittar Brittås och så den nuvarande på den plats där Hamra by låg förut. Alla dessa platser är fortfarande delar av Ulvåsas marker.
Ulvåsa var på 1300-talet ägt av flera bemärkta frälsemän av den efter gården uppkallade Ulvåsaätten. Mest känd av dem är lagmannen över Närke Ulf Gudmarsson (c 1297–1344), gift med Birgitta Birgersdotter av Finstaätten (c 1303–1373), 1391 helgonförklarad som den heliga Birgitta. Ulvåsaätten utgick på manssidan med deras sonson, riksrådet Karl Karlsson (död 1398).
Gamlegården på Berga bys område redigera
Från Birgittas udde flyttades gården under tidig medeltid till den så kallade Gamlegården på en höjd som då troligen var vattenomfluten och som idag ligger på en stor åker öster om den långa allé som går till den nuvarande huvudbyggnaden.[1] Vid Gamlegården har man funnit en silversked med vapensköld från 1300-talet och en skärva venetianskt glas från 1500-talet. Vid utgrävningar 2003 hittades en husgrund, keramik mm.[2] Gamlegården låg på Berga bys område.[3] [4] [5]
Hamra by: platsen för dagens Ulvåsa redigera
Första gången Hamra nämns i en medeltida handling är 1336 då Elin Lydersdotter i samband med arvskifte tilldelades halva Hamra i Ekebyborna socken.[6] År 1359 återfick Elin Lydersdotter och hennes man Johan Öyarsson allt som riddaren Karl Näskonungsson tagit ifrån dem, nämligen Hamra (Hambra) i Ekebyborna socken, åtta attungar i Ulvåsa (Wlffåss), en kvarn i Duvedal, ett fiske i Motala, ett ålfiske med en äng i Kristbergs socken samt Södra äng i Asks socken.[7]
Den 26 mars 1375 skänkte Elin Lydersdotter med samtycke av sin son Magnus Johansson 8 attungar i Hamra (i Hambrum) samt en hustomt och en kvarnström i Duvedal till Vadstena kloster.[8] I Vadstena klosters äldsta jordeböcker (1447 och 1457) uppges Hamra (Hambra) tillhöra klostret liksom en till Hamra hörande obebyggd kvarnström vid Duvedal.[9] Hamra by låg på den plats där dagens Ulvåsa är beläget. Sedan Ulvåsas ägare Anna Sture, dotter till Svante Sture, 1569 gift sig med Hogenskild Bielke flyttades huvudgården hit från dess tidigare plats på Berga bys område. Därvid försvann tre hemman i Hamra by som självständiga jordeboksenheter.[10]
Namnet Ulvåsa redigera
Namnet Ulvåsa tros betyda "Ulvarnas ås", även om en annan teori menar att det kommer från "Ulfs ås", då med ansyftning på Ulf Gudmarsson.
Ulvåsa idag redigera
Ulvåsa ägs (2015) av familjerna von Essen och Horn af Åminne.[11]
Galleri redigera
-
Ulvåsa slott, fasad mot syd, 1877, efter Victor Forssell -
Ulvåsa slott mot syd, 2006 -
Ulvåsa slott mot norr, 2014.
Se även redigera
Referenser redigera
Webbkällor redigera
- Ulfåsa i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1920)
Litteratur redigera
- Johan Axel Almquist (1947) Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden. Tredje delen Östergötland band 2 Säterier, Stockholm: P A Norstedt (sid 1075-1083)
- von Essen, Agneta (1995) Ulfåsa - Ulfs eller Ulvarnas ås, Motala, ISBN 91-630-3260-0
Noter redigera
- ^ Ann-Charlotte Feldt och Eva Modén "Hemma hos Birgitta", Arkeologi i Östergötland 2011
- ^ Ulvåsa, Gamlegården och Birgittas udde, Arkeologi och byggnadsvård i Östergötland, Östergötlands museum
- ^ Carl M. Kjellberg "S:ta Birgittas hus vid Ulvåsa", Hembygden nr 5 1923 sid. 72-73
- ^ Agneta von Essen "Ulfåsas bebyggelseläge under skilda epoker", Fornvännen 1994:2, sid 111-118
- ^ Christian Lovén "Ulvåsa under medeltid och Vasatid", Fornvännen 1995:1, sid 49
- ^ SDHK nr 4243, DS 3212, 2 april 1336; jämför SDHK 4368, 25 oktober 1337
- ^ SDHK nr 7505, DS nr 6046.
- ^ SDHK nr 10662. Detta gåvobrev daterat 1375 är hopfäst med fastebrev 3 oktober 1374 (SDHK nr 10593)
- ^ Anna Larsson Vadstena klosters två äldsta jordböcker (Uppsala 1971) sid. 13
- ^ Johan Axel Almquist Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden. Tredje delen Östergötland. Band 2, Stockholm 1947, sid. 1076
- ^ Ulvåsa: officiell webbplats, läst 10 juli 2015
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Ulvåsa.
