Ulla Smidje

svensk skådespelare

Ulla Vendela Smidje, född 26 december 1925 i Ullared i Hallands län, död 28 november 1972 i Annedals församling i Göteborg, var en svensk skådespelare

Ulla Smidje
Ulla Smidje som Marie Vetsera i Mayerlingdramat på Helsingborgs stadsteater 1955.
Ulla Smidje som Marie Vetsera i MayerlingdramatHelsingborgs stadsteater 1955.
FöddUlla Vendela Smidje
26 december 1925 i
Ullared, Hallands län, Sverige Sverige
Död28 november 1972 (46 år)
Annedals församling, Göteborg, Sverige Sverige
BegravdUllareds kyrka[1]
MakeAnders Sundberg
(g. 1945–1969; hans död)
Betydande roller
Inga-Lena i Utvandrarna
IMDb SFDb

BiografiRedigera

Tidiga år och debut på Nya teaternRedigera

Smidlje växte upp i det lilla samhället Ullared i Halland som dotter till smidesmästaren Sven Carlsson och Elsa Carlsson. Hon tog realexamen i Varberg 1942 men drömde om att få spela teater.

När hon inte kom in på Dramatens elevskola 1945 engagerades hon av Per-Axel Branner vid Nya teatern på Regeringsgatan 111. Där debuterade hon i november samma år med en mindre roll i Hans Rothes skådespel Nattlig ankomst. I januari 1946 fick hon chansen med den mer framträdande rollen som Christine i Arthur Schnitzlers pjäs Liebelei, här kallad Älskog.

På Dramatens elevskolaRedigera

Hon sökte på nytt och blev antagen vid Dramatens elevskola hösten 1946 i samma årskull som Marianne Karlbeck, Brita Billsten, Jarl Kulle, Ingvar Kjellson, Arne Ragneborn och Per Gerhard, son till Karl Gerhard. I klassen fanns också Märta Torén som fick Hollywood-kontrakt redan 1947 men som dog tio år senare endast 31 år gammal.

Hösten 1947 gjorde Smidje sin debut på Dramaten i Hjälten på den gröna ön av J.M. Synges och direkt därefter gav Alf Sjöberg henne rollen som Frida Fogdal i Ibsens John Gabriel Borkman, som gjordes av Lars Hanson medan Tora Teje gjorde Gunhild.

Men Smidjes genombrott kom hösten därpå när hon som tredjeårselev fick rollen som Lizzie i Göran Genteles uppsättning av Sartres Den respektfulla skökan.

Smidje gjorde sin första filmroll 1948 i Hampe Faustmans Lars Hård som följdes av Alf Sjöbergs Bara en mor året därpå och 1950 spelade hon syster till den hårdföre huvudpersonen Jompa (Sven-Eric Gamble) i Lars-Eric Kjellgrens film Medan staden sover..

Fyra år på Dramaten och i HelsingborgRedigera

Hösten 1949 satte Olof Molander upp Maxwell Andersons En dag av tusen som cirklade runt Inga Tidblad som Anne Boleyn mot Lars Hansons Herny VIII och Smidje som gjoirde Jane Seymour.

Hösten därpå gjorde hon Marie i Axel Strindbergs Kunde hända. Våren 1951 var hon Mary i Kapten Grant och hans barn efter Jules Verne och sedan som Lizzy i Onkel Tom, i pjäsen med samma namn av Bechter-Stowe.

Innan hon lämnade Dramaten gjorde hon Jenny Hill i Georg Bernard Shaws Major Barbara och Syster Agnes mot Eva Dahlbeck i H. C, Branners Syskon.

Göteborgs stadsteaterRedigera

1970 spelade hon Ranjevskaja i Tjechovs Körsbärsträdgåren med Kerstin Tidelius som Varha.

ÖvrigtRedigera

Smidje tilldelades Thaliapriset 1961.

Hon gifte sig 1945 med Anders Sundberg. De är begravda på Ullareds kyrkogård.[2]

FilmografiRedigera

TeaterRedigera

Roller (ej komplett)Redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1949 Denman, en tjänsteflicka Släktmötet
T S Eliot
Alf Sjöberg Dramaten
Vera Sanningens pärla
Zacharias Topelius
Keve Hjelm Dramaten
Jane Seymour En dag av tusen
Maxwell Anderson
Olof Molander Dramaten
1950 Kvinnan från Näset Brand
Henrik Ibsen
Alf Sjöberg Dramaten
Lena En radiobragd
Charlotte Chorpenning
Arne Ragneborn Dramaten
1951 Lizzy Onkel Toms stuga
Harriet Beecher Stowe
Carl-Henrik Fant Dramaten
1952 En annan jude De vises sten
Pär Lagerkvist
Alf Sjöberg Dramaten
Den sköna Isabella Harlekino och Harlekina
Else Fisher
Kurt-Olof Sundström Dramaten
1953 Claire Blakely Drömflickan
Elmer Rice
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
Astrid Swedenhielms
Hjalmar Bergman
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
Frida Foldal Henrik IV
Luigi Pirandello
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
1954 Prinsessan Mästerkatten i stövlar
Hans Werner
Willy Keidser Helsingborgs stadsteater
Miranda Stormen
William Shakespeare
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
Ung flicka Kanske en diktare
Ragnar Josephson
Gunnar Ekström Helsingborgs stadsteater
Guds gröna ängar
Marc Connelly
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
Lilly Sears The och sympati
Robert Anderson
Gunnar Ekström Helsingborgs stadsteater
Maud Babels torn
Lars Helgesson
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
1955 Ebba Brahe Kristina
August Strindberg
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
Fru Webb Vår lilla stad
Thornton Wilder
Erik Berglund Helsingborgs stadsteater
Miss Shotgraven Dollargrinet
George S. Kaufman och Howard Teichmann
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
Elisa Bonaparte Madame Sans-Gêne
Victorien Sardou och Émile Moreau
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
Marie Vetsera Mayerlingdramat
Maxwell Anderson
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
Miss Prism Mister Ernest
Oscar Wilde
Leo Golowin Helsingborgs stadsteater
1956 Peggy Coffey Urladdning
Clifford Odets
Gunnar Ekström Helsingborgs stadsteater
En bondkvinna Drottningen och rebellerna
Ugo Betti
Leo Golowin Helsingborgs stadsteater
Toreadorvalsen
Jean Anouilh
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
Marianne Sällskapslek
Erland Josephson
Gunnar Ekström Helsingborgs stadsteater
1957 Emily Delahay Charleys tant
Brandon Thomas
Leo Golowin Helsingborgs stadsteater
Maria von Gegerfelt Ett brott
Sigfrid Siwertz
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
1959 Major Barbara
George Bernard Shaw
Keve Hjelm Göteborgs stadsteater[3]
Sibyl Railton-Bell Vid skilda bord
Terence Rattigan
Åke Falck Göteborgs stadsteater[4]
Gisslan
Brendan Behan
Staffan Aspelin Göteborgs stadsteater[5]
Besök av gammal dam
Friedrich Dürrenmatt
Johan Falck Göteborgs stadsteater[6]
1963 Orkestern
Jean Anouilh
Herman Ahlsell Göteborgs stadsteater[7]

BilderRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ hämtat från: svenskspråkiga Wikipedia, läst: 10 juni 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ ”SvenskaGravar”. Arkiverad från originalet den 19 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180719233905/http://www.svenskagravar.se/gravsatt/62366793. Läst 19 juli 2018. 
  3. ^ Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 20. 1 februari 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-02-01/30/20. Läst 26 september 2020. 
  4. ^ Barbro Hähnel (8 maj 1959). ”Brendan Rattigans 'Vid skilda bord' på Göteborgs stadsteater”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-05-08/122/9. Läst 26 september 2020. 
  5. ^ Scenförändringar: Jubileum i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 15. 21 augusti 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-08-21/225/15. Läst 26 september 2020. 
  6. ^ Scenförändringar: Dürrenmatt och Delaney”. Dagens Nyheter: s. 16. 30 september 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-09-30/265/16. Läst 26 september 2020. 
  7. ^ Ebbe Linde (1 december 1963). ”Mästare och mästerlärjunge”. Dagens Nyheter: s. 30. https://arkivet.dn.se/tidning/1963-12-01/327/30. Läst 26 september 2020. 

Externa länkarRedigera