Ubaldino Peruzzi
Ubaldino Peruzzi, född 2 april 1822 i Florens, död 9 september 1891 i Antella vid Florens, var en italiensk politiker.
| Ubaldino Peruzzi | |
 | |
| Född | Ubaldino Peruzzi de' Medici 2 april 1822[1] Florens |
|---|---|
| Död | 9 september 1891[1] (69 år) Bagno a Ripoli, Italien |
| Medborgare i | Kungariket Italien, Storhertigdömet Toscana, Centralitaliens förenade provinser och Kungariket Sardinien |
| Sysselsättning | Politiker |
| Befattning | |
| Florens gonfaloniere Ledamot av Kungariket Sardiniens deputeradekammare Kungariket Sardinien sjunde legislatur (1860–1860)[2] Minister of Public Works of the Kingdom of Sardinia (1861–1861) Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare Kungariket Italiens åttonde legislatur (1861–1865)[2] Kungariket Italiens minister för offentliga arbeten (1861–1862) Kungariket Italiens finansminister (1862–1862) Kungariket Italiens inrikesminister (1862–1864) Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare Kungariket Italiens nionde legislatur (1865–1867)[2] Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare Kungariket Italiens tionde legislatur (1867–1870)[2] Florens borgmästare (1869–1878) Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare Kungariket Italiens elfte legislatur (1870–1874)[2] Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare Kungariket Italiens tolfte legislatur (1874–1876)[2] Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare Kungariket Italiens trettonde legislatur (1876–1880)[2] Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare Kungariket Italiens fjortonde legislatur (1880–1882)[2] Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare Kungariket Italiens femtonde legislatur (1882–1886)[2] Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare Kungariket Italiens sextonde legislatur (1886–1890)[2] | |
| Politiskt parti | |
| Historiska högern | |
| Maka | Emilia Peruzzi |
| Redigera Wikidata | |
Peruzzi började sin politiska bana 1848 som kommissarie från den toskanska regeringen till Wien. Hemkommen, befordrades han till gonfalonjär (borgmästare) i sin födelsestad, men avsattes 1850 för sina liberala tänkesätt, som emellertid skapat honom stor popularitet. År 1859 tillhörde han den provisoriska regeringen i Toscana, sändes efter freden i Villafranca di Verona i politiskt uppdrag till Paris och tog 1861 som representant för Florens säte i italienska parlamentet.
Peruzzi inkallades samma år av Camillo di Cavour i ministären som chef för de offentliga arbetena, bibehöll denna post i Bettino Ricasolis ministär till mars 1862 samt var december 1862 till september 1864 (under Luigi Carlo Farini och Marco Minghetti) inrikesminister. Den sistnämnda ministärens fall hade ej minst förorsakats av Turinbefolkningens harm över det Peruzzis inflytande tillskrivna beslutet att förlägga regeringens säte till Florens. Han verkade som borgmästare i Florens (1870–78) ivrigt för stadens modernisering och försköning med ganska väl iakttagen skonsamhet mot dess gamla historiska prägel. I deputeradekammaren var han ledare för den moderatliberala Toscanagruppen ("liberisterna"), vars avfall från Minghetti 1876 vållade maktens överflyttning från norditalienarna till den syditalienska vänstern under Agostino Depretis. Peruzzi blev 1890 senator.
Källor redigera
- Peruzzi, Ubaldino i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)