USA:s herrlandslag i ishockey
USA:s herrlandslag i ishockey representerar USA i ishockey på herrsidan och spelade sin första match i de olympiska sommarspelen 1920 i Antwerpen, Belgien, där de vann silver efter de samtida suveränerna Kanada. I första matchen vann USA med 29-0 mot Schweiz den 24 april 1920.[1]
USA:s herrlandslag i ishockey | |
IIHF:s rankning | 4 (▲ 2) Maj 2018 |
---|---|
Coach | Peter Laviolette |
Matchställ | Blå eller vit tröja med texten "USA" |
Guld | 1 (1933) |
Silver | 5 (1931, 1934, 1939, 1950) |
Brons | 8 (1949, 1962, 1996, 2004, 2013, 2015, 2018, 2021) |
OS-meriter | |
Guld | 2 (1960, 1980) |
Silver | 8 (1920, 1924, 1932, 1952, 1956, 1972, 2002, 2010) |
Brons | 1 (1936) |
Canada/World Cup-meriter | |
Guld | 1 (1996) |
Silver | 1 (1991) |
1933 lyckades USA för första gången någonsin bli världsmästare i Prag efter tidigare sex vunna världsmästerskap i rad av Kanada. 1936 då USA vann olympiskt brons i Garmisch-Partenkirchen, Tyskland, fick USA stryk med 1-2 mot Italien, vilket var första gången ett landslag från gamla världen slog ett landslag från nya världen i större ishockeysammanhang.
1960 blev USA för första gången olympiska mästare (och samtidigt världsmästare för andra gången om världsmästerskap och olympiskt spel nu räknas som gemensam turnering) i Squaw Valley i hemmadelstaten Kalifornien. Två år senare vann USA VM-brons på hemmaplan i delstaten Colorado.
1980 blev USA för andra gången olympiska mästare i Lake Placid i hemmadelstaten New York, och fick då revansch för de olympiska spelen i Sapporo åtta år tidigare då USA endast vann silver, efter favoriterna Sovjetunionen som vann silver efter USA. USA:s bedrift kallades "Miracle on Ice" (en: "Miraklet på is") och anses som en av de största i USA:s sporthistoria. Framgångarna i världsmästerskapet uteblev dock, efter flera sistaplatsplaceringar som tvingade USA att spela B-VM. USA:s första stora framgångar i världsmästerskap kom i Italien-VM 1994 där USA liksom olympiska vinterspelen två år tidigare nådde semifinal och i VM 1996 i Wien, Österrike där USA vann brons och sin första VM-medalj efter hemma-VM 1962. USA hade under 1990-talet sin största uppgång med NHL-spelare som Brett Hull, Jeremy Roenick, Brian Leetch och Mike Modano, som vann proffsturneringen World Cup 1996 efter seger över Kanada i finalserien och nådde final sex år senare då USA vann olympiskt silver på hemmaplan i Salt Lake City, efter finalförlust mot Kanada med 2-5. Två år senare vann USA VM-brons i Tjeckien efter förlust i semifinalen mot Sverige, som även vann mot USA i matchen om tredjepris tre år tidigare i Tyskland, och sedan vinst mot Slovakien i matchen om tredjepris. Inför VM 2004 tvingades dock USA liksom efter tolfteplatsen i VM 1998 spela nedflyttningskval, där de dock lyckades hålla sig kvar i toppdivisionen, efter en överraskande förlust med 2–5 mot Danmark i Finlands-VM året innan och senare även mot Schweiz och Ryssland. I World Cup 2004 lyckades USA inte försvara sin mästartitel från 1996, efter att ha förlorat semifinalen mot Finland.
Många av NHL-spelarna från World Cup 1996 och olympiska vinterspelen 2002 drog sig tillbaka innan de olympiska vinterspelen 2006 i Turin, Italien där USA:s unga lag slutade på åttonde plats. Efter ytterligare en förlust mot Sverige i matchen om tredjepris i Schweiz-VM 2009 vann USA på nytt olympiskt silver 2010 i Vancouver efter finalförlust mot Kanada, som även slog USA i semifinalen fyra år senare då Kanada försvarade sin olympiska titel efter finalseger mot Sverige, medan USA slutade på fjärdeplats efter förlust i matchen om tredjepris mot Finland som vann med hela 5–0 efter bland annat två missade amerikanska straffslag, och tog revansch för matchen om tredjepris i VM året innan som blev oavgjord men som vanns av USA efter straffslag. 2015 och 2016 nådde USA två semifinaler i rad vilket resulterade i ett VM-brons efter vinst mot Tjeckien och en fjärdeplats efter förlust i matchen om tredjepris mot Ryssland, som även slog USA i semifinalen 2015. 2018 vann USA återigen, efter vinst mot Kanada i matchen om tredjepris, VM-brons som är USA:s hittills bästa VM-resultat sedan 1950.
Profiler
redigeraOlympiska resultat genom tiderna
redigeraCanada Cup/World Cup genom tiderna
redigera- Canada Cup 1976 - Slutade femma
- Canada Cup 1981 - Slutade trea
- Canada Cup 1984 - Slutade trea
- Canada Cup 1987 - Slutade femma
- Canada Cup 1991 - Förlorade final
- World Cup 1996 - Guld
- World Cup 2004 - Förlorade semifinal
- World Cup 2016 - Sjunde plats
Världsmästerskap genom tiderna
redigera
|
|
|
VM-statistik
redigera1920-2006
redigeraVM-Turneringar | Matcher | Segrar | Oavgjorda | Förluster | Gjorda mål | Insläppta mål | Poäng |
---|---|---|---|---|---|---|---|
A-VM | 442 | 200 | 41 | 201 | 1717 | 1653 | 441 |
B-VM/Division I | 34 | 30 | 2 | 2 | 254 | 84 | 62 |
C-VM/Division II | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
D-VM/Division III | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
2007-
redigeraVM-Turneringar | Matcher | Segrar | Förluster | Sudden deaths-/Straffläggningssegrar | Sudden deaths-/Straffläggningsförluster | Gjorda mål | Insläppta mål | Poäng |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
VM | 72 | 38 | 21 | 6 | 7 | 260 | 188 | 133 |
Division I | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Division II | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Division III | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
- ändrat poängsystem efter VM 2006, där seger ger 3 poäng istället för 2 och att matcherna får avgöras genom sudden death (övertid) och straffläggning vid oavgjort resultat i full tid. Vinnaren får där 2 poäng, förloraren 1 poäng.
Källor
redigera- ^ ”Jeux Olympiques d'Anvers 1920” (på franska). Hockey Archives. http://www.hockeyarchives.info/JO1920.htm. Läst 9 februari 2009.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör USA:s herrlandslag i ishockey.