USA:s herrlandslag i ishockey

herrlandslag i ishockey representerandes USA


USA:s herrlandslag i ishockey representerar USA i ishockey på herrsidan och spelade sin första match i de olympiska sommarspelen 1920 i Antwerpen, Belgien, där de vann silver efter de samtida suveränerna Kanada. I första matchen vann USA med 29-0 mot Schweiz den 24 april 1920.[1]

Flag of the United States.svg
USA:s herrlandslag i ishockey
IIHF:s rankning4 ( 2)
Maj 2018
CoachUSA Peter Laviolette
MatchställBlå eller vit tröja med texten "USA"
Guld1 (1933)
Silver4 (1931, 1934, 1939, 1950)
Brons8 (1949, 1962, 1996, 2004, 2013, 2015, 2018, 2021)
OS-meriter
Guld2 (1960, 1980)
Silver8 (1920, 1924, 1932, 1952, 1956, 1972, 2002, 2010)
Brons1 (1936)
Canada/World Cup-meriter
Guld1 (1996)
Silver1 (1991)

1933 lyckades USA för första gången någonsin bli världsmästare i Prag efter tidigare sex vunna världsmästerskap i rad av Kanada. 1936 då USA vann olympiskt brons i Garmisch-Partenkirchen, Tyskland, fick USA stryk med 1-2 mot Italien, vilket var första gången ett landslag från gamla världen slog ett landslag från nya världen i större ishockeysammanhang.

1960 blev USA för första gången olympiska mästare (och samtidigt världsmästare för andra gången om världsmästerskap och olympiskt spel nu räknas som gemensam turnering) i Squaw Valley i hemmadelstaten Kalifornien. Två år senare vann USA VM-brons på hemmaplan i delstaten Colorado.

1980 blev USA för andra gången olympiska mästare i Lake Placid i hemmadelstaten New York, och fick då revansch för de olympiska spelen i Sapporo åtta år tidigare då USA endast vann silver, efter favoriterna Sovjetunionen som vann silver efter USA. USA:s bedrift kallades "Miracle on Ice" (en: "Miraklet på is") och anses som en av de största i USA:s sporthistoria. Framgångarna i världsmästerskapet uteblev dock, efter flera sistaplatsplaceringar som tvingade USA att spela B-VM. USA:s första stora framgångar i världsmästerskap kom i Italien-VM 1994 där USA liksom olympiska vinterspelen två år tidigare nådde semifinal och i VM 1996 i Wien, Österrike där USA vann brons och sin första VM-medalj efter hemma-VM 1962. USA hade under 1990-talet sin största uppgång med NHL-spelare som Brett Hull, Jeremy Roenick, Brian Leetch och Mike Modano, som vann proffsturneringen World Cup 1996 efter seger över Kanada i finalserien och nådde final sex år senare då USA vann olympiskt silver på hemmaplan i Salt Lake City, efter finalförlust mot Kanada med 2-5. Två år senare vann USA VM-brons i Tjeckien efter förlust i semifinalen mot Sverige, som även vann mot USA i matchen om tredjepris tre år tidigare i Tyskland, och sedan vinst mot Slovakien i matchen om tredjepris. Inför VM 2004 tvingades dock USA liksom efter tolfteplatsen i VM 1998 spela nedflyttningskval, där de dock lyckades hålla sig kvar i toppdivisionen, efter en överraskande förlust med 2–5 mot Danmark i Finlands-VM året innan och senare även mot Schweiz och Ryssland. I World Cup 2004 lyckades USA inte försvara sin mästartitel från 1996, efter att ha förlorat semifinalen mot Finland.

Många av NHL-spelarna från World Cup 1996 och olympiska vinterspelen 2002 drog sig tillbaka innan de olympiska vinterspelen 2006 i Turin, Italien där USA:s unga lag slutade på åttonde plats. Efter ytterligare en förlust mot Sverige i matchen om tredjepris i Schweiz-VM 2009 vann USA på nytt olympiskt silver 2010 i Vancouver efter finalförlust mot Kanada, som även slog USA i semifinalen fyra år senare då Kanada försvarade sin olympiska titel efter finalseger mot Sverige, medan USA slutade på fjärdeplats efter förlust i matchen om tredjepris mot Finland som vann med hela 5–0 efter bland annat två missade amerikanska straffslag, och tog revansch för matchen om tredjepris i VM året innan som blev oavgjord men som vanns av USA efter straffslag. 2015 och 2016 nådde USA två semifinaler i rad vilket resulterade i ett VM-brons efter vinst mot Tjeckien och en fjärdeplats efter förlust i matchen om tredjepris mot Ryssland, som även slog USA i semifinalen 2015. 2018 vann USA återigen, efter vinst mot Kanada i matchen om tredjepris, VM-brons som är USA:s hittills bästa VM-resultat sedan 1950.

USA spelar match mot Finland vid världsmästerskapet 2005 i Österrike.

ProfilerRedigera

Olympiska resultat genom tidernaRedigera

Canada Cup/World Cup genom tidernaRedigera

Världsmästerskap genom tidernaRedigera

VM-statistikRedigera

1920-2006Redigera

VM-Turneringar Matcher Segrar Oavgjorda Förluster Gjorda mål Insläppta mål Poäng
A-VM 442 200 41 201 1717 1653 441
B-VM/Division I 34 30 2 2 254 84 62
C-VM/Division II 0 0 0 0 0 0 0
D-VM/Division III 0 0 0 0 0 0 0

2007-Redigera

VM-Turneringar Matcher Segrar Förluster Sudden deaths-/Straffläggningssegrar Sudden deaths-/Straffläggningsförluster Gjorda mål Insläppta mål Poäng
VM 72 38 21 6 7 260 188 133
Division I 0 0 0 0 0 0 0 0
Division II 0 0 0 0 0 0 0 0
Division III 0 0 0 0 0 0 0 0
  • ändrat poängsystem efter VM 2006, där seger ger 3 poäng istället för 2 och att matcherna får avgöras genom sudden death (övertid) och straffläggning vid oavgjort resultat i full tid. Vinnaren får där 2 poäng, förloraren 1 poäng.

KällorRedigera

Externa länkarRedigera


USA:s ishockeylandslag i World Cup 2004

Målvakter
29 Rick DiPietro, New York Islanders - 30 Ty Conklin, Edmonton Oilers - 42 Robert Esche, Philadelphia Flyers
Backar
2 Brian Leetch, Toronto Maple Leafs - 3 Aaron Miller, Los Angeles Kings - 6 Eric Weinrich, St. Louis Blues - 10 Paul Martin, New Jersey Devils - 20 Ken Klee, Toronto Maple Leafs - 24 Chris Chelios, Detroit Red Wings - 26 John-Michael Liles, Colorado Avalanche - 28 Brian Rafalski, New Jersey Devils
Anfallare
7 Keith Tkachuk, St. Louis Blues - 9 Mike Modano, Dallas Stars - 11 Tony Amonte, Philadelphia Flyers - 12 Brian Rolston, Boston Bruins - 13 Bill Guerin, Dallas Stars - 15 Jamie Langenbrunner, New Jersey Devils - 16 Brett Hull, Detroit Red Wings - 19 Scott Gomez, New Jersey Devils - 21 Bryan Smolinski, Ottawa Senators - 22 Steve Konowalchuk, Colorado Avalanche - 27 Jeff Halpern, Washington Capitals - 33 Craig Conroy, Calgary Flames - 37 Chris Drury, Buffalo Sabres - 39 Doug Weight, St. Louis Blues - 55 Jason Blake, New York Islanders