Öppna huvudmenyn

USA:s arméminister, Secretary of the Army (förkortat SA eller SECARMY), är chef för USA:s armé, som är en del av USA:s försvarsdepartement. Arméministern, som måste vara en civilist, utnämns av presidenten med senatens råd och samtycke. Arméministern är underställd försvarsministern och har till uppgift att leda, organisera och administrera armédepartementet (Department of the Army) som omfattar den reguljära armén på aktiv stat, reservstyrkor, samt arménationalgardet.

USA:s arméminister
Flag of the United States Secretary of the Army.svg
Arméministerns befälstecken
Mark T. Esper.jpg
Nuvarande
Mark Esper
sedan 20 november 2017
TitelThe Honorable
SätePentagon
Utses avUSA:s president
med senatens råd och samtycke
UnderställdUSA:s försvarsminister
Förste innehavareKenneth C. Royall
Inrättat18 september 1947
StällföreträdareArméstabschefen
Webbplatsarmy.mil (engelska)

ÄmbetsuppgifterRedigera

Arméministern har sitt säte i försvarshögkvarteret Pentagon. Närmast ministern finns en civil statssekreterare (Under Secretary of the Army) och ministerns kansli (Office of the Secretary of the Army), arméstabschefen, vice arméstabschefen (Vice Chief of Staff of the Army) samt arméstaben (The Army Staff).

Förutom de roller som arméministern tilldelats av kongressen genom lag, eller i utförande av funktioner föreskrivna av försvarsministern eller presidenten; avträder arméministern armédepartementets certifierat stridsberedda förband till militärbefälhavarna på försvarsministerns befallning. Arméministern, liksom arméstabschefen, saknar operativa befogenheter över arméförbanden när de är tilldelade militärbefälhavare, men arméministern behåller ständigt administrativa befogenheter över arméförbanden.

Uniform Code of Military Justice ger arméministern en viktig roll i det militära rättssystemet för arméns del.

Flygvapenministern och marinministern har motsvarande ansvar och befogenheter som arméministern har för flygvapnet respektive flottan och marinkåren.

HistorikRedigera

Ämbetet inrättades 1947 som en följd av 1947 års nationella säkerhetsakt. Innan 1947 var krigsministern chef för armén. Krigsministern var sedan 1789 medlem av kabinettet. Arméministern var medlem av kabinettet och nationella säkerhetsrådet mellan 1947 och 1949.

Lista över ämbetsinnehavareRedigera

Nr Porträtt Namn Ämbetsperiod Utnämnd av samt tjänstgjort under
1.   Kenneth Claiborne Royall 18 september 1947 – 27 april 1949 Harry S. Truman
2.   Gordon Gray[1] 28 april 1949 – 12 april 1950 Harry S. Truman
3. Frank Pace 12 april 1950 – 20 januari 1953 Harry S. Truman
4. Earl D. Johnson (tf.)[1] 20 januari 1953 – 4 februari 1953 Dwight D. Eisenhower
5.   Robert Ten Broeck Stevens 4 februari 1953 – 21 juli 1955 Dwight D. Eisenhower
6.   Wilber Marion Brucker 21 juli 1955 – 19 januari 1961 Dwight D. Eisenhower
7.   Elvis Jacob Stahr, Jr. 24 januari 1961 – 30 juni 1962 John F. Kennedy
8.   Cyrus Roberts Vance 5 juli 1962 – 21 januari 1964 John F. Kennedy, Lyndon B. Johnson
9.   Stephen Ailes 28 januari 1964 – 1 juli 1965 Lyndon B. Johnson
10.   Stanley R. Resor 2 juli 1965 – 30 juni 1971 Lyndon B. Johnson, Richard Nixon
11. Robert F. Froehlke 1 juli 1971 – 14 maj 1973 Richard Nixon
12.   Howard H. Callaway 15 maj 1973 – 3 juli 1975 Richard Nixon, Gerald Ford
13. Norman R. Augustine (tf.)[1] 3 juli 1975 – 5 augusti 1975 Gerald Ford
14.   Martin R. Hoffmann 5 augusti 1975 – 20 januari 1977 Gerald Ford
15.   Clifford L. Alexander, Jr. 14 februari 1977 – 20 januari 1981 Jimmy Carter
t.f. Percy A. Pierre[1] 21 januari 1981 – 29 januari 1981 Jimmy Carter
16.   John O. Marsh, Jr. 30 januari 1981 – 14 augusti 1989 Ronald Reagan, George H. W. Bush
17.   Michael P. W. Stone 14 augusti 1989 – 20 januari 1993 George H. W. Bush
t.f.   John W. Shannon[2] 20 januari 1993 – 26 augusti 1993 Bill Clinton
t.f.   Gordon R. Sullivan[2] 28 augusti 1993 – 21 november 1993 Bill Clinton
18.   Togo D. West, Jr. 22 november 1993 – 4 maj 1997 Bill Clinton
t.f.   Robert M. Walker[1] 2 december 1997 – 1 juli 1998 Bill Clinton
19.   Louis Caldera 2 juli 1998 – 20 januari 2001 Bill Clinton
t.f.   Gregory R. Dahlberg 20 januari 2001 – 4 mars 2001 George W. Bush
t.f.   Joseph W. Westphal[1] 5 mars 2001 – 31 maj 2001 George W. Bush
20.   Thomas E. White 31 maj 2001 – 9 maj 2003 George W. Bush
t.f.   Les Brownlee 10 maj 2003 – 18 november 2004 George W. Bush
21.   Francis J. Harvey 19 november 2004 – 9 mars 2007 George W. Bush
22.   Pete Geren 9 mars 2007 – 21 september 2009 George W. Bush, Barack Obama
23.   John M. McHugh 21 september 2009 – 1 november 2015 Barack Obama
24.   Eric Fanning 3 november 2015 – 20 januari 2017 Barack Obama
25.   Mark Esper 20 november 2017 - Donald Trump

KällorRedigera

Externa länkarRedigera