USA:s Grand Prix 1973 var det sista av 15 lopp ingående i formel 1-VM 1973.

USA:s Grand Prix 1973
Datum7 oktober 1973
BanaWatkins Glen International
Sträcka59 × 5,435 = 320,665 km
VinnareRonnie Peterson, Lotus-Ford
Pole positionRonnie Peterson, Lotus-Ford
Snabbaste varvJames Hunt, Hesketh (March-Ford), 1:41,652
ÖvrigtFrançois Cévert omkom under lördagen

Rapport redigera

Jackie Stewart i Tyrrell var inför loppet i USA, vilket var hans sista lopp, redan klar världsmästare så den mest intressanta frågan var vem som skulle ta andraplatsen i mästerskapet. Kampen stod mellan Jackie Stewarts stallkamrat François Cévert och Emerson Fittipaldi i Lotus. I konstruktörsmästerskapet gällde att Lotus ledde med en poäng före Tyrrell.

Striden avgjordes redan under lördagen då François Cévert i slutet av förmiddagssessionen kraschade in i en skyddsbarriär i hög fart. Han omkom direkt varefter Tyrrell omedelbart drog tillbaka sina två andra bilar[1] och gav därmed upp kampen om konstruktörstiteln. I övrigt var entusiasmen låg bland de deltagande under kvalificeringen senare.

Ronnie Peterson i Lotus, som startade från pole position, tog ledningen i loppet före Carlos Reutemann i Brabham, Emerson Fittipaldi och James Hunt i Hesketh. James Hunt hade avancerat till andra plats redan efter fyra varv och i mål var han endast 0,668 sekunder efter segraren Ronnie Peterson. Emerson Fittipaldi kom på sjätte plats i loppet vilket dock inte påverkade hans nu redan klara andraplats i förarmästerskapet.

Resultat redigera

  1. Ronnie Peterson, Lotus-Ford , 9 poäng
  2. James Hunt, Hesketh (March-Ford), 6
  3. Carlos Reutemann, Brabham-Ford, 4
  4. Denny Hulme, McLaren-Ford, 3
  5. Peter Revson, McLaren-Ford, 2
  6. Emerson Fittipaldi, Lotus-Ford, 1
  7. Jacky Ickx, Williams (Iso Marlboro-Ford)
  8. Clay Regazzoni, BRM
  9. Jean-Pierre Beltoise, BRM
  10. Mike Beuttler, Clarke-Mordaunt-Guthrie (March-Ford)
  11. Jean-Pierre Jarier, March-Ford (varv 57, olycka)
  12. Howden Ganley, Williams (Iso Marlboro-Ford)
  13. Graham Hill, Hill (Shadow-Ford)
  14. George Follmer, Shadow-Ford
  15. Jackie Oliver, Shadow-Ford
  16. Arturo Merzario, Ferrari

Förare som bröt loppet redigera

Förare som diskvalificerades redigera

Förare som ej startade redigera

Noteringar redigera

  1. ^ Tyrrell tävlade här, liksom McLaren, Shadow och Surtees, med tre bilar.
  2. ^ François Cévert omkom under lördagens träning.

VM-slutställning redigera

Förarmästerskapet

  1.   Jackie Stewart, Tyrrell-Ford, 71
  2.   Emerson Fittipaldi, Lotus-Ford, 55
  3.   Ronnie Peterson, Lotus-Ford, 52

Konstruktörsmästerskapet

  1.   Lotus-Ford, 92
  2.   Tyrrell-Ford, 82
  3.   McLaren-Ford, 58