Tysta gatan

Tysta gatan är en 120 meter lång gatstensbelagd gata som löper mellan Karlavägen och Lützengatan på Östermalm i Stockholm. Gatan som kantas av exklusiva mindre hyreshus samt av så kallade townhouses bebyggdes på 1910- och 20-talet. Gatan är genom de högre och utskjutande byggnaderna i båda ändar skärmad genom en avsmalnad infart mot Karlavägen och Lützengatan och har härigenom fått sitt namn. Infarten mot därutöver Karlavägen är avstängd för genomfartstrafik.


Tysta gatan norrut (till vänster) och söderut.

Historik redigera

Tysta Gatan norrut från nummer 5, foto: Gustaf W. Cronquist, 1927.

Den ursprungliga stadsplanen som 1911 fastställts för området kring Karlaplan stipulerade stora tomter för sexvåningshus, med stora lägenheter. Första världskriget innebar dock ett avbräck i den tidigare så blomstrande byggkonjunkturen, och intresset för stora byggprojekt svalnade. De obebyggda tomterna kom 1915 att tvinga fram en stadsplaneändring i vilket det stora kvarteret Musketören styckades i två: Musketören och Furiren. Tomterna i kvarteren gjordes små och mellan dem drogs en från Karlavägen avskärmad gata som fick namnet Tysta gatan. Gällande stadsplan upprättades 1940 och vann laga kraft i januari 1943.

De första husen som uppfördes 1917–1919 var enfamiljshus i tre våningar med en mindre lägenhet för gårdskarl eller portvakt. Från staden fanns en förhoppning att hela gatan skulle bebyggas med liknande hus, trots att det inte var fastslaget i stadsplanen. Men bygget drog ut på tiden, och under 1920-talet restes framför allt mindre hyreshus. Stilen blev dock enhetlig och husen försågs med påkostade entréer, trapphus, takmålningar. Bland arkitekterna märks Cyrillus Johansson, Gustaf Adolf Falk, Josef Östlihn och Fredrik Lidvall.

Idag är många av byggnaderna på gatan kontoriserade och endast ett fåtal exklusiva enfamiljshus kvarstår.^[1] De är samtliga blåklassade av Stadsmuseet i Stockholm, vilket innebär att de utgör "synnerligen höga kulturhistoriska värden".^[2]

Stadsplaner redigera


Gällande stadsplaner från 1943 för kvarteret Musketören (till vänster) och Furiren.

Förteckning över husen längs gatan redigera

Fastighet	Husnummer	Byggår	Byggherre	Byggmästare	Arkitekt
Furiren 7	Tysta gatan 2 / Karlavägen 99	1916–1917	L.E. Andersson & O. Bergström	L.E. Andersson & O. Bergström	Höög & Morssing
Furiren 8	Tysta gatan 4	1922–1923	E. Odelberg	Adolf Johansson	Albin Stark
Furiren 9	Tysta gatan 6	1923–1925	Adolf Johansson	Adolf Johansson	Josef Östlihn
Furiren 10	Tysta gatan 8	1923–1925	Adolf Johansson	Adolf Johansson	Josef Östlihn
Furiren 11	Tysta gatan 10	1918–1919	Per Östberg	Sigfrid Larsson	Gustav Adolf Falk
Furiren 12	Tysta gatan 12	1917–1919	Oscar Henckel	Thure Borg	Gustav Adolf Falk
Furiren 13	Tysta gatan 14	1917–1918	Ernst Holmqvist	Engelbrekt Olsson	Gustav Adolf Falk
Furiren 14	Tysta gatan 16	1925–1926	Ivar Nyqvist	Ivar Nyqvist	Ivar Nyqvist
Furiren 15	Tysta gatan 18 / Lützengatan 14	1926–1927	Nilsson & Bredberger	Nilsson & Bredberger	August Palmér
Musketören 6	Tysta gatan 1 / Karlavägen 97	1916–1920	L.E. Andersson	L.E. Andersson	Höög & Morssing
Musketören 4	Tysta gatan 3	1922–1925	Adolf Johansson	Adolf Johansson	Fredrik Lidvall
Musketören 4	Tysta gatan 5	1922–1925	Adolf Johansson	Adolf Johansson	Fredrik Lidvall
Musketören 3	Tysta gatan 7	1918–1919	Gösta Diedrichs	Sigfrid Larsson	Gustaf Adolf Falk
Musketören 2	Tysta gatan 9	1921–1923	F.G. Larsson	F.G. Larsson	Cyrillus Johansson
Musketören 1	Tysta gatan 11 / Lützengatan 12	1923–1925	Nilsson & Bredberger	Nilsson & Bredberger	August Palmér