Tyst diplomati

inofficiella kontakter för problemlösning
För Johan Falk-filmen, se Johan Falk: Tyst diplomati.

Tyst diplomati (från engelskans "quiet diplomacy") syftar på konfidentiella möten framför allt mellan representanter för olika stater för att söka lösningar på en inofficiell arena.[1] Till metoderna hör vänskapsrelationer och brist på nerskrivna protokoll.[2][3] Tyst diplomati är dock svårt att mäta effekterna av.[4]

Dag Hammarskjöld, som förordade tyst diplomati.

Dag Hammarskjöld var en av dem som starkast propagerade för tyst diplomati. Han menade att man på detta vis kunde urskilja parternas riktiga tankar och viljor - på en officiell arena menade Hammarskjöld att man var bakbunden av politiska förväntningar och krav på styrkedemonstrationer.[5] Enligt Utrikespolitiska institutet kan tyst diplomati ha varit orsaken till slutet på kalla kriget.[5] En svaghet med tyst diplomati är att bristen på offentlig kritik kan försena överenskommelser, något bland annat svenska PEN anser.[6][5] Å andra sidan kan tyst diplomati vara en väg ut när det inte står klart vem som styr ett land.[7]

Liu Xia, änka efter nobelpristagaren Liu Xiaobo, frigavs efter tyst diplomati mellan Tyskland och Kina.[8] Tyst diplomati har också använts i diskussioner mellan Hamas och Israel,[3] och mellan Pakistan och Indien.[7]

Exempel där den svenska regeringen hävdat eller anses ha använt sig av "tyst diplomati" är fallen Annika Östberg, Dawit Isaak[2][9], Martin Schibbye/Johan Persson[10] och Gui Minhai.[10] Östberg frigavs sedan dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt konfererat med Kaliforniens dåvarande guvernör Arnold Schwarzenegger vid ett besök 2007. Att ärendet skulle ha behandlats under mötet förnekades av båda parter tills frigivningen ägt rum.[11][12]

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ ”tyst diplomati - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tyst-diplomati. Läst 7 juli 2019. 
  2. ^ [a b] Mellgren, Fredrik (20 november 2005). ”Tyst diplomati friade Isaak”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/tyst-diplomati-friade-isaak. Läst 7 juli 2019. 
  3. ^ [a b] ”Brown: A Time for ‘Quiet Diplomacy’ Between Israel and Hamas?” (på engelska). Council on Foreign Relations. https://www.cfr.org/interview/brown-time-quiet-diplomacy-between-israel-and-hamas. Läst 7 juli 2019. 
  4. ^ Flood, Chris (15 oktober 2018). ”‘Quiet diplomacy’ the weapon of choice for passive funds” (på brittisk engelska). Financial Times. https://www.ft.com/content/2eb4ed14-ba58-11e8-8dfd-2f1cbc7ee27c. Läst 7 juli 2019. 
  5. ^ [a b c] ”Tyst diplomati: Så funkar det”. SVT Nyheter. 14 september 2011. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/tyst-diplomati-sa-funkar-det. Läst 7 juli 2019. 
  6. ^ ”Svenska PEN kritisk till tyst diplomati”. Svensk Bokhandel. 9 maj 2019. https://www.svb.se/nyheter/svenska-pen-kritisk-till-tyst-diplomati. Läst 7 juli 2019. 
  7. ^ [a b] ”Quiet diplomacy: Backchannel talks should be the way forward with Pakistan” (på amerikansk engelska). Times of India Blog. 28 maj 2019. https://timesofindia.indiatimes.com/blogs/toi-editorials/quiet-diplomacy-backchannel-talks-should-be-the-way-forward-with-pakistan/. Läst 7 juli 2019. 
  8. ^ ”The quiet diplomats: how Germany pressured China to free Liu Xia” (på engelska). South China Morning Post. 22 juli 2018. https://www.scmp.com/news/china/policies-politics/article/2156280/quiet-diplomats-how-germany-kept-pressure-china-free. Läst 7 juli 2019. 
  9. ^ ”Dawit Isaak fyller 50 – nu vill regeringen undvika ”tyst diplomati””. www.resume.se. https://www.resume.se/nyheter/artiklar/2014/10/27/dawit-isaak-fyller-50--nu-vill-regeringen-undvika-tyst-diplomati/. Läst 7 juli 2019. 
  10. ^ [a b] ”The Limits of Quiet Diplomacy With China” (på amerikansk engelska). Taiwan Sentinel. 14 februari 2018. Arkiverad från originalet den 7 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190707113016/https://sentinel.tw/limits-quiet-diplomacy-china/. Läst 7 juli 2019. 
  11. ^ ”Reinfeldts bluff – hennes räddning”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/J1nrlR. Läst 7 juli 2019. 
  12. ^ Strandberg, Sofia (8 april 2009). ””Jag har landat i Sverige””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/jag-har-landat-i-sverige. Läst 7 juli 2019. 

Externa länkar redigera