Tyskland har under olika namn deltagit vid de flesta av de moderna olympiska spelen sedan 1896. Landet har tagit över 500 guldmedaljer, vilket placerar dem på andra plats i den totala medaljligan, efter USA. Tyskland var värdnation 1936, både för sommar- och vinterspelen. 1972 var Västtyskland värdnation för sommarspelen i München. 1920, 1924 och 1948 var Tyskland, på grund av första och andra världskriget, inte välkommet att delta vid spelen.

Tyskland i olympiska spelen
Flag of Germany.svg IOK-landskod

GER
KommittéDeutscher Olympischer Sportbund
Tyskland i olympiska sommarspelen
1896  1900  1904  1908  1912  1920  1924  1928  1932  1936  1948  1952  1956 - 1988  1992  1996  2000  2004  2008  2012  2016  2020
Tyskland i olympiska vinterspelen
1924  1928  1932  1936  1948  1952  1956 - 1988  1992  1994  1998  2002  2006  2010  2014  2018  2022
Tyskland i andra olympiska spel
Saar (protektorat) Saarland (1952)

Tyskland Tysklands förenade lag (1956-1964)
Tyskland Västtyskland (1968-1988)

Östtyskland Östtyskland (1968-1988)

HistoriaRedigera

1896–1912Redigera

 
1896–1912

Tyskland var med i de olympiska spelen då de startade 1896, trots de oroliga relationerna mellan Tyskland under kejsar Wilhelm II och Frankrike, där Pierre de Coubertin blåste nytt liv i olympiska spelen. De första spelen var spända på grund av det fransk-tyska kriget 1870-71.

Vid de olympiska sommarspelen 1900 i Paris fick Tyskland nöja sig med en sjundeplats i medaljligan. I gymnastiken kom de tyska gymnasterna inte bättre än på 53:e plats, medan fransmännen tog de 18 främsta placeringarna. Det var fransmännen som anordnade tävlingen, och domarna dömde franskt. Resultatet kan jämföras med 1896, då tyskarna tog inte mindre än fem guld, tre silver och två brons.

Olympiska sommarspelen 1916 skulle ha hållits i Tysklands huvudstad Berlin, men spelen ställdes in på grund av första världskriget.

1920–1948Redigera

 
1928–1932,
1952–1956,
sedan 1972

Efter första världskriget blev Tyskland en republik. Tyskland bytte således flagga till en äldre, som härstammade från 1800-talets demokratirörelser. Freden i Versailles 1919 innebar att Tyskland fick skulden för första världskriget, och fick inte lov att vara med vid olympiska sommarspelen 1920. De andra nationerna som också blivit anklagade kunde komma tillbaka 1924 i Paris, men inte Tyskland, först året därpå slopades förbudet. Detta hade troligtvis att göra med den fransk-belgiska ockupationen av Ruhr och Rhenlandet 1923–1925.

Efter 16 års frånvaro kunde en ny generation tyska idrottare delta i olympiska sommarspelen 1928, där landet slutade på andra plats i medaljligan. Vid olympiska sommarspelen 1932 i Los Angeles kom Tyskland på nionde plats, med endast tre guldmedaljer. Landet tog dock många silvermedaljer, 12 stycken.

 
1936

På våren 1931 utsågs Berlin till värdstad för olympiska sommarspelen 1936. Mellan 1933 och 1945 styrdes Tyskland av nazisterna och landet bytte flagga igen både 1933 och 1935. För första gången slutade Tyskland på första plats i medaljligan, före USA.

Olympiska sommarspelen 1940 och 1944 ställdes in på grund av andra världskriget. Tyskland och Italien fick ingen inbjudan till olympiska sommarspelen 1948.

1952–1988Redigera

 
1960–1968

Vid olympiska sommarspelen 1952 deltog endast deltagare från Västtyskland och från Saarland. Saarland fick delta som egen nation, eftersom det var ockuperat av fransmännen och inte blev en del av Västtyskland förrän i oktober 1956. Västtyskland använde koden GER från 1968 till 1976, men senare användes koden FRG av IOK, som introducerades 1980.

Tysklands förenade lag innebar att idrottare från två nationer kunde delta under en flagga och en nationalsång, mellan 1956 och 1964. IOK listar idag inte dessa insatser till Tyskland, utan som ett eget lag, Equipe Unifiée Allemande (EUA).

 
1968–1988

Idrottare från Östtyskland började delta som egen nation då Tysklands förenade lag slutade att existera. Från 1968 till 1980, och även 1988, deltog Östtyskland som egen nation. Under 1980-talet deltog båda staterna i varsin bojkott av sommarspelen. Många västländer, inklusive Västtyskland, bojkottade olympiska sommarspelen 1980 i Moskva, på grund av invasionen av Afghanistan i december 1979. Som hämnd bojkottade 14 länder världen över, däribland alla öststatsländer utom Rumänien, OS i Los Angeles 1984.

1990 återförenades Tyskland, och nationen började tävla under ett och samma namn igen.

MedaljerRedigera

Medaljer efter sommarspelRedigera

Spel Guld Silver Brons Totalt Lag
1896 Aten 6 5 2 13   Tyskland
1900 Paris 4 3 2 9   Tyskland
1904 St Louis 4 5 6 15   Tyskland
1908 London 3 5 5 13   Tyskland
1912 Stockholm 5 13 7 25   Tyskland
1920 Antwerpen Inte inbjuden
1924 Paris Inte inbjuden
1928 Amsterdam 10 7 14 31   Tyskland
1932 Los Angeles 3 12 5 20   Tyskland
1936 Berlin 33 26 30 89   Tyskland
1948 London Inte inbjuden
Helsingfors 1952 0 7 17 24   Tyskland
0 0 0 0   Saarland
Melbourne/Stockholm 1956 6 13 7 26   Tysklands förenade lag
Rom 1960 12 19 11 42   Tysklands förenade lag
Tokyo 1964 10 22 18 50   Tysklands förenade lag
Mexico City 1968 5 11 10 26   Västtyskland
9 9 7 25   Östtyskland
München 1972 13 11 16 40   Västtyskland
20 23 23 66   Östtyskland
Montréal 1976 10 12 17 39   Västtyskland
40 25 25 90   Östtyskland
Moskva 1980 Bojkottade   Västtyskland
47 37 42 126   Östtyskland
Los Angeles 1984 17 19 23 59   Västtyskland
Bojkottade   Östtyskland
Seoul 1988 11 14 15 40   Västtyskland
37 35 30 102   Östtyskland
Barcelona 1992 33 21 28 82   Tyskland
Atlanta 1996 20 18 27 65   Tyskland
Sydney 2000 13 17 26 56   Tyskland
Aten 2004 13 16 20 49   Tyskland
Peking 2008 16 11 14 41   Tyskland
London 2012 11 20 13 44   Tyskland
Rio de Janeiro 2016 17 10 15 42   Tyskland
Tokyo 2020 10 11 16 37   Tyskland
Totalt (Tyskland) 201 207 247 655
Totalt (Östtyskland) 153 129 127 409
Totalt (Västtyskland) 56 67 81 204
Totalt (Tysklands förenade lag) 28 54 36 118
Totalt 438 457 491 1386

Medaljer efter vinterspelRedigera

Spel Guld Silver Brons Totalt Lag
Chamonix 1924 Inte inbjuden
St Moritz 1928 0 0 1 1   Tyskland
Lake Placid 1932 0 0 2 2   Tyskland
Garmisch-Partenkirchen 1936 3 3 0 6   Tyskland
St Moritz 1948 Inte inbjuden
Oslo 1952 3 2 2 7   Tyskland
Cortina d'Ampezzo 1956 1 0 1 2   Tysklands förenade lag
Squaw Valley 1960 4 3 1 8   Tysklands förenade lag
Innsbruck 1964 3 3 3 9   Tysklands förenade lag
Grenoble 1968 2 2 3 7   Västtyskland
1 2 2 5   Östtyskland
Sapporo 1972 3 1 1 5   Västtyskland
4 3 7 14   Östtyskland
Innsbruck 1976 2 5 3 10   Västtyskland
7 5 7 19   Östtyskland
Lake Placid 1980 0 2 3 5   Västtyskland
9 7 7 23   Östtyskland
Sarajevo 1984 2 1 1 4   Västtyskland
9 9 6 24   Östtyskland
Calgary 1988 2 4 2 8   Västtyskland
9 10 6 25   Östtyskland
Albertville 1992 10 10 6 26   Tyskland
Lillehammer 1994 9 7 8 24   Tyskland
Nagano 1998 12 9 8 29   Tyskland
Salt Lake City 2002 12 16 8 36   Tyskland
Turin 2006 11 12 6 29   Tyskland
Vancouver 2010 10 13 7 30   Tyskland
Sotji 2014 8 6 5 19   Tyskland
Pyeongchang 2018 14 10 7 31   Tyskland
Totalt (Tyskland) 92 88 60 240
Totalt (Östtyskland) 39 36 35 110
Totalt (Västtyskland) 11 15 13 39
Totalt (Tysklands förenade lag) 8 6 5 19
Totalt 150 145 113 408

Medaljer efter sommarsportRedigera

För Östtyskland, Västtyskland, Saarland och Tysklands förenade lag, se deras respektive artiklar.

Sport Guld Silver Brons Totalt
Beachvolleyboll 2 0 1 3
Bordtennis 0 4 5 9
Boxning 4 9 10 23
Brottning 5 13 11 29
Bågskytte 0 2 2 4
Cykling 15 16 16 47
Fotboll 1 1 3 5
Friidrott 19 28 36 83
Fäktning 5 7 9 21
Gymnastik 14 12 14 40
Handboll 1 1 1 3
Judo 3 3 15 21
Kanotsport 34 19 24 77
Landhockey 4 2 4 10
Modern femkamp 2 0 1 3
Ridsport 28 14 14 56
Rodd 23 16 14 53
Rugby 0 1 0 1
Segling 3 5 7 15
Simhopp 2 8 12 22
Simning 14 19 31 64
Skytte 10 9 5 24
Taekwondo 0 1 1 2
Tennis 3 6 2 1q
Triathlon 1 1 0 2
Tyngdlyftning 6 7 9 22
Vattenpolo 1 2 0 3
Totalt 200 206 247 653

Medaljer efter vintersportRedigera

För Östtyskland, Västtyskland och Tysklands förenade lag, se deras respektive artiklar.

Sport Guld Silver Brons Totalt
Alpin skidåkning 12 7 7 26
Backhoppning 6 6 1 13
Bob 13 6 6 25
Freestyle 0 1 0 1
Ishockey 0 1 1 2
Konståkning 4 2 3 9
Längdskidåkning 2 9 4 15
Längdskridskoåkning 13 15 10 38
Nordisk kombination 5 5 4 14
Rodel 18 10 9 37
Skeleton 0 2 1 3
Skidskytte 19 21 12 52
Snowboardåkning 1 4 2 7
Totalt 93 89 60 242

Se ävenRedigera