Tyngdaccelerationen, g, är en resultant av gravitations-accelerationen, gA, och centrifugal-accelerationen, w.
Vid ekvatorn verkar centrifugal-accelerationen och gravitations-accelerationen i motsatta riktningar vilket ger en mindre minskning av tyngaccelerationen.
Vid polerna är centrifugal-accelerationen noll då vi befinner oss vid jordens rotationsaxel.

Tyngdacceleration eller tyngdkraftspotential är inom klassisk mekanik den acceleration som är resultatet av kombinationen av gravitationsaccelerationen och den centrifugalacceleration som härrör från en kropps rotation, till exempel jordens rotation.

Tyngdaccelerationen på jordytan, också kallad jordaccelerationen, varierar med latitud, mellan cirka 9,78 m/s2 vid ekvatorn och 9,83 m/s2 vid polerna, med ytterligare vissa mindre variationer beroende på lokal topografi och höjd över havsytan.[1]

Variationen med latitud beror på att centrifugalaccelerationen från jordens rotation vid ekvatorn verkar rakt motsatt tyngdkraften, medan den vid polerna närmar sig noll då dessa ligger vid jordens rotationsaxel.

Genom att förenklat anta att jordklotet är en homogen rotationsellipsoid, så kan tyngdaccelerationen vid ellipsoidens yta för en viss latitud (breddgrad) φ och höjd över havet ungefärligen beräknas som:[2]

Med hjälp av denna förenklade formel kan följande tabell ställas upp:

Tyngdacceleration vid olika breddgrader och höjd (förenklad beräkning)
Plats Breddgrad

(grader)

Höjd (m) g (m/s2)
Smygehuk 55,34 0 9,815
Treriksröset 69,06 488 9,824
Huascarán, Peru -9,12 6 768 9,761
Mount Everest, Nepal 27,99 8 848 9,764
Ekvatorn 0 0 9,780
Nordpolen 90 0 9,832

Noggranna uppgifter om tyngdaccelerationen på olika orter i Sverige kan erhållas från Lantmäteriet.[3]

På senare tid har noggrannare kartor utarbetats över tyngdaccelerationens variation över hela jordklotet, som bland annat visar att det lägsta värdet på tyngdaccelerationen på jorden finns vid toppen på berget Nevado Huascarán i Peru, och är cirka 9,764 m/s2.[1]

I äldre tekniska handböcker approximerades ibland tyngdaccelerationen med π² ≈ 9,87. Detta berodde på att räknestickor hade en markering för π², viket avvek från det korrekta värdet för g med cirka 0,6 procent vilket ofta uppfyllde dåtidens krav på ingenjörsmässig noggrannhet.

Tyngdaccelerationens värde ingår i vissa äldre enheter som kilopond och mmHg. För att få en entydig definition används i desssa sammanhang ett överenskommet referensvärde på tyngdaccelerationen som är exakt 9,80665 m/s2.[4]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Jacob Aron (19 augusti 2013). ”Gravity map reveals Earth's extremes”. NewScientist. https://www.newscientist.com/article/dn24068-gravity-map-reveals-earths-extremes/. 
  2. ^ ”Jordens dragningskraft (Tyngdkraften)”. Karlebo Maskinaktiebolag. 1936. http://runeberg.org/karlebo/1936/0051.html. Läst 29 april 2020. 
  3. ^ ”Tyngdkraftssystem / Tyngdkraften”. Lantmäteriet. https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/gps-geodesi-och-swepos/Referenssystem/Tyngdkraftssystem/Tyngdkraften/. Läst 29 april 2020. 
  4. ^ David B. Newell and Eite Tiesinga (2019). ”NIST Special Publication 330 - The International System of Units (SI)”. NIST - National Institute of Standards and Technology. sid. 46. https://nvlpubs.nist.gov/nistpubs/SpecialPublications/NIST.SP.330-2019.pdf. Läst 29 april 2020. 

Externa länkarRedigera